Dialog i Ästad 13/10
Behov av insatser
Från vara eller tjänst till konsument
Samverkan – mötesplatser i nya och i etablerade former
Offentlig sektor som kund & lokala producenter som leverantörer
Kompetens
Från vara eller tjänst till konsument
Hur ska vi marknadsföra varumärket ”Halländskt”, vad ryms inom profilen?
Ursprung har ett värde.
Signerat Halland har jobbat med en halländsk profilering.
Marknadsföringen av halländsk mat behöver kopplas ihop med besöksnäringen.
Hur når vi ut? Slutkonsumenten måste enkelt kunna hitta det halländska.
Vilka är kunderna och hur hittar de det halländska?
Öka motivationen att välja från Halland.
Logistiksystem - att flytta varor går att lösa, att synliggöra är svårare.
Logistiksystem finns, behövs det nya?
Kartan över livsmedelskedjan är omfattande och har många grenar, inriktningar och
nya vägar.
Samverkan – mötesplatser i nya och i
etablerade former
Samverkan kring event
Konsumenter gillar events.
Samverka kring evenemang för att sälja produkter eller knyta nya kontakter.
Samverkan mellan destinationsmål.
Visa upp verksamhet och bjuda in konsumenter att besöka gård på studiebesök.
Samarbeta utanför branschgränserna
Korsbefrukta med kontakter och organisationer som man inte trodde var självklara.
Samverka mer med konsumenterna, skapa mötesplatser för detta.
Samarbete kring matlagningshändelser.
Idéer
Kommunikationen är avgörande, samverka kring teman.
Vi är starkare ihop, många är ensamma i sitt företag, mäkla samverkan.
Regionen kan underlätta samverkan för att hitta rätt personer och visa goda exempel.
Studieresor och nätverkande.
Offentlig sektor som kund & lokala
producenter som leverantörer
Politiken måste sätta rimliga mål
Riktlinjer och styrdokument om vad som är önskvärt att upphandla, för kontinuitet.
Prioriteringslistor som verktyg.
Tidig dialog och samarbete är framgångsrikt och efterfrågas.
Samordning pågår i det offentliga. Leverantörer och politiken behöver bjudas in.
Lågt pris och kvalitet går inte ihop. Förfrågan borde omfatta svenskt mervärdet.
Förenkla upphandlingsprocessen
Ett gemensamt arbete för Halland är önskvärt.
Det behövs en upphandlingslots eller gemensam modell.
Små producenter vill lämna till grossister, inte lägga egna anbud till det offentliga.
Lagen om offentlig upphandling är begränsande, administrationen är ett hinder.
Det är komplext och dyrt att upphandla, underlagen är arbetskrävande.
Efterfrågan är stor på spårbarhet vilket är kostsamt att hantera.
Mer kunskap behövs
Producenterna behöver kunskap om upphandling. Hur skriver man underlag för att få
det som efterfrågas?
Samordnad distribution kan utvecklas, kanske för Halland.
Upphandlingsmyndigheten ska 2017-18 stötta upphandling och livsmedelsstrategier.
Definitioner av begrepp är inte fastställda. Vad är lokalt producerat och närodlat?
Kompetens
Signalera livsmedelsbranschens möjligheter, genom hela livsmedelskedjan
Kontakt med vägledare och handläggare för att synliggöra deras inställning till gröna
framtidsbranscher.
Kontakt är tagen med branschstrateg på Arbetsförmedlingen i Marknadsområde 4 där
planeringen är att tillsammans arbeta för en utbildningsmässa med inriktning på de
Arbetsmarknadsutbildningar som gjorts med inriktning på de Gröna näringarna.
Halvfartsutbildning på i Ekonomi och arbetsledning i landsbygdsföretag på gång.
Ta till vara på integration, nya råvaror och ny kompetens.
Nå vuxna som gör ett omval.
Precisera kompetensbehoven.
Lyckas attrahera unga till jordbruksprogrammet
College Väst – Livsmedel och Gröna näringar har fått konferenstid att diskutera hur vi
kan jobba med ungas attityd och att medvetandegöra möjligheterna: Livsmedel och
Gröna näringar – framtidsbranscher!
Relationen till vårt kvarvarande naturbruksgymnasium?
Utveckla nya skolformer, grön grundskola, yrkeshögskola, folkhögskolor med
livsmedelsinriktning, lärling-, och internutbildningar. Frågan om eventuell Grön
grundskola, är en långsiktig vision som dryftas i olika politiska sammanhang.
Utveckla LRFs ”bonden i skolan”, 4Hs matskolor
Koppla näringsliv och skola för att attrahera fler elever, hitta samverkansformer.
För att möta framtidens behov behöver vi högskolekompetens inom livsmedel
