DP 1537 - Västerås stad

DP 1537
DETALJPLAN FÖR MIMER 5, OTTAR 5 OCH OTTAR 6 M M, ÖSTERMALM,
VÄSTERÅS.
Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad 2008-08-14
Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning
Bebyggelsens karaktärsdrag
Samrådsredogörelse
2
2008-08-14
DP 1537
Dnr 03:10077-BN-540
Handläggare
Arkitekt Lars E Persson
Tel 021-39 17 58
Detaljplan för MIMER 5, OTTAR 5 OCH OTTAR 6 M M, Östermalm,
Västerås.
PLANBESKRIVNING
•
•
•
•
HANDLINGAR
Plankarta med beteckningar och bestämmelser.
Denna beskrivning.
Genomförandebeskrivning.
Bebyggelsens karaktärsdrag. Särskild handling.
SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplanen ska ge förutsättningar för en omvandling av industrikvarteret till en stadsdel med
ett blandat innehåll av verksamheter som kontor, undervisning och handel. Detaljplanen preciserar dessutom de hänsynstaganden som krävs gentemot riksintresse för kulturminnesvården
genom införande av skyddsbestämmelser för väsentliga delar av planområdet.
PLANDATA
Läge
Planavgränsning.
Planområdet ligger i östra delen av Centrum och begränsas i söder och öster av Södra Ringvägen, i väster av Kopparbergsvägen och i norr av Stora Gatan.
I planområdet ingår inte den östligaste delen av kv. Mimer. Denna del av kvarteret omfattas av
detaljplan för del av kvarteren Mimer och Ludvig, Dp 1571.
3
Areal
Planområdet omfattar ca 6.5 ha.
Markägare
Med undantag för nordvästra delen av Aseatorget är all mark inom planområdet i enskild ägo
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
För planområdet gäller dels översiktsplan för kv. Mimer mm, ÖP 51, antagen av kommunfullmäktige december 1997, översiktsplan för Centrum, Öp 53, antagen av kommunfullmäktige
juni 2000 samt översiktsplan för Utveckling av Västerås, ÖP 54, antagen av kommunfullmäktige november 2004.
Riksintresse
Planområdet ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården som område Västerås [U 24]
med följande värdetext för aktuellt område ”… industrialismens samhällsbyggande vid 1800talets slut och 1900-talets början”.
Nu gällande omfattning av riksintresse.
Avgränsning av förordnande enligt PBL 12:4.
Länsstyrelsen har i en utredning år 2004 förtydligat Riksantikvarieämbetets värdetext och valt
perioden 1890 – 1930-talet som tidsmässig avgränsning. Under perioden etablerar och expanderar storindustrin i Västerås. Staden övergår från att ha varit en provinsiell köpstad till att bli
en industristad på en internationell marknad.
Förordnande
Länsstyrelsen beslöt den 14 augusti 1992 om förordnande enligt PBL 12 kap 4 § för västra delen av kv. Mimer, i enlighet med då gällande avgränsning av riksintresse för kulturmiljövården.
Beslutet innebär att länsstyrelsen skall pröva alla beslut som lämnas av byggnadsnämnden
rörande förhandsbesked, bygglov, marklov och rivningslov som påverkar byggnadens exteriör.
I länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen för kv. Mimer mm uttalades att förordnandet bör ligga kvar tills vidare. I samband med att denna detaljplan vinner laga kraft bör
förordnandet hävas.
Detaljplan
För planområdet gäller detaljplan för kv. Mimer mm, 919K, fastställd den 4 juni 1987. Tillåten
markanvändning är industri, kontor, allmän plats, park och plantering.
4
Planprogram
Särskilt planprogram har inte upprättats då föreslagen markanvändningen är i enlighet med de
intentioner och den markanvändning som lagts fast i de översiktsplaner som gäller för området.
Miljökonsekvensbeskrivning
Särskild miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats.
Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan
Planens genomförande bedöms inte innebära negativ påverkan på miljön, då planändringen avser att införa byggrätt för en blandning av verksamheter inom området samt ett bevarande av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Gällande detaljplan anger ”industri” respektive ”kontor”
som tillåten markanvändning. Detaljplanen bedöms därför inte innebär sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § Miljöbalken eller 5 kap. 18 § Plan och bygglagen att en Miljöbedömning enligt 5 kap 18 § plan och bygglagen behöver göras.
Vid behovsbedömningen har beaktats att den totala effekten av planen är relativt begränsad.
Detaljplanen utformas som en bevarandeplan för att tillgodose de kulturmiljövärden som
kommer till uttrycks i riksintresset. Planförslaget påverkar inte naturområde med skyddsstatus
och bedöms inte innebära negativ påverkan på den byggda miljöns kulturvärden. Planens genomförande bedöms inte innebära att risk för människors hälsa eller för miljön föreligger, eller
att någon miljökvalitetsnorm överskrids.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Riksintresse för kulturmiljövården
Byggnaderna i kv. Mimer samt Ottar, särskilt de längs Karlsgatan, utgör en mycket betydande
del av det nationella kulturarvet ur industri- och kulturhistorisk synpunkt. Byggnaderna kan
betecknas som viktiga symboler för att beskriva och åskådliggöra ett världsomspännande företags tekniska och produktionstekniska utveckling. Området och dess byggnader står också som
symboler för framväxten och utvecklingen av det moderna Västerås ur teknisk, social, ekonomisk, befolkningsmässig och industriell synpunkt. De monumentala byggnaderna representerar
en arkitekturhistoriskt mycket intressant stilutvecklingsperiod under 1900-talets första del i
fråga om större industriföretags utformning av sina produktionslokaler. Kvarteret Mimer utgör
en viktig miljö för förståelsen av bebyggelseutvecklingen i stort inom området ”industriarkitektur” under 1900-talet. Här avspeglas tydligt de olika trender och strömningar inom den nationella och internationella industriarkitekturen som ägt rum från 1910-talet till mitten av 1950talet.
Nya byggnader avses inte att uppföras inom planområdet. Befintliga byggnader kommer dock
att förändras och byggas om invändigt och i enstaka fall påbyggas. Påbyggnader och förändringar ska dock ske på sådant sätt att fasader mot omgivande gator inte förvanskas. Byggnader
får inte heller påbyggas ovan befintlig taklinje mot omgivande gator eller överskrida gällande
byggnadshöjder.
Bebyggelseområdet
Kontor, övrig verksamhet
Mimer 5 är enligt gällande plan i sin helhet endast avsett att användas för industriändamål, medan fastigheterna Ottar 5 (Melkerkontoret), Ottar 6 (Norekontoret och Ottarkontoret) endast är
avsedda för kontorsändamål.
För närvarande är ca 3 500 personer verksamma inom området och total befintlig våningsyta
BTA uppgår till ca 144 000 m2, varav ca 102 000 m2 i kv. Mimer, ca 22 000 m2 i Melkerkonto5
ret samt ca 20 000 m2 i Ottar- och Norekontoren. Tillkommande våningsyta är ca 1 250 m2
BTA – hotell.
Mimerkvarteret med Ottar- och Melkerkontoren har under större delen av 1900-talet varit ett
av Aseas/ABB: s betydelsefullaste verksamhetsområden i staden. Mimerkvarteret har byggts ut
och förändrats som renodlat industrikvarter främst under första hälften av 1900-talet. Genomgripande förändringar har skett under det senaste årtiondet – från slutet industrikvarter till ett
”öppet” stadskvarter med en mångfald av verksamheter, även om det är ABB som dominerar.
En omvandling har således redan inletts i området. Här finns nu gymnasieskolor, gym, restaurang, tjänsteföretag och verksamheter inom media m fl.
Förutom de verksamheter som nu finns inom planområdet kan hotell, handel, konferensverksamhet, utställningar, utbildning o dyl. främst rymmas inom Mimerkvarteret.
För att uppnå de mål som ställts upp i översiktsplanen om att området ska bli en öppen och integrerad del av centrala Västerås föreslås planbestämmelser som medger ett varierat användningssätt.
Planbestämmelse: C = Centrum.
Undervisning
Enligt intentioner i översiktsplanens (ÖP 51) skall området ha ett mångsidigt innehåll med en
blandning av verksamheter. Detaljplanen ger möjligheter för att olika typer av utbildning skall
kunna bedrivas inom Mimerkvarteret. Det gäller enbart undervisningsformer över den obligatoriska skolan – t ex gymnasium, högskola, vuxenutbildning och liknande. Inom området tillåts
inte grundskolor eller förskolor.
Planbestämmelse: S1 = Skola. Förskola och grundskola tillåts inte.
Handel
Bakgrund
Enligt översiktsplanen för Centrum (Öp53) är mångsidig och attraktiv handel nödvändig för ett
levande city. Geografiskt är handeln koncentrerad till området runt Stora Gatan, Vasagatan och
Kopparbergsvägen. Under senare år har en tyngdpunktsförskjutning mot öster skett i och med
att Gallerian och Skrapan byggdes. Byggande av Konserthuset i den här delen av centrala staden har än mer accentuerat denna förskjutning.
Enligt stadens handelspolicy, som godkändes av kommunstyrelsen i juni 2000, är de överordnade målen: ett levande och attraktivt city, acceptabel dagligvaruhandel och basservice i bostadsområdena och bibehållen god balans mellan centrumhandel, bostadsnära handel och extern handel.
För city gäller fri etablering, särskilt viktigt för city är handel med urvalsvaror. I detaljplaner
som antagits under senare år för områden norr och söder om Stora Gatan – kv. Ludvig – samt
östra delen av kv. Mimer är handel generellt tillåten i byggnadernas bottenvåningar utmed
Stora Gatan.
Handel inom planområdet
Förutom kontor, utbildning, konferensverksamhet och liknande föreslås planområdet även inrymma handel, vilket inryms i planbestämmelsen C. Det är främst markvåningen i Melkerkontoret och inom en begränsad del av Mimerkvarteret vid Stora Gatan öster om Mimerporten
som bedöms intressant för etablering av butiker. Efterhand som området omvandlas och bostäder byggs i kvarterets östra delar finns det skäl att anta att detaljhandel av typen ”sällanköpskaraktär” - möbler och inredning, kontorsvaror samt data och elektronik o likn. – kan bli intres6
sant att etablera inom Mimerkvarterets innergård vid sidan av närbutiker som betjänar planerade bostäder inom området. Annan verksamhet med liknande inriktning kan vara tjänsteföretag som vänder sig till andra företag. Planbestämmelsen ges en generell formulering som innebär att handel i allmänhet kan etableras inom planområdet. Ottar- och Norekontoren är dock
undantagna då byggnaderna inte bedöms lämpliga för handel.
BYGGNADSKULTUR OCH GESTALTNING
Mimerverkstaden, tidigt 1940-tal.
Bakgrund och bevarandevärden
Som helhet är planområdet sådan värdefull miljö som avses i 3 kap 12 § PBL. Planen syftar till
att utveckla och bevara byggnaderna i området med hänsyn till deras karaktär. Planområdet ingår i ett större område som är av riksintresse för kulturminnesvården, vilket för planområdet
innebär att det är särskilt värdefullt ur industri- och kulturhistorisk synpunkt. Ett uttalat motiv
för att bevara byggnaderna i området är deras betydelse som symboler för att beskriva och
åskådliggöra ett världsomspännande företags tekniska och produktionstekniska utveckling.
Området och dess byggnader står också som symboler för framväxten och utvecklingen av det
moderna Västerås. Byggnaderna representerar också en arkitekturhistoriskt intressant stilutveckling under 1900-talets första hälft.
Byggnaderna utstrålar modernitet, monumentalitet, framåtanda, framsynthet, medvetenhet, regelbundenhet, fasthet och stabilitet. Detta var uttryck som ASEA gärna tillämpade på de produkter man tillverkade och var även det intryck man ville ge av företaget. Att ASEA medvetet
valde att placera sitt nya huvudkontor omedelbart intill Mimerverkstaden visar på värdet hos
den verkstadsbyggnad som färdigställdes i slutet av 1910-talet. Vikten av att skapa ett representativt, estetiskt och symboliskt tilltalande huvudkontor intill produktionslokaler kan inte underskattas. Verkstaden uppfyller således inte enbart krav som betingas av produktionen, den
har också stora symbol- och statusvärden.
Detaljplanen omfattar befintliga byggnader och planbeskrivning och planbestämmelser koncentrerar på byggnadernas yttre delar, med tonvikten på de fasader som vetter mot omgivande
7
gator, och diskuterar förändringar som är möjliga inom de ramar som ges av byggnadernas
kulturhistoriska värden och deras arkitektoniska karaktärsdrag. Detaljplanen ger inte utrymme
för några nya byggnader inom planområdet.
Verksamheter inom byggnaderna förutsätts kunna etableras, bestå och avvecklas - en dynamik
som genom åren präglat Mimerkvarteret - inom de fysiska ramar som kvarteret och byggnaderna ger.
Invändigt har byggnaderna genomgripande förändrats under 1990-talet i takt med att den traditionella industriproduktionen flyttats ut från kvarteret. Mimerverkstadens bottenvåning är dock
i princip oförändrad mot Karlsgatan. Användningen av byggnaderna har successivt förändrats
till att användas för produktion av tjänster och andra verksamheter av utåtriktad karaktär. I takt
med en förändrad användning har även byggnadernas yttre förändrats. Mest påtaglig är förändringen av Mimerkvarterets inre delar där nya trapphus är ett påtagligt inslag, byggnader rivits
och nya anläggningar tillkommit. Fasaderna mot omgivande gator är relativt opåverkade, även
om nya inslag som burspråk, moderna fönster och solavskärmningar tillkommit. Mimerkvarterets fasader mot Stora Gatan, Karlsgatan och del av Södra Ringvägen är än idag till stora delar
oförändrade, samma sak gäller för Melker-, Nore- och Ottarkontoren. De här byggnaderna bör
bibehållas oförändrade och nya inslag undvikas, särskild skyddsbestämmelse q2 införs.
Även för andra delar av Mimerkvarteret yttre fasader bör återhållsamhet beträffande förändringar vara vägledande. För kvarterets inre delar gäller relativt stor frihet när det gäller moderna tillägg och förändringar. Bygglov krävs vid alla förändringar av byggnaders yttre och
användningssätt.
Ett viktigt karaktärsdrag är användningen av glas som fasadmaterial, såväl i de stora tätspröjsade fönsterpartierna i Mimerkvarterets verkstadsbyggnader som i Melkerkontorets uppglasad
fasader. Skyddsbestämmelsen q2 gäller även fönsterpartierna.
De egenskaper i den byggda miljön som enligt PBL 3:12 inte får förvanskas vid ändringar redovisas i en särskild bilaga till planbeskrivningen, ”Bebyggelsens karaktärsdrag”. I bilagan
redovisas i text och bild byggnadernas utformning och stildrag som ett underlag för bedömning
vid eventuella förändringar.
Mimerkvarteret mot Stora Gatan.
Mimerkvarteret
Mimerkvarterets mest uttalade verkan i stadsbilden är monumentalitet och slutenhet mot omgivande gaturum. Mimerverkstaden är den ur arkitektur-, industri- och kulturhistorisk synpunkt
enskilt viktigaste byggnaden i kvarteret. Dess nuvarande slutenhet mot Karlsgatan och Södra
8
Ringvägen ska bevaras. Med undantag för en begränsad del öster om Mimerporten gäller detta
även mot Stora Gatan. Nya genomgående portiker av typ Mimerporten tillåts inte.
Mimerkvarteret/Södra Ringvägen
Förändringar av kvarteret och dess byggnader har skett kontinuerligt genom åren, förändringar
som betingats av förändrade produktionsförhållanden och -villkor. Förändringar av byggnadernas inre och yttre har varit utmärkande för den rationalistiska synen på byggnadernas funktion
och användbarhet med hänsyn till produktionens skiftande krav. Rationaliteten avspeglas inte
minst i gestaltningen av byggnaderna.
Nytt trapphus inom Mimerkvarteret.
Förändringar och tillskott
Kvarteret har nu öppnats upp och övergått till att vara del i en stadsmiljö som är under förändring. Förändrad användning av Mimerkvarterets byggnader är närmast att betrakta som självklara. Det är dock viktigt att förändringarna sker inom de ramar som byggnadernas arkitektur
och kulturhistoriska värden anger. Förändringarna kan självklart även ske med utgångspunkt i
det rationella och strama förhållningssätt som präglat arkitekturen och användningen av kvarteret genom åren. Byggnadernas funktion, flexibilitet och mångsidighet har varit viktiga faktorer
och detta synsätt bör även prägla framtida användning och förändring. De utanpåliggande
trapphusen som byggdes runt 1990 speglar ett förhållningssätt som kan ledas tillbaka till Ahlboms expressiva trapphus i betongglas mot Stora Gatan och är nu självklara inslag i ett rationellt format och utnyttjat kvarter.
9
Ytbehandlingshuset.
Detaljplanen ger utrymme för en påbyggnad för hotell inom och på en del av det f d ytbehandlingshuset upp till maximerad byggnadshöjd, påbyggnaden tillåts inte höjas över närliggande
byggnaders takfot . Ny påbyggnad ska ges en egen form och ett eget uttryck som självständigt
förhåller sig till de omgivande tunga tegelvolymerna. Påbyggnaden ska upplevas som en kontrasterande volym som uttrycker lätthet och transparens och som utrycker en stark gestaltande
vilja som är likvärdig de starkt och självständigt gestaltade industri- och kontorsbyggnaderna.
Planbestämmelse: f1 = Påbyggnad ska ha en utformning som bryter av mot befintlig byggnad i
material och utförande.
Ytbehandlingshusets lägre del får inte påbyggas varför byggnadshöjden är maximerad till 5.0
m. Det ursprungliga lanternintaket och den putsade volymen (förbindelsegången) ska bevaras.
Förbindelsegången är ursprunglig och till form och fasadutförande är den unik i kvarteret.
I övrigt ger detaljplanen inte utrymme för ytterligare nya byggnader eller påbyggnader inom
kvarteret.
Öppningar i fasad
Del av fasad öster om Mimerporten.
Kvarterets slutenhet mot omgivande stad har varit karakteristisk för kvarteret och är viktigt karaktärsdrag
som ska bevaras. Nya öppningar i form av portiker eller
entréer mot Södra Ringvägen, Karlsgatan och Stora
Gatan ska generellt inte tillåtas. Oavsett skyddsbe10
stämmelsen q2 kan efter särskild
prövning nya entréer i begränsad
omfattning tillåtas öster om
Mimerporten mot Stora Gatan, på
plankartan markerat f2, för att möjliggöra etablering av butiker och liknande som vänder sig mot Stora
Gatan. Nya entréer får dock inte uppta
en större sammanlagd längd än 10 %
av den samlade fasadlängden mellan
Mimerporten och trapphuset med
betongglas. Varje enskild entré får
inte uppta större bredd än befintliga
fönsteröppningar. Nya entréer ska ha
en strikt och enkel utformning och ansluta till befintliga fönsters tvärposter,
det horisontella uttrycket och
karaktären av ”hål i mur” ska bevaras.
Skärmtak och liknande som bryter
fasadens horisontalverkan tillåts inte.
Planbestämmelse: f2 = Nya
entréer tillåts i markvåning. Nya
entréer får uppta maximalt 10 % av fasadlängd.
Skärmtak och liknande tillåts inte.
Mimerverkstaden
Mimerverkstaden/Karlsgatan/.
Mimerverkstaden uppfördes i två etapper, den första under åren 1912-13 vid Stora Gatan/Karlsgatan och den andra etappen under åren 1914-15 vid Karlsgatan/Södra Ringvägen.
Mimerverkstaden utgör kärnan i den industribebyggelse från 1900-talets början som ger form
och innehåll åt riksintresse för kulturmiljövården i Västerås.
Mimerverkstadens tydligaste gestaltningsprincip är den rationella hanteringen av det konstruktiva systemet liksom strävan att finna ett modernt arkitektoniskt uttryck, ett uttryck som i huvudsak bygger på murpelarnas rytm som inte framhäver enskildheter i fasaden. Fasaden karakteriseras dels av de artikulerade och uttrycksfullt utformade stålpelarna helt inklädda i rött
tegel samt dels den tydligt markerade höga sockeln i krysshamrad betong. Mellan tegelpelarna
är de stora fönstren djupt indragna och ger bottenvåningen en starkt markerad vertikalitet, tillsammans med den höga sockeln ger detta fasaden ett medvetet valt slutet intryck. Övre delen
av fasaden har skivkaraktär med fönster i fasadliv som i sin tur ger en kraftfull horisontalverkan.
Ursprungligen fanns inga entréer från Karlsgatan, med undantag för den s.k. Kopparporten som
förband huvudkontoret med verkstaden i södra delen av Karlsgatan. Tillträde till verkstaden
var medvetet lagd på byggnadens insida och gård. Här fanns även trapphus, hissar och toaletter
i form av utbyggnader på den stora huskroppen. Syftet var att åstadkomma en så öppen monteringshall som möjligt utan störande anordningar. Under tidigt 1990-tal har två genomgångar
från Karlsgatan in i kvarteret tagits upp. Utöver de tre befintliga öppningar som finns idag tilllåts inte några ytterligare öppningar eller genomgångar.
Den täckta förbindelsegången mellan Mimerverkstaden och Melkerkontoret är en betydelsefull
del industrimiljön och ska bevaras som ett rationalistiskt tillägg. Förbindelsegången omfattas
av planbestämmelsen q1 = får inte rivas. Detsamma gäller den förbindelsegång som finns i
södra delen av Karlsgatan.
11
Längs Karlsgatan har bottenvåningen i Mimerverkstaden kvar sina originalfönster från 1910talet. Även i en byggnad från 1930-talet vid Södra Ringvägen finns originalfönster kvar. Att
dessa fönster fortfarande finns kvar i en miljö där industriproduktion under ständigt skiftande
förutsättningar pågått under många år fram till i början av 1990-talet är ovanligt. Originalfönstren skall bevaras och underhållas på sådant sätt att ursprungskaraktären bevaras. För det fall
originalfönster behöver ersättas skall detta ske med nytillverkade med originalfönster som förlaga. Ospröjsade skyltfönster tillåts inte. Skyddsbestämmelse, q3, införs.
Ottarkontoret
Fasad mot Södra Ringvägen.
Hörntornet mot Vasaparken.
Ottarkontoret byggdes under åren 1916-19 som huvudkontor åt Asea och är nu ABB:s svenska
huvudkontor. Arkitekt var Erik Hahr.
Byggnaden står något tillbakadraget vid en av stadens centrala gatukorsningar, delvis bakom
stora träd. Byggnadens volym och skala upplevs bäst från stationsområdet, Södra Ringvägen
och Karlsgatan. Tornet är ett landmärke i ett betydligt större område. Byggnaden är som helhet
omistlig in stadsbilden och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Byggnaden är ett utpräglat exempel på 1910-talets dominerande byggnadsstil, nationalromantiken. Det är ett av Erik Hahrs mest renodlade hus i denna stil. Sockeln i natursten, fasaden i
tegel, de tätspröjsade fönstren, det tegeltäckta säteritaket samt de koppartäckta tornhuvarna är
allt typiskt för stilen.
Fasaden mot parkanläggningen.
12
Många delar har hantverksmässig prägel, som stilen föreskrev. Sockeln är klädd med tuktad
granit, fasaden utgörs av handslaget mörkbränt tegel som inte fogats. Byggnaden är rik på detaljer i kalksten kring fönster och dörrpartier. Huvudentrén är särskilt betonad genom kraftiga
pilastrar på den i övrigt släta fasaden. Fönsterglasen är munblåsta, räcken och galler är handsmidda.
Byggnaden är synnerligen värdefull och är till sin exteriör i princip oförändrad sedan den
byggdes. Byggnadens exteriör får inte förändras. Underhåll och reparationer ska så långt det är
möjligt utföras med ursprungliga material och tekniker. Skyddsbestämmelse, q5, införs.
Användningssätt är begränsat till kontor.
Parkanläggning
Parken framför kontoret är en viktig del av helhetsmiljön. De stora träden, det välvda entrépartiet, gatsten, stenbänkar och hör till den ursprungliga planeringen av tomten. De svängda bänkarna i granit, på var sida om infarten ritades av Erik Hahr 1919. här finns också en byst i svart
granit föreställande J Sigfrid Edström. Parkanläggningen med dess ingående delar ska bevaras
och skyddsbestämmelse, q7, införs.
Värdefulla interiörer
Ottarkontoret innehåller kulturhistoriskt värdefulla interiörer. I planen ges anvisningar beträffande hantering av dessa vid framtida bygglovprövning.
Huvudentré Ottarkontoret. Bild Anders Franzén.
13
När en byggnad byggs om eller ändras på annat sätt ska, enligt 14 § förordningen om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, hänsyn tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Byggnadsnämnden kan med stöd av 8 kap 20 § PBL i bygglovprövningen begära in
handling från sökanden som visar vilka kulturhistoriska värden som byggnaden har. Detta kan
medföra att sökanden ska göra en kulturhistorisk förundersökning där värdena identifieras, så
att byggnadsnämnden kan avgöra om bygglov kan ges med beaktande av 8 kap 11 § första
stycket 3 PBL. Vid byggsamrådet ska genomgång med fastighetsägaren göras så att de krav
som redovisas i 3 kap PBL uppfylls. Kraven ska preciseras i den av byggnadsnämnden beslutade kontrollplanen. Denna plan kan även omfatta krav på fristående sakkunnig antikvarisk
kontrollant, som bevakar att de kulturhistoriska värdena bevaras under byggets gång. Ottarkontoret är en kulturhistoriskt synnerligen värdefull byggnad vilket motiverar att bestämmelserna ovan tillämpas för att kraven i 3 kap 12 § PBL ska uppfyllas.
Hela huset byggdes med mittkorridor, där väggarna i kontorsvåningarna bestod av skåppartier
och spröjsade överljus. 1996-97 byggdes alla delar om till parallellkorridorer med undantag för
direktionsvåning och takvåning. Golv och trappor är utförda i polerad, delvis mönsterlagd
kalksten, tak och väggar är putsade, taken är välvda. Smidda galler, räcken och handledare är
karakteristiska och väl bevarade detaljer.
Entréer och trapphus är väl bibehållna och här finns även en ursprunglig paternosterhiss bevarad. Alla fönster med blåst glas och spanjoletter har bevarats. Ursprunglig korridorinredning
med dörrar, skåppartier, överljus m m är bevarad i takvåningen. I direktionsvåningen finns ursprungliga dörrar, golv, tak m m. De här interiörerna bedöms ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde enligt 3 kap 12 § PBL och ska därför bevaras. Skyddsbestämmelse, q4, införs.
Norekontoret
Fasad mot Kopparbergsvägen och f d Trädgårdsgatan.
Fasad mot Aseatorget.
Norekontoret påbörjades under åren 1939-44, arkitekt Erik Hahr och slutfördes under åren
1944-47, arkitekt Sven Ahlbom.
Norekontoret innebär avslutningen på Erik Harhs verksamhet som industriarkitekt under ett
tredjedels sekel. Skillnaden mellan denna den senaste byggnaden och de tidigaste kan ytligt
sett tyckas stor. Samhörigheten är ändå klar och logisk. Betoningen av byggnadernas funktion
är det primära; den yttre gestaltningen har också varit viktig men den har frigjorts från stilhistoriska referenser och gått till en sträng saklighet, dock utan att släppa traditionens grund. Det
14
trogna, eller, envisa användandet av rött fasadtegel bidrar till kontinuiteten. Trapphuset är utfört av Sven Ahlbom.
Sockeln är i natursten med profilerat krön. Fasaden är i mörkbränt tegel utan fogning. Takfoten
i betong är rakt utkragad. Fönstren är ospröjsade i stående format med en tvärpost. Samtliga
fönster är utbytta under de senaste åren. Trapphusfönstren följer trapphusets lutning på ett dekorativt sätt. Entrén är monumental, men undanskymd i passagen mellan Nore- och Ottarkontoret. Nya entréer och entrétrappor har tagits upp mot Aseatorget. Norekontoret har ett högt
kulturhistoriskt värde om än inte i paritet med Mimerverkstaden, Ottarkontoret och Melkerkontoret. Byggnaden ska dock bevaras och omfattas av skyddsbestämmelsen q och q1.
Norekontoret har en expressiv fasadutformning med växlingen mellan indragna väggfält och
tegelpilastrar som det mest karaktärsfulla arkitektoniska elementet. Betydelsefulla delar är förändrade och byggnaden kan inte anses ha ett bevarandevärde som är i paritet med övriga byggnader inom planområdet.
Melkerkontoret
Melker- och Norekontoren med Ottarkontorets
torn i bakgrunden.
Bottenvåning på pelare.
Melkerkontoret uppfördes under åren 1956-59, arkitekt Sven Ahlbom.
Melkerkontoret är det sista stora byggnadsverket i en sekvens av Aseas väl gestaltade byggnader i planområdets västra del. De tre byggnaderna, Ottar, Nore och Melker är var för sig typiska representanter för respektive tiders uppfattningar om hur en kontorsbyggnad bör se ut;
från sekelskiftets nationalromantik i Hahrs Ottarkontor, via Norekontorets stränga saklighet till
det högflexibla Melkerkontoret. De tre byggnaderna framstår som goda exempel på kontorsarkitektur av hög kvalitet under 1900-talets första hälft och de är sammantaget att anse som
omistliga med mycket högt kulturhistoriskt värde.
Lever House, New York.
Hötorgscity.
15
Melkerkontoret 50-tal.
Melkerkontoret är samtida med de fem höghusen vid Hötorgscity i Stockholm, och dess arkitektoniska gestaltning har uppenbar släktskap med dessa och liknande internationella byggnader, t ex Lever House och Seagram Building i New York. Melkerkontoret är en tydlig referens
till amerikansk storstadsarkitektur som för samtiden representerade framtidsoptimism och en
önskvärd modernisering av samhället, där Melkers curtain wall associerade byggherren med
ett brett samhällsideologiskt perspektiv, demokratiska ideal och internationellt samarbete för
fred och utveckling.
Det var den internationella modernismen som etablerades i Västerås centrum med ett formspråk som, framför allt, var de amerikanska storföretagens estetiska signatur. I slutändan var
även fasaden som bild en viktig faktor. Trots att glasfasaden primärt motiverades av praktiska
orsaker förmedlade den idéer om rationalitet och effektivitet. En enhetlig fasad kunde även tolkas som ett tecken för jämlikhet och demokrati.
Melkerkontoret blev både en funktionellt och byggnadstekniskt modern byggnad och en visualisering av såväl konkreta som abstrakta idéer.
Melkerkontorets fasadverkan kännetecknas av en exakt detaljering med smala, nästan osynliga
karmar runt fönstren och deras bröstningar. Fasaden uppfattas som en tunn skiva med stark horisontalverkan som accentueras av omväxlande ljusa och mörka band. Byggnaden har inte någon synlig takfot och därmed inte någon avslutning uppåt. Den precisa och skarpa gestaltningen gör Melkerkontoret känsligt för förändringar som bryter den exakta gestaltningen och
starka riktningsverkan. Fasaden utgörs av klart fönsterglas och grågrönt fasadglas i ramverk av
aluminium. Gavlarna är i puts med skrapad yta. Gaveln mot Stora Gatan är dekorativt utformad
med ritsat rutmönster och en Asea-symbol. Byggnadens fasader är praktiskt taget i ursprungligt
utförande och ska bevaras. Underhåll och reparationer ska så långt det är möjligt ske med ursprungliga material och tekniker. Skyddsbestämmelse, q5, införs.
Fasad mot Aseatorget.
Indragen markvåning med kolonnrad till höger.
Den indragna markvåningen har en sockel av svart polerad natursten och glaspartier med aluminiumram. Här står de runda bärande, odekorerade pelarna i det fria, i övriga våningar står de
annars strax innanför ytterväggen. Sockelpelarna har en elegant vit yta av cementmosaik.
Bottenvåningen ska kunna användas för t ex handel och servering och därför medges att nya
sekundära entréer får tas upp efter särskild prövning och i begränsad omfattning. Nya entréer
får dock inte uppta en större sammanlagd längd än 10 % av byggnadens samlade fasadlängd.
Varje enskild entré får inte uppta större bredd än befintliga fönsteröppningar och anpassas be16
fintlig fönsterindelning och får inte bryta raden av kolonner. Nya entréer ska ha en strikt och
enkel utformning som samspelar med befintliga fönster och profiler. Skärmtak och liknande
som bryter kolonnraden eller fasdens horisontalverkan tillåts inte.
Planbestämmelse: f2 = Nya entréer tillåts i markvåning. Nya entréer får uppta maximalt 10 %
av fasadlängd. Skärmtak och liknande tillåts inte.
Användningssätt är kontor med handel i bottenvåning, KH1.
Interiör, trapphus
I de två entréerna ligger ursprungligt golv av Ekebergsmarmor, i entrén och första trapploppet
är även väggen marmorklädd. Trappräcken är sannolikt ursprungliga. I båda entréerna finns en
pelare klädd med ursprunglig glasmosaik.
Entréer och trapphus har mycket högt kulturhistoriskt värde. Skyddsbestämmelse, q6, införs.
Skydds- och varsamhetsbestämmelser för planområdet
Planområdet är i sin helhet värdefull miljö och byggnaderna är särskilt värdefulla med hänsyn
till deras industri- och kulturhistoriska värden, men också som bärare av ett samhällshistoriskt
värde på så sätt att de representerar en viktig epok i Västerås moderna historia. Detta innebär
att dessa egenskaper och värden, som angetts ovan och i särskild bilaga till planbeskrivningen
– ”Bebyggelsens karaktärsdrag”, skall bevaras. Byggnader inom planområdet får inte rivas.
Planbestämmelserna har därför utformats enligt följande:
Skyddsbestämmelser
q
Särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL 3:12.
q1
Byggnader får inte rivas.
q2
Byggnader får inte ändras utvändigt mot gata.
q3
Befintliga originalfönster mot Karlsgatan ska bevaras och underhållas
med ursprungliga metoder. Förändringar ska ske med originalfönster
som förlaga. Nya öppningar eller entréer tillåts inte.
q4
Direktions- och takvåning samt entréer och trapphus ska bevaras. Se
planbeskrivning.
17
q5
Byggnadens fasader ska bevaras. Underhåll ska ske med ursprungliga
material, kulörer och arbetstekniker.
q6
Befintliga entréer och trapphus ska bevaras. Se planbeskrivning.
q7
Parkanläggningen ska bevaras. Träd ska bibehållas och vid behov
ersättas genom nyplantering av samma art med stamdiameter minst 15
cm.
Varsamhetsbestämmelse
k
De särdrag och värden hos bebyggelsen, som angetts i särskild
bilaga - Bebyggelsens karaktärsdrag - skall särskilt beaktas vid
alla förändringar av byggnaden.
Varsamhetsbestämmelsen gäller för planområdet i dess helhet.
Skyltar
Ottarkontoret
Skyltar på fasad ska inte tillåtas.
Melkerkontoret
I slutet av 1959 diskuterades utformning av Melkerkontorets gavel mot Stora Gatan och arkitekten Sven Ahlbom skissade på en livfull gavel med neonskyltar för olika bolag inom Asea.
Förslaget avsåg att ge gaveln ett dynamiskt uttryck genom att bolagsnamnen spreds ut över fasaden, i stället för att strikt radas upp. I det här planförslaget föreslås att den ursprungliga tanken inte tas upp igen. Skyltar på byggnad tillåts endast inom två begränsade delar av Melkerkontorets fasad mot Aseatorget.
För Melkerkontoret – Ottar 5 – gäller följande regler: Skyltar ska utföras med individuella bokstäver/logotyper. Två typer godtas: 1. Neonskylt med synligt neonrör. Viss coronaeffekt godtas. 2. Neon- alternativt diodskylt med front och täckta sidor godtas också.
Skyltprincip Melkerkontoret.
18
Mimerkvarteret
Med undantag för befintliga skyltar tillåts
inte ytterligare skyltar på Mimerverkstadens fasad mot Karlsgatan.
Samlad skyltplacering föreslås på östra
gaveln av byggnaden mot Södra Ringvägen. Samlade fasadskyltar får endast placeras inom område som markeras med
planbestämmelsen f3 på plankartan.
Samlade skyltar tillåts även på fasad i anslutning till Mimerporten mot Stora Gatan.
Enskilda företagsskyltar får inte placeras
över takfot.
Övrig skyltning ska ske i anslutning till
verksamheten och prövas i varje enskilt
fall genom skyltlov.
Skyltlådor tillåts generellt inte.
Planbestämmelse: f3 = plats för skyltar.
Aseatorget
Aseatorget, augusti 2007.
Aseatorget är sedan ett par år ombyggt där den strikta inramningen av formklippta trädridåer
mot Melkerkontoret, Norekontoret och Kopparbergsvägen har bevarats. Södra delen av torget
används för parkering. Trädridåerna som ramar in torget ska bibehållas.
19
Gestaltningen av torget har gjorts med hänsyn till platsens storskaliga karaktär och Melkerkontorets ”moderna” och strikta utformning, en ursprunglig idé om en damm framför Melkerkontoret och i fonden av Munkgatan har genomförts. Dammen med sitt vattenspel ramas in av
gradänger och sittbänkar vid en plats för en uteservering i torgets norra solbelysta del. Syftet
med upprustningen och ombyggnaden av Aseatorget har bl. a varit att göra platsen mer lockande att vistas på. Av det skälet har torgets västra del utformats för att bl a attrahera ungdomar
intresserade av skating.
Inom norra delen av Aseatorget finns utrymme att uppföra en mindre sommarservering/paviljong av tillfällig karaktär.
Aseatorget.
Fornlämningar
Kvarteren ligger utanför känd bebyggelse från medeltid och 1600-tal. Bebyggelsens östra gräns
gick under 1600-tal i kvarteren Lothar och Mimers västra del, där också stadsdiket kan ha funnits. Inga kända fornlämningar finns i området. Kvarteren ligger utanför fornlämningsområdet
för Västerås stad. I kv. Lothar utfördes en arkeologisk utredning och förundersökning år 2001.
Någon slutundersökning krävdes inte, då marken i området var kraftigt stört och endast sentida
lager påträffades.
Gator och trafik
Gatunät, gång- och cykeltrafik
Karlsgatan har byggts om till en intern kvartersgata med kantstensparkering som är tillgänglig
för besökande till planområdet. Karlsgatans anslutningar till Stora Gatan och Södra Ringvägen
har låg kapacitet vilket innebär att trafikalstrande verksamhet kan innebära behov av ombyggnad.
Kvartersgatorna inom kv. Mimer är byggda.
Samtliga gator inom planområdet ligger på kvartersmark
20
Anslutningarna till Stora Gatan och Södra Ringvägen från Mimerkvarteret har utformats och
byggts för att ge såväl gång- och cykeltrafikanter som biltrafikanter god säkerhet i korsningarna.
Anslutning mellan Mimer och
Stora Gatan
Anslutning mellan Mimer och Södra Ringvägen
Kollektivtrafik
Stora Gatan trafikeras för närvarande av två busslinjer och hållplatser finns i direkt anslutning
till Mimerporten.
Bussterminal för alla lokal- och regionalbussar finns söder om Ringvägen i direkt anslutning
till planområdet.
Parkering
Mot bakgrund av den i planen redovisade ytan för kontor (ca 122 300 m2 BTA, ovan mark) erfordras enligt nu gällande parkeringsriktlinjer ca 2 450 bilplatser (utan samutnyttjande). Vid
samutnyttjande uppgår behovet till ca 1 230 bilplatser.
Med handel generellt tillåten inom bottenvåningarna (ca 23 700 m2 BTA) i planområdet ökar
behovet av bilplatser, enligt gällande parkeringsriktlinjer (850 respektive 430 bilplatser).
Utan samutnyttjande blir totala behovet ca 3 300 bilplatser. Vid samutnyttjande blir totala behovet ca 1 660 bilplatser.
Inom Mimer 6 byggs en parkeringsanläggning som fullt utbyggd rymmer ca 1 400 bilplatser. I
den fullt utbyggda parkeringsanläggningen planeras 1 050 platser reserveras för verksamheter
inom Mimer 5.
Första etappen av parkeringshuset, som nu är byggd, rymmer 700 bilplatser. Inom planområdet
finns 310 markparkeringar på mark som ägs av Fastighets AB Melker. Bolaget arrenderar även
550 platser på mark mellan Södra Ringvägen och spårområdet.
I direkt anslutning till planområdet finns det för närvarande ca 800 bilplatser på mark som ägs
och förvaltas av ABB Fastighets AB. Inom och i direkt anslutning till planområdet finns således totalt ca 2 400 bilplatser. Detta beräknas täcka de behov av bilplatser som de föreslagna
förändringarna genererar.
21
ÖVRIGT
Förutsättningar för räddningsingripande
Riskinventering
Farligt gods transporteras på järnväg i anslutning till planområdet. I planområdets närhet finns
således riskkällor som kan påverka människor och miljö inom planområdet.
I samband med tidigare ändring av detaljplan 1571 utfördes en särskild riskutredning ”Nybyggnad av bostäder och parkeringshus” i syfte att utreda hur en olycka med järnvägstransporter av farligt gods påverkar människor i angränsande planområde. Riskutredningen som utfördes av FIRE Brand och riskteknik är daterad 040524 och reviderad 041010.
MBR bedömer att utförd riskutredning är tillämpbar även för den nu aktuella planen. Enligt utförd riskutredning bedöms riskerna vara acceptabla. Konsekvenserna av en farligt godsolycka
anses kunna reduceras till rimlig nivå tackvare befintligt skyddsavstånd (> 75 m) mellan planområdet och riskkällan.
Riskutredaren föreslår följande riskreducerande åtgärder:
– entréer föreslås placerade i motsatt sida från järnvägen för att underlätta evakuering i händelse av en farligt godsolycka.
I den mån det är möjligt bör angiven riskreducerande åtgärd anges som lokal säkerhetsanvisning i planbestämmelserna, tillämpbara vid verksamhetsändringar och/eller större ombyggnationer som kräver bygglov.
Förutsättningar för räddningsingripande
Framkörningstider:
Planen föreslår hotell, kontor och skolverksamhet i maximalt 6 våningar, dvs. grupp A-bebyggelse. Räddningsstyrkans framkörningstid får inte enligt aktuellt handlingsprogram överskrida
5 minuter. Fastställd tidsram överskrids inte.
Brandvattenförsörjning:
Planområdet skall enligt aktuellt handlingsprogram brandvattenförsörjas från brandpostnät med
minsta flödeskapacitet 1200 l/min och med maximalt inbördes avstånd mellan brandposter 150
meter.
Närmaste befintliga brandposter finns vid korsningen Stora Gatan - Port Anders gata och vid
korsningen Södra Ringvägen - Gjutare Granströms gata i anslutning till planområdet. Ledningsdimensionen är D>150 mm. Befintligt brandpostnät bedöms vara tillräckligt för att kunna
tillgodose behovet av brandvatten inom planområdet. Särskild flödesmätning behöver inte utföras.
Skydd mot brandspridning mellan byggnader
Byggnader som uppförs närmare gräns mot annan fastighet än 4,0 meter, ska utformas så att
risken för brandspridning till byggnader på annan fastighet begränsas.
Krav om kompletterande skyddsåtgärder bör införas i planbestämmelserna för
bebyggelse belägen närmare tomtgräns än 4,0 meter
Teknisk försörjning
De befintliga tekniska försörjningssystemen (vatten och avlopp, fjärrvärme och fjärrkyla samt
el och tele) i omgivande gator har tillräcklig kapacitet för föreslagen markanvändningen.
22
Ifråga om vatten och avlopp är Fastighets AB Melker kund för hela kvarteret, eventuella nya
anslutningspunkter bekostas av fastighetsägaren,
Dagvatten
Inom planområdet finns mark som inte är fullständigt sanerad beträffande markföroreningar
vilket innebär att marken för närvarande inte bedöms som lämplig för infiltration av dagvatten.
Dagvatten tas därför omhand med traditionella metoder, dvs. det allmänna dagvattennätet i
omgivande gator.
Störningar
Planerad bostadsbebyggelse i östra delen av kvarteret har planbestämmelser till skydd för bl a
störande trafikbuller som uppkommer inom kvarteret. Verksamheter som riskerar innebära bullerstörningar eller andra störningar ska lokaliseras på sådant sätt att planerad och befintlig bostadsbebyggelse utsätts för störningar.
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (PM10) enligt MB 5:1. Kommunal planering ska utföras så
att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids.
Halterna av luftföroreningar i anslutning till och i planområdet domineras av emissioner från
trafik. Luftemissioner från trafik är framför allt kväveoxider (NO2), koloxider, kolväten och
partiklar (PM10). Luftföroreningshalterna av NO2 och PM10 bedöms vara dimensionerande för
om miljökvalitetesnormerna (MKN) för utomhusluft uppfylls.
MILJÖKONSEKVENSER
Kulturmiljö
Mimerkvarterets fasader mot omgivande gator har störst värde i stadsmiljön och bestämmer
karaktären och upplevelsen av stadsrummet. Fasaderna mot Karlsgatan är relativt opåverkade,
medan fasaderna mot i synnerhet Södra Ringvägen påtagligt har förändrats under de senaste
årtiondena.
Melkerkontorets fasader har kvar sitt ursprungliga utseende och utförande. Under 1990-talet
tillkom två skärmtak som entrémarkörer.
Planområdets byggnader skall bevaras och hänsyn skall tas till områdets kulturhistoriska värden vid framtida förändringar av byggnadernas yttre. Detta anges i detaljplanens skydds- och
varsamhetsbestämmelser.
Mimerkvarteret och intilliggande byggnader – Ottarkontoret, Norekontoret och Melkerkontoret
- utgör en kulturmiljö som speglar en pågående process i ett centralt stadsområde. Förändringar
i användning och utformning av Mimerkvarterets byggnader har genom åren varit självklara
och en betydelsefull förutsättning för att byggnaderna står kvar och kan illustrera såväl produktionsförutsättningar som stilutveckling inom arkitekturen.
Trafik
Inom planområdet alstras trafik dels genom handel och dels genom områdets arbetsplatser och
deras besökande.
När det gäller trafikbelastningen på gatorna i grannskapet blir det i första fallet i huvudsak
Karlsgatan - mellan södra Ringvägen och Stora Gatan - som får ta emot mest trafiken eftersom
handel i huvudsak koncentreras till Karlsgatan. När det gäller arbetsplatserna och deras be23
sökande sker en fördelning av trafiken på Karlsgatan och gatorna i kv. Mimer samt anslutningarna till Södra Ringvägen (2 st.) och Stora Gatan (2 st.). Detta innebär inte någon förändring
gentemot rådande förhållanden.
De bilresor som arbetsplatserna genererar bedöms fördela sig på Södra Ringvägen - ca 75 % och Stora Gatan - ca 25 %.
I direkt anslutning till kv. Mimer finns busslinjer med hållplatser på Stora gatan samt bussterminal för lokal- och regionalbussar, vilket underlättar för icke-bilburna kunder att nå denna typ
av handel. De externa och perifera handelslägena är inte i samma utsträckning möjliga att nå
med hjälp av kollektivtrafik. Sammantaget innebär detta att biltrafiken i staden kan begränsas.
Byggnader
Inom planområdet förutses för närvarande inte någon nybyggnad, istället rör det sig om återanvändning av byggnader.
Mark
Inom planområdet, kv. Mimer, har markarbetena avslutats och marken sanerats från föroreningar till en nivå som är godkänd för i detaljplanen medgivna verksamheter. Områdets dagvatten leds till stadens allmänna nät.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Genomförandetid
Genomförandetiden är femton (15) år från den dag planen vinner laga kraft.
MEDVERKANDE
Detaljplanen har upprättats inom stadsbyggnadskontoret.
STADSBYGGNADSKONTORET
Lars E Persson
24