lätta vapen – stora hot

LÄTTA VAPEN – STORA HOT
___________________________
Vad är lätta vapen?
Lätta vapen kan hanteras av en eller ett fåtal personer.
Inom kategorin lätta vapen ryms allt från mindre
pistoler och revolvrar till mer avancerade granatgevär
som den svensktillverkade Carl Gustaf.
Hur används lätta vapen?
De mest använda vapnen i världens konflikter idag är
de som kallas lätta vapen och handeldvapen. Det är
också dessa vapen som är vanligast i så kallad fredstid,
vid till exempel mord, mordförsök, hot och rån.
Lätta vapen finns världen över men tillverkas,
importeras, exporteras, säljs och köps framförallt av
män. Ändå har de en oproportionerlig inverkan på
kvinnors liv.
Vapen på slagfältet och i hemmet
-hur vapen drabbar kvinnor och män olika
Lätta vapen används för att döda och hota kvinnor,
samt för att underlätta våldtäkt eller hindra kvinnor
från att undkomma ett våldsamt förhållande.
Kvinnor löper inte störst risk att utsättas för
vapenrelaterat våld på gatan eller på slagfältet, utan i
sina egna hem. Förövaren är oftast en make eller på
annat sätt närstående person.
Hur vanliga är lätta vapen?
Det finns ungefär 900
miljoner lätta vapen i världen,
och varje år tillverkas
ca. 8 miljoner nya som
exporteras.
Vapenhandelsindustrin tros
omfatta cirka 1000 olika
företag från 100 olika länder
och en omsättning på
hundratals miljarder kronor.
Internationell reglering
• Handlingsplan för att stoppa den illegala
spridningen av lätta vapen: PoA
• PoA och genus? ”Kvinnorochbarn”
• Reglering av legala vapen?
• Det civila samhället
Kvinnor, fred och säkerhet
• Säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor,
fred och säkerhet.
• Hinder för kvinnors deltagande
Var hamnar vapnen när en konflikt är
över?
När en konflikt är över finns
vapnen fortfarande kvar. De
återanvänds och byter
ägare. De kan också hamna i
den illegala handeln. För att
motverka detta så har man i
post-konflikt länder startat
DDR-processer
(Disarmament,
Demobilization and
Reintegration) för att bland
annat samla in vapen som
blivit kvar efter en konflikt.
När är en konflikt över?
Det råder olika uppfattningar om när en konflikt anses vara över. Ny
forskning visar att ett tydligt karaktärsdrag i så kallade postkonfliktsituationer är en hög närvaro av sexualiserat våld. Detta
påstående avslöjar att det sexualiserade våldet inte anses vara en del
av konflikten, utan något som kan pågå samtidigt som det råder fred.
Kan man verkligen säga att det råder fred om kvinnor ständigt lever
under hot av sexualiserat våld både i och utanför hemmet? Vem är det
egentligen fred för?
Lätta vapen skapar osäkerhet och
förevigar fattigdom
Våldet som uppstår med hjälp av lätta vapen har
enorma sociala och ekonomiska kostnader. Lätta
vapen innebär också stora hinder för länders
möjligheter att ta sig ur fattigdom.
Ett försämrat säkerhetsläge förhindrar
fredsbevarande insatser, biståndsorganisationers
arbete och människors möjligheter att leva ett
värdigt liv.
Krig utan konflikt: Latinamerika
I Latinamerika bor cirka 15 procent av jordens befolkning och
ändå sker 42 procent av världens skjutvapenrelaterade mord i
dessa länder. Trots detta pågår det endast en väpnad konflikt i
regionen, i Colombia, där det numera är större risk att dö av en
kula än i trafiken. Den utspridda knarkhandeln har också lätt till
en ökad militarisering i regionen som leder till ett ökat flöde av
vapen.
Att leva i dagens Latinamerika är alltså lika
farligt som att leva under en väpnad konflikt,
och ändå kallar man det för fred.
Krig utan konflikt? Ciudad Juarez
• Sedan 1993 har 400 kvinnor mördats och
4000 ”försvunnit”
• Arbetsmigration för att jobba på fabrik – Unga kvinnor
som billig arbetskraft
• Arbetslöshet, droger
och våld
Femicidios: ”Kvinnomord”
Ciudad Juarez i norra Mexiko har som konsekvens av
den allt mer utbredda droghandeln kommit att bli en
krigszon. Antalet mord på kvinnor har ökat så lavinartat
att staden har fått ökennamnet ”mördade kvinnors
huvudstad”. Det utbredda våldet mot kvinnor tros
bland annat bero på att de fabriker som är de största
arbetsgivarna i staden föredrar att anställa unga
kvinnor, samtidigt som allt fler män
blir arbetslösa, vilket rubbar den
traditionella samhällsstrukturen där
männens roll anses vara att försörja
familjen.
Kvinnomord i Sverige
I Sverige skjuts i genomsnitt fyra kvinnor ihjäl
varje år. Förövaren i dessa fall är en närstående,
oftast en släkting eller partner. Lätta vapen
ligger bakom ca. 20 procent av alla kvinnomord i
Sverige och det är omöjligt att säga hur ofta de
används för att hota.
Våld och könsroller
För att ge mening åt de som skickas ut i krig
har stater förlitat sig på myten om en
uppdelning mellan det privata och det
offentliga, mellan det feminina
som behöver beskyddas och det
maskulina som modigt försvarar. Männen
ges rollen att försvara nationen och de svaga
medan kvinnorna får rollen att omhänderta
hemmet. De sociala konstruktioner som finns
kring kön, det som kallas för genus, sätter
press på både kvinnor och män att passa in
i en roll. Det gör också att kvinnor och män
påverkas olika av våld och krig.
Slutsats
Vapen leder till dödligt våld, våldtäkt och hot om
våld. Det är absolut nödvändigt att den
våldskultur som tillåter närvaro av vapen
förändras. Nedrustning av alla vapenkategorier,
från massförstörelsevapen till pistoler och gevär,
måste sättas högst på den säkerhetspolitiska
dagordningen om världen ska uppnå de högt
ställda målen om fred och säkerhet för alla.