Systematisk översikt PET och PET/CT

2008-05-20
Systematisk översikt PET och PET/CT
Introduktion:
Frågeställningen som ska besvaras är vilket vetenskapligt underlag som finns för en
upphandling av en positronemissionstomografi-scanner (PET/CT) för vården av patienter
inom ÖLL.
PET/CT är en avbildningsteknik som ger unik information på molekylär och metabol nivå vid
vissa sjukdomar, främst inom tumörområdet. Tekniken bygger på att mäta och avbilda
glukosmetabolismen i vävnader där det ofta finns en hög metabol aktivitet i vävnader med
snabb tillväxt såsom i tumörer och vid inflammation.
Ursprungligen användes PET ensamt men på senare tid har PET kombinerats med
datortomografi (CT) och kallas då PET/CT.
För undersökningen behövs en kortlivad isotop, 18F-FDG som är en radioaktiv
glukosmolekyl. Denna måste framställas i en s.k. cyklotron som bara finns på ett fåtal ställen i
Sverige.
Undersökningar med PET/CT görs redan nu inom ÖLL genom att en mobil enhet står
uppställd vid USÖ regelbundet sedan flera år. Undersökningsvolymerna som kan utföras blir
därigenom begränsade. Isotopen framställs i Stockholm samma dag undersökningarna utförs
och transporteras med budbil till USÖ för att kunna användas omedelbart. Denna isotop
kommer även framledes att inhandlas utifrån.
Upphandling av PET/CT är en stor investering för ÖLL och har potential att påverka rutiner
vid utredning och behandling av patienter med tumörsjukdomar på flera olika sätt. Varje
undersökning är kostsam, f.n. c:a 18.000:-/undersökning och installationen kräver även
ombyggnad i byggnader och ev. nybyggnation.
Denna översikt görs på uppdrag av Produktionskansliet ÖLL av Göran Liljegren och Ann
Charlotte Dreifaldt, CAMTÖ.
Metod
Frågeställningen är fokuserad till diagnostik, stadieindelning och kontroll av behandlingssvar
på given behandling samt upptäckt av återfall av tumörsjukdom inom ett urval av de
vanligaste tumörsjukdomarna. I viss utsträckning studeras även prognos.
Inklusions/exklusionskriterier för ingående studier:
Systematiska översikter söktes i första hand och om sådana saknades, randomiserade studier. I
tredje hand medtogs patientserier.
Metoden ska ha varit studerad på en population av konsekutiva patienter som genomgåt PET
eller PET/CT jämfört med en adekvat referensmetod.
Utfall är ytterligare tumörutbredning än det som ses vid gängse metodik, effekt av given
behandling och upptäckt av återfall samt förmågan att skilja elakartade från godartade
förändringar.
Litteratursökning
Databaserna PubMed, Cochrane och metasökmotorn TRIP-databasen (Turning Research Into
Practice) studerades.
Söktermerna PET, PET/CT kombinerat med sensitivity och specificity samt filter för
diagnostik användes.
Begränsningar till engelska och systematiska översikter gjordes primärt. Sökningen omfattar
tiden t.o.m. 10/4 2008.
Kvalitetsbedömning av granskade studier
De systematiska översikterna granskades betr. intern och extern validitet enligt
granskningsmall för sytematiska översikter från Statens beredning för medicinsk utvärdering
(SBU) (1).
Granskning/ Dataextraktion:
Granskningsprocessen:
Två oberoende granskare studerade materialet. Eventuell oenighet mellan granskare löstes
med consensusförfarande.
Ingen mätning av grad av överensstämmelse mellan bedömarna gjordes.
En sammanfattande bedömning för det samlade underlaget för metoden vid olika tumörformer
med en rekommendation för metodens användbarhet anges i slutet av rapporten.
Resultat
Litteratursökning i Pubmed, Cochrane och TRIP-databasen gjordes t.o.m.10 April 2008.
Granskningen koncentrerades till de två senast publicerade systematiska översikterna från
oktober 2007 och mars 2008 som studerade användbarheten av PET och PET/CT (2) och PET
enbart (3) vid flera olika tumörformer. Den ena, av Facey et al, som är en engelsk Health
Technology Assessment (HTA) rapport, hade valt ut 8 olika tumörformer och tog med så väl
tidigare systematiska översikter som patientserier fram till och med augusti 2005 (2). Den
andra av Fletcher et al är en sammanställning av sytematiska översikter och randomiserade
studier, inkluderade studier t.o.m. oktober 2006, rörande 10 olika tumörformer och även
tumörer med okänt ursprung (3). Här inkluderades systematiska översikter och randomiserade
studier rörande PET men ej PET/CT medan Facey et al även inkluderade studier som
utvärderade PET/CT för vilken dokumentationen är betydligt sparsammare än för PET enbart
(2). Vi bedömde att dessa systematiska översikter var välgjorda och har använt oss av deras
slutsatser i denna rapport. Vi har även sökt efter litteratur som publicerats efter hösten 2006
som inte är inkluderade i ovan nämnda rapporter och då begränsat oss till de tumörformer som
omnämns i Faceys och Fletchers översikter.
I Fletcher och medarbetares översikt studerades följande tumörtyper: bröstcancer, kolorektal
cancer, esofaguscancer, huvud-och hals cancer, maligna lymfom, lungcancer, malignt
melanom, pancreascancer, sarkom, thyroideacancer och cancer med okänt ursprung (3). Deras
frågeställningar var: för vilka tumörer kan PET vara användbar i kliniken och under vilka
specifika kliniska omständigheter bör PET användas?
Denna systematiska översikt inkluderade slutligen tre randomiserade studier och 38
systematiska översikter. Översiktens slutsatser är översatta i tabellen nedan. Man har angett
en evidensgradering för sina rekommendationer av övergripande kvalitet enligt GRADE (4).
En sammanfattning av granskningen från Fletcher et. al finns i följande tabell (3).
Övergripande
Tumörform
Syfte med PET
Rekommendation
Nytta
med PET kvalitet
Bröstcancer
-Diagnos
-Stadieindelning
-Återfall
Kolorektal cancer
-Diagnos
-Stadieindelning
-Återfall
Esofaguscancer
-Diagnos
-Stadieindelning
Axillmetastaser
Upptäcka metastas
Levermetastaser
Upptäcka metastas
eller lokalrecidiv
-Stadieindelning
-Återfall
Lymfom
-Diagnos
-Stadieindelning
Diagnos av okänd
primär-tumör
Diagnos av huvudhals tumör
Allmän
Benmärg
-Kvarvarande
Sjukdom/Återfall
-Uppföljning
Lungcancer
-Diagnos
-Stadieindelning
-Återfall
Malignt melanom
-Diagnos
-Stadieindelning
-Återfall
Osäker
Nej
Ja
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Nej
Ja
Nej
Ja
Låg
Måttlig
Ja
Ja
Måttlig
Ja, f.f.a. fjärrmetastaser.
Nej*
Ja
Måttlig
Ja
Ja
Måttlig
Nej
Ja
Ja
Osäker
Ja
Ja
Låg
Måttlig
Måttlig
Ja
Ja
Låg
Måttlig
Ja
Måttlig
Nej
Låg
Ja
Ja
Osäker
Måttlig
Nej*
Stadieindelning före
behandling.
-Återfall
Huvud- hals cancer
-Diagnos
Nej
Nej
Ja, vid klinisk misstanke
Malignt eller benignt
Nej*
Föreslås
Ja
Ja, för Mb Hodgkin och NHL
efter initial behandling
Nej, för allmän uppföljning av
patienter utan symptom
Ja, för ”fläck på lungan”
Icke småcellig lungcancer, ja
Småcellig lungcancer ingen
rekommendation möjlig.
Nej*
Nej*
Ja, för fjärr- metastaser
Nej*
Hög
Låg
Ja
Måttlig
Pankreascancer
-Diagnos
-Stadieindelning
-Återfall
Sarkom
-Diagnos
-Stadieindelning
-Återfall
Thyroideacancer
-Diagnos
-Stadieindelning
-Återfall
Okänd primärtumör
-Diagnos
-Stadieindelning
-Återfall
Ja, vid osäker CT
Nej*
Nej*
Ja
Måttlig
Ingen rekommendation möjlig.
Ingen rekommendation möjlig.
Nej*
Osäker
Osäker
Låg
Låg
Nej*
Nej*
Ja, om isotop-undersökning
negativ och thyroglobulin förhöjt. Ja
Nej, om både isotopundersökning
och thyroglobulin normal.
Nej
Ja
Nej*
Nej*
Ja
Låg
Låg
Låg
* Ingen syntes av data utförd.
De rekommendationer som ges av Fletcher och medarbetare stämmer väl överens med
slutsatserna som Facey och medarbetare gör i sin HTA rapport (2). Syftet med den rapporten
var att värdera den kliniska nyttan med FDG-PET. De har studerat samma tumörer som
Fletcher förutom pankreascancer, sarkom och tumörer av okänt ursprung. Nyttan av PET vid
diagnostik, stadieindelning, återfall, utvärdering av svar på behandling och
strålbehandlingsplanering studerades. Rapporten är en uppdatering av en tidigare rapport från
2004 och inkluderar jämfört med den 6 nya systematiska översikter och 158 nya primära
studier (5). Översikten inkluderar även PET/CT och sammanfattar att det sparsamma underlag
som finns trots allt talar för att sensitivitet och specificitet båda tycks bli c:a 10-15% högre
med PET/CT än med enbart PET. PET är användbart vid bröstcancer för att prediktera
respons, t.ex. vid utvärdering av svar på vid neoadjuvant behandling, d.v.s. behandling före
operation, samt vid metastatisk sjukdom. Också vid kolorektal cancer kan PET användas för
utvärdering av neoadjuvant behandling. För tumörer i huvud-hals området har man studerat
tillägg av PET/CT vid planering av strålbehandling och sett att volymerna som bestrålas bättre
kan dimensioneras jämfört om man enbart använder CT undersökningar för sin
strålbehandlingsplanering. Vid lungcancer har användandet av PET vid
strålbehandlingsplanering påverkat volymer som bestrålats och i vissa fall ändrat
behandlingsintentionen från botande till palliativ. För maligna lymfom har flera studier visat
att PET kan förutsäga svar på behandling om undersökningen görs efter det att halva
cytostatika behandlingen givits. Vid maligna melanom har PET visat sig vara mindre känslig
än sentinel node biopsi för att påvisa metastaser i lymfkörtlar p.g.a. PETs begränsning när det
gäller att påvisa mycket små förändringar. Det anges att resultat av PET i ett par studier
medfört ändrat behandlingsupplägg hos ca 30% av patienter med malignt melanom.
Den egna litteratursökningen identifierade dessutom några ytterligare systematiska översikter
(6-10) och patientserier inom olika tumörområden publicerade 2006 t.o.m. mars 2008. Dessa
bedömdes separat om de inte ingick i de två först nämnda systematiska översikterna. Vi
bedömde om dessa ändrade resultatet av de tidigare systematiska översikternas slutsatser.
De två systematiska översikter (6,7) om maligna lymfom som inte är inkluderade i Faceys
eller Flechers översikter på grund av senare publiceringsdatum inkluderar i ena fallet (6)
studier mellan 1997 och september 2005. Här är varken sökstrategin eller in- och
exklusionskriterier särskilt väl angivna. En metaanalys och såväl retro- som prospektiva
originalstudier inkluderades. Man inkluderar studier av PET ensamt vid både Hodgkin (HD)
non-Hodgkin (NHL) lymfom och studerar utöver diagnostik, utvärdering av behandling och
upptäckt av återfall även nyttan av tekniken vid dosplanering för radioterapi. Dosplanering
inkluderade endast en retrospektiv studie av låg metodologisk kvalitet som pekar på att falskt
positiva fynd vid PET kan innebära en risk för större strålbehandlingsfält än nödvändigt på
grund av falskt positiva fynd. Underlaget är således magert för att kunna uttala sig om nyttan
av PET i denna situation. På de övriga områdena kommer man till liknande slutsatser som
Facey och Flecher gör om maligna lymfom.
Den andra systematiska översikten från nyare tid (7) inkluderar 4 studier av datortomografi
(CT), 17 studier av PET och 4 studier av PET/CT vid maligna lymfom. Man har också sökt
efter studier som använt magnetkamera (MRI). För den senare metoden påträffades dock inga
studier att utvärdera. Denna systematiska översikt är av god metodologisk kvalitet med tydligt
angivna inklusions- och exklusionskriterier samt sökstrategi och vilka databaser som använts.
Man konkluderar att studierna genomgående har en måttligt hög kvalitet och ofta inkluderat
olika former av maligna lymfom, Hodgkin (HD) och non-Hodgkin (NHL). CT anses
fortfarande vara standardundersökningen vid diagnos och stadieindelning medan PET har sin
väsentliga roll vid utvärderingen av kurativt syftande behandling. Tidiga resultat indikerar att
PET/CT är tillförlitligare än både CT och PET var för sig.
I januari 2008 publicerade Brouwer et al en systematisk översikt om tillförlitligheten av olika
avbildningsmetoder vid diagnostik av återfall av larynx cancer efter strålbehandling (8).
Artiklar publicerade mellan januari 1990 och april 2006 analyserades enligt riktlinjer från
Cochrane Collaboration. Åtta artiklar publicerade mellan 1995 och 2004 uppfyllde de på
förhand uppställda kvalitetskriterierna. Som referensmetod användes biopsi tagen vid direkt
laryngoskopi och klinisk uppföljning i 12 månader. Resultatet är i överensstämmelse med de
rekommendationer som ges av Facey och Fletcher att PET kan vara en bättre metod att
upptäcka återfall än CT eller MRI (2,3).
Ett par systematiska översikter av rel. god kvalitet inkluderande delvis samma studier har bl.a.
berört hur man kan använda PET för att få en uppfattning om patientens prognos vid icke
småcellig lungcancer (9,10). Den ena inkluderade studier publicerade tom juli 2006 med
fokus på prediktion och prognos (10). Slutsatsen är att det beräknade standardiserade upptaget
av FDG i lungtumören (=hur mycket tumören ”lyser” på bilden) korrelerade med patientens
överlevnad. Tumörer med högst upptag hade sämst prognos. Man efterlyser gemensamma
riktlinjer för hur undersökningarna ska utföras, hur upptaget ska mätas och vilka gränsvärden
som ska användas innan detta används rutinmässigt i kliniken, bl.a. för att selektera patienter
med dålig prognos som kan behöva tilläggsbehandling.
Ekonomiska aspekter
En av de studerade systematiska översikterna vid lymfom (6) har tagit upp hälsoekonomiska
aspekter på metoden. Man refererar till en studie som beräknat kostanden per korrekt
stadieindelad patient till 3.100 euro (c:a 30.000 SEK). Undersökningen är c:a 5 ggr dyrare än
en CT-undersökning som därför ansågs vara förstahandsundersökning i de flesta fall även om
PET/CT finns tillgänglig med undantag för vissa tumörgrupper.
Enligt HTA rapporten av Facey och medarbetare (2) dras slutsatsen att användandet av PET
är kostnadseffektiv vid lungcancer där man på vanlig CT undersökning inte finner några
lymfkörtelmetastaser, men om man på CT misstänker sjuka lymfkörtlar är det inte
kostnadseffektivt med PET. Man konstaterar också att få eller inga studier om
kostnadseffektivitet finns som belyser engelska eller europeiska förhållanden varför några
säkra slutsatser inte kan dras för närvarande. Någon specifik sökning på ekonomiska aspekter
av PET/CT har inte gjorts av vare sig Facey eller oss. De data som här redovisats har
påträffats vid genomgången av det påträffade systematiska översikterna.
Forskning
Inom flera tumörområden är forskning fortfarande nödvändig och undersökning med PET/CT
ska i dessa situationer utföras inom ramen för studier. Bl.a. bör man studera hur resultat av
PET ändrar patientens behandling och hur det påverkar utfallet och även göra jämförande
studier mellan PET och andra diagnostiska metoder. PET/CT för planering av strålbehandling
är fortfarande ett i huvudsak outforskat område. Den nya tekniken PET/CT har en potential att
vara effektivare än PET ensamt men här är ännu studierna få varför patienter som undersöks
med denna nya metod bör ingå i utvärderingsstudier för att på ett systematiskt sätt samla mer
kunskap på området. Det finns dock inga data som tyder på att PET/CT skulle ha en lägre
sensitivitet eller specificitet än PET ensamt. Hälsoekonomiska aspekter bör också belysas i ny
forskning och här är det viktigt att studier görs även i svenska sjukvårdsförhållanden.
Sammanfattning
PET och PET/CT är en användbar avbildningsmetod som ger möjligheter till förbättringar av
vården för patienter med tumörsjukdom. Metoden kan användas för att kartlägga
tumörutbredning, bestämma lämplig behandling, utvärdera given cancerbehandling och att
upptäcka återfall av tumörsjukdom.
PET och PET/CT är också en användbar metod vid diagnostik av oklara ”fläckar på lungan”
där man önskar skilja godartade från elakartade förändringar och vid stadieindelning av
främst icke småcellig lungcancer, maligna lymfom och vid utredning av tumörer av okänt
ursprung. Metoden är också användbar vid stadieindelning av kolorektal cancer och för
upptäckt levermetastaser av denna tumörform, påvisa metastaser av esofaguscancer,
bröstcancer, huvud-hals cancer och maligna melanom.
Ett viktigt användningsområde är utvärdering av given kurativt syftande cellgiftbehandling
vid maligna lymfom. Metoden kan också användas för att påvisa metastaser när konventionell
utredning med CT och/eller MRI samt förhöjda tumörmarkörer i serum ger oklara besked
betr. återfall av huvud-hals cancer, thyroideacancer och metastaser och lokala återfall av
kolorektal cancer. PET och i viss mån även PET/CT kan redan nu sägas var en på god
vetenskaplig grund etablerad metod för flera vanliga tumörformer.
Bindningar och jäv
Vare sig Göran Liljegren eller Ann Charlotte Dreifaldt har eller har haft några uppdrag med
anknytning till tillverkare av utrustning eller annat materiel som krävs för PET eller PET/CT.
Referenser
1. Oxman AD et al. User´s guide to the medical literature. VI. How to use an overview.
JAMA 1994;272:1367-1371.
2. Facey, K, Bradbury I, Laking G, Payne E. Overview of clinical effectiveness of
positron emission tomography imaging in selected cancers. Health Technology
Assessement 2007;vol 11: No 44.
3. Fletcher JW, Djulbegovic B, Soares HP et al. Recommendations on use of 18F-FDG
PET in oncology. J Nucl Med 2008;49:480-508.
4. GRADE Working Group. Grading quality of evidence and strength of
recommendations. BMJ 2004;328:1490-1494.
5. Facey K, Bradbury I, Laking G, Payne E. Ppositrion Emission Tomography (PET)
imaging in cancer management (Ultra Rapid Review). Southampton: NHS R&D HTA
Programme; 2004.
6. Kirby AM, Mikhaeel NG. The role of FDG PET in the management of lymphoma:
what is the evidence base? Nuclear Medicine Communications 2007;28:335-354.
7. Kwee TC, Kwee RM, Nievelstein RAJ. Imaging in staging of malignant lymphoma: a
systematic review. Blood 2008;111:504-516.
8. Brouwer J, Hooft L, Hoekstra OS et al. Systematic review: Accuracy of imaging tests
in the diagnosis of recurrent laryngeal carcinoma after radiotherapy. Head & Neck.
Published online 22 Jan 2008.
9. de Geus-Oei L-F et al. Predictive and prognostic value of FDG-PET in nonsmall-cell
lung cancer. Cancer 2007;110:1654-64.
10. Berghams et al. Primary tumor standardized uptake value (SUVmax) measured on
fluorodeoxyglucose positron emission tomography (FDG-PET) is of prognostic value
for survival in non-small cell lung cancer (NSCLC). Journal of thoracic oncology
2008;3:6-12.
Tabellerad sammanfattning av ingående systematiska översikter och metaanalyser.
Författare Studiedesign
årtal
Ref nr
Facey et al. Uppdatering av
2007, ref 2 en syst. översikt
från 2004 där
slutsaterna av
de senaste
”robusta”
systematiska
översikterna
och nya
prospektiva
studier med
minst 12
patienter läggs
till.
Fletcher et Sammanfattnin
al. 2008,
g av 38
ref 3
systematiska
översikter och 3
randomiserade
studier
påträffade
t.o.m. mars
2006
Patient/
population
Intervention
Jämfört
med
Effektmått Resultat
Kommentar
Bröstcancer,
kolorektal
cancer,
huvud-hals
cancer,
lungcancer,
Lymfom,mal
ignt
melanom,
esofaguscan
cer,
thyroideacan
cer.
Diagnostik,
stadieindelning
, svar på given
behandling,
strålfältsplaner
ing, upptäckt
av återfall med
PET eller
PET/CT
Klinisk
undersöknin
g, ultraljud,
DT,
endoskopi,
operationsfy
nd, PAD,
blodprover
Ytterligare
informatio
n, ändrad
behandling
, prognos,
sensitivitet,
specificitet
Viss nytta av
metoden
även i andra
situationer
vid de olika
tumörsjukdo
marna. (Se
texten.)
Bröstcancer,
kolorektal
cancer,
esofaguscan
cer, huvudhalscancer,
lymfom,
lungcancer,
malignt
Diagnostik,
stadieindelning
, svar på given
behandling,
upptäckt av
återfall med
PET
Klinisk
undersöknin
g, ultraljud,
DT,
endoskopi,
operationsfy
nd, PAD,
blodprover
Nytta med Se tabell i texten.
PET och
övergripan
de kavlitet
på
underlaget.
Störst nytta vid
stadieindelning av
icke småcellig
lungcancer,
kolorectal cancer
och att skilja
benigna från
maligna
lungförändringar
samt utvärdering
av primär
behandling av
Hodgkins lymfom.
melanom,
pancreascan
cer, sarkom,
thyroideacan
cer, okänd
primärtumör
.
Kirby et al 1 metaanlys och Hodgkin och
2007, ref 6 ett stort antal
nonoriginalstudier Hodgkin
av varierande
lymfom
design
publicerade
mellan januari
1997 t.o.m.
september
2005.
Kwee et al Originalstudier Hodgkin,
2008, ref 7 av hög kvalitet nonmed strikta
Hodgkin och
inklusions- och mixade
exklusionskriter lymfom
ier t.o.m. 25 juli
2007
inkluderade
PET betydelsefullt
för att utvärdera
effekt av given
behandling och
ange prognos efter
given behandling.
Ingen visad fördel
vid planering av
strålfält.
Inkluderar
många
retrospektiva
studier och
har dåligt
angivna inoch
exklutionskri
terier.
Diagnostik,
stadieindelning
, svar på given
behandling,
upptäckt av
återfall med
PET, PET/CT,
CT och MRI
(ingen studie
påträffad)
Sensitivitet Stadieindelning:
Klinisk
CT (1 studie) sens
undersöknin och
g med
specificitet 87,5 spec. 85.6
upprepad
PET (4 studier)
undersöknin
sens 83-100, spec.
98-100.
g under en
PET/CT (2
uppföljning
av minst 6
studier) sens. 98mån eller
100, spec. 100.
operationsfy
Behandlingsutvär
nd PAD
dering:
CT (3 studier)
sens. 25-100, spec.
42-76
PET (17 studier)
sens 71-100, spec.
57-100.
PET/CT (4
studier) sens. 91100, spec. 90-100.
Brouwer et Systematisk
Larymxcanc Upptäckt av
Laryngosco Sensitivitet PET (8 studier)
al, 2008
översikt av
er
återfall med
pi med
,
Sens 80-100, spec
originalstudier
CT, MRI
biopsi och
specificitet 63-100
publicerade från
thalium-201
klinisk
och ROCjan 1990 t.o.m.
scintigrafi eller uppföljning kurva.
april 2006.
PET (endast
minst 12
studier på PET månader.
hittades)
Mycket
noggrann
metodik med
höga och
strikta krav
på inklusion
av studier
med hög
metodologis
k kvalitet.
Intensiteten i
upptaget,
Väl
genomförd.
Hög kvalitet.
Inga studier
på CT, MRI
eller scint
uppfyllde
inklusionskri
terierna.
Måttligt hög
kvalitet med
De GuesOei et al
Systematisk
översikt av
Icke småcellig
Diagnostik,
stadieindelning
, svar på given
behandling,
strålfältsplaner
ing, upptäckt
av återfall med
PET eller
PET/CT
Klinisk
undersöknin
g, ultraljud,
DT,
endoskopi,
operationsfy
nd, PAD,
sensitivitet,
specificitet,
andel med
ändra
behanling
med
anledning
av PETresultat
Minskning Sensitivitet Svar på given
av SUV med specificitet behandling: ( 7
2007
Berghans
et al. 2008
studier som
studerat
upptagets
intensitet som
prognostiskt
instrument
Studier
publicerade
t.om. juli 2006
inkluderade
lungcancer
Metaanalys av
13 studier
uppfyllande
strikta
inklusionskriteri
er med
sammanlagt
1474 patienter
publicerade
t.o.m. juni 2006
Icke småcellig
lungcancer
utom för 3
pat.
(carcinoid 1,
småcellig
lungcancer
2)
standardised
uptake value
(SUV)
kvantifierades
före, under och
efter
behandling
varierande
och
cut-off
överlevnad
nivåer för
stid
olika studier
eller höga
utgångsvärd
en. I vissa
studier
verifierat
med PAD
studier) sens 8097, spec 64-100.
Intensiteten i
upptaget,
standardised
uptake value
(SUV)
kvantifierades
och klassades
som hög eller
låg före
behandling.
Cut-offnivåer
varierade
mellan 2.5-20
mellan
studierna.
Högt eller
Hazard
lågt
ratio (HR)
utgångsvärd
e som
prognosinstr
ument
överlevnad
Lågt SUV före
behandling ökar
överlevnaden med
HR 2.27 95%CI
(1.7-3.02) jämfört
med högt SUV
före behandling.
Förlängd
överlevnad: (17
studier) Förlängd
överlevnad tid till
återfall vi stor
minskning av
SUV efter
behandling jämfört
med före.
Cut-off nivåer <5<20
flera delvis
svårsyntetise
rade
effektmått.
Välgjord
metaanalys
som söker
kvantifiera
nyttan av att
sätta cut-off
nivåer på
SUV som
prognosinstr
ument.