Hjärnan
Hjärnans binds samman med ryggraden
som är en del av det centrala nervsystemet.
Genom att mäta hjärnans aktivitet kan man
studera olika reaktioner på händelser t ex
vad som händer men den hjärna som
utsätts för stark stress eller hur en människa
reagerar på sömnbrist. För att studera
hjärnans aktivitet använder vi oss av olika
mätinstrument.
Hjärnan
Mäter aktivitet
o EEG
o CT
o PET
o MRI
Används beroende av vad man vill mäta
EGG mäter aktiviteten av en stor grupp nervceller. Detta görs genom att placera ut stora elektroder på
huvudet. När man får resultatet kan man avläsa vissa mönster som vart och ett korresponderar med
en specifik grad av medvetandet ex vakenhet eller sömn.
CT brukar även kallas CAT scan och används för att studera hjärnans strukturer. Röntgenstrålarna
som används kan ta bilder från flera olika vinklar av hjärnan och den här utrustningen har en
känslighet som är 100 gånger bättre än EEG.
PET mäter hjärnaktiviteten så som t ex blodflödet eller neurotransmittorernas aktivitet. Detta görs
genom att man inseminerar en radioaktiv men ofarlig vätska i blodflödet. PET – scanen mäter sen
energin som erhålls av den radioaktiva vätskan.
MRI är en kombination av CT och PET – scan och används för att studera både hjärnans strukturer
och aktivitet. En MRI märker detaljer tio gånger bättre än en CT och har en tillhörande teknik som
kallas functional MRI som kan producera bilder av blodflödet i hjärnan med mindre än en sekunds
mellanrum.
Vilket instrument man väljer beror alltså på vilket område man vill undersöka.
I hjärnan finns det flera olika områden som alla tar hand om olika saker. Det finns även olika lober i
hjärnan som även de har olika uppgifter. Under den här föreläsningen tar vi upp en del av de områden
som kan påverka oss människor.
De frivilliga muskelrörelserna utgår ifrån ett ställe som kallas Motor Cortex. Detta område kontrollerar
de över 600 muskler som är involverade i den frivilliga kroppsrörelsen.
Känselområdet sitter i somatic sensory votex och är det område som mottar känslostimuli så att vi kan
känna t ex värme och beröring.
Vid tinningloben brukar man säga att vi har ett centrum som kontrollerar vår aggression. Det har visat
sig att skada här har lett till att individen t ex fått en religiösare hållning till livet. Innanför tinningloben
är en struktur av det limbiska systemet belägen. Den här strukturen kallas amygdala och den reglerar
vissa svarsmönster som är sammankopplade med aggressivt beteende. T ex så ha man utfört ett
experiment på apor där man avlägsnade en bit av amygdalan. Det visade sig då att aporna blev
mycket mer aggressiva och svårhanterliga. Även de minsta aporna skulle utan tvekan ge sig på en
apa som var tio gånger så stor som den lilla.
I brocas area produceras tal formuleringar och skulle vi få en skada här skulle vi kunna förstå det
mesta men vi skulle ha mycket svårt att uttrycka oss. Även Wernickes area är involverad i vårt språk
och är den delen av hjärnan som gör att vi förstår språket.
Frontalloben är den lob som är sist utvecklas hos människan. Denna lob skiljer oss människor
ifrån djuren och den gör så att vi kan planera, utvärdera och reflektera. Man tror även att
människans moral har någon koppling med frontalloben. Hos exempelvis psykopater har man
lyckats spåra en lägre aktivitet i frontalloben vilket styrker hypotesen om att den empatiska
förmågan är belägen just här.
Hjässlob
Frontallob
Rörelse
Wernicke´s area
Hösrel och språk
Känsel
Brocas area
Syn
Aggression
Nacklob
Lukt
Lilla hjärnan
Hjärnstammen
Ryggraden
