Ekonomiministeriet
1. ------IND- 2014 0389 NL- SV- ------ 20140819 --- --- PROJET
> Postadress PB 20401 2500 EK Haag
Direktoratet för lagstiftning och
juridiska ärenden (Directie
Wetgeving en Juridische Zaken)
Nederländernas officiella tidning
Bezuidenhoutseweg 73
Postbus 20401
2500 EK Haag
Tfn 070 379 8911 (allmänt)
www.rijksoverheid.nl/ez
Behandlad av
E. de Vries
original
Datum
Tfn 070 379 6575
Fax 070 379 7841
[email protected]
Vår referens
WJZ/14101241
den 24 juli 2014
Informationskopia till
Ämne
Förordning nr WJZ/14101241 av den
, utfärdad
av statssekreteraren för ekonomiska frågor, om ändring av
förordningen om djurhållare som ett resultat av införandet av
en positivlista över däggdjur och flera andra ändringar
Initialer
T. Pen
Samordnande jurist
Direktoratet WJZ
Initialer
J.P.H. Pijls
Vice chef vid direktoratet WJZ
Initialer
E.G.H. Verviers
Samordnande jurist
Direktoratet WJZ
Medinitialer
noco
Medinitialer
Ir J.J.C.M van Dongen
MT-medlem, direktoratet DAD
Medinitialer
Bilaga(bilagor)
Inlämningsform: Elektroniskt
Obs 1. Efter införandet av elektronisk publicering lämnas bilagor inte längre in för
granskning utan skickas till Sdu som en separat fil och publiceras tillsammans med
förordningen.
Obs 2. Om förordningen åtföljs av en bilaga ska förordningens namn och artiklarnas nummer
nämnas i bilagan.
Mottaget av
budgetkontrolldepartementet
Mottaget av postrummet
Avsänt den
Postrummets representants
initialer
Förordning nr WJZ/14101241 av den
, utfärdad av
statssekreteraren för ekonomiska frågor, om ändring av förordningen om
djurhållare som ett resultat av införandet av en positivlista över däggdjur
och flera andra ändringar
Statssekreteraren för ekonomiska frågor utfärdar följande förordning
med beaktande av artikel 2.2, första och fjärde stycket, och artikel 10.1, första
stycket, i djurlagen (Wet dieren), samt artikel 2.63, första stycket, i beslutet om
djurhållare (Besluit houders van dieren).
Härigenom föreskrivs följande.
Artikel I
Förordningen om djurhållare ska ändras på följande sätt:
A
Kapitel 2 ska ha följande lydelse:
KAPITEL 2 DJUR SOM ÄR LÄMPLIGA FÖR DJURHÅLLNING
Artikel 2.1 Positivlista
Med djurarter och djurkategorier i enlighet med artikel 2.2, första stycket, i lagen,
avses de djurarter och djurkategorier som nämns i bilaga 1.
Artikel 2.2 Ändring av positivlistan
1. När artikel 2.1 träder i kraft kommer förberedelserna för upptagning av
djurarter eller djurkategorier i förteckningen över djur som är lämpliga för
djurhållning på grundval av artikel 2.2, första stycket, i lagen, samt
förberedelserna för strykning från förteckningen, att omfattas av kapitel 3.4 i den
nederländska allmänna förvaltningslagen (Algemene wet bestuursrecht).
2. En begäran om upptagning av en viss djurart eller djurkategori i förteckningen
över djur som är lämpliga för djurhållning eller strykning från förteckningen ska
skickas till ministeriet och ska innehålla en detaljerad motivering för eller emot
hållningen av ifrågavarande djurart med hänvisningar till eventuella vetenskapliga
källor och med beaktande av de krav som avses i artikel 1.4 i beslutet.
3. Förutom detta ska den begäran som avses i andra stycket i varje fall innehålla
a. namn, adress, bostadsort, sökandens personuppgifter eller
registreringsnummer hos handelskammaren om sökanden är ett företag, samt
adress till den plats där djuren hålls, om denna skiljer sig från sökandens adress,
b. det nederländska och vetenskapliga namnet på den djurart som ansökan rör,
samt
c. en beskrivning av den sökandes intresse av att uppta en djurart i förteckningen
över djur som är lämpliga för djurhållning eller att stryka denna från
förteckningen.
Artikel 2.3 Undantag
Djurhållare som nämns i bilaga 2 är befriade från förbudet i artikel 2.2, första
stycket, i lagen, med avseende på de djur som nämns i den.
Sida 1 av 21
Artikel 2.4 Dispens
Begäran om dispens från förbudet i artikel 2.2, första stycket, i lagen ska i största
möjliga utsträckning lämnas in elektroniskt på vederbörliga ansökningsformulär
och ska innehålla
a. namn, adress, bostadsort, sökandens personuppgifter, samt adress till den
plats där djuren hålls, om denna skiljer sig från sökandens adress,
b. djurarterna och antalet djur som berörs av begäran om dispens,
c. en beskrivning av de tillgängliga lokalerna och gårdens skick, med uppgifter
om de åtgärder som vidtas för att förhindra risker för djurens hälsa och
välbefinnande,
d. den planerade metoden för djurvård,
e. en motivering av begäran om dispens, samt
f. en beskrivning av den sökandes intresse för ifrågavarande dispens.
B
Artikel 6.5, 6.6 och 6.7 ska ha följande lydelse:
Artikel 6.5 Ytterligare standarder för efterlevnad av en djurtäthet på mer
än 39 kg/m², men inte mer än 42 kg/m².
1. Ägare av gårdar med en djurtäthet på mer än 39 kg/m², men inte mer än 42
kg/m² levande djur, ska se till att förekomsten av fotskador per fjäderfäflock
fastställs vid slakteriet eller på den gård som de kommer från om flocken är
avsedd för export, senast fem arbetsdagar före omgångens slut.
2. Med avseende på det fastställande som avses i första stycket ska en viss
mängd kycklingar från flocken genomgå en kontroll för att utvärdera hos hur
många djur följande förekommer:
a. Inga tecken på missfärgning eller en mycket liten missfärgning (klass 0).
b. Väsentlig missfärgning tillsammans med endast ytliga skador (klass 1).
c. En väsentlig skada tillsammans med epidermal skada och subdermalt sår
(klass 2).
3. Djurhållaren och slakteriägaren, eller den gård som kycklingarna kommer från,
ska, i de stall där kontrollen genomförs, komma överens om villkoren för
kontrollen på ett sådant sätt att den utförs på följande vis:
a. Vad gäller slakteriet:
1°. Antingen av en utbildad anställd som ska kontrollera 100 kycklingar från varje
flock, varvid 50 kycklingar kontrolleras genast efter att ungefär 30 procent av
flocken har slaktats och återstående 50 kycklingar genast efter att ungefär 60
procent av flocken har slaktats, med beaktande av det protokoll som bifogats
denna förordning som bilaga 3.
2°. Med hjälp av ett digitalt mätsystem, varvid minst 70 procent av kycklingarna
från varje flock kontrolleras i enlighet med protokollet i bilaga 4.
b. I stallet: Kontrollen utförs senast fem arbetsdagar före den sista
kycklingleveransen, av en utbildad anställd som ska kontrollera 100 kycklingar
från varje flock, med vederbörligt beaktande av det protokoll som finns bifogat till
denna förordning som bilaga 5.
4. Det totala antalet poäng per flock ska fastställas enligt följande:
a. Vid visuell kontroll vid slakteriet eller på den gård som kycklingarna kommer
från gäller följande formel:
Sida 2 av 21
Antal poäng = (antalet djur i klass 0) x 0 + (antalet djur i klass 1) x (0,5) +
(antalet djur i klass 2) x 2
b. Om kontrollen utförs med hjälp av ett digitalt mätsystem gäller följande formel:
Antal poäng = (procentandelen djur i klass 0) x 0 + (procentandelen djur i klass
1) x (0,5) + (procentandelen djur i klass 2) x 2
5. Den djurhållare som avses i första stycket ska lämna in antalet poäng per flock
till ministeriet senast 30 dagar efter kontrollen. Artikel 6.2, andra stycket, och 6.8,
andra och tredje stycket, ska gälla i detta avseende.
6. Efter utgången av varje kalenderår ska den djurhållare som nämns i första
stycket fastställa genomsnittspoängen per stall utifrån de uppgifter från
föregående år som nämns i femte stycket.
7. Det digitala mätsystem som nämns i tredje stycket, led a, 2°, ska uppfylla
följande krav:
a. Systemet ger en tillförlitlig kategorisering av fotskadorna i de klasser som
avses i andra stycket samt av resultaten av de mätningar som utförs i enlighet
med den formel som nämns i fjärde stycket, led b.
b. För att säkerställa en tillförlitlig kategorisering kan systemet ställas in på att
utföra utvärderingen av fotskador i flockar med kycklingar från partier med hög
kläckningsgrad eller låg kläckningsgrad.
c. Systemet kan ställas in så att det görs separata utvärderingar per flock.
d. De uppgifter som nämns i led a ska samlas in minst en gång om dagen.
e. Bilder av de utvärderade flockarna får sparas.
Artikel 6.6 Följder av höga poäng
1. Om djurtätheten överstiger 39 kg/m², men inte är mer än 42 kg/m², uppgår
den genomsnittspoäng som nämns i artikel 6.5, sjätte stycket, till högst 80
poäng.
2. Om den genomsnittliga registrerade poäng som avses i artikel 6.5, sjätte
stycket, i motsats till första stycket ovan överstiger 120 poäng
a. ska djurhållaren i mån av möjlighet tillsammans med en veterinär ta fram en
förbättringsplan före den 1 mars året efter det år som de ifrågavarande poängen
gäller, som innehåller de föreslagna åtgärder som ska genomföras för varje
fjäderfästall med en genomsnittspoäng som överstiger 120 poäng, för att
säkerställa att kraven i första stycket uppfylls senast i slutet av året.
b. Dessutom ska djurhållaren senast den 1 mars året efter det år som det
rapporterade poängtalet gäller, samt under hela det kalenderåret, åtminstone
minska djurtätheten i varje fjäderfästall med en genomsnittspoäng på mer än 120
poäng till högst 39 kg/m².
3. Om den registrerade genomsnittspoäng som avses i artikel 6.5, sjätte stycket,
i motsats till första stycket ovan överstiger 80 poäng men understiger 120
poäng, ska djurhållaren i mån av möjlighet tillsammans med en veterinär ta
fram en förbättringsplan före den 1 februari året efter det år som de
ifrågavarande poängen gäller, som innehåller de föreslagna åtgärder som ska
genomföras i varje fjäderfästall med en genomsnittspoäng som överstiger 80
poäng för att säkerställa att kraven i första stycket uppfylls senast i slutet av
året.
4. Förbättringsplanen ska lämnas in till ministeriet. Artikel 6.2, andra och fjärde
stycket, gäller i detta avseende.
5. Om ministeriet anser att det inte finns skäl att tro att verkställandet av
förbättringsplanen leder till att kraven i första stycket uppfylls inom ett
kalenderår ska djurhållaren på begäran av ministeriet lämna in en korrigerad
förbättringsplan inom en månad efter den första planen.
Sida 3 av 21
6. Djurhållaren ska snarast möjligt verkställa den förbättringsplan som avses i
andra stycket, led a, eller i tredje stycket, eller i den korrigerade
förbättringsplan som avses i femte stycket.
7. Djurhållaren ska föra register över de åtgärder som vidtagits inom ramen för
verkställandet av förbättringsplanen och de ska sparas i minst 5 år.
Artikel 6.7 Löpande registrering vid förelagd minskning av djurtätheten
till 39 kg/m²
Med beaktande av det kalenderår då djurtätheten minskas till högst 39 kg/m² ska
artikel 6.5 gälla för den djurhållare som avses i artikel 6.6, andra stycket.
C
Bilaga 1 ska ha följande lydelse:
Bilaga 1. Angivna djurarter och djurkategorier som avses i artikel 2.1 i
förordningen om djurhållare
Positivlista
A. Angivna djurarter och djurkategorier
1. Däggdjursarter och däggdjurskategorier
Artnamn på svenska
Vetenskapligt artnamn
Canis lupus familiaris
Felis catus
Acomys dimidiatus
Acomys russatus
Cavia aperea
Cricetulus barabensis
Cricetulus griseus
Galea musteloides
Phodopus campbelli
Phodopus roborovski
Phodopus sungorus
Hund
Tamkatt
Arabisk taggmus
Gyllene taggmus
Brasilianskt marsvin
Kinesisk randig hamster
Kinesisk dvärghamster
Vanligt gultandat marsvin
Campbells dvärghamster
Roborovskihamster
Rysk vintervit dvärghamster
B. Djur som är lämpliga för produktion
Artnamn på svenska
Oryctolagus cuniculus
Rattus norvegicus
Mus musculus
Cavia porcellus
Mesocricetus auratus
Meriones unguiculatus
Mustela vison
Equus caballus
Equus asinus
Sus scrofa
Capra hircus
Vetenskapligt artnamn
(Europeisk kanin)
(Brunråtta)
(Husmus)
(Marsvin)
(Guldhamster)
(Mongolisk ökenråtta)
(Mink)
(Häst)
(Åsna)
(Vildsvin)
(Get)
Sida 4 av 21
Bos taurus
Bubalus bubalis
Cervus dama dama
Cervus elaphus
Ovis aries
(Nötkreatur)
(Vattenbuffel)
(Dovhjort)
(Kronhjort)
(Får)
D
Bilaga 2 ska ha följande lydelse:
Bilaga 2. Undantag i enlighet med artikel 2.3 i förordningen om djurhållare
Det förbud som nämns i artikel 2.2, första stycket, i lagen gäller inte följande:
Kategori av undantagna djurhållare
Däggdjurshållare
Djurparksägre
djurhem, som uppfyller kraven i
protokollet för djurhem vad gäller
förbjudna djurarter
djurhem, som uppfyller kraven i
protokollet för djurhem vad gäller
utrotningshotade inhemska djurarter
djurhem, som uppfyller kraven i
protokollet för djurhem vad gäller
utrotningshotade främmande djurarter
innehavare av ett institutionstillstånd
som avses i artiklarna 2 och 11a i
lagen om djurförsök
personer som transporterar en eller fler
däggdjursarter till eller från en hamn
eller flygplats i Nederländerna så att
vistelsen i Nederländerna som får
uppgå till högst 4 dagar ingår i tiden
för transporten
veterinärer som utövar sitt yrke i syfte
att utföra veterinärbehandlingar
Art som undantaget gäller
däggdjursart eller däggdjurskategori
som ingår i tabell 1
alla däggdjursarter
däggdjursarter som omfattas av ett
beslut om att dessa arter inte får
upptas i förteckningen över djur som är
lämpliga för djurhållning, eller som ska
strykas från förteckningen
utrotningshotade inhemska
däggdjursarter (som avses i...)
utrotningshotade främmande
däggdjursarter (som avses i...)
laboratoriedjur
alla däggdjursarter
alla däggdjursarter
Tabell 1 med listade med inte utvärderade arter:
Artnamn på svenska
Vetenskapligt artnamn
Acomys cahirinus
Acomys minous
Alces alces
Ammotragus lervia
Antilope cervicapra
Aonyx capensis
Aonyx cinerea
Taggmus
Kretataggmus
Älg
Manfår
Besoarantilop
Klolös utter
Asiatisk klolös utter
Sida 5 av 21
Arctictis binturong
Arvicanthis niloticus
Atelerix albiventris
Atherurus africanus
Atilax paludinosus
Axis axis
Axis porcinus
Bison bison
Bos grunniens
Boselaphus tragocamelus
Callosciurus finlaysonii
Callosciurus notatus
Callosciurus prevostii
Calomyscus bailwardi
Camelus bactrianus
Camelus dromedarius
Canis aureus
Canis mesomelas
Canis lupus dingo
Capra ibex
Capra nubiana
Capreolus capreolus
Cervus nippon
Chaetophractus vellerosus
Chinchilla lanigera
Chlorocebus aethiops
Civettictis civetta
Cricetomys gambianus
Cricetus cricetus
Crocidura russula
Crocuta crocuta
Crossarchus obscurus
Cuniculus paca
Cuon alpinus
Cynictis penicillata
Cynomys gunnisoni
Cynomys ludovicianus
Dasyprocta leporina
Binturong
Gräsråtta
Afrikansk pygméigelkott
Afrikanskt kvastpiggsvin
Träskmangust
Axishjort
Svinhjort
Bisonoxe
Jak
Nilgau
Finlaysons ekorre
Bananekorre
Prevostekorre
Mushamster
Baktrisk kamel
Dromedar
Guldschakal
Svartryggad schakal
Dingo
Stenbock
Nubisk stebbock
Rådjur
Sikahjort
Hårbälta
Liten chinchilla
Markatta
Civett
Gambiansk jättepåsråtta
Europeisk hamster
Husnäbbmus
Fläckig hyena
Kusimanse
Paka
Asiatisk vildhund
Gul mangust
Gunnisons präriehund
Svartsvansad präriehund
Aguti
Dasyprocta punctata
Aguti
Didelphis albiventris
Didelphis marsupialis
Didelphis virginiana
Dolichotis patagonum
Dolichotis salinicola
Vitörad opossum
Storörad opossum
Nordamerikansk opossum
Vanlig mara
Dvärgmara
Echinops telfairi
Mindre igelkottanrek
Eira barbara
Elaphurus davidianus
Elephantulus rupestris
Tayra
Davidshjort
Västlig elefantnäbbmus
Sida 6 av 21
Eliomys quercinus
Equus burchelli
Erethizon dorsatum
Erinaceus europaeus
Euphractus sexcinctus
Felis chaus
Galea monasteriensis
Genetta genetta
Genetta maculata
Glaucomys volans
Glis glis
Helogale parvula
Hemicentetes semispinosus
Hyaena hyaena
Hydrochoeris hydrochaeris
Hystrix africaeaustralis
Hystrix cristata
Hystrix indica
Ictonyx lybica
Ictonyx striatus
Jaculus jaculus
Jaculus orientalis
Lagostomus maximus
Lagurus Lagurus
Lama glama
Lemniscomys barbarus
Leptailurus serval
Lepus europaeus
Lutra lutra
Macropus agilis
Macropus eugenii
Macropus fuliginosus
Macropus giganteus
Macropus parma
Macropus robustus
Macropus rufogriseus
Macropus rufus
Marmota marmota
Martes foina
Mephitis mephitis
Meriones crassus
Meriones persicus
Micromys minutus
Microtus guentheri
Monodelphis domestica
Mungos mungo
Muntiacus muntjak
Trädgårdssovare
Stäppzebra
Nordamerikanskt trädpiggsvin
Igelkott
Borstbälta
Djungelkatt
Galea monasteriensis
Venlig genett
Genetta maculata
Assapan
Sjusovare
Dvärgmangust
Hemicentetes semispinosus
Strimmig hyena
Kapybara
Sydafrikanskt piggsvin
Vanligt piggsvin
Vithalsat piggsvin
Nordafrikansk bandiller
Bandiller
Ökenspringråtta
Större egyptisk springråtta
Viscacha
Stäpplämmel
Lama
Sebramus
Serval
Fälthare
Utter
Macropus agilis
Damavallaby
Känguruöns jättekänguru
Grå jättekänguru
Parmavallaby
Vallaro
Rödhalsad vallaby
Röd jättekänguru
Alpmurmeldjur
Stenmård
Strimmig skunk
Sundevalls jird
Persisk jird
Dvärgmus
Östlig medelhavssork
Grå kortsvansad opossum
Sebramangust
Indisk muntjak
Sida 7 av 21
Mus minutoides
Rangifer tarandus
Rousettus aegyptiacus
Sciurus granatensis
Sciurus igniventris
Sciurus lis
Sciurus variegatoides
Afrikansk pygmémus
Vessla
Iller
Tamiller
Sumpbäver
Långsvansad skogssork
Myoprocta acouchy
Vitnosad näsbjörn
Vanlig näsbjörn
Mink
Mårdhund
Degu
Östafrikansk oryx
Sabeloryx
Gemsbock
Arabisk oryx
Öronhund
Fetsvansgerbil
Indisk palmmård
Springhare
Vitfotad hjortråtta
Korthuvad flygpungekorre
Penselsvin
Veckelbjörn
Klipphyrax
Krabbätande tvättbjörn
Tvättbjörn
Flygekorre
Ren
Afrikansk fruktfladdermus
Rödsvansad ekorre
Sciurus igniventris
Japansk ekorre
Sciurus variegatoides
Sekeetamys calurus
Setifer setosus
Spalacopus cyanus
Busksvansad ökenråtta
Större igelkottanrek
Coruro
Spermophilus richardsonii
Spermophilus tridecemlineatus
Suricata suricatta
Sus scrofa
Tamias sibiricus
Tamias striatus
Tamiasciurus hudsonicus
Tamiops macclellandii
Tamiops rodolphii
Tamiops swinhoei
Tapirus terrestris
Richardsons sisel
Trettonstrimmig sisel
Surikat
Vildsvin
Sibirisk jordekorre
Östlig chipmunk
Amerikansk röd ekorre
Tamiops macclellandii
Tamiops rodolphii
Tamiops swinhoei
Låglandstapir
Mustela nivalis
Mustela putorius
Mustela putorius furo
Myocastor coypus
Myodes glareolus
Myoprocta acouchy
Nasua narica
Nasua nasua
Neovison vison
Nyctereutes procyonoides
Octodon degus
Oryx beisa
Oryx dammah
Oryx gazella
Oryx leucoryx
Otocyon megalotis
Pachyuromys duprasi
Paradoxurus hermaphroditus
Pedetes capensis
Peromyscus leucopus
Petaurus breviceps
Potamochoerus porcus
Potos flavus
Procavia capensis
Procyon cancrivorus
Procyon lotor
Pteromys volans
Sida 8 av 21
Taurotragus oryx
Tenrec ecaudatus
Thylogale thetis
Trichosurus vulpecula
Tupaia glis
Ursus americanus
Ursus arctos
Vicugna pacos
Vicugna vicugna
Vulpes corsac
Vulpes lagopus
Vulpes vulpes
Vulpes zerda
Wallabia bicolor
Xerus erythropus
Vanlig eland
Vanlig tanrek
Thylogale thetis
Pungräv
Tupaia glis
Svartbjörn
Brunbjörn
Alpacka
Vikunja
Korsakräv
Fjällräv
Rödräv
Fennek
Svartsvansvallaby
Västafrikansk jordekorre
E
Bilaga 4 ska bli bilaga 5 och i bilaga 4 införs en ny text med följande lydelse:
Bilaga 4 till förordningen om djurhållare
Bilaga till artikel 6.5, tredje stycket, led a, 2°, i förordningen om
djurhållare
1. I slakteriet ska det finnas en rapport som utarbetats av en oberoende
utbildningsinrättning eller en officiell myndighet som visar att det digitala
mätsystemet fungerar på så sätt att det ger ett poängtal som är jämförbart
med det poängtal som erhålls vid en visuell utvärdering som utförs på
grundval av ett poängschema. Ifrågavarande utbildningsinrättning eller
officiella myndighet ska i rapporten inkludera en beskrivning av det förfarande
som används för att fastställa detta.
2. Ett kamerasystem registrerar minst 70 procent av fötterna i varje
fjäderfäflock.
3. Procentandelen per klass samt de slutliga poängtalen ska minst en gång per
arbetsdag skickas från systemet, behandlas av slakteriet och vidarebefordras
till fjäderfähållaren.
4. Slakteriet ska vidta nödvändiga åtgärder för att skydda det digitala
mätsystemet mot slumpmässiga ändringar.
5. Slakteriet ska se till att systemet underhålls så att det fungerar bra. Om det
förekommer fel i systemet, eller om det skadas, ska slakteriet underrätta
leverantören eller tillverkaren samt de fjäderfähållare som därmed påverkas.
Artikel II
Artikel 1.23 i beslutet om djurhållare exkluderas från den förteckning som nämns i
bilagan till djurlagen (föreskrifter avseende verkställighet och andra frågor)
(Regeling handhaving en overige zaken Wet dieren).
Sida 9 av 21
Artikel III
Ifrågavarande förordning ska träda i kraft den 1 januari 2015.
Ifrågavarande förordning och förklaringen till denna ska publiceras i
Nederländernas officiella tidning.
Haag,
Statssekreteraren för ekonomiska frågor
Sida 10 av 21
FÖRKLARING
I Allmänt
1. Positivlista
1.1 Introduktion – bakgrund
I enlighet med den nederländska djurlagen är det förbjudet att hålla andra
djurarter än de som angetts av myndighetspersoner. Ifrågavarande princip
tillämpas också inom ramen av 1992 års lag om djurs hälsa och välbefinnande
(Gezondheids- en welzijnswet voor dieren), som föregick djurlagen. Sedan 1992
har man ansträngt sig för att ta fram en positivlista.
Det nederländska rådet för djurärenden (Raad voor Dieraangelegenheden [RDA])
utfärdade 1996 på uppdrag av den dåvarande ministern ett råd avseende
positivlistans sammansättning. År 2003 utfärdade RDA ett råd med titeln Negativoch positivlistor för däggdjur och fåglar, som ett tillägg till artikel 33 i lagen om
djurs hälsa och välbefinnande (“Negatief – en Positieflijst voor zoogdieren en
vogels ter invulling van artikel 33 van de Gezondheids – en welzijnswet voor
dieren”) (RDA 2003/07). Dock passade den föreslagna linjen vid den tidpunkten
inte in i den rådande regeringsstrategin (Parlamentshandlingar II, 2003–2004,
28286, nr 5).
Det egentliga förslaget till positivlistan utfärdades för första gången 2006, baserat
på RDA-rapport 2003/07. Dock var den föreslagna positivlistan för lång och
ogenomförbar.
År 2008, på representanthusets uppmaning, lovade den dåvarande ministern
Verburg huset att ta fram en positivlista över däggdjur. Därefter gavs
Wageningens universitet (WUR) i uppdrag att fastställa kriterierna och utfärda råd
gällande ett systematiskt tillvägagångssätt för utarbetandet av en positivlista över
däggdjursarter. Det systematiska tillvägagångssättet skulle också överensstämma
med Andibel-domen som meddelades av Europeiska unionens domstol 2008 (se, i
detta avseende, stycke 1.2 nedan) och som innehåller de kriterier som en
positivlista över däggdjursarter ska uppfylla.
Som resultat utvecklades under 2010 ett systematiskt tillvägagångssätt som
baserades på utvärderingen av risken för negativ inverkan på djurs välbefinnande
och eventuella konsekvenser för människors och djurs hälsa, i enlighet med
kriterierna i artikel 1.4 i beslutet om djurhållare.
Den utvärdering som utfördes 2012, samt den positivlista som utfärdades 2013,
har lett till diverse kommentarer och kritik från samhället. I enlighet med detta
framhävdes utvärderingsstrukturen ytterligare och under andra hälften av 2014
introducerades den slutligen.
Detta resulterade i att en betydande del av riskbedömningen, som motsvarade
den anpassade metoden, genomfördes under andra hälften av 2014.
1.2 Andibel-domen
I Andibel-domen, vilken meddelades den 19 juni 2008 av Europeiska unionens
domstol i mål C219/07, fattade domstolen beslut om villkoren för tillämpning av
ett system med positivlistor. Domstolen underströk att skyddet av djurs
välbefinnande utgör ett legitimt mål av allmänintresse (domskäl 27). Förbud eller
restriktioner som bland annat grundar sig på intresset av att skydda människors
och djurs hälsa och liv, förutsatt att sådana förbud eller restriktioner inte utgör ett
medel för godtycklig diskriminering eller innefattar en förtäckt begränsning av
handeln mellan medlemsstaterna (domskäl 28). Restriktioner för den fria
rörligheten för varor kan grunda sig på sådana tvingande krav som miljöskydd
(domskäl 29). Upprättandet av en sådan förteckning samt ändringar av denna ska
basera sig på objektiva och icke-diskriminerande kriterier (domskäl 34).
Sida 11 av 21
Förfarandet ska vara lättillgängligt, vilket förutsätter att det finns uttryckliga
bestämmelser härom i en rättsakt med allmän giltighet, och det ska kunna
avslutas inom rimlig tid. Om förfarandet leder fram till ett avslag, vilket ska
motiveras, ska avslagsbeslutet dessutom kunna överklagas till domstol (domskäl
35). En ansökan om att en däggdjursart ska upptas i nämnda förteckning får
avslås endast om innehavet av exemplar av denna art medför en verklig risk för
skyddet eller iakttagandet av de intressen och krav som det har hänvisats till i
punkterna 27–29 i förevarande dom (domskäl 36). Enligt domstolen får de
behöriga myndigheterna avslå en ansökan om att en art ska upptas i
förteckningen över de däggdjur som får innehas endast efter en grundlig
utvärdering av den risk som innehavet av exemplar av arten i fråga medför för
skyddet av de intressen och krav som det har hänvisats till i punkterna 27–29 i
förevarande dom. Utvärderingen ska grunda sig på de senaste och mest
tillförlitliga internationella vetenskapliga rönen (domskäl 37).
1.3 Upptagning i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning
1.3.1 Positivlista – ett systematiskt tillvägagångssätt
I enlighet med artikel 2.2, första stycket, i lagen är det förbjudet att hålla djur
som inte ingår i den förteckning över djurarter eller djurkategorier som utfärdats
av ministeriet. Artikel 1.4 i beslutet innehåller de kriterier som ska iakttas under
förfarandet för att uppta djurarter i förteckningen. I enlighet med andra stycket i
nämnda artikel gäller det förbud som avses i artikel 2.2, första stycket, i lagen för
närvarande endast för däggdjursarter. Upptagningen av en djurart garanterar att
djur som inte tillhör denna särskilda art kan hållas under förhållanden som är
lämpliga för denna djurart samt i enlighet med eventuella djurhållningsregler utan
negativa effekter för människors och djurs hälsa och välbefinnande.
I samband med ett beslut om att antingen inkludera en art i förteckningen, eller
inte, ska det göras en utvärdering av djurarten.
Om utvärderingen resulterar i ett beslut om att inte uppta en djurart i
förteckningen över arter som är lämpliga för djurhållning, ska förbudet om att
hålla djuret berättigas genom att det förhindrar att djurets hälsa eventuellt skadas
eller dess välbefinnande eventuellt äventyras. Därför är förordningen motiverad i
och med att den skyddar ifrågavarande djurs hälsa och liv.
Frånsett detta är förordningen proportionerlig i förhållande till syftet. För det
första utgör den inte ett absolut importförbud avseende dessa djur. I enlighet med
artikel 2.3 och bilaga 2 kan däggdjur som tillhör andra arter av
däggdjurskategorier än de som avses i den förteckning som bifogats till bilaga I i
synnerhet hållas i djurparker och av innehavare av ett institutionstillstånd inom
ramen för lagen om djurförsök (Wet op de dierproeven). Dessutom kan dessa djur
hållas av verksamma veterinärer som utför veterinärbehandlingar samt av
djurhem för icke-angivna däggdjursarter, inklusive utrotningshotade sådana. För
det andra ska kriterierna i artikel 1.4 i beslutet gälla under den tid då beslutet
fattas. Skyddet av djurs välbefinnande är ett legitimt mål av allmänintresse.
Förbudet utgör inte en grund för godtycklig diskriminering eller förtäckt
begränsning av handeln mellan medlemsstater. Skyddet av djurs hälsa och liv
utgör ett grundläggande krav som erkänns av gemenskapsrätten.
Däggdjursarterna och däggdjurskategorierna ingår i bilaga 1 till denna förordning.
Det krav, enligt vilket djurarterna eller djurkategorierna, för att kunna hållas,
måste finnas upptagna i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning
gäller både för djur som är lämpliga för produktion och djur som inte används för
jordbruksändamål.
1.3.2 Bedömning
Sida 12 av 21
Syftet med systemet med positivlistor är att alla djur som hålls i Nederländerna
ska tillhöra de djurarter eller djurkategorier som ingår i förteckningen över djur
som är lämpliga för djurhållning. För att fatta ett välmotiverat beslut om
upptagning i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning,
tillbakadragande av upptagningen eller strykning av en djurart från förteckningen
över djur som är lämpliga för djurhållning, är det i enlighet med Andibel-domen
nödvändigt att på förhand utföra en fullständig utvärdering av risken, som
fastställs på grundval av de senaste och mest tillförlitliga internationella
vetenskapliga rönen enligt stycke 1.2 ovan.
En sådan utvärdering gjordes 2012 och 2013 av Livestock Research vid
Wageningens universitet på grundval av en specifikation gällande de djurarter
som hålls i Nederländerna. En ytterligare specifikation gjordes 2014. De djurarter
som inkluderades i specifikationen, vilka ännu inte hade utvärderats då denna
förordning trädde i kraft, har ännu inte genomgått någon utvärdering. Vid
utvärderingen ska uppmärksamhet fästas vid konsekvenserna för djurens
välbefinnande när de hålls, farorna för andra djur och människor, risken för
zoonoser samt vissa djurarters anpassningsförmåga. Begränsningen av de
djurarter som man vet hålls i Nederländerna är nödvändig för att göra
genomförandet av positivlistan praktiskt möjlig. Det är inte nödvändigt att uppta
sådana djurarter som inte hålls i Nederländerna i förteckningen över djur som är
lämpliga för djurhållning utan att på förhand ansöka om utvärdering och
upptagning.
Med tanke på de djurarter som enligt beslutet är upptagna i förteckningen över
djur som är lämpliga för produktion, är i många fall harmoniserade föreskrifter
som grundar sig på EU-lagstiftning tillämpliga. Antagandet är att dessa djurarter
är lämpliga för djurhållning. Därför har dessa djurarter inkluderats i bilaga 1 utan
vidare utvärdering. Det senare gäller hundar och katter.
Om andra djurarter skulle hållas som produktionsdjur skulle man först vara
tvungen att utvärdera huruvida dessa djur vore lämpliga för djurhållning; om de
vore det skulle man därpå också behöva utvärdera huruvida dessa djur vore
lämpliga för djurhållning i en ”industriell” miljö. Med tanke på de djur som i
framtiden skulle kunna omfattas av EU-lagstiftningen om hållning av djur som
produktionsdjur skulle det nämnda systematiska tillvägagångssättet följas så långt
som möjligt i beslutsprocessen.
Dessutom är det bakomliggande syftet (i enlighet med Van Gerven-yrkandet1) att
de specifika reglerna, utöver de allmänna reglerna i lagen och beslutet, ska
tillämpas på alla djurarter som upptagits i förteckningen över djur som är lämpliga
för djurhållning, vilka ska följas i samband med djurhållarnas djurhållning och
omsorg av djuren. Dessa regler kan skilja sig åt från art till art. För vissa djurarter
räcker det att iaktta de allmänna reglerna eftersom, då man håller dessa arter
omsorgsfullt, risken för att äventyra djurhållarens eller djurets välbefinnande eller
hälsa helt enkelt är obefintlig. På basis av artikel 2.2, tionde stycket, i lagen kan
sådana krav ställas. Sådana djurarter, samt de krav som djurhållaren ska uppfylla
om denne håller djur av denna art, ska i god tid inkluderas i denna förordning
genom en ändring av dess bilaga.
Djur som inte är upptagna i förteckningen över djurarter eller djurkategorier som
fastställts av ministeriet som djur som är lämpliga för djurhållning, men som, då
denna förordning trädde i kraft, bevisligen hölls i Nederländerna, ingår i tabell 1 i
bilaga 2. Dessa djur kan i enlighet med artikel 2.3 och bilaga 2 hållas i
Nederländerna fram till det datum då ett beslut om att uppta djurarterna i
förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning fattas. Olika aspekter av
ifrågavarande övergångsbestämmelser beskrivs närmare i förklaringen av
artiklarna i kapitel 2.
1
Parlamentshandlingar II, 2013–14, 31389, 131
Sida 13 av 21
1.4 Genomförande av positivlistan
Situationen från och med den 1 januari 2015 kommer att vara följande: Inte alla
djurarter som bevisligen hålls i Nederländerna kommer att ha utvärderats på detta
datum. Under våren 2014 utarbetades en specifikation gällande de djurarter som
bevisligen hålls i Nederländerna, men som fortfarande inte har utvärderats i
enlighet med de vetenskapliga metoder som tillämpas av Wageningens
universitet. Dessa djurarter, som fortfarande inte har utvärderats, ingår i tabell 1 i
bilaga 2. För att anta ett välmotiverat beslut avseende upptagningen i
förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning ska dessa djurarter
utvärderas officiellt.
De djurarter som inte inkluderats i bilaga 1, eller i tabell 1 i bilaga 2, omfattas
automatiskt av förbudet i artikel 2.2, femte stycket, i lagen. Det utgör en rimlig
begränsning av tillämpningsområdet för systemet med positivlista, vilken gör det
möjligt att på ett försiktigt och kontrollerat sätt tillämpa positivlistan för däggdjur.
Positivlistan är inte statisk. Därför ingår reglerna i artikel 2.2 och 2.4 avseende
ändring av positivlistan samt ansökan om dispens från det förbud som nämns i
artikel 2.2, första stycket, i lagen.
Om man efter utvärderingen av en viss djurart fattar ett beslut om att djurarten
är lämplig för djurhållning skulle djurhållaren inte omfattas av några
begränsningar, förutom eventuella regler gällande djurhållningen. Om det
fastställs att en djurart är olämplig för djurhållning ändras undantagets karaktär:
från och med denna tidpunkt kommer undantaget att vara kopplat till livstiden hos
ett djur som bevisligen hålls vid datumet för beslutet samt till livstiden hos den
avkomma som det ifrågavarande djuret har vid den tidpunkten. Dessa djur är
lämpliga för djurhållning medan de är vid liv. Från och med denna tidpunkt ska ett
avelsförbud för de djur som inte upptagits i förteckningen över djur som är
lämpliga för avel att träda i kraft. Djurarter som inte anses vara lämpliga för
djurhållning ska inkluderas i en separat tabell i bilaga 2 tillsammans med det
datum då det beslut som är tillämpligt på den specifika djurarten träder i kraft.
Den officiella utvärdering av djurarter som nämns i tabell 1 i bilaga 2 ska få
förmånsbehandling.
Om en djurart inte är upptagen i förteckningen över djur som är lämpliga för
djurhållning och därför inte är listade i bilaga 1 kan en ansökan om upptagning av
den djurarten i förteckningen över djurarter som är lämpliga för djurhållning
lämnas in. Prövningen av en sådan ansökan omfattas av kapitel 3.4 i den
nederländska allmänna förvaltningslagen (Algemene wet bestuursrecht).
Sökanden ska ge en skälig motivering till hållningen av ifrågavarande djurart
genom att i största möjliga utsträckning hänvisa till vetenskaplig litteratur.
Samma förfarande ska följas vid en ansökan om tillbakadragande av
upptagningen av en djurart från förteckningen över djur som är lämpliga för
djurhållning.
Ett sådant organisatoriskt förfarande anses uppfylla ovannämnda Andibel-dom
som fastställts av Europeiska unionens domstol.
Vid utarbetandet av ett beslut som kan leda till att en djurart inte tas upp i
förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning ska det kontinuerligt
övervägas huruvida det är nödvändigt att bevilja vissa andra organisationer,
bortsett från djurparker och djurhem, dispens eller undantag från det förbud som
nämns i artikel 2.2, första stycket. Djurparker ska dessutom beviljas undantag
från nämnda förbud mot att hålla djur som för närvarande hålls utanför
Nederländerna (ingår varken i bilaga 1 eller i bilaga 2) men som ännu inte förts in
i Nederländerna, exempelvis på grund av ett djurutbytesprogram med en utländsk
djurpark.
1.5 Harmonisering med lagstiftning som rör utrotningshotade djurarter
Sida 14 av 21
På grundval av lagen om djur och växter samt den så kallade grundförordningen
(rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter
av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem [EUT L61, 1997]) är
handeln med utrotningshotade djurarter förbjuden eller begränsad. Undantag från
förbudet är möjliga, exempelvis om ett djur hålls inom ramen för ett
internationellt program för djuravel. Det finns dock även andra undantag. Om
detta är fallet är syftet inte att blockera hållningen av dessa djur på grund av att
de inte är upptagna i förteckningen över djur som lämpliga för djurhållning, vilket
omfattas av en annorlunda viktning av kriterier och aspekter. Därför är det vid
utarbetandet av beslutet om utfärdande av ett tillstånd att handla med eller hålla
en utrotningshotad djurart obligatoriskt utvärdera båda aspekterna separat, dock i
samband med varandra. I sådant fall förutser lagen en möjlighet att utfärda
dispens för hållaren av ifrågavarande djur, inklusive införandet av villkor, vilket
gör det möjligt att delta i programmet för djuravel.
1.6 Djurhem
Djurhem beviljas undantag från förbudet att hålla djurarter som inte är upptagna i
förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning om de uppfyller kraven i
protokollet avseende de lokaler där de djurarter som inte är upptagna i
förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning hålls, vilket med tanke på
dess innehåll och struktur är jämförbart med protokollet för lokaler för inhemska
och främmande utrotningshotade djurarter.
2. Digitalt mätsystem och övervakning av fotskador
Artikel 6.5, 6.6 och 6.7 innehåller ett sammanhängande övervakningssystem för
utvärdering av förekomsten av fotskador hos kycklingar och konsekvenserna med
avseende på ett alltför högt värde. Systemet ingick redan 2012 i
kycklingförordningen, som har upphört att gälla, och har därefter inkluderats i
förordningen om djurhållare (se, i detta avseende, stycke 2.4 i förklaringen till
förordningen).
Dessa artiklar ska efter partiella ändringar definieras på nytt.
Rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler
för skydd av slaktkycklingar (EUT L 182, 2007) tillåter att strängare åtgärder
vidtas. Förekomsten av fotskador är ett kriterium som tillämpas när tillåtelse ges
att fortsätta att hålla kycklingar på en yta med en djurtäthet på mer än 39 kg/m²
och högst 42 kg/m². Indelningen i tre kategorier med avseende på sjukdomens
svårighetsgrad garanterar att alla kycklingar behandlas lika.
Skyldigheten att säkerställa tillfredsställande mätningar för att fastställa
omfattningen på förekomsten av fotskador åligger djurhållaren (artikel 6.5, första
stycket); det vill säga, skyldigheten åligger alla kycklinghållare i Nederländerna
som tillämpar den högsta djurtätheten på 42 kg/m². Utvärderingen av
kycklingarnas ben, som syftar till att upptäcka eventuella fotskador och deras
svårighetsgrad, ska i regel utföras i slakteriet och av en utbildad anställd eller
med hjälp av ett digitalt mätsystem. I vissa fall ska utvärderingen av
kycklingarnas ben utföras vid den gård som fjäderfäna kommer från, av anställda
från ett specialiserat företag. Det ska fastställas ett protokoll för varje
utvärderingsmetod, som diskuteras och avtalas mellan nationella företrädare för
kycklinghållare och slakterierna, så att de poängtal som uppges av
kycklinghållarna kan jämföras och anses vara tillförlitliga. Detta utgör ett lämpligt
utvärderingsförfarande, som används för att identifiera andra eventuella tecken
på dåliga förhållanden rörande kycklingarnas välbefinnande, eller onormalt höga
nivåer av kontaktdermatit vid den gård som kycklingarna kommer från (se, i detta
avseende, bilaga III, punkt 2, i rådets direktiv 2007/43/EG).
Den standard som tillämpas på poängtalet förutser att det inte får överstiga 80
poäng (artikel 6.6, första stycket).
Sida 15 av 21
Om det genomsnittliga poängtal som registrerats för ett år överstiger 120 poäng
ska fjäderfähållaren utarbeta en förbättringsplan och lämna in den till ministeriet
och dessutom sänka djurtätheten i fjäderfästallet så att den uppgår till högst 39
kg/m², med avseende på det år som följer på det år då det för höga poängtalet
registrerades. Fjäderfähållaren ska fortsätta lämna in de poängtal som registreras
under året.
Om den genomsnittspoäng som registreras under ett år överstiger 80 poäng men
understiger 120 poäng ska också en förbättringsplan utarbetas och lämnas in till
ministeriet. Genomförandet av förbättringsplanen ska medföra verkliga
förbättringar i fråga om kycklingarnas välbefinnande.
Texten i artikel 6.5, tredje stycket, i förordningen om djurhållare i sin nuvarande
gällande form ger en ytterligare tolkning av möjligheten att låta förekomsten av
fotskador registreras digitalt i slakteriet.
I många fall äger registreringen rum i slakterier. Med tanke på bearbetningen av
kycklingar vid slakterier ska överenskommelser göras på nationell nivå mellan
fjäderfähållarnas och slakteriernas förbund.
Slakterierna anser att utvärderingen av förekomsten av fotskador är en
kompletterande tjänst som tillhandahålls fjäderfähållarna. För att säkerställa en
enhetlig registrering är det nödvändigt att centralt fastställa kraven för digitala
mätsystem.
Om registreringen äger rum i ett slakteri med hjälp av ett digitalt system ska
överenskommelserna mellan fjäderfähållarna och slakterierna därför inbegripa
användningen av ett system som uppfyller de fastställda kraven.
Överenskommelserna kan hänvisa till ytterligare överenskommelser rörande
driftmetoderna. Därför ska det till exempel vara möjligt att komma överens om en
exakt tidsperiod under vilken informationen om de undersökta flockarna ska
sparas samt om hur slakterier ska gå till väga om det är omöjligt att använda det
digitala mätsystemet på grund av underhåll eller fel. I sådant fall är det sannolikt
att slakteriet övergår till det visuella system som avses i artikel 6.5, tredje
stycket, led a, under 1°.
Slakteriet och tillverkaren ska ömsesidigt fastställa mängden bilder som ska
sparas samt hur länge de ska sparas.
De krav som digitala kamerasystem ska uppfylla definieras i allmänna ord. Dessa
krav har utarbetats genom samarbete mellan ekonomiministeriet,
kycklinghållningssektorn och slakterierna. Det har resulterat i att man i största
möjliga utsträckning kan garantera att registreringarna av förekomsten av
fotskador, som utförs vid olika slakterier, i största möjliga mån, ger samma
resultat om det förekommer lika många fotskador.
Dessa krav har anmälts till Europeiska kommissionen i form av tekniska
föreskrifter. (Kommissionens synpunkter...).
Under tiden har två nederländska slakterier börjat införa ett digitalt system.
Systemet har utvärderats av Wageningens universitet (WUR) och uppfyller de
fastställda kraven.
3. Regelbörda
Kapitel 2 i förordningen har lett till en strukturell ökning av regelbördan med
11 840 euro och gäller alla hållare av de däggdjursarter som hålls i
Nederländerna. Hittills har det inte funnits några bevis för hur många individuella
hållare och företag detta gäller eftersom djurhållare inte omfattas av någon
administrativ registerföring.
Hållningen av däggdjursarter som är upptagna i förteckningen över arter som är
lämpliga för djurhållning ska i förekommande fall omfattas av de krav som rör en
specifik art. Detta medför att den utvärderade risken för hälsan och
välbefinnandet kan minimeras. Dessa krav ska utgöra en ytterligare tolkning av
den allmänna omsorgsskyldighet som beskrivs i artikel 1.4 i djurlagen. Den
Sida 16 av 21
grundläggande principen är att dessa krav ska överensstämma med bästa praxis
för fjäderfähållning och att de kan godkännas som företagets egna kostnader.
Därför kan det konstateras att inkluderandet av kraven rörande de specifika
djurarterna inte skulle resultera i en ökning av de faktiska
efterlevnadskostnaderna.
Hållningen av djurarter som inte är upptagna i förteckningen över djur som är
lämpliga för djurhållning, och vars hållning är förbjuden, ska omfattas av
övergångsåtgärder. Sådana djur får hållas så länge de är vid liv och de kan också
byta ägare. Det är dock inte tillåtet att fortsätta att använda dessa djur för avel.
Förbudet att avla dessa djur anses inte, i enlighet med en strikt definition, utgöra
någon regelbörda. Det är trots allt inte nödvändigt att underrätta myndigheterna
(administrativ börda) eller att införskaffa vissa varor (faktiska
efterlevnadskostnader). Dock kommer avelsförbudet att ha vissa
företagsekonomiska följder på grund av att det inte längre kommer att vara
tillåtet för uppfödare att avla och sälja dessa arters avkommor. För att undvika
nya regelbördor avstod man från idén om att införa en underrättelseskyldighet för
uppfödare.
Hållare av däggdjursarter som redan har utvärderats och som på basis av ett
beslut ska upptas i förteckningen över djurarter som är lämpliga för avel, eller
som inte ska tas upp i förteckningen, kan lämna in en ansökan om upptagning av
dessa djur i positivlistan, på basis av en förnyad utvärdering, eller om strykning
från förteckningen. Sökanden bör hänvisa till vetenskaplig litteratur för att
vederlägga de tidigare argument på grundval av vilka utvärderingen ägde rum. I
detta avseende antas det att det i det inledande skedet kommer att bli nödvändigt
att fylla i och lämna in högst 20 blanketter om förnyad utvärdering per år. Det
uppskattas att behandlingen av varje ansökan tar ungefär 8 timmar, vilket ökar
kostnaderna med 296 euro per djurart som utvärderas på nytt. Den totala
summan uppgår till 5 920 euro. Det finns inget alternativ som sannolikt kommer
att utnyttjas för att uppnå det ovannämnda. Om ansökan inte åtföljs av (nya)
uppgifter från vetenskaplig litteratur kommer inte utvärderingen att anpassas.
Förutom detta har hållare av djurarter som inte är upptagna i förteckningen över
djur som är lämpliga för djurhållning möjlighet att ansöka om dispens. I detta
avseende antas det att antalet ansökningar kommer att begränsas till 20 per år.
Sökanden ska med hjälp av vetenskaplig litteratur och beskrivningen av
förhållandena i samband med varje individuell djurhållning motivera att de
inledande resultaten i dennes specifika fall, på grundval av vilka utvärderingen
ägde rum, nu kan upphävas. Det uppskattas att även behandlingen av en sådan
ansökan tar ungefär 8 timmar, vilket ökar kostnaderna med 296 euro per djurart
som utvärderas på nytt. Den totala summan uppgår till 5 920 euro. Det finns
inget alternativ som är sannolikt i det här fallet heller. Att bevilja ett undantag per
djurart är inte ett alternativ, av den enkla anledningen att man har slagit fast hur,
i stort sett, stora risker som hänger ihop med hållningen av ifrågavarande
djurarter. Det bör dessutom bevisas, på individuell nivå, att de väsentliga riskerna
för hälsan och välbefinnandet minimeras.
Användningen av digitala mätsystem vid registreringen av poäng med avseende
på fotskador är inte obligatorisk; det har dock redan varit möjligt. Användningen
av sådana system är beroende av överenskommelserna mellan slakterierna och
fjäderfähållarna. Således innebär fastställandet av krav för systemen ingen
ytterligare regelbörda eller några kostnader. Skyldigheten att registrera
förekomsten av fotskador hos kycklingar och att lämna in de registrerade
poängtalen tillämpas redan. Regelbördan ändras inte heller av dessa regler.
4. Anmälan
Reglerna avseende införandet och tillämpningen av positivlistan ska ses som en
teknisk föreskrift med tanke på Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG
Sida 17 av 21
av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska
standarder och föreskrifter. Förbudet att hålla djur som inte är upptagna i
förteckningen över djurarter som är lämpliga för djurhållning har konsekvenser för
handeln med dessa djur. I den ovannämnda Andibel-domen av den 19 juni 2008,
mål nr C-219/07, bekräftar domstolen att skyddet av djurs välbefinnande är ett
legitimt mål av allmänintresse som under vissa omständigheter kan rättfärdiga de
restriktioner som införs av den fria rörligheten för varor.
Reglerna för att fastställa omfattningen på fotskadorna samt reglerna avseende de
digitala system som används för att registrera fotskador ska också anses vara
tekniska föreskrifter med tanke på direktiv 98/34/EG.
Dessa två tekniska föreskrifter har anmälts till Europeiska kommissionen. (PM
fortsättning, efter frysning)
II ARTIKLAR
Artikel I
Del A
Artikel 2.2
I enlighet med Andibel-domen ska det säkerställas att den så kallade positivlistan
kan ändras genom ett lättillgängligt förfarande. Detta skulle kunna genomföras
genom utarbetande av en ändring och därmed tillämpning av det enhetliga
allmänna beredningsförfarande som avses i den nederländska allmänna
förvaltningslagen. Det garanterar att intresserade parter kan lämna in sina åsikter
beträffande avsikten att uppta en djurart i förteckningen över djur som är
lämpliga för djurhållning eller att dra tillbaka en upptagen djurart från
förteckningen, vilket även kallas ”upptagning i positivlistan” respektive ”strykning
från positivlistan”.
Den första sammanställningen av positivlistan var den enda som inte gjordes i
enlighet med ovannämnda beredningsförfarande, eftersom ikraftträdandet av
denna förordning inte bör göras avhängigt resultaten av eventuella rättsliga
förfaranden.
I enlighet med artikel 2.2, första och andra stycket, kan upptagningen i
förteckningen äga rum både efter den officiella utvärderingen och efter en
ansökan som lämnats in av en privatperson, som begär att en djurart ska tas upp
i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning, eller dras tillbaka från
förteckningen. I enlighet med det andra stycket ska ansökan om upptagning av en
djurart i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning eller
tillbakadragande av ett upptaget djur från förteckningen lämnas in till ministeriet.
Med tanke på att upptagningen av en djurart endast kan nekas av sådana skäl
som framkommer av en vederbörligt utförd utvärdering och som överensstämmer
med kriterierna i artikel 1.4 i beslutet om djurhållare, ska varje upptagning i
förteckningen eller tillbakadragande från förteckningen, som det antingen ansöks
om eller som initieras av myndigheterna, föregås av en utförlig utvärdering.
Vid ansökan om upptagning av en djurart i förteckningen över djur som är
lämpliga för djurhållning ska sökanden framföra ett rimligt argument, som stöder
sig på vetenskapliga artiklar, vetenskapliga rön eller de praktiska fall som beskrivs
i dessa, för att få hålla djuret trots att djuret fortfarande inte har tagits upp i
förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning, eller att de djurarter som
redan är upptagna i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning, vid
fortsatt hållning, skulle drabbas av försämrad hälsa eller försämrat välbefinnande.
Under beredningsförfarandet ska det med tanke på beslutet om ansökan utföras
en utförlig utvärdering om sökanden har lämnat in tillräckliga skäl för prövning av
Sida 18 av 21
upptagningen i, eller tillbakadragande från, förteckningen över djur som är
lämpliga för djurhållning.
Sökanden förväntas betona det intresse som denne skulle ha i beviljandet av
upptagningen av djurarterna eller djurkategorin i förteckningen över djur som är
lämpliga för djurhållning eller av tillbakadragandet från denna förteckning.
Således kommer det bland annat att vara möjligt att förhindra utvärderingen av
djurarter som inte ska hållas i Nederländerna.
Vid elektronisk ansökan om upptagning av en djurart i förteckningen över djur
som är lämpliga för djurhållning, tillbakadragande från förteckningen över djur
som är lämpliga för djurhållning samt dispens, görs speciella blanketter
tillgängliga.
Artikel 2.3 Övergångsbestämmelser
Tillämpningen av en positivlista har konsekvenser, särskilt för hållare av djur som
hör till sådana djurarter som inte är upptagna i förteckningen över djur som är
lämpliga för djurhållning. Som huvudregel gäller att fortsatt hållning av sådana
djur som hör till sådana djurarter som inte har tagits upp i förteckningen över
djurarter som är lämpliga för djurhållning är möjlig så länge dessa djur
fortfarande är vid liv, och under förutsättning att djuren hölls då beslutet om att
inte ta upp ifrågavarande djurart i förteckningen trädde i kraft. Samma gäller
avkomma från ovannämnda djur, om djuret var dräktigt då beslutet fattades.
Sådana djur får fortsätta att hållas i Nederländerna, även av andra djurhållare än
den ursprungliga. Detta är fördelaktigt för privata djurhållare, och också för
organisationer, såsom djurhem. De får fortsätta att hålla djur som hör till de
djurarter som hölls i Nederländerna den (1 juli 2014 PM), medan djuren ännu är
vid liv.
Därför föreskrivs det i artikel 2.3 och bilaga 2 att förbudet i artikel 2.2, första
stycket, i lagen inte gäller för djur i tabell 1 i bilaga 2.
Förutom detta föreskrivs det i bilaga 2 att olika undantagsregler tillämpas på olika
grupper av djurhållare.
Djurparker ska ges möjlighet att hålla djur som hör till djurarter som inte har
tagits upp i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning i
Nederländerna. Förutom de djurarter som ingår i bilaga 2, tabell 1, som i
samband med en utvärdering är föremål för ett beslut om att inte tas upp i
förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning, innehåller den också
sådana djurarter som inte är listade i tabell 1 i bilaga 2 eller i bilaga 1.
Anläggningar med laboratoriedjur och uppfödare som arbetar vid dem, som
innehar ett institutionstillstånd i enlighet med artiklarna 2 och 11a i lagen om
djurförsök, ska tillåtas att hålla djur som redan hållits i anläggningar med
laboratoriedjur eller djurparker i Nederländerna.
Handlare och transportörer av djurarter som inte får hållas i Nederländerna får
transportera dessa djurarter från och till en nederländsk hamn eller flygplats,
samt hålla dem i Nederländerna i några dagar för att föra samman eller separera
olika grupper av djur enligt deras ursprungsland eller olika bestämmelseorter. Om
detta inte tillåts kan det ses som en oacceptabel handelsrestriktion eller en dylik
åtgärd.
Artikel I, del B
För definitionen av artikel 6.5, 6.6 och 6.7 samt bilaga 4 hänvisas det till stycke 2
i den allmänna delen av denna förklaring.
Artikel I, delarna C och D
Däggdjursarter som ingår i förteckningen över djur som är lämpliga för
djurhållning specificeras i bilaga 1, inklusive sådana djurarter som ingår i bilaga 2
till beslutet om djurhållare som djur som är lämpliga för produktion.
Sida 19 av 21
Bilaga 2 innehåller undantag från förbudet i artikel 2.2, femte stycket, i djurlagen.
Det bör noteras att kategorin hållare, som avses i del e, nu innehåller både
transportörer och handlare, i och med att de också kan anses vara hållare.
Artikel II
Artikel 1.23 i beslutet om djurhållare hänvisar uteslutande till administreringen av
läkemedel, som omfattas av strafflagens tillämpningsområde i enlighet med
artiklarna 8.11 och 11.8 i djurlagen. På grundval av den artikeln finns det ingen
straffbar handling som kan leda till en straffavgift, så att upptagningen i bilagan
till djurlagen (föreskrifter avseende verkställighet och andra frågor) kan förfalla.
Artikel III
I enlighet med policyn avseende fastställda tider för ändringar, träder denna
förordning i kraft den 1 januari 2015.
Statssekreteraren för ekonomiska frågor,
Sida 20 av 21
