FORSKNINGSNYTT • Nr 4 • 2004
Reglering av åkermolke och andra fleråriga ogräs
Fleråriga ogräs är en utmaning i ekologisk odling. För att reglera dessa aggressiva
ogräs behövs det olika metoder som passar för olika grödor och som är både effektiva
och ekonomiskt lönsamma.
F
under sommaren med hastigheten 5 km/
h tar 3,0 timmar/ha. Skillnaden i arbetsåtgång i olika metoder var inte stor, men
till exempel arbetsåtgången för träda
leråriga rotogräs har ökat i
Vallen slogs tre gånger under somma-
mängd både i konventionell och
ren. Öppen träda bearbetades med S-
ekologisk odling i Finland. I
pinnharven varje gång när åkermolken
Det finns flera alternativ
synnerhet har åkermolke (Sonchus arvensis
nådde 5–7 blad (6–7 gånger under som-
Även om öppen träda har några nega-
L.), och åkertistel (Cirsium arvense (L.)
maren). Radhackning gjordes 2–3 gång-
tiva effekter (ingen skörd, erosionsrisk,
Scop.), som båda tål jordbearbetning, för-
er. År 2003 såddes hela fältet med vår-
näringsförlust), tycks det vara den mest
ökats. Eftersom de vanligtvis växer från
vete för att studera efterverkan av olika
effektiva bekämpningsmetoden mot åker-
rotutlöpare, har ogräsharvning bara liten
behandlingar.
molke och andra fleråriga ogräs. Därför
effekt på rotogräs. Det behövs antingen
kunde lätt sänkas med bredare redskap.
kan träda i många fall ha ett centralt läge
kraftigare mekaniska åtgärder eller ut-
Träda och vall effektiva,
i växtföljden i ekologisk odling. Men
nyttjande av grödans konkurrenskraft och
men hampan lyckades inte
också en flerårig vall med regelbunden
andra odlingstekniska metoder.
Enligt förväntningarna var öppen träda
slåtter kan hålla molke tillbaka. Under
den mest effektiva behandlingen mot
spannmålsåren kan man bekämpa ogräs
Åkermolkens akilleshäl
åkermolke (resultat för 2002 i figur 1).
i radmellanrum med radhackning, som
Även om de mest problematiska ogräsen
Men också vall med regelbunden slåtter
inte utrotar ogräs i raden, men i alla fall
tycks vara svåra att övervinna, har de
reducerade molkevikten under vallåret
ger mera rum för grödan. Arbetsåtgången
också sina svaga punkter. När åkermolke
(figur 1) och hade också efterverkan år
för olika metoder är av samma storlek.
börjar växa till på våren, eller efter jord-
2003. Även radhackning reducerade
bearbetning, slösar ogräset reservnäring
molkevikten i någon mån jämfört med
Mekanisk bekämpning är ändå bara en
ända tills de nya skotten är tillräckligt
spannmål utan radhackning. Hampans
del av ogräsregleringen. Andra viktiga
stora. Tidpunkten, när reservnäring finns
tillväxt var ovanligt dålig i försöksfältet,
bidragande faktorer är till exempel växt-
som minst, kallas kompensationspunk-
så hampan kunde inte reducera molken,
följd, markens bördighet, duglig dräne-
ten. Molke når kompensationspunkten
även om hampan vanligtvis är en kon-
ring och konkurrenskraftig sort av gröda.
vid ungefär 6 blad, och är då som sva-
kurrenskraftig gröda.
Ifall fleråriga ogräs tillåts att öka, tar det
gast och mest känslig för mekanisk be-
flera år att reducera ogräsmängden till
kämpning. Dessutom är små molke-
Effekten på andra fleråriga ogräs var i
plantor känsliga för beskuggning. Dessa
stor mån liknande, men det fanns också
svaga punkter erbjuder chanser för be-
undantag. Öppen träda var mindre effek-
Mer resultat i nära framtid
kämpning i ekologisk odling.
tiv mot åkertistel än mot åkermolke, me-
Det presenterade försöket var en del av
dan kvickrot trivdes i vall, trots slåtter.
ett projekt som gällde biologi och be-
För att studera effekten av odlingsgröda,
en acceptabel nivå.
kämpning av fleråriga ogräs i ekologisk
och därigenom utformningen av växt-
Arbetsåtgång för olika åtgärder kalkyle-
odling. Inom kort publiceras slutresultat
följder, samt andra odlingsåtgärder på
rades för ett fält med dimensionerna 200
av detta försök på engelska och slut-
åkermolke och andra fleråriga rotogräs
m x 50 m, beaktande arbetsbredd, hastig-
rapport för hela projektet på finska.
startades ett tre-årigt fältförsök med fem
het, omsvängningar, vila, inställning och
upprepningar i Vichtis, södra Finland.
störningar. Öppen träda, som bearbeta-
Petri Vanhala & Timo Lötjönen
Fältet var på mullrik lerjord och i ekolo-
des med 3 meter breda S-pinnharven sex
E-post: [email protected],
gisk odling. Det fanns gott om åkermolke
gånger under sommaren med hastighe-
[email protected]
på fältet. Dessutom fanns det åkertistel,
ten 9 km/h, beräknades att ta 3,5 tim-
kvickrot (Elymus repens (L.) Gould) och
mar/ha. Slåtter med den 3 meter breda
Petri Vanhala är forskare inom växtskydd
knölsyska (Stachys palustris L.). I försöket
maskinen tre gånger med hastigheten 4
och Timo Lötjönen är forskare inom lant-
prövades sju behandlingar som presen-
km/h tar 3,1 timmar/ha. Radhackning
bruksteknologi vid Forskningscentralen för
teras i tabell 1.
med 3 meter breda hackan tre gånger
jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT).
22
■
FORSKNINGSNYTT • Nr 4 • 2004
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
År 2001
2002
2003
Fiberhampa (dålig tillväxt)
Korn
Korn, radhackning
Korn + insådd
Vall sådd på våren, slåtter
Öppen träda
Korn
Fiberhampa
Havre
Havre, radh.
Vall (timotej – rödklöver)
Vall (timotej – rödklöver)
Havre
Öppen träda
Vårvete
Vårvete
Vårvete
Vårvete
Vårvete
Vårvete
Vårvete
Tabell 1. Grödor och behandlingar i försöket under 2001–2003. Försöket och behandlingarna var på samma ställe under hela försöksperioden.
250 –
g/m2
200 –
150 –
100 –
50 –
Öppen träda (Korn)
Havre (Öppen träda)
Vall (Vall)
Vall (Korn)
Havre (Korn) – radhack
Havre (Korn)
Hampa (Hampa)
0–
Litteratur
Håkansson, S. 1969. Experiments with
Sonchus arvensis L. 1. Development and
growth, and the response to burial and
defoliation in different developmental
stages. Lantbrukshögskolans annaler 35,
989–1030.
Lötjönen, T. & Mikkola, H. 1997.
Rikkakasvien torjunta viljoista
riviväliharauksella (på finska; Bekämpning av ogräs i sommarspanmål).
Maatalouden tutkimuskeskus. Vakolan
tiedote 74/97. Vihti:
Maatalousteknologian tutkimuslaitos.
22 p.
Lötjönen, T. & Vanhala, P. 2003. Perennial
weeds as a management challenge in
organic farming. In: Management and
technology applications to empower
agriculture and agro-food systems. (Ed:
Piccarolo, P.) XXX CIOSTA-CIGR V
Congress Proceedings Turin Italy
September 22-24, 2003 : volume 2. p.
587-592.
Salonen, J., Hyvönen, T. & Jalli, H. 2001.
Weed flora in organically grown spring
cereals in Finland. Agricultural and
food science in Finland 10, 3: 231-242.
Figur 1. Åkermolkens torrvikt och standardavvikelse i olika behandlingar i augusti 2002,
före skörd av havre. Behandlingar under 2001 visas i parentes.
Forskningsnytt 2005 – spännande teman väntar!
Vi har mycket gemensamt i Norden och
moner, sorter, biologisk mångfald i jor-
konsumentgarantier, framtidsdiskus-
goda skäl att dra nytta av varandras forsk-
den, utsädesburna sjukdomar och dess
sion... (Manusstopp 15/8.)
ning. Forskningsnytt fortsätter under 2005
behandling, gödselmedel/gröngödsling
4. Tema: Gris
att överblicka den nordiska forskningen
– betydelse för växtskyddet, allelopati,
Inkl. foder, inhysning, läckagerisker, hälsa
inom ekologiskt lantbruk. Vi gör det med
potatisproblematiken, utformning av
& välfärd, konsumtion, köttkvalitet, för-
ambitionen att inte enbart redovisa de
system... (Manusstopp 24/1.)
ädling, marknad, grisens roll i ett uthållig-
direkta resultaten av forskningen, utan
2. Tema: Lokala produkter
hetsperspektiv... (Manusstopp 1/11.)
också försöka dra slutsatser, tolka och
Inkl. småskalig förädling och marknads-
sätta in resultaten i ett sammanhang. Vi
föring, regelverk och produktkvalitet,
Du som har något att skriva om är varmt
hoppas att kunna bidra till att forskning
”kortresta” produkter, energivinster,
välkommen att ta kontakt med någon i
och praktik inspireras av varandra.
marknadsnischer, betydelse för lands-
redaktionskommittén (se sid 2), eller
bygdsutveckling, lokala marknader kon-
med undertecknad. Vi tar även mycket
För år 2005 har vi planerat att komma ut
tra supermarkets... (Manusstopp 13/5.)
gärna emot material som ligger utanför
med följande temanummer:
3. Tema: GMO
ovannämnda teman. Gott Nytt År!
1. Tema: Växtskydd
Inkl. samexistens, riskvärdering, scena-
Inkl. metoder, naturliga fiender, fero-
rier, konsekvenser för utsädesodling,
■
Karin Ullvén, e-post: [email protected]
23
