Bibliografiska uppgifter för Vete, havre och korn med bra näringskvalitet skillnader mellan konventionell och ekologisk vara Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Gissén C. Ingår i... Jordbrukskonferensen 2004 Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 1104-6082 Vete, havre och korn med bra näringskvalitet - skillnader medllan konventionell och ekologisk vara Charlott Gissén Institutionen för växtvetenskap, SLUt Box 53, 230 53 Alnarp 040-41 50 00 [email protected] Inledning/bakgrund En av de viktigaste matvaneförändringarna, enligt Livsmedelsverket (Uppdrag från regeringen om goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, 2004) är en fördubbling av brödkonsumtionen, dvs. bröd, helst fullkornsbröd, bör vara baslivsmedel nummer ett. Kvalitetsegenskaper hos livsmedel har också på senare tid utvecklats från ett ganska snävt teknologiskt kvalitetsbegrepp till att omfatta nutritionella egenskaper, produktionsegenskaper, miljömässiga och etiska egenskaper. Framtidens odlingssystem skall vara uthålliga både biologiskt, miljömässigt och ekonomiskt samtidigt som en mycket hög nutritionell kvalitet säkerställs, gärna med ”tilläggseffekter” som går in under begreppet ”functional foods”. I det sammanhanget är en av de allvarligaste negativa effekterna det stora andelen av kadmiumintag som kommer just genom spannmålsprodukter och som dessutom ökar vid konsumtion av fullkornsprodukter. Undersökningar kring kvalitetsskillnader mellan ekologisk och konventionellt producerade livsmedel har mest koncentrats till frukt, bär och grönsaker. Få studier har gjort på spannmål och spannmålsprodukter, och har då mest inriktats på skillnader i proteinhalter i ekologiskt och konventionellt odlad vete (se till exempel Woese m.fl., 1997, Drake och Björklund, 2001, Heaton/Soil Association, 2001, Jensen m.fl., 2001 eller Magkos m.fl., 2003). Projektupplägg Flera spannmålsslag (höstvete, råg, vårvete, havre och korn) har under tre försöksår odlats vid två försöksplatser i Sverige, Svalöv i Skåne och Örebro i Närke. De vanligaste spannmålssorterna har valts ut, men av havre har tre sorter odlats. Odlingarna har på båda orterna lagts på en gård som har haft en del av arealen omställd till KRAV-produktion. Då blir förhållanden vad gäller klimat, jordart, hantering m.m. så lika som möjligt. Försöken har ingått i den ordinarie växtföljden och fått stallgödsel enligt ordinarie skötselplan. För att undvika en ren stress i spannmålen pga. för liten kvävetillgång handelsgödsel respektive pelleterad, KRAV-godkänd hönsgödsel lagts på i stegar om c:a 50 kg N/ha i de olika grödorna och systemen. Analyser Allt material har efter tröskning analyserats vad gäller rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt (ej havre). Höstvete, vårvete och rågmaterialet har också genomgått ordinarie bakningskvalitet, varefter aminosyrasammansättning och kadmiumanalyser utförts. Havreproverna har analyserats med avseende på fetthalt och fettsyrasammansättningen och innehåll av antioxidanter (fenoliska ämnen). Kornproverna har analyserats för stärkelsekvalitet/amylosinnehåll. I havre- och kornmaterialet har också innehållet av lättläsliga kostfibrer, betaglukaner, analyserats. Resultat Proteinkvalitet och aminosyrasammansättning Vetet från de olika åren, både höstvete och vårvete, uppvisar ingen större skillnad i bakningskvalitet eller proteinkvalitet (mätt som aminosyrasammansättning). Årsmånen, vädret, spelar störst roll i dessa försöken där kvävegivorna varit jämförbara, både vad gäller hur kvävet har frigjorts från det mer svårlösliga ekogödselmedlet och hur förhållandena är strax före/vid tröskningen. Aminosyrasammansättningen är mycket snarlik i vetet från de båda odlingssystemen och det finns inga signifikanta skillnader mellan vetet från de olika odlingssystemen. De essentiella, livsnödvändiga, aminosyrorna som vi inte kan syntetisera själva i kroppen, varierar mer p.g.a. sort, växtnäringstillgång och odlingsförhållanden än om det är ekologisk eller konventionell odling (se fig. 1,2) 70 Essentiella aminosyror, höstvete 1998-2000 meth Konventionell Ekologisk trp hist lys phe leu ile val tre 0,00 1,00 2,00 3,00 Figur 1. 4,00 mg /g kärna 5,00 6,00 7,00 8,00 Essentiella aminosyror, vårvete 1998-2000 meth trp Konventionell Ekologisk hist lys phe leu ile val tre 0,00 Figur 2. 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 mg/g kärna Halterna av aminosyror är generellt högre i vårvetet än i höstvetet, något som följer proteinhaltens variation. Mönstret från de essentiella aminosyrorna syns också i halterna av de övriga aminosyrorna: det finns inga signifikanta skillnader i innehåll i vetekärnorna mellan odlingssystemen. Kadmiuminnehåll Tungmetallen kadmium är giftigt för oss människor och finns naturligt förekommande i berggrunden. Trots minskad industriell användning av metallen finns den i det ekologiska kretsloppet sedan länge. Kadmium är en ingrediens i legeringar, pigment och batterier och tidigare var det en föroreningsrisk med kadmiumhaltiga fosforgödselmedel. Atmosfärisk spridning av kadmium är idag en av de största källorna till höga kadmiumhalter i våra odlingsjordar. Idag är spannmålsprodukter, främst av vete, en av de vanligaste källorna för den svenska (ickerökande) befolkningen, nästan 50 % av kadmium i vegetabiliska livsmedel kommer från vetemjöl och andra spannmålsprodukter. Kadmium lagras i eller intill klidelen och grodden i vetekärnan och därför innehåller fullkorn eller grövre mjöler högre halter av kadmium än finare malt vetemjöl. En signifikant skillnad märks i upptag av kadmium i höstvete i de olika odlingarna, i vårvetet var det däremot ingen skillnad (Fig 3). Troligen är detta snarare en effekt av hur kvävet blir tillgängligt för plantan, d.v.s hur snabbt och vid vilken tidpunkt växten kan tillgodogöra sig kvävet när det behövs för tillväxt och kärnfyllnad, än en effekt av odlingssystemet. Generellt kan dock en något mindre intensiv odling motverka för stora kadmiumupptag i spannmålskärnorna. Vad gäller havren är det halten lösliga kostfibrer (betaglukaner), antioxidanter (avenantramider) och fetthalt/fettsyrasammansättning som undersökts. Även i de resultaten är sortskillnader och årsmån mer betydelsefulla än odlingssystemet, och slutsatsen kan bli att vissa sorter lämpar sig bättre för ekologisk odling än andra. I kornet har främst stärkelse- och kolhydratkvaliteterna analyserats, men de analyserna är ännu inte helt slutbearbetade. 71 Kadmiumhlater, höstvete 1998 - 2000 0,12 0,1 mg Cd / kg fw 0,08 1998 0,06 1999 2000 0,04 0,02 Figur 3. 0 A org (+0) B org (+50) C org (+100) Aconv (30/60) Bconv (60/80) Cconv (60/130) Betydelse för konsumenten För konsumenter betyder de här resultaten att valet av mjöl- eller grynpåse i butiken, ”den vanliga” eller den KRAV-märkta inte skiljer sig åt i näringsvärde! Av de här mätningarna på olika spannmålsgrödor framgår att det ena eller det andra skulle vara nyttigare. Beslutet i butiken blir därför mer ett val av produktionsmetod och vilken utveckling konsumenten föredrar. Fortsatt forskning Resultaten publiceras i ett antal vetenskapliga och populärveteskapliga tidskrifter för närvarande.Vid SLU i Alnarp fortsätter vi också med flera forskningsprojekt för att studera kvalitetsegenskaper i spannmål från olika odlingssystem. Kadmium i spannmål är fortsatt ett prioriterat område och många av våra forskningsprojekt syftar till att hitta odlingsmetoder för olika växter för att minimera kadmiumupptaget. Referenser Drake, L och Björklund, J., 2001. Effekter av olika sätt att producera livsmedel – en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion”. Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, Uppsala. Heaton, S (2001).Organic Farming, Food Quality and Human Health. Soil Association, Bristol. Jensen, K O, Larsen, H N, Mølgaard, J P, Andersen, J-O, Tingstad, A, Marckmann, P och Astrup, A (2001). Økologiske fødevarer og menneskets sundhed. FØJO-rapport nr 14/2001, Tjele. Magkos F, Arvaniti F, och Zampelas A (2003). Organic food: nutritious food or food for thought? A review of the evidence. Int J Food Sci Nutr, 54: 357-371. Woese K, Lange D, Boess C, och Bögl KW (1997). A comparision of organically and conventionally grown foodsæResult of a review of the relevant literature. J Sci Food Agric 74: 281-293. Finansiering Projektet har fått stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), Stiftelsen Sydsvensk Jordbruksforskning (SSJ), Axel Adlers stiftelse och Direktör Albert Pålssons stiftelse för forskning och välgörenhet vid sidan av SLU-medel (Fakulteten för jordbruk, landskapsplanering och trädgårdsbruk). 72