BRA MAT FÖR BARN

Barnsligt nyttigt
BRA MAT FÖR BARN
Matvanor grundläggs tidigt. Redan under fosterlivet får bebisen p
­ rova
smaker från mammans mat via fostervattnet och senare även via bröst­
mjölken. Familjens, förskolans och skolans mat fortsätter sedan att
prägla barnet under uppväxtåren. Barn som vänjs vid bra mat har större
chans att hålla sig till bra matvanor senare i livet, något som ökar möjlig­
heten till ett hälsosamt liv.
Men mat handlar om så mycket mer än hälsa och näring. Mat kan vara
en källa till njutning, gemenskap och värme, men också till funderingar
kring miljön och klimatpåverkan. Det glada budskapet är att bra mat för
både människa och miljö varken behöver vara komplicerad eller tråkig,
utan tvärtom enkel, god och lustfylld.
2
Matnyttigt innehall
4
Mat till barn
– så funkar det
Barn har mindre
10
När maten blir ett bekymmer
– om allergi och intolerans
Ont i magen kan alla ha, men om det är ett
återkommande problem behöver man förstå
vad det beror på.
magar än vuxna,
men de behöver
minst lika mycket
13
näring.
17
Skolmat och mellanmål
Mat och koncentration hänger ihop.
Med ett bra näringsintag orkar
skol­barnen hela dagen.
25
21
Mat till barn i förskolan
Bra matvanor grundläggs tidigt. Därför är
förskolan en perfekt plats att träna på.
Maten i den pedagogiska
verksamheten
Barn som är nyfikna på mat och engagerade i
måltiden äter bättre. Det finns metoder och tips
för att nå dit.
Mat och miljö
Maten ska inte bara vara god och näringsrik,
den ska vara miljö- och klimatsmart också.
28
Mat och myter
Var maten nyttigare förr? Är lätt-
30
32
Mat och magi
Mera matnyttigt
Du blir vad du äter. Ja, nästan i
Material att ladda ner och hänvis-
alla fall. Läs om tio särskilt smarta
ningar till läromaterial att jobba
livsmedel.
vidare med i förskolan och skolan.
mjölken utspädd? Låt oss slå hål på
några vanliga myter.
3
Mat till barn
SÅ FUNKAR DET
EN LITEN BARNKROPP behöver energi och näring för att växa och utvecklas
som den ska. Barn har mindre magar än vuxna, men de behöver minst lika
mycket näring. Därför är det extra viktigt att deras mat är näringsrik. Till
skillnad från många andra däggdjur som är hänvisade till väldigt specifik
mat (koalor äter till exempel nästan bara eukalyptusblad) kan vi människor
äta på många olika sätt för att täcka vårt näringsbehov.
SKA BARN
VERKLIGEN
HA FIBRER?
Näringsämnenas uppgifter – teamwork när
det är som bäst
VITAMINER OCH MINERALER är små, men
Med näring menas dels kolhydrater, fett och
egna specifika uppgifter i kroppen. De sköter
protein, som även ger energi, dels de små
allt från att transportera syre och bygga upp
beståndsdelarna vitaminer och mineraler,
skelettet till att skydda cellerna och stärka
som visserligen inte ger någon energi, men har
immunförsvaret.
viktiga. Varje vitamin och mineral har sina
andra livsviktiga funktioner i kroppen. De olika
näringsämnena har olika uppgifter:
Fokusera på mat – då löser sig det mesta
KOLHYDRATER bidrar med lättillgänglig
För att veta hur mycket näring barn och vuxna
energi. De flesta kolhydrater bryts ner till
FIBERRIK MAT innehåller
glukos som funkar som bränsle för cellerna.
mycket näring. Olika typer
Hjärnans viktigaste bränsle är just glukos. Det
av fibrer har dessutom olika
är bra att fokusera på kolhydratkällor med
positiva effekter i kroppen.
mervärde i form av vitaminer, fibrer, mineraler
De kan till exempel påverka
blodfetterna positivt, bidra
till en gynnsam tarmflora
och skyddande ämnen som antioxidanter.
Det innebär att det är bra att äta till exempel
och stimulera salivproduk­
grönsaker och frukt, och bröd med inslag av
tionen, vilket minskar
fullkorn – och äta mindre av raffinerade kol­­
risken för hål i tänderna. De
hydrater, som godis och läsk.
flesta barn får i sig mindre
fibrer än rekommenderat,
PROTEIN är kroppens byggstenar och behövs
men det kan också bli för
för att bygga upp celler, enzymer och hor­mo­
mycket. Framförallt är det
ner. Många oroar sig för proteinbrist, men
barn under två år som kan
det är sällsynt i Sverige. Barn som äter en bra
reagera med lös eller hård
mage om de får mer fibrer
än magen tolererar, något
blandad kost får generellt mer än väl i sig det
protein de behöver.
som kan misstolkas som
FETT är en viktig energikälla. Fettsyrorna
laktosintolerans. Under hela
omega-3 och omega-6 behöver finnas i maten
förskoletiden är det bra att
variera mellan fullkorn och
andra varianter, då brukar
eftersom kroppen inte kan tillverka dessa
själv. Omega-6 får de flesta i sig utan att
det bli lagom. Det är också
fundera. Omega-3 finns främst i fet fisk, men
viktigt att barnet dricker
även i till exempel rapsolja. Små barn under
tillräckligt.
två år behöver fetare mat än andra, eftersom
de behöver mycket energi för att växa, men
inte orkar äta så stora portioner.
4
behöver tas regelbundet näringsrekommenda­
tioner fram. Rekommenderat dagligt intag av
olika vitaminer och mineraler är satta med
god marginal för att täcka behovet hos i prin­
cip alla (friska) inom varje åldersspann. Det är
som regel inte meningen att man ska behöva
tänka och räkna på barnets intag av specifika
näringsämnen, eftersom det är helheten som
är det viktiga. Barn som äter sig mätta på mat,
och bara äter godis, glass, läsk och snacks
i begränsad mängd, till exempel i form av
lördagsgodis, får oftast i sig vad de behöver.
Men det finns några näringsämnen man kan
behöva tänka lite extra på när man lagar mat
till barn:
Omega-3
Barn får ofta i sig tillräckligt med fett, men inte
alla gånger av det slag de verkligen behöver.
Omega-3 är en fettsyra kroppen inte kan
tillverka själv, utan behöver få via maten.
Omega-3 behövs framförallt för hjärnans
och synens utveckling. Fisk, särskilt fet fisk,
innehåller mycket omega-3. Därför är det bra
att barn äter fisk 2–3 gånger i veckan.
Järn
vitamin D bildas i kroppen när UV-strålarna
NYCKELHÅLSMÄRKT MAT
Järn behövs framförallt för att transportera
träffar huden. Men eftersom solen på våra
TILL BARN? Livsmedels­
runt syre i blodet. En liten men viktig del
breddgrader står för lågt under hela vinter­
an­vänds också för hjärnans utveckling. Därför
halvåret för att vitamin D ska kunna bildas, är
är järn extra viktigt för barn. Järn finns i till
maten viktig. Fet fisk, ägg, berikade mjölk­
exempel blod- och inälvsmat, som blodpud­
produkter och berikat matfett är exempel på
hålet finns på mat som
ding och leverpastej, och även i kött, fisk och
livsmedel som innehåller vitamin D. I Sverige
innehåller mer fibrer och
ägg. Bland vegetabilierna är det baljväxter,
berikas mjölk med lägre fetthalt (mini-, lätt-
fullkorn, mindre socker
nötter, fröer, torkad frukt och fullkornspro­
och mellanmjölk) med vitamin D enligt lag.
dukter som innehåller mest järn. Järn i mat
För att vara säker på att små barn får i sig
verket rekommenderar även
Nyckelhålsmärkt mat till
barn, eftersom kriterierna
också passar dem. Nyckel­
och salt och nyttigare eller
mindre fett. Eftersom olika
livsmedelsgrupper inne­
från växtriket är betydligt svårare för kroppen
tillräckligt rekommenderas D-vitamindroppar
att ta upp, men om man äter något som är rikt
till alla barn upp till två års ålder. Vissa kan
skiljer sig kraven åt för varje
på vitamin C, exempelvis grönsaker eller frukt,
behöva fortsätta även efter det. Det gäller:
grupp; bröd jämförs med
underlättas upptaget.
●●
Barn med mörk hudfärg, eftersom pig­
mentet gör att de bildar mindre vitamin D i
Vitamin D
huden.
håller olika sorters näring
bröd, korv med korv och så
vidare. Nyckelhålet är en
frivillig märkning. Det kan
alltså finnas livsmedel som
Vitamin D behövs för skelettet och tänderna.
●●
Barn som inte äter fisk.
uppfyller kriterierna utan
Ny forskning visar att vitamin D också verkar
●●
Barn som inte äter D-vitaminberikad mat,
att vara Nyckelhålsmärkta.
spela en roll i immunförsvaret och för andra
funktioner i kroppen. Den främsta källan till
vitamin D är faktiskt sommarsolen, eftersom
som mjölk eller berikade matfetter.
●●
Barn som inte är ute under sommarhalvåret
eller som bär heltäckande klädsel.
5
Visste du att?
Kalcium
Jod
Kalcium behövs bland annat när skelettet och
Jod behövs för ämnesomsättningen, alltså för
tänderna byggs upp samt för blodkoagulering
den process som gör att maten man äter kan
SKELETTET byggs upp fram
och nervernas funktion. Under barn- och
omvandlas till energi. Svensk jord är fattig på
till 25–30 års ålder. Därför
ungdomsåren läggs grunden för ett starkt
jod, därför är det viktigt att välja jodberikat
skelett – därför är ett bra näringsintag extra
salt. Det står på förpackningen om saltet är
viktigt då. Mjölk och mjölkprodukter är de
berikat med jod. Jod finns också i fisk, skaldjur,
främsta källorna. Hårdost är den mjölkpro­
ägg och mjölk.
är det särskilt viktigt med
kalcium för barn och unga.
dukt som innehåller mest kalcium. Den som
inte tål eller av andra skäl väljer bort mjölk­
Är vegetarisk mat bra för barn?
produkter be­höver hitta en annan tillförlitlig
För att variera maträtterna är det bra att äta
kalcium­källa, till exempel berikad havredryck.
vegetariskt då och då. Att äta mer vegetariskt
och mindre portioner kött är även ett sätt
Selen
att värna om miljön. Barn kan också äta helt
Selen behövs bland annat för immunförsvaret
vegetarisk mat, men då finns det en del man
och hjälper till att skydda cellerna. Selen finns
behöver tänka på för att energi- och närings­
i nästan all mat, men halterna varierar. Fisk,
intaget ska bli tillräckligt. Livsmedelsverket
in­älvs­mat, mjölkprodukter och ägg är bra källor.
ger rådet att exempelvis följande livsmedel
Bra mat – pussla smart
BRA MAT innebär att måltiden innehåller flera olika livsmedel. På så sätt ökar chansen att barnet täcker sitt behov av
näring. Så här kan en vanlig måltid pusslas ihop för att bidra med så mycket som möjligt:
PASTA MED FÄRSSÅS …
… SOM DRYGAS UT MED
GRÖNSAKER: linser, tre
ETT GLAS MJÖLK TILL
OCH ETT ÄPPLE
olika sort­ers grönsaker
(morots­stavar, en sked majs
Ger energi, protein, fett,
Ger 18 av 22 av de närings-
Ger vitaminer, mineraler,
kolhydrater, vitaminer och
och kokt broccoli).
ämnen vi behöver få i oss
fibrer och andra skyddande
mineraler.
varje dag, samt ett välbe-
ämnen.
hövligt energitillskott,
Ger vitaminer, mineraler,
särskilt om barnet inte är
fibrer och andra skyddande
så förtjust i maten som
ämnen.
serveras.
MAT OCH RÖRELSE HÖR IHOP. Springa, hoppa, leka ute – det är sånt
som stimulerar aptiten. Barn som rör sig har utrymme för mer mat, något
som ökar chansen att de får i sig tillräckligt mycket näring.
6
Bäää, jag ger
vitamin D.
bör ingå i barnets mat varje dag för att säkra
man väljer v
­ egetabilisk dryck, exempelvis
intaget av järn, kalcium, vitamin B12, vitamin D,
havredryck, är det viktigt att den är berikad
protein och energi:
med just kalcium, selen, riboflavin, vitamin B12
BALJVÄXTER, till exempel bönor, ärtor, linser,
och vitamin D.
tofu eller andra sojaprodukter, eftersom de
RAPSOLJA och rapsoljebaserat matfett, efter­
innehåller järn, zink, protein och annan viktig
som det ger mycket energi och en del omega-3-
näring.
fett, som inte finns i så mycket vegetarisk mat.
FULLKORNSPRODUKTER eftersom de
VILKET VITAMIN D
innehåller mer mineraler och vitaminer än
OBS! Barn som inte äter animaliska
produkter gjorda på vitt mjöl.
livsmedel alls, det vill säga vegansk kost,
GRÖNSAKER, rotfrukter, frukt och bär, bland
annat eftersom de innehåller vitamin C som
hjälper kroppen att ta upp järn i den vege­
som är van­l igast vid berikning kommer från fettet
behöver få vitamin B12 och vitamin D
i fårull. Fettet innehåller
i form av tillskott och/eller berikade
samma sorts vitamin D som
produkter.
tariska maten.
ANVÄNDS? Det vitamin D
OBS! Livsmedelsverket avråder från ris­
LÄTT- OCH MELLANMJÖLK bidrar bland
dryck till barn under 6 år med anledning
annat med kalcium, selen, riboflavin,
av att den kan innehålla arsenik.
det som bildas i vår hud. Vid
berikning av vegetabiliska
livsmedel används vanligen
vitamin D som finns naturligt i svamp.
vitamin B12, v
­ itamin D och protein. Om
Dryck till maten
DET ÄR LÄTT att stirra sig blind på maten som ligger på tallriken, men precis som
matpusslet till vänster visar kan val av dryck också påverka det totala näringsintaget.
Mjölk innehåller enbart
naturlig näring (förutom
extra vitamin D) och det
finns berikade alternativ,
till exempel havredryck,
ETT GLAS VATTEN
ETT GLAS MJÖLK
Viktig vätska och bra törst-
Innehåller 18 av de 22
släckare, men innehåller
näringsämnen som
ingen näring.
kroppen behöver.
VATTEN ELLER MJÖLK TILL SKOLLUNCHEN?
200
%
173%
149%
121%
100
50%
mjölk.
Diagrammet visar skillnaden
MJÖLK TILL SKOLLUNCHEN? Diagrammet till vänster
i näringsinnehåll mellan ett
är ett utdrag ur en större jämförelse av näringsinne-
glas vatten och ett glas lätt-
hållet i 15 vanliga skolluncher – med antingen ett glas
mjölk som måltidsdryck i en
lättmjölk eller ett glas vatten som måltidsdryck. På
genomsnittlig skollunch.
www.hjärtamjölk.se kan du se resultatet för fler
REKOMMENDERAT
INTAG
51%
till dem som inte tål
näringsämnen, både för luncher i skolan och i för­­
skolan. Där finns även filmer som visar skillnaderna.
57%
VATTEN
LÄTTMJÖLK
KALCIUM
VITAMIN D
RIBOFLAVIN
7
Boktips!
Konsten att flörta med barnets smaklökar
var viktigt att guidas av smaklökarna till mat
Det spelar förstås ingen roll hur snyggt pussel
som var energirik och säker.
man lagt, om barnet inte vill äta. Och det är inte
OM DU VILL LÄSA MER om
alltid det lättaste att få med barnen på tåget.
Mat är en vanesak
barn och mat, om smakut-
Barn föds nämligen med både förkärlek och
På den tiden var det bra att uppskatta söt mat
skepsis mot viss mat och vissa smaker. De flesta
i naturen, som honung, färska frukter och bär,
barn tycker till exempel redan från födseln om
eftersom den maten var energirik och sällan
matkrångel, näringsbehov
sött och fett och efter några månader utvecklar
giftig. Besk smak signalerade att något kunde
och smakfavoriter (Ordfront
många även viss förkärlek för salt, åtminstone
vara omoget eller i värsta fall giftigt. Med lite
förlag) av dietisten Sara Ask.
i måttlig mängd. Barn föds också med skepsis
tålamod går det lyckligtvis att locka barnen att
mot beska smaker. De är med andra ord förpro­
uppskatta andra smaker också. En stor dansk
grammerade att tycka om vissa saker och vara
studie visar att barn äter sådant de tycker om
avvaktande mot andra, en kvarleva från tiden
och tycker om sådant de är vana vid. Goda
när vi hade hela naturen som skafferi och det
matvanor är alltså väldigt viktigt. Genom
vecklingen och samspelet
vid bordet: Första hjälpen
vid matbordet: om barns
8
Tips för att öka chansen till matglädje
TAJMA VÄL. Genom att servera mat på regelbundna tider och inte ge barnen något att
småäta emellan ökar chansen att de är lagom hungriga när det är dags att äta.
ÄT TILLSAMMANS MED BARNET. Du är en viktig förebild! Barnet behöver se andra äta
och överleva den mat som känns läskig.
VÄRNA OM STÄMNINGEN. Använd uppmuntrande ord istället för tjat och gnat.
LÅT BARNEN VARA DELAKTIGA. Att till exempel få hjälpa till att duka och ta mat själv
stärker tilltron till den egna förmågan.
HA ROLLFÖRDELNINGEN KLAR. De vuxna bestämmer vad som serveras, barnen vad
och hur mycket de vill äta.
ÄR DET SVÅRT ATT LÅTA
BLI ATT TRUGA? Försök
att uppmuntra istället!
HA TÅLAMOD. Vissa barn kan behöva se maten flera gånger innan de ens vågar
Till exempel till att våga
smaka. Och när de väl vågat smaka kan det ta 10–15 provsmakningar innan de lärt sig
provsmaka något nytt. Men
uppskatta smaken.
respektera om barnet verkligen inte vill – det kommer
fler chanser.
att skapa goda matvanor, både hemma och
Mat, smak och gener
i för­skolan/skolan, lär sig barnet att tycka
Mat smakar olika för olika personer, något
om nyttig mat. Med goda matvanor menas
som styrs av våra gener. För vissa smakar
en miljö där näringsrik och bra mat domine­
till exempel oliver, grapefrukt och brysselkål
rar, och närings­fattiga livsmedel som godis,
beskare än för andra. Det gäller även andra
glass och läsk bara finns att tillgå i begränsad
smaker. Vissa människor lever så att säga i
mängd, ibland.
en smakvärld i neonfärger, medan andras är
En bra matmiljö är också viktig, det vill säga
PRESS HAR
MOTSATT
EFFEKT
NÄR MAN VÄLDIGT GÄRNA
vill att ett barn ska äta är
målad i pastell. Barn och vuxna som är extra
det lätt att truga och kanske
att barnen i skolan och förskolan får sitta i lugn
känsliga för besk smak tenderar att äta mindre
till och med pressa barnet.
och ro och äta utan störande ljud och rör­elser.
mängd mat än andra och har ofta en starkare
preferens för sött, gissningsvis för att sötma
Neofobi – rädsla för ny mat
Barn är ofta lite skeptiska till mat de inte känner
kan ta udden av det beska.
Men forskning visar att
det sällan har den effekt
man hoppas på, tvärtom.
I en studie bjöds barn i
förskoleåldern på soppa
igen. Det kallas neofobi, rädsla för ny mat, och
Lördagsgodis – en snillrik uppfinning
under en 11-veckorsperiod.
utvecklas i samband med att barnet blir mer
Barnens förkärlek för sött och fett gör att
Alla fick både majs- och
rörligt för att förhindra att barnet stoppar i
många är förtjusta i godis, kakor, glass och
sig vad som helst. Rått- och schimpans­ungar
saft. Men det är dessvärre livsmedel som mest
utvecklar också neofobi. Som starkast är
ger »tomma kalorier« det vill säga väldigt lite
neo­­fobin hos människobarn när de är 2–5 år,
näring. Det är lätt att tänka att det bästa vore
squashsoppan. Det visade
men hos några dröjer den sig kvar genom hela
att undvika godsaker helt, men forskning visar
sig att barnen ökade sitt
skoltiden. Kol­hydratrik mat som pasta, bröd
att struktur tycks vara effektivare än restrik­
intag av båda sopporna
och flingor brukar ofta gå lätt, liksom yoghurt
tion. Med struktur menas en för barnet förut­
och andra mjölkprodukter. Kött, fisk och grön­
sägbar rutin kring godsaker, som till exempel
saker brukar däremot inte stå lika högt i kurs.
lördagsgodis. Risken med en för restriktiv håll­
Detsamma gäller mat där man inte riktigt kan
ning är att barnets intresse för det förbjudna
fick äta fritt av. Dessutom
urskilja innehållet, som grytor och gratänger.
ökar. Förbjuden frukt smakar bäst – det vet vi
var det slående stor skillnad
Det viktigaste under den här ganska tåla­
sedan gammalt – och det verkar alltså också
modsprövande tiden är att matbordet får vara
vara fallet för godis.
en kravlös plats, så att barnet i lugn och ro får
lära sig utvidga sin matrepertoar.
squashsoppa, men halva
gruppen trugades när de åt
majssoppan och den andra
gruppen trugades när de åt
under studiens gång men att
de åt mindre av den soppa
som de blev trugade att äta,
jämfört med den soppa de
på hur barnen beskrev
maten. När de trugades att
äta fällde de fem gånger fler
negativa kommentarer om
maten på tallriken jämfört
med när de inte trugades.
9
När maten blir ett
bekymmer
OM ALLERGI
OCH INTOLERANS
NÄR ETT BARN HAR ONT i magen kan det ha flera orsaker.
Det kan handla om stress, för lite fysisk aktivitet, förstoppning eller maten. Om det visar sig bero på maten kan det till
exempel röra sig om för mycket fibrer, mycket baljväxter i
ovan mage eller tuggummi och kolsyrad dryck i stor mängd.
Men ibland är det en allergi eller intolerans som ligger
­bakom barnets problem.
10
Vad är matallergi?
Barn kan i princip bli allergiska mot all mat som
innehåller protein. Det som händer i kroppen
är att immunförsvaret misstolkar proteinet i
maten som något farligt. Man vet ännu inte vad
det beror på. Hos små barn är allergi mot mjölk
och ägg vanligast, men även allergi mot till
exempel fisk och nötter är relativt vanligt, det
senare särskilt hos lite äldre barn. Ett barn som
misstänks vara allergiskt eller intolerant mot
någon form av mat ska utredas och vid behov
följas upp av sjukvården.
Mjölkallergi
Mjölkallergi (eller komjölksproteinallergi som
För att kunna bryta ner laktos behövs enzy­
det egentligen heter) drabbar mellan 2 och 5
met laktas som finns i tarmen hos de flesta
procent av de yngsta barnen, men de flesta
av oss i Norden och i Nordamerika. I Asien,
växer ifrån allergin redan innan de börjar
Afrika och Sydeuropa förlorar dock de flesta
skolan. I Sverige är endast 0,1 procent av alla
förmågan att bryta ner laktos i tonåren eller
vuxna mjölkallergiker. Symtomen på mjölk­
senare i livet.
allergi är exempelvis eksem, nässelutslag, kräk­
ning, diarré, förstoppning, magsmärtor och/
eller astma. Den som är mjölkallergisk behöver
undvika all typ av mat som innehåller mjölk­
protein, som mjölk, yoghurt, fil och ost. Laktos­
fria produkter baserade på mjölk innehåller lika
mycket mjölkprotein som vanliga mjölkproduk­
ter och därför måste de också undvikas.
Dietist kan ge individanpassade råd
Eftersom mjölk och mjölkprodukter bidrar med
mycket näring som är viktigt för ett växande
barn – till exempel fett, protein, kalcium, jod,
selen och vitamin D – är det viktigt att se till att
barn som inte tål mjölk ändå får i sig tillräckligt
Laktosintolerans är ovanligt
Laktosintolerans hos barn i förskolan är
ovanligt – trots det får många diagnosen. En
undersökning om mjölkservering i förskolan
visar att 3,3 procent av barnen äter laktosfritt.
toleranta tål cirka 1 dl mjölk
om dagen, särskilt om den
kost på felaktig grund. Men faktum är att friska
intas till mat. Syrade produk-
människor i hela världen upp till 4–5-årsåldern
ter, till exempel yoghurt och
har tillräckligt mycket laktas för att kunna bryta
ner laktos i mjölk. Bröstmjölken innehåller rela­
fil, tolereras bättre. Hårdost
är laktosfri.
tivt stora mängder laktos, som spädbarnet inte
skulle kunna tillgodogöra sig om det inte hade
förmågan att bryta ner laktos.
Om ett barn i förskoleåldern eller yngre ändå
reagerar på laktos kan det vara mjölk­allergi eller
Skilj mellan mjölkallergi och laktos­
intolerans
barnet till exempel har en oupptäckt gluten­
Mjölkallergi och laktosintolerans är helt olika
så att den inte kan producera till­räckligt med
saker. Mjölkallergi är en allergisk reaktion mot
laktas. Laktosintolerans är i det fallet alltså ett
proteinet i mjölken. Laktosintolerans är där­­
symtom på att tarmslemhinnan inte mår bra.
emot ingen allergi utan beror på att kroppen
Får barnet rätt glutenfri kost, avtar laktosintole­
inte längre kan bryta ned laktos, eller mjölk­
ransen i takt med att tarmen läker.
intolerans är gaser, magont och diarré.
MÅNGA SOM ÄR laktosin­
Det är alltså cirka 20 000 barn som får special­
med näring. En dietist kan vara till god hjälp.
socker som det ibland kallas. Symtom på laktos­
Tänk pa att:
någon tarmsjukdom som ligger bakom. Om
intolerans kan tarmslemhinnan vara skadad
Ett barn under 5 år bör inte få diagnosen
laktosintolerans även om gentester skulle visa
11
800 mg kalcium finns i:
1 290 gram broccoli
645 gram mjölk
Kalcium!
att barnet på sikt kommer förlora egenskapen
för barn 6–9 år, 900 mg för barn 10–17 år
att bryta ner laktos. Istället behöver man gå
och 800 mg för vuxna. Kalciumtillskott eller
till botten med varför barnet inte verkar tåla
berikade vegetabiliska produkter, till exempel
FÖLJANDE EXEMPEL mot­­
laktos, annars kan det drabba barnet på sikt,
havre- eller sojadryck, kan behövas för att barn
svarar vart och ett 800 mg
till exempel genom försämrat näringsupptag
med mjölkallergi ska få i sig tillräckligt. Grön­
kalcium:
och avplanande tillväxt.
saker, nötter och frön innehåller också kalcium,
965 gram färsk spenat
1 290 gram broccoli
645 gram mjölk
420 gram sardiner (i olja)
425 gram hasselnötter
Mjölkfria kalciumkällor
Rekommenderat dagligt intag för kalcium är
600 mg (milligram) för barn 1–5 år, 700 mg
men dels är det svårare för kroppen att ta upp,
dels behövs stora mängder för att täcka rekom­
menderat dagligt intag.
Källa: Livsmedelsverkets
livsmedelsdatabas version
2016-02-17
Laktosintolerans och mjölkallergi är
olika saker
Debut
LAKTOSINTOLERANS
KOMJÖLKSPROTEINALLERGI
Tidigast i skolåldern
Ofta under spädbarnsåret. Växer oftast
bort.
Symtom
Gaser, magont, diarré
Eksem, nässelutslag, kräkning, diarré,
förstoppning, magsmärtor, astma. Kan ge
kraftig allergisk reaktion.
Diagnos
Genom sjukvården
Genom sjukvården.
Hantering
Laktoslåg kost
Mjölkfri kost. Hjälp av dietist för att säker­
ställa ett tillräckligt näringsintag.
12
Mat till barn i förskolan
BARN BRUKAR GILLA RUTINER och att göra som »alla andra«, både som sina
små kompisar och som de vuxna de möter i sin vardag. Barn lär sig helt e
­ nkelt
genom att studera omgivningen och härma andra. Därför är förskolan en
­perfekt plats för att öva på att äta och lära känna ny mat och nya rätter.
13
Socker är inget
gift, men inte heller
nödvändigt
Bra matvanor för livet
BYT TILL FULLKORN då och då. Öka mängden
Förskoleåldern är viktig ur många syn­v inklar,
fibrer och fullkorn successivt, till exempel via
inte minst när det gäller mat. De fem första
fullkornsvarianter av pasta, bulgur och bröd.
åren i en människas liv är en tid då kroppen
BYT TILL NYTTIGA MATFETTER. Se till att
GEMENSAMT för livsmedel
växer och utvecklas fort. Den energi och
som innehåller mycket
näring barnet får har stor betydelse för för­må­
socker är att de sällan ger
gan att leka, lära, växa och utvecklas.
särskilt mycket näring. Barn
som äter och dricker mycket
sött kan få svårt att få i sig
Dessutom visar forskning att bra matvanor
grundläggs tidigt. En förskola som serverar
tillräckligt med vitaminer
bra, näringsrik mat tillsammans med peda­
och mineraler. Dessutom
goger som främjar matglädje och väcker
ökar risken för karies. Men
barnens nyfikenhet är alltså guld värd, både
det betyder inte att socker
är likställt med gift. Faktum
på kort och lång sikt.
är att det är svårt att hitta
vetenskapliga belägg för att
Mer grönt och mindre socker
socker i rimliga mängder
Livsmedelsverkets Bra måltider i förskolan
är skadligt. Socker i stor
(2016) innehåller följande råd:
mängd däremot, särskilt
i flytande form (som
MER GRÖNSAKER, BALJVÄXTER OCH FRUKT
till exempel läsk) och i
till varje måltid, gärna olika sorter. Kikärter,
kombination med låg fysisk
linser, bönor – deras definierade form och
aktivitet förknippas med en
neutrala smak kan vara mer lockande än man
rad folkhälsosjukdomar.
tror.
FISK OCH SKALDJUR minst en gång i veckan
och fet fisk varannan gång. Fisk innehåller
viktigt omega-3-fett, selen, jod, vitamin D och
annan viktig näring. För miljöns skull är det
bra att välja miljömärkt fisk.
maten innehåller fleromättat fett, som många
barn behöver äta mer av. Det finns i till exem­
pel fisk, rapsolja och Nyckelhålsmärkt matfett.
En förskola som vill använda ett smörbaserat
matfett kan få till en bra balans genom att dra
ner på mängden feta mjölk- och charkproduk­
ter och öka mängden fisk och olja. Se till att
matfettet är berikat med vitamin D.
BYT TILL MAGRA OCH OSÖTADE MJÖLK­
PRODUKTER och se till att de är berikade med
vitamin D. Vill förskolan servera standard­
mjölk och/eller grädde i maten kan balansen
ändå bli bra om man byter ut en korv­rätt per
månad mot fet fisk och/eller serverar fler
såser baserade på grönsaker istället för såser
och gratänger med grädde och ost.
MINDRE RÖTT KÖTT OCH CHARK, och välj
kött med omsorg. Ett begränsat intag av kött
är bra både för hälsan och miljön. Kött bidrar
med många näringsämnen, inte minst med järn
som är extra viktigt för barn. Men som med så
mycket annat gäller »lagom är bäst«. Genom att
regelbundet servera rätter gjorda på kyckling,
fisk och vegetarisk mat blir helheten bra.
Med minskad mängd kött finns förhopp­
ningsvis ekonomiskt utrymme att välja
svenskt kött som är ett bra val av flera skäl.
Jämfört med importerat kött står det för en
bättre djuromsorg, lägre klimatpåverkan och
mindre antibiotikaanvändning. En viktig bonus
är att det svenska jordbruket gynnas.
MINDRE SOCKER. Socker innehåller energi,
men ingen annan näring. Därför bör förskolan
inte servera sockerrika livsmedel som saft,
läsk, godis, glass och kakor. Sötad yoghurt,
söta flingor, fruktkrämer och fruktsoppor bör
också undvikas. Ketchup och sylt ryms i en i
övrigt välplanerad meny även om de inne­
håller socker.
MINDRE SALT och välj jodberikat. Välj produk­
ter med mindre salt och använd måttligt med
salt i matlagningen. Färska örtkryddor, vitlök,
ingefära, chili, citron och lime är exempel på
smakhöjare som delvis kan ersätta saltet.
14
Måltiden i den pedagogiska verksamheten
många tror finns det ingen lag som hindrar
I råden till förskolan uppmuntrar Livsmedels­
barn från att delta i matlagning på för­sko­
verket till att se måltiden som resurs i det
lan, men naturligtvis gäller det att ha tydliga
pedagogiska arbetet. Till exempel lyfts vikten
rutiner och system så att det går rätt till. Det
av samspelet kring maten och måltiden upp,
är till exempel samma krav för barn som för
detta eftersom forskning visat hur stora effek­
vuxna i köket vad gäller klädsel och hygien.
ter det kan ha på barns intag av hälsosamma
Alla inblandade behöver veta vad som krävs
livsmedel som till exempel grönsaker och
för att maten som serveras på förskolan
frukt. Genom att ta vara på barnens intressen
ska vara säker. Mer information om barn i
kan måltiderna bli en naturlig del av den peda­
köket finns på Livsmedelsverkets webbplats
gogiska verksamheten i förskolan. Det kallas
www.livsmedelsverket.se.
måltidspedagogik och handlar om att väva in
Tips!
FÖR DIG som vill ha inspiration och stöd i arbetet med
mat och måltider i förskolan:
mat och måltider i det pedagogiska arbetet.
Mat i barnens lek
För mer tips om hur detta kan ske rent prak­
Lekar om mat och ätande brukar vara popu­
litteratur) av Hanna Sepp.
tiskt, se sidan 21.
lära på förskolan. Matlekar är ofta lugna lekar
På www.maltidspedagogik.se
där många barn, även de yngsta, kan delta.
Barn i köket
Barnen kan ställa till med kalas i lekköket,
Ett sätt att involvera barnen i måltiden är
göra låtsasmat av lera, baka sandkakor ute på
att låta dem vara med vid planeringen av
gården, ha picknick på den mjuka samlings­
matsedeln och även – om möjlighet finns –
mattan – eller för den delen, på riktigt på
som hjälpredor i köket. Kanske går det att
en utflykt. Det är bara fantasin som sätter
ha ett rullande schema, så att varje barn får
gränser.
möjlighet att delta någon gång under läsåret.
Måltidspedagogik (Student­
finns även spelen Sandwitch
och Krusbär eller kålrot?
Forskning visar att barns kunskap om
Förutom att barnen får kunskap om olika
hälsosam mat kan öka om man utgår från
livsmedel och matlagningsmetoder är det ett
barnets perspektiv, till exempel genom att
bra sätt att uppfylla läroplanens mål, som att
spela spel som handlar om grönsaker och
förstå saker om hälsa och miljö. Tvärtom vad
frukt.
15
Läs mer!
LÄS MER i Livsmedelsverkets
skrift Bra måltider i för­­
skolan, finns som pdf på:
www.livsmedelsverket.se
De viktiga målen – frukost och mellanmål
Näringsriktiga mellanmål är extra viktigt på
Livsmedelsverket föreslår att frukost och
mellanmål byggs utifrån tre byggstenar för att
förskolan eftersom små barn inte orkar äta så
bli så näringsriktiga som möjligt:
mycket mat vid varje tillfälle. Mellanmålet är
●●
Frukt och grönsaker.
ofta ett populärt mål, som består av livsmedel
●●
Mjölkprodukter, osötade (alternativt
­be­rikade livsmedel från växtriket).
de flesta barn känner sig trygga med. Även
frukosten är viktig för att ge en bra start på
dagen.
●●
Bröd med pålägg och/eller flingor eller
müsli.
Hur mycket mjölk är lagom?
BEROENDE PÅ VAD FÖRSKOLEBARNET äter i övrigt av till exempel ost och annan
kalciumrik mat, är 2–5 dl mjölk/fil/yoghurt per dag lagom för att få i sig tillräckligt med
kalcium.
Mer boktips!
OM DU VILL läsa mer om
konsten att väcka matlusten
hos barn som inte äter:
Så här kan mjölkprodukter fördelas över förskoledagen för att motsvara 75 procent
av förskolebarnets rekommenderade dagliga intag av kalcium:
FRUKOST: Gröt med mjölk alternativt fil/yoghurt med
Serveringstips!
havrekuddar.
LUNCH: Lagad mat + ett glas mjölk.
När ditt barn inte äter:
MELLANMÅL: Smörgås med ost och grönsaker + ett litet
praktiska råd för att hitta
glas mjölk. 1–2 skivor ost motsvarar 1 dl mjölk sett till
matlusten (Roos & Tegner)
av logopeden Kajsa Lamm
kalcium­innehåll.
Laurin.
Barn som inte äter
ALLA BARN ÄR INTE FLOCKDJUR som kastar sig över maten bara för att
kompisarna gör det. Vissa barn vill inte äta på förskolan, men kanske finns det
något som barnet kan acceptera – om så bara potatis, knäckebröd eller mjölk?
Det viktigaste är att barnet får i sig energi för att orka leka och vara med i
verksamheten. Om barnet brukar äta hemma, försök ta reda på vad som är
orsaken till att det inte funkar på förskolan. Har ni en våga-smaka-regel som
inte passar barnet? Är miljön rörig? Sitter barnet vid ett bord där ingen vill äta?
Sådant kan smitta av sig, på samma sätt som matlust gör.
Prata gärna med barnets föräldrar om maten, men inte så att barnet hör.
Små barn har större öron än man kan tro, och det underlättar inte nödvän­
digtvis situationen om barnet förstår att ni vuxna är oroliga.
16
Skolmat och mellanmal
SKOLLUNCHEN är en viktig förutsättning för att elever ska orka koncentrera
sig och lära sig så mycket som möjligt under skoldagen. Skolåren är en tid när
mycket händer i kroppen. Från att vara små ettagluttare ska barnen gå genom
år som »tweenies« och genom puberteten – en period som ställer extra höga krav
på näringsintaget.
17
Salta med
matta!
Skolans viktiga roll
Extra viktiga näringsämnen
Barn kommer från hem med olika förutsätt­
Livsmedelsverket lyfter i Bra mat i skolan några
ningar och kunskap om mat. Via måltiderna
specifika näringsämnen som skolbarn riskerar
i skolan ges alla elever tillgång till nyttig mat
att få i sig för lite av, näringsämnen som bör
skolmaten vara måttligt
och möjligheten att anlägga sunda matvanor. I
tas i extra beaktande när skolmaten planeras
salt. Men det är förstås inte
förlängningen innebär det att välplanerad och
och lagas:
meningen att maten ska
bra skolmat har betydelse för folkhälsan både
FETT av bra kvalitet finns till exempel i fet fisk.
MÅNGA AV OSS riskerar
att äta mer salt än vad som
är hälsosamt. Därför bör
vara smaklös – tvärtom!
Vitlök, curry, örtkryddor,
ingefära, chili, citron och
lime är exempel på smak­
nu och i framtiden.
Livsmedelsverkets råd till skolan
höjare som kan ersätta en
Precis som nämnts tidigare är chansen till ett
del av saltet. Den största
balanserat näringsintag störst om måltiden
delen av saltet vi får i oss
består av flera olika komponenter. I Bra mat i
kommer från charkuteri-
skolan skriver Livsmedelsverket att lunchut­
produkter, bröd, ost och
färdigmat. Genom att välja
livsmedel märkta med
budet varje dag bör bestå av följande:
●●
vegetariskt alternativ som alla får ta av.
Nyckelhålet går det att
hitta produkter med lägre
●●
saltinnehåll.
FÖR BARN ÖVER SEX ÅR
räcker sammanlagt en halv
liter mjölk, fil eller yoghurt
per dag för att kosten ska
täcka behovet av kalcium.
En eller flera lagade rätter, med fördel ett
JÄRN finns i inälvsmat som lever och blodpud­
ding, kött, ägg, baljväxter, fullkornsprodukter,
berikade flingor och de flesta mörkgröna grön­
saker. Järn i vegetabilier är svårare för ­kroppen
att ta upp jämfört med järn i a
­ nimalier. Om
man äter något som är rikt på vitamin C
underlättas upptaget av järn i vegetabilier.
FOLAT finns i grönsaker, baljväxter, fullkorns­
produkter och mjölk samt i syrade mjölk­
Salladsbord med minst fem olika kompo­
produkter som fil och yoghurt.
nenter.
VITAMIN D finns framförallt i fet fisk, ägg,
●●
Bröd och smörgåsfett.
berikat matfett, berikade mjölkprodukter och
●●
Mjölk och vatten som dryck.
berikade vegetabiliska alternativ.
Gröna rekommendationer
Barn över tio år bör äta 500 gram grönsaker,
baljväxter (som linser, ärtor och bönor) och
KALCIUM i tillräcklig mängd finns till exempel
i mjölkprodukter eller berikade vegetabiliska
alternativ.
Även mjölk, ost och andra
frukt om dagen. För åldern 5–10 år gäller
Tallriksmodellen
mjölkprodukter som finns
mäng­den 400 gram. Det innebär att det
För att komponera en måltid med lämpliga
i maten räknas in. En till
be­höver finnas mycket att välja mellan på
proportioner är det bra om barnen lär sig idén
skolan, gärna både kokta, råa, marinerade och
bakom tallriksmodellen. Skolan kan arbeta
syrade grönsaker. För miljöns skull är det bäst
teoretiskt med både tallriksmodellen och
Källa: Bra mat i skolan,
att välja grova, tåliga grönsaker och frukt efter
skolmåltiden för att öka elevernas förståelse
Livsmedelsverket
säsong och svenskt i den mån det är möjligt.
för hur en välkomponerad måltid ser ut.
två skivor ost ger ungefär
lika mycket kalcium som en
deciliter mjölk.
Tallriksmodellen
BESTÄLL tallriksmodellen
som miniaffisch kostnadsfritt på www.hjärtamjölk.se.
18
ETT BRA MELLANMÅL för en elev
i årskurs 1–3 är två smörgåsar med
pålägg, ett glas mjölk och en frukt.
Källa: Livsmedelsverkets skrift
Bra mat i skolan
Dryck till skollunchen
är ute efter snabb energi klarar av att avstå
MJÖLKEN SOM
I Livsmedelsverkets råd om skolmat står det
chokladbollen för ett mer näringsrikt alterna­
RÄDDNINGSPLANKA
att mjölk och vatten bör serveras varje dag till
tiv, så det allra bästa är om sötsaker inte ens
Livsmedelsverket skriver i
skollunchen. Skollagen säger att skolmaten
finns. I Livsmedelsverkets råd för skolan står
ska vara näringsriktig och följa Livsmedels­
att ett bra utbud i en skolkafeteria exempelvis
verkets råd om skolmat. Mjölk till maten gör
kan omfatta:
det enklare att nå det näringsintag som råden
●●
Smörgås med pålägg.
ment, särskilt till dem som
förespråkar. Nästan inga skolmåltider klarar av
●●
Mjölk, yoghurt och fil.
inte äter en hel portion
att täcka behovet av till exempel kalcium och
●●
Flingor/gryn/müsli.
riboflavin utan mjölk. Mjölken är extra viktig
●●
Grönsaker, gärna i bitar som snacks eller på
för de elever som äter lite, så att de ändå får i
sig en del näring och energi under skoldagen.
Undersökningar visar att många elever
sina råd till skolan att mjölk
bör erbjudas till alla elever
varje dag eftersom den kan
vara ett viktigt komple-
skollunch.
smörgåsar.
●●
Frukt, gärna fruktsallad ibland eller
upp­skuren i bitar.
hoppar över både lunchen och mjölken.
Somliga dricker inte mjölk alls, medan vissa
dricker desto mer. Eleverna uppskattar om
Att integrera måltiden i den pedagogiska
verksamheten
det finns flera sorters mjölk att välja mellan
Precis som för förskolan, uppmuntrar
och tycker att det är viktigt att mjölken är
Livsmedelsverket skolan att ta tillfället i akt
riktigt kall. Det är också viktigt hur mjölken är
och använda maten och måltiden som ett
placerad – att den inte står för långt bort från
pedagogiskt verktyg, till exempel när det gäller
övriga livsmedel.
skolans uppdrag att ge eleverna kunskap
På www.hjärtamjölk.se kan du läsa mer om
mjölken i skolan.
om en hållbar livsstil. Andra exempel på hur
skolmåltiden kan integreras i verksamheten är
att bjuda in skolkocken för ett samtal om mat i
Utbudet i skolkafeterian viktigt
klassrummet, att mäta konsumtion och svinn,
Det är som sagt inte alla skolbarn som äter
göra praktik i skolköket, besöka en livsmedels­
sig tillräckligt mätta i skolrestaurangen.
producent eller räkna på budget för skolmaten
Där­för kan skolkafeterian spela en viktig roll,
och vad som kan rymmas inom den.
sär­skilt om den tillhandahåller bra mat. Det är
Läs mer i Livsmedelsverkets Bra mat i
långtifrån säkert att en sötsugen tonåring som
skolan som finns på www.livsmedelsverket.se.
19
Reality check – mat är mer än njutning
Skolbarn kan ibland vara kräsna typer och
det är ingen lätt uppgift att tillgodose allas
preferenser. Men det finns många kockar som
gör under i skolköken med de begränsade
resurser de har. De är sanna vardagshjältar
som lyckas laga mat som smakar minst lika
gott som hemma.
Skolmaten produceras inom vissa ramar,
där hänsyn behöver tas till exempelvis budget,
miljöpåverkan och vilka livsmedel som är
upphandlade – något som det är viktigt att
eleverna får förståelse för. Eleverna kan
behöva påminnas om att man inte bara äter
för att det är så fantastiskt gott utan lika
mycket för att få i sig energi och näring. Det
brukar alltid finnas något att äta sig mätt på,
om så bara potatis, knäckebröd och mjölk.
Tips!
HEJ SKOLMAT är ett
material med pedagogiska övningar som tar
Den svenska mellisklassikern
MJÖLK OCH MACKA är en mellanmålsklassiker som håller. Kanske kan det tyckas
in skolmåltiden i den
fantasi­löst, men faktum är att mjölk och smörgås har allt man kan önska av ett mellan­
pedagogiska verksamheten.
mål: det är näringsrikt, lagom mättande (det är ju meningen att barnet ska orka middag
Övningarna är avsedda
också) och lätt att fixa själv för barn som är stora nog att gå hem på egen hand. Dess­
för barn i årskurs 4–6 och
utom är det enkelt att variera mellan olika typer av bröd och pålägg, och frukt eller
är uppdelade på tre olika
teman: Hälsa, Maten i våra
liv och Miljö. Materialet är
grönsaker att knapra på.
framtaget av Livsmedels­
TIPS! Välj gärna svensk ost, som till exempel Herrgård®, Grevé®,
verket i sam­verkan med
Präst ®, Västerbottensost och Svecia. De innehåller mindre salt
andra myndigheter och
än importerad ost.
en bred referensgrupp.
I referensgruppen har
lärare, kockar, kostchefer
och olika experter ingått.
Materialet finns på:
www.livsmedelsverket.se.
20
Dessutom är det bra att välja svensk ost, till exempel med
tanke på den goda djurhållningen och begränsade antibiotika­
användningen i Sverige.
Maten i den pedagogiska
verksamheten
FORSKNING VISAR att man med riktade metoder kan öka barns och ung­
domars intresse för och intag av hälsosam mat. Ett annat sätt att integrera
maten i den pedagogiska verksamheten är att se närmare på vilken mat som
serv­eras i olika kulturer och vid olika högtider.
21
Fem frågor om mat i andra kulturer
FÖRSLAG på saker att ta reda på om mat och måltidssituationen i andra kulturer:
1. Hur äter man? Med gaffel, sked, pinnar? Eller får man kanske äta med händerna?
2. När äter man? Serveras det kanske lunchmat till frukost och middag långt efter
Bolibompa?
3. Vem lagar maten? Är det flera som hjälps åt? Brukar barnen få hjälpa till?
4. Finns det något som är extra gott? Som man bara får vid speciella tillfällen, som när någon fyller år?
5. Sist men inte minst: hur ser pannkakorna ut? De flesta kulturer brukar ha sin typ av
pannkaka, även om de kan skilja sig en del åt.
Mat i olika kulturer
Mat vid olika högtider
Finns det barn eller personal med rötter i
Året är fullt av högtider, traditioner och
andra kulturer i gruppen, som gärna b
­ erättar
händelser som är mer eller mindre kopplade
om maten där? Ta tillfället i akt och vidga
till mat. Här är det bara fantasin som sätter
vyerna! Roligast är det förstås om det går att
gränserna. Nobeldagen, till exempel – varför
smaka något, kanske kryddigt persiskt ris med
inte ta tillfället i akt och ta reda på viktiga
russin, frasig börek från Turkiet eller injera
saker som: Vad gör en forskare? Hur skriver
från Östafrika. Men om det inte går att närma
man en bok? Varför är fred så bra? Och vem
sig den andra kulturen smakvägen går det ju
var egentligen den där Alfred Nobel? Låt
alltid att prata och se på bilder. Hjälp barnen
barnen rösta fram sin favoritlunch och duka
att växa genom att få ökad förståelse för att
upp en alldeles egen Nobelfest med egenhän­
Sverige inte är jordens mittpunkt och att det
digt tillverkade placeringskort. Säkerligen har
som är självklart för oss kan vara helt okänt
barnen bra idéer om vem som skulle vara en
för andra – och vice versa.
värdig vinnare av Nobelpriset i barnboksklas­
sen. Kora en vinnare och – om hen lever – låt
vinnaren veta!
22
Mer
kalas!
ANDRA BRA tillfällen att ha baluns:
VINTER: Adventstid, Lucia, Jul, Nyår,
Julgransplundring, Fettisdag,
Alla hjärtans dag.
VÅR: Vasaloppet, Våffeldagen, Påsk,
Valborgsmässoafton, Förskolans dag.
SOMMAR: Midsommar, Picknick.
HÖST: Skördefest, Skolans dag,
Halloween, Alla Helgons Dag,
Skolmjölkens dag, World Food Day.
Upplev maten med alla sinnen!
den? Hur luktar den? Hur låter det när du
Sapere är latin och betyder »att veta, att
tuggar den? Saperemetoden är ett perfekt
kunna, att smaka«. Det är också namnet på en
pedagogiskt redskap, som inte bara innefattar
metod för att väcka barns nyfikenhet på mat
smak och mat utan även språket, eftersom
genom att hjälpa dem uppleva måltiden med
barnen lär sig sätta ord på vad de upplever.
alla sinnen. Metoden utvecklades på 1970-
om att jämföra hur olika livsmedel upplevs
Puisais som var orolig för franska skolbarns
beroende på temperatur, tillagning eller
matvanor. Sedan dess har den utvecklats och
fetthalt.
kan nu användas både inom förskolan och
●●
skolan.
www.livsmedelsverket.se.
Jämför grönsaker i olika tillagningsformer,
till exempel morot i rå, kokt, ungsbakad eller
Forskning visar att barn vågar prova fler
puréad form.
●●
att uppleva mat på det här sättet. Hur känns
en rå morot jämfört med en kokt? Hur smakar
Läs mer om Saperemetoden
Konkreta övningar kan till exempel handla
talet av vinkännaren och kemisten Jacques
nya livsmedel och maträtter när de tränats i
Läs mer!
Jämför mjölk eller yoghurt med olika fett­
halt.
●●
Jämför mjölk vid olika temperaturer.
●●
Jämför ost med olika lagringstid.
Mer inspiration och förslag på övningar
SINNENAS SKAFFERI – en bok av Stina Algotsson och Åsa Öström som bygger på Saperemetoden och bland annat ger
kunskap om våra fem sinnen samt förslag på olika övningar att göra tillsammans med barnen för att väcka matglädje.
(Måltidsakademiens Förlag i Grythyttan)
MAT FÖR ALLA SINNEN – en lärarhandledning framtagen av Livsmedelsverket i samarbete med Sapere Inter­national för
årskurs 4–6. Den innehåller information om sensorik, alltså vad vi kan uppfatta med våra fem sinnen, samt tips på ett 30-tal
övningar. Finns att ladda ner gratis på www.livsmedelsverket.se.
10 TIPS FÖR ÖKAD MÅLTIDSGLÄDJE I SKOLAN – en handbok där kockar, kökschefer och annan måltidspersonal delar med
sig av sina tips på hur måltiden kan användas som pedagogisk resurs. Finns att ladda ner på www.livsmedelsakademin.se.
23
HUR TÄNKER KOCKEN?
Har kocken möjlighet att
komma in och berätta vad
det är för mat som ska
serveras? Hur har hen tänkt
vid planeringen och tillagningen och vad tycker hen
själv om rätten?
PROVA TEMAVECKOR!
För att inspirera kan temaveckor vara en bra idé. Till
exempel olika länder, grönsaker, kryddor eller färger.
24
Engagera barnen
Vad innehåller maten? Var växer potatisen,
Oavsett om man arbetar enligt en viss metod
varifrån kommer mjölken, hur ser det egentli­
eller inte kan man med enkla medel engagera
gen ut där ärtor växer? Vad händer med maten
barnen i måltiden. Samtalet vid bordet är ofta
i kroppen? Varför behöver man olika sorters
ett av få tillfällen under dagen när barn och
livsmedel? Oavsett vilket ämne man kommer
vuxna är stilla och i samma höjd. Passa på att
in på är en trevlig stund vid matbordet något
prata, kanske rentav om maten! Vad är det ni
av det viktigaste en pedagogisk måltid kan ge.
äter? Har ni serverats det förut? Hur ser maten
Samtalet kring matbordet är även viktigt för
ut? Hur doftar den? Vad tror barnen att den
språkutvecklingen, inte minst med tanke på
kommer smaka? Smakar den som de trodde?
alla barn som nyligen kommit till Sverige.
Mat och miljö
VI BEHÖVER ÄTA för att överleva. All matproduktion på­verkar miljön både
­positivt och negativt. När vi väljer mat är det viktigt att välja sådan mat som
­påverkar miljön negativt i så liten utsträckning som möjligt samtidigt som
den ger så mycket näring som möjligt.
25
Att äta miljösmart
helt onödig påverkan. Då är det bättre att istäl­
Idag är det väldigt stort fokus på mat, klimat
let välja näringsrik mat, så att inte klimatpåver­
och miljö. Enligt Livsmedelsverket kommer
kan har skett i onödan. En påse skumgodis har
cirka en fjärdedel av den klimatpåverkan som
till exempel lika stor klimatpåverkan som en
svenska hushåll orsakar från vår mat. När vi
portion fläskkött, men ger ingen näring.
väljer mat är det därför viktigt att välja sådan
mat som i så liten utsträckning som möjligt
Mer än klimatpåverkan att ta hänsyn till
har negativ miljöpåverkan samtidigt som den
Miljö är så mycket mer än klimatpåverkan och
ger så mycket näring som möjligt. Lyckligtvis
det gör frågan ännu mer komplex. Ta korna
kännetecknas av friska och
är det ofta så att den mat som är bra för
som exempel. De flesta har vid det här laget
välmående djur. Använd-
hälsan också är bra för miljön, särskilt om man
hört att de rapar i så hög grad att klimatet
ningen av antibiotika till
inte äter mer än man behöver och ser till att ta
riskerar att påverkas. Å andra sidan håller
djur i Sverige är lägst i hela
vara på rester.
betande kor marker öppna som annars skulle
SVENSK DJURHÅLLNING
ÄR GOD
Svensk animalieproduktion
EU. Dessutom har Sverige
ända sedan 1980-talet
växa igen, något som är bra för den biologiska
Viktigt se till näringsinnehållet
mångfalden – i synnerhet om korna betar
Fakta är sällan svart eller vit, och det gäller i
naturbetesmarker. Två av Riksdagens 16 miljö­
djuren ska växa fortare och
allra högsta grad när det kommer till mat och
kvalitetsmål – ett rikt odlingslandskap och
ge kött av högre kvalitet.
miljö. Då och då publiceras stapeldiagram
ett rikt växt- och djurliv – kan dessutom inte
med de livsmedel som orsakar mest respek­
uppnås utan mjölkproduktion i Sverige.
ett förbud mot att blanda
antibiotika i fodret för att
tive minst klimatpåverkan. Livsmedel från
Välj
svenskt!
I SVERIGE har vi låg förekomst av antibiotikaresistens. Antibiotika­resistens
innebär att bakterier inte
längre oskadliggörs av
anti­biotika, och är en följd
av över- och felanvändning
av antibiotika. Något som
tyvärr har blivit allt mer
vanligt i många länder både
i EU och resten av världen.
Risken är att människor och
djur som smittas av resistenta bakterier då inte kan
behandlas med antibiotika.
Ett bra sätt att värna om
djuren och Sveriges bönder,
och motverka antibiotika­
resistens, är därför att
välja svenskt kött, svensk
mjölk och svenska mjölk­
produkter.
26
växtriket har generellt lägre klimatpåverkan
Hela livscykeln räknas
än animaliska livsmedel. Därför är ett över­
Ett sätt att ta reda på ett livsmedels miljö­
gripande råd att minska mängden kött och öka
påverkan är att göra en så kallad livscykel­
andelen mat från växtriket, till exempel grova,
analys, vilket innebär att ett livsmedel följs
tåliga grönsaker, baljväxter och spannmåls­
från exempel­vis frö till färdig produkt. Hela
produkter. Men något som också är viktigt
livsmedlets miljöpåverkan på allt från klimat,
att ta hänsyn till är vilken näring man får via
övergödning och försurning till användning av
respektive livsmedel.
bekämpningsmedel, påverkan på odlingsland­
Produktionen av socker, godis, snacks och
skapet och biologisk mångfald kartläggs. På
läsk påverkar till exempel miljön negativt, utan
www.livsmedelsverket.se finns flera rapporter om
att bidra med någon när­ing. Det är därför en
hur olika livsmedelsgrupper påverkar miljön.
Mjölk – klimatsmart tack vare sin närings­
täthet
näring än sojadryck, havredryck och läsk. Ser
Mjölk innehåller dubbelt så mycket näring
tionen har mjölk högre utsläpp än läsk. Men
som sojadryck – i förhållande till dess klimat­
att ersätta mjölk med läsk är en dålig idé, både
påverkan. Jämfört med havredryck är mjölk
med tanke på näring och klimat. Livsmedel är
hela åtta gånger bättre. Beräkningarna bygger
ju inte alltid utbytbara ur näringssynpunkt och
på forskning där dryckernas näringstäthet
därför behöver vi relatera näringsinnehållet
har dividerats med den mängd växthusgaser
till klimatpåverkan. Mjölkprodukter är alltså
som produktionen ger upphov till. Det är med
en viktig del i en hållbar kost. Resultaten pub­­
andra ord ett mat- och klimatindex.
licerades 2010 i den vetenskapliga tidskriften
Att mjölk är ett näringsrikt livsmedel är
man bara till klimatpåverkan från produk­
Food and Nutrition Research.
nyckeln till resultatet. Mjölken innehåller mer
Minska matsvinnet
NÅGOT VÄLDIGT KONKRET som barn kan vara delaktiga i, både i
för­skolan, skolan och i hemmet, är att minska matsvinnet. Att öva
på att ta lagom mycket mat och vid behov ta om istället för att
Tips!
GÖR ROLIGA mackor av
lunchens överblivna grön­
saker! Inspiration finns på
www.maltidspedagogik.se.
slänga stora mängder. Att lära sig om bäst-före-datum, så att de kan protestera när
deras föräldrar tror att äggen behöver slängas för att de passerat bäst-före-datum.
Att lära sig hur man kan ta vara på maten istället för att kasta den, så att de kan be om
pannkakor när mjölken är på väg att bli gammal. Det finns så mycket gott och enkelt
att laga av rester, bara man tänker till lite. Som bonus sparar man en slant också. Läs
mer om tips för att stoppa matsvinnet på www.livsmedelsverket.se.
27
Mat och myter
DET FINNS MÅNGA myter om mat som kan förvirra och
komplicera – alldeles i onödan. Låt barnen vara med och ta
kål på några hemma vid köksbordet!
#1
MATEN VAR NYTTIGARE FÖRR
Nja, det går vare sig att bevisa eller demen­
tera att så är fallet. Metoder för att analysera
näringsämnen förbättras ständigt. Därför är
det svårt att göra jämförelser över tid. De få
studier som finns har dock inte kunnat peka
på några avgörande skillnader.
#2
TILL BLODPUDDING BÖR MAN
DRICKA APELSINJUICE
Nej, bara om du råkar tycka att det är
jätte­gott. Vitamin C i apelsinjuice hjälper
#3
kroppen att ta upp järn i vegetabilier.
Men blodpudding är så långt från vege­
tabilier man kan komma. Det går lika bra
att dricka mjölk eller vatten till blod­
puddingen – kroppen kan ta upp järnet
oavsett.
TILLSATSER ÄR FARLIGA
Nej. Alla tillsatser som används i livsmedel är bedömda av den europeiska
myndigheten för livsmedelssäkerhet,
Efsa. De tillsatser som godkänns bedöms
vara säkra för både barn och vuxna. De
ska också vara av värde för konsumenten
och nödvändiga för livsmedlets hant­e ­
ring. Bakom många E-nummer döljer sig
ämnen som känns ganska välbekanta,
som till exempel vitamin C/askorbinsyra,
bensoesyra (finns naturligt i lingon) och
karoten (finns naturligt i morot).
#4
MJÖLK ÄR SLEMBILDANDE
Det hävdas ibland att mjölk är slembildande och därför bör undvikas vid
förkylning. Men det är ett påstående
som saknar grund. Tvärtom, varm dryck
som till exempel mjölk tillsammans med
honung kan lindra hosta lika bra som
#5
28
hostmedicin.
PERSILJA ÄR EN BRA JÄRNKÄLLA
Visst, persilja innehåller mycket järn i förhållande till sin vikt, men för att komma upp i
halva det rekommenderade intaget av järn
krävs runt 2,5 liter hackad persilja. Lite grönt
på toppen av potatismoset gör alltså ingen
näringsmässig skillnad.
#6
FRYSTA GRÖNSAKER INNEHÅLLER
INGEN NÄRING
#7
och även vissa antioxidanter blir lättare för
kroppen att ta upp sedan maten tillagats och
upphettats, till exempel betakaroten i morötter
och lykopen i tomater. En vanlig missuppgör nytta i kroppen, men det fungerar inte
innehåller minst lika mycket näring som
så. Enzymerna vi äter kan inte kan överleva
färska. De skördas när de är precis lagom
saltsyran som finns i magsäcken, utan kroppen
mogna och fryses sedan snabbt ner,
tillverkar själv de enzymer den behöver. Men
till skillnad från många färska som får
det är förstås bra att äta både råa och tillagade
mogna under transporten.
LIVSMEDELSPRODUKTION ÄR EN
MILJÖBOV
Nej. Faktum är att många näringsämnen
fattning är att vi kan äta enzymer som sedan
Stämmer inte. Frysta grönsaker
#8
RAWFOOD ÄR NYTTIGARE ÄN
LAGAD MAT
grönsaker.
#9
FÄRSKPRESSAD JUICE ÄR JÄTTENYTTIGT
All juice, oavsett om den är färskpressad eller inte, innehåller i stort sett
Vi behöver äta för att överleva. All
bara pressad frukt. Det innebär att juice till skillnad från läsk och saft
matproduktion påverkar miljön både
innehåller en del näring och det är förstås bra. Men ett glas juice innehåller
positivt och negativt. Två av Riksdagens
mycket mer frukt än ett barn skulle orka äta på en gång. Därför är det lagom
miljökvalitetsmål är ett rikt odlingsland-
är bäst som gäller även när det kommer till juice. En fördel med hel frukt
skap och ett rikt djur- och växtliv. För
framför juice är att det söta är smart paketerat av naturen, med fibrer som
att uppnå dessa mål behövs betande kor.
gör att kolhydraterna från frukten (fruktsocker) pumpas ut i en jämnare
När vi väljer mat är det viktigt att välja
ström till blodet. Därför är det bra att fokusera på hel frukt och vänja
sådan mat som påverkar negativt i så
barnet vid vatten och mjölk som dryck till vardags.
liten utsträckning som möjligt och ger så
mycket näring som möjligt. Idag är det
väldigt stort fokus på mat, men det en
person äter på ett år ger samma klimatpåverkan som en tur- och returresa för
en person till Thailand.
#10
LÄTTMJÖLKEN ÄR UTSPÄDD
Nix! På mejeriet separeras fettet från
mjölken och pytsas sedan ut i lagom
mängd beroende på mjölksort: 0,5 procent
fett i lättmjölk, till exempel, att jämföra
med 3 procent fett i standardmjölk. I
övrigt innehåller lättmjölken lika mycket
näring som annan mjölk.
29
Mat och magi
(JA, I ALLA FALL NÄSTAN)
TIDNINGSRUBRIKER med så kallade larmrapporter
kan göra att man blir rädd för maten. Det är synd –
för mat är mycket mer av en vän än en fiende. Se här,
några fascinerande exempel på matens kraft.
#1
DET ÄR SMART ATT ÄTA FÄRGGLATT
#2
De olika färgerna i grönsaker, frukt och
OST OCH MJÖLK KAN SKYDDA
MOT KARIES
bär bidrar med olika antioxidanter och
Ost och mjölk innehåller kalcium och
skyddande ämnen. Därför är det inte
fosfat, och dessutom ämnet kasein som
bara vackert, utan också nyttigt att äta
kan avväpna de bakterier som bildar
färgglatt. Även vitt räknas som färg, till
karies. Bakterierna har ett klibbigt skal
exempel i form av vitlök och blomkål.
som gör att de lätt fäster på en tandyta,
Pedagogiskt tips: låt barnen plocka
men i närvaro av kasein bildas mindre
3–4 färger från salladsbordet!
av det klibbiga skalet. Ost och mjölk ger
därför ett bra skydd mot karies. Kalcium,
vitamin D och fosfat bygger också upp
vårt skelett och våra tänder.
#3
SNÄLLA BAKTERIER ÄR BRA FÖR
HÄLSAN
Fibrer som kroppen inte själv kan bryta ner
går genom tunntarmen vidare till tjocktarmen. I tjocktarmen fungerar fibrerna som
mat för de tarmbakterier som finns där. Som
tack för maten bildar bakterierna så kallade
kortkedjiga fettsyror som har positiva effekter för kroppen.
#4
MATEN SAMVERKAR – THE POWER
OF FOOD
#5
Bra mat bidrar med en kombination av
fibrer, näringsämnen, antioxidanter och
NORDISK KOST MINST LIKA BRA SOM
MEDELHAVSKOST
Med det menas att de tillsammans ger
Forskning visar att en kost baserad på tradi­
mer positiva hälsoeffekter än de skulle
tionella nordiska livsmedel kan ha flera positiva
ha gett var och en för sig. Detta innebär
effekter, bland annat på kole­sterol, blodtryck,
att det är helheten som räknas – att det
kroppsvikt och insulin­känslighet. Den hälso-
inte går att strunta i den och satsa på
samma nordiska kost som studerats är rik på
några enstaka livsmedel, även om de
fullkorn, kost­fiber, magra mjölkprodukter, frukt,
utmålas som mirakelmedel. (Det i sig kan
bär, grönsaker, rotfrukter, potatis, baljväxter,
vara skäl nog att dra öronen åt sig.)
rapsolja och fet fisk.
30
andra skyddande ämnen som samverkar.
#6
#7
Forskningsresultat tyder på att lök och
Ett glas mjölk på 2 dl ger över halva
vitlök har skyddande effekter i kroppen.
rekom­menderade dagliga intaget
Man tror att det är de svavelhaltiga
av vita­min B 12 för ett förskolebarn,
ämnena, de som får det att tåras i ögonen
40 procent av rekommenderat dagligt
när man hackar lök, som ligger bakom
intag av kal­c ium och 20 procent av rekom-
de positiva effekterna. Lök och vitlök
menderat dagligt intag av vitamin D.
LÖK OCH VITLÖK – SÅ MYCKET MER
ÄN SMAK
ETT GLAS MJÖLK GER MYCKET
NÄRING
innehåller även fibersorten inulin, som
fungerar som mat till bakterier i tarmen.
Inulin finns också i till exempel banan
och jordärtskocka.
#9
KETCHUP – BÄTTRE ÄN DU TROR
#8
ÄGG INNEHÅLLER NÄSTAN ALLT MAN BEHÖVER
Ett vanligt ägg innehåller alla näringsämnen människan behöver, utom
vitamin C och kolhydrater. Det mesta av näringen och antioxidanterna finns
i gulan. Ägg är förhållandevis klimatsmart mat. Svenska ägg är fria från
salmonella.
Länge trodde man att tomat inte innehöll
något direkt av värde – men så hittade
man den lilla antioxidanten lykopen. Det
lustiga med lykopen är att den blir lättare
för kroppen att ta upp, ju mer processad
tomaten är. Tomatpuré, krossade tomater
och till och med ketchup är alltså bra
källor.
#10
SVENSK MJÖLK BIDRAR TILL BÄTTRE MILJÖ
Visste du att mjölk är den dryck som ger mest näring i relation till sin klimatpåverkan? Svensk mjölk är med andra ord klimatsmart. Dessutom kommer
den från kor som får gå ute och beta. Det bidrar till öppna landskap och ett
rikt växt- och djurliv. I Sverige är det lag på att mjölkkor ska gå på bete, och
det gör Sverige världsunikt. Svenska mjölkkor är bland de friskaste i världen.
Det gör att antibiotikaanvändningen är väldigt låg. Antibiotika används
enbart till sjuka kor och deras mjölk skickas inte till mejeriet. Den låga
antibiotikaanvändningen bidrar till minskad risk för antibiotikaresistens.
Svensk mjölk är också närproducerad, eftersom det finns mjölkproduktion
i hela landet. Genom att välja svenska mjölkprodukter gör du det möjligt för
svenska bönder att fortsätta sitt arbete även i framtiden.
31
Mer matnyttigt
KONELIA – FÖR BARNEN I FÖRSKOLAN
Låt Konelia, hennes mjölk och det svenska lantbruket följa med in i vardagen på för­­­
skolan. Konelia är ett kunskapsmaterial som hjälper pedagoger att jobba med läro­planens
frågor om mat, djur, miljö och ekologi.
Materialet är indelat i fem teman att välja fritt mellan med hänsyn till vad som passar
bäst för stunden på förskolan. Varje tema har ett antal övningar för barnen. Som avslutning finns Hemma hos Konelia, en saga om Konelia och hennes kompisar som passar för
barn i åldern 4–6 år. Sagan kan även användas som introduktion till materialet.
Inspiration till förskolan
från Sveriges bönder
På www.hjärtamjolk.se kan du ladda ner Konelia som pdf.
1
FÄRDIGA LEKTIONER FÖR ÅRSKURS 4–6
Det finns färdiga lektioner för dig som vill jobba med mjölk i skolan på ett
BOKTIPS FÖR
MATVÄGRARE
roligt och konkret sätt. Alla fyra lektionerna följer läroplanen, förenar
Om konsten att väcka
många olika skol­ämnen och finns att ladda ner från www.hjärtamjolk.se.
matlusten hos barn
Från ko till bord: följ mjölkens väg från kossan till mjölkglaset.
som inte äter: När ditt
Mjölkens historia: om jordbrukets omvandling och vikten av hygien inom
barn inte äter: prak-
­l ivsmedelshantering.
tiska råd för att hitta
Mjölkkon och biologisk mångfald: om biologisk mångfald, hur kretsloppet
matlusten (Roos &
samspelar med naturen och hur våra val kan påverka miljön.
Tegner) av logopeden
Veckans matsedel: om tallriksmodellen, näringsämnen och vikten av att äta
Kajsa Lamm Laurin.
en bra lunch i skolan.
BRA MÅLTIDER I
FÖRSKOLAN
FÖRSTA HJÄLPEN FÖR MATKRÅNGLARE
Ladda ner och läs
samspelet vid bordet: Första hjälpen vid mat­­bordet:
Livsmedelsverkets
om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter
skrift Bra måltider i
(Ordfront förlag) av dietisten Sara Ask.
Mer om barn och mat, om smakutvecklingen och
för­skolan på: www.
livsmedelsverket.se
BOKTIPS, SPEL OCH APP
För dig som vill ha inspiration och stöd i arbetet med mat och måltider i
förskolan: Måltidspedagogik (Student­l itteratur) av Hanna Sepp.
BRA MAT I SKOLAN
Ett stöd i arbetet för
På www.maltidspedagogik.se finns även spelen Sandwitch och
Krusbär eller kålrot?
bra skolmåltider. Till
dig som planerar,
lagar och serverar
skolmåltider. Ladda
ner Bra mat i skolan
på: www.livsmedelsverket.se
BONDEN I SKOLAN
Här får eleverna på ett enkelt och roligt sätt får lära sig var­­ifrån maten på
tallriken kommer och varför bönder är så viktiga. Fakta­texterna i kunskapsmaterialet är till största delen hämt­ade direkt från bönd­erna och från andra
experter på lantbruk, liksom från Jordbruksverket. Utöver fakta­delen finns
en databas med färdiga lektioner och teman för årskurs F-6. Lektionerna
svarar mot målen i läro­planen. Läs mer på www.bondeniskolan.se.
32
Om Hjärta mjölk
Hjärta mjölk berättar om mjölk – att mjölk är ett näringsrikt och
­klimatsmart livsmedel. Allt vi säger bygger på fakta. Forskning har
till exempel visat att mjölk och mjölkprodukter, tillsammans med
annan nyttig mat, skyddar mot flera av våra vanligaste folksjuk­
domar. Vi mår alltså bra av mjölk. Det gör miljön också. När korna
betar i hagarna bidrar de till den biologiska mångfalden.
Det är svenska mjölkbönder och mejerier via LRF Mjölk som står
bakom Hjärta mjölk.
Hjärta mjölk finns på Facebook och på www.hjärtamjölk.se.
Hör gärna av dig!
Om författaren Sara Ask
Sara Ask är legitimerad dietist, med gedigen klinisk erfarenhet från
Karolinska universitetssjukhuset. Sedan några år tillbaka skriver Sara
framförallt artiklar, webbtexter och kokböcker, samt föreläser om
det mesta som har med mat att göra.
Psst! Prenumerera på vårt nyhetsbrev »Kalla fakta från Hjärta mjölk«. Finns på www.hjärtamjölk.se!
© Hjärta mjölk 2017
Författare: Sara Ask | Redaktör: Anna Resare Michélsen/Michélsen Kommunikation | AD/grafisk form: Ulrika Tjernström/Russindesign | Grafisk
form/original: Martin Zetterquist/Formalix.
Foto sid 1. Getty Images | 5. iStock Photo | 8. iStock Photo | 9. iStock Photo | 10. iStock Photo | 11. Ester Sorri | 12. Ester Sorri | 13. Ester Sorri | 14. iStock
Photo | 15. Ulrika Pousette | 17. Ester Sorri | 18. Ester Sorri | 19. Ester Sorri | 20. iStock Photo | 21. Ulrika Pousette | 22.iStock Photo | 23. iStock Photo | 24.
Ulrika Pousette | 25. Ester Sorri | 26. Ester Sorri | 27. Ester Sorri
33
Kontakta oss gärna! Här finns vi:
Webb: www.hjärtamjölk.se
Facebook: facebook.com/hjartamjolk
Instagram: @Hjartamjolk
34