Bild 1
Risk- och nyttovärdering - allmänt om
risker med genförändring beträffande
livsmedel och foder
Christer Andersson
Livsmedelsverket
Lund 2015-11-11
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 2
Historisk bakgrund för modern
växtförädling
• 1944
• 1953
• 1960/70-talet
• 1950/70-talet
• 1973
• 1983
Avery et al: DNA ansvarar för arvet
Watson & Crick: DNAts struktur
beskrivs
Odlingen av växtceller och vävnader
in vitro etableras och tekniken att
regenerera växter från dem
Restriktionsenzymen beskrivs
Den första genmodifieringen
beskrivs i Escherichia coli
Naturens egen genmodifiering
beskrivs – Agrobacterium tumefaciens
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 3
Regenerering av seraptasenap
(Brassica juncea) från vävnadsodling
a = callus; d = komplett växt
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 4
Historisk bakgrund för modern
växtförädling
• 1944
• 1953
• 1960/70-talet
• 1950/70-talet
• 1973
• 1983
Avery et al: DNA ansvarar för arvet
Watson & Crick: DNAts struktur
beskrivs
Odlingen av växtceller och vävnader
in vitro etableras och tekniken att
regenerera växter från dem
Restriktionsenzymen beskrivs
Den första genmodifieringen
beskrivs i Escherichia coli
Naturens egen genmodifiering
beskrivs – Agrobacterium tumefaciens
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 5
Restriktionsenzymens möjligheter
Bakterier har en arsenal av
olika restriktionsenzymer för
att skydda sig mot
bakterievirus (bakteriofager)
Man insåg snabbt att man
kan använda dessa enzyms
specificitet för att ’klippa
och klistra’ i DNA
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 6
Historisk bakgrund för modern
växtförädling
• 1944
• 1953
• 1960/70-talet
• 1950/70-talet
• 1973
• 1983
Avery et al: DNA ansvarar för arvet
Watson & Crick: DNAts struktur
beskrivs
Odlingen av växtceller och vävnader
in vitro etableras och tekniken att
regenerera växter från dem
Restriktionsenzymen beskrivs
Den första genmodifieringen
beskrivs i Escherichia coli
Naturens egen genmodifiering
beskrivs – Agrobacterium tumefaciens
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 7
Agrobacterium-förmedlad
transformation av växtceller
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 8
Varför ser växtförädlaren behov av genetisk
modifiering?
• För att introducera en ny egenskap i en odlad
livsmedelsväxt när man inte kan göra det med
traditionella växtförädlingsmetoder
– Anlaget kan vara hämtat från en annan art
– Anlaget önskas uttryckas endast i vissa vävnader
• För att minimera introduktionen av okända arvsanlag
– Vid traditionell korsningsförädling introduceras inte enbart
det intressanta anlaget utan även på gott och ont hundratals
andra okända arvsanlag (’drag’)
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 9
Historik – genmodifierade växter
• 1980-talet
Forskare publicerar lyckade
transformationer i olika växter,
även livsmedelsväxter
Politikerna tycker sig se ett
behov att reglera själva tekniken
att producera GMO
- en reglering kräver metodik att
utföra riskvärderingen och
kontrollera efterlevnad
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 10
Hur riskvärderar man kompletta
livsmedel?
Expertgrupp sammansatt
av WHO & FAO föreslog
WHO/FAO (1991): Jämför
med den traditionella
produkten!
Det testade livsmedlet
måste vara minst lika
säkert som det
traditionella
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 11
OECD testar metodiken
Den fungerar på
växter! (OECD, 1992,
1994, 1996)
Det finns behov att
utveckla Consensusdokument om den
kemiska
sammansättningen hos
våra grödor
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 12
GMO når marknaden
• 1990
• 1994
• 1994
• 1997
EUs direktiv om odling av
GMO sjösätts
I USA når Flavr-savr tomaten
marknaden
Gentekniknämnden inrättas
Den första GMOn godkänns
inom EU - majsen MON810
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 13
Målet med EUs GMO-lagstiftning
Lagstiftningen avser att:
- skydda människors och djurs hälsa och
välbefinnande, samt miljön
- omhänderta konsumentens intressen
- försäkra en fri rörlighet av säkra och
hälsosamma GMO-produkter inom EU
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 14
Allmänna principer vid riskvärdering
av GMO
• Varje GMO är unikt (”case-by-case”)
• All tillgänglig information används för att skapa
sig en bild vid riskvärderingen (”comprehensive
risk assessment”)
• Tillgången på data och identifierad fara avgör
om ytterligare studier behövs
• Ramverket för riskvärderingen är
upprättat av Codex Alimentarius (2003)
- Principer för riskanalys; riktlinjer för riskvärdering
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 15
GMO är livsmedel som andra
Livsmedels säkerhet
styrs av Riskanalysens
principer (Codex)
Riskvärdering
Huvudmålet är att
separera de
vetenskapliga och de
politiska argumenten
Riskhantering
Riskkommunikation
men all måste tydligt
kommunicera sina
bidrag
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 16
Riskvärderingens hörnstenar
• Identifiering av eventuell fara i livsmedlet
fara ≠ risk
• Karakterisering av denna fara
– ofta en beskrivning hur faran varierar med dosen
• Exponeringsanalys
– Hur mycket exponeras konsumenter för?
– Vilka är konsumtionsvanorna och hur
mycket innehåller maten?
• Riskkarakterisering
– Faran x exponeringen
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 17
Hur hittar man faror I?
• Kunskap om värdorganismen – speciellt dess
kemiska sammansättning.
• Kunskap om donatorn för arvsanlagen och
detaljerade studier av den genkonstruktion
som tagits fram på laboratoriet för att
överföras till växten
• Har själva transformationen var lyckosam eller
ej? Motsvarar den DNA som tillförts växten
den genkonstruktion man gjorde på
laboratoriet?
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 18
Hur hittar man faror II?
• Kan någon av växtens egna anlag ha blivit
påverkade av insättningen av ny arvsmassa?
• Hur stort är uttrycket av nya proteiner?
• Vad har dessa proteiner för egenskaper?
– Kan det ge upphov till förgiftning eller allergenicitet
• Har växten fortfarande samma kemiska
sammansättning eller har den förändrats
• Behövs djurstudier för att bekräfta säkerheten?
• Finns det en miljörisk med livsmedlet?
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 19
Jämförande strategi vid riskvärderingen
Man jämför en GMO och dess produkter med deras
omodifierade motsvarigheter
•
•
Traditionellt odlade grödor är väl kända (Concept of
familiarity) och har redan använts på ett säkert sätt för
miljön, konsumenter och djur.
Traditionella grödor kan utgöra en referensram vid
riskvärderingen av miljön och livsmedel och foder
(Concept of Substantial Equivalence or Comparative
Safety Assessment).
Intended Effects
Unintended Effects
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 20
National Research Council (2004) i USA har uppskattat
sannolikheten för hur olika växtförädlingsmetoder ger
upphov till oavsedda effekter
GMO
GMO
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 21
Faktorer som granskas vid
riskvärdering av GMO I
• Molekylär analys av gener, transformationsenheter, vektorer och den genmodifierade
organismen
(studier på DNA-, RNA- och proteinnivå)
• Studier av fenotyp och av agronoma egenskaper
(har biologin och ekologin hos växten förändrats?)
• Studier av kemisk sammansättning
(näringsämnen, antinutritionella ämnen, naturliga
toxiner och allergener)
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 22
Faktorer som granskas vid
riskvärdering av GMO II
• Studier av nya proteiner och kemiska
molekyler som uttrycks
• Behövs djurstudier för att testa för
toxicitet?
• Utredning om möjligt förändrade allergena
egenskaper
• Utredning om det näringsmässiga värdet
förändrats
• Miljöriskbedömning
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 23
Risk-nytta bedömning är inte
aktuellt enligt EU-lagstiftning
• I riskvärderingen av en GMO skall inte
riskvärderaren ta hänsyn till nyttoaspekterna
av en GMO, t.ex.
– förekomsten av en allergen komponent har
minskat
– halten av vitaminer har ökat
– halten av giftiga ämnen har minskat
– näringssammansättningen har förbättrats
– belastningen för naturen är förbättrad
Det är riskhanterarens uppgift!
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 24
GMO livsmedel och foder i EU
- ansökningar under 1829/2003
• 126 ansökningar inkomna
• 69 har fått yttranden från
GMO-panelen
• 23 har återtagits (12 majs,
4 bomull, 3 potatis, 3 MO,
1 sockerbeta)
• 34 pågår (16 majs, 9 sojabönor, 3 raps, 6 bomull)
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Bild 25
Tack för att ni lyssnade!
• SLUTSATS:
Som riskvärderare är vi hänvisade att tala om
risker och inte om de goda sidorna med en
produkt. Det skall ni sköta som riskhanterare!
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
