Våld mot kvinnor och män i nära relation.

Ideologiska begrepp
”Familjevåld”
”Relationsvåld”
”Svartsjukeförhållande”
”Mäns våld mot kvinnor”
Kvinnor kan också slå män, men…
”Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat,
tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler
negativa konsekvenser för den som drabbas.”
(Våld mot kvinnor och män i nära relationer. BRÅ 2009)
”Att tala om ett dominerande masochistiskt behov hos
dessa kvinnor är alltför förenklat. Icke desto mindre
måste man ofta räkna med kvinnans delansvar – i många
fall har hon provocerat mannen starkt.” (Cullberg, Johan
1986:322)
 Bergman, Bo (1987): Battered wives. Why are they
beaten and why do they stay.
 De inadekvata
 De provokativa
 De högkompetenta
Lundgren, Eva (1989): Våldets normaliseringsprocess.
Två parter, två strategier.
 Mannen minskar kvinnans livsrum
 Isolering
 Kontroll
 Pendling mellan aggressivitet och värme
Kvinnan internaliserar mannens sätt att se på henne.
Hydén, Margareta (1992): Woman battering as marital
act.
 Kvinnor anpassar sig inte enbart, de gör också
motstånd.
Uppbrottsprocessen
Ebaugh, Helen R F (1988): Becoming an ex.
 Förberedelsefas
 Vändpunkt
 Marginaliseringskonflikt
 Nyorienteringsfas
Våldet tenderar att öka när kvinnan frigör sig och
kvinnan anar oftast detta.
Känslomässig frigörelse
Kärlek
Hat Medlidande Likgiltighet
(Enander, Viveka; Holmberg,
Carin 2004)
I samtal
 Undvik ordet misshandel inledningsvis
 Undvik gemensamma samtal med kvinnan/mannen
 Undvik att skicka brevkallelser
 Ska mötet hållas på annan plats än socialkontoret?
I samtal forts
 Dokumentera skadorna, föra dagbok, polisanmälan
 Förbered vad kvinnan/barnen behöver ha med sig vid
akut flykt
 Var försiktig med egna aggressiva känslor mot mannen
som slår
 Arbeta med ambivalensen
Farlighetsbedömning
 Har våldet ökat? Kommer våldstillfällena tätare? Har






våldet blivit grövre?
Har han hotat att döda dig?
Har han slagit dig när du har varit gravid?
Har han använt våld mot barnen?
Har han missbruksproblem?
Anser kvinnan själv att hon är i allvarlig fara?
Har kvinnan försökt att lämna eller öppet planerar att
hon ska gå från mannen?
(Socialstyrelsen 2009)
Bedömningsinstrument FREDA
 Frågemanual som karakteriserar grad av våld samt ger
farlighets-/riskbedömning
 Finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbsida:
www.socialstyrelsen.se
Hedersrelaterat våld - HRV
 Hedersrelaterat våld är planerat, kollektivt
sanktionerat och beslutat, i vissa fall kollektivt utövat,
och motiverat av föreställningar om en familj/släkts
heder och sociala överlevnad. (Socialstyrelsen 2011:35)
 Även män kan utsättas för hedersrelaterat våld, till
exempel genom att behöva kontrollera sina systrar
eller utifrån ett HBT-perspektiv.
HRV - frågor
 Vad vill du göra som du inte får? Vad måste du göra
som du inte vill?
 Vilka släktingar stödjer dig? Vilka deltar i förtrycket?
Hur påverkas dina barn/syskon? Deltar de i
kontrollerandet? Finns det personer i hemlandet som
deltar i förtrycket av dig? Vem bestämmer mest?
Utredning enligt 11 kap 1 § SoL
Utredningen ska innehålla:
 Vilket behov individen har av stöd och hjälp på kort
eller lång sikt
 Våldets karaktär och utformning
 Risken för att individen kommer att utsättas för
ytterligare våld
 Hur individens nätverk ser ut
 Om något barn bevittnat eller påverkats på annat sätt
av våldet
Insatser
 Kvinnojour







ev kommunalt kontrakt
Annat skyddat boende (kollektivboende, familjehem,
lägenhet)
Sjukvård
Ekonomiskt bistånd
Samtal (för barnen?)
Kontaktförbud
Skyddade personuppgifter
Utväg män
Behandling för män som slår
Påverkansprogram med inriktning på misshandeln i sig
och mannens ansvar:
 Fokus på våldet och strategier för att förhindra det.
 Undvik att mannen externaliserar genom att tala om
sin problematiska barndom, alkoholen, kvinnans
otrohet etc.
 Gör mannen ansvarig genom att visa att han slår med
kontroll.
Eliasson, Per Elis (2000): Män, kvinnor och våld.
Andra grupper som kan utsättas för
våld i nära relationer
 Våld mot äldre kvinnor
 Våld mot personer med funktionshinder
 Våld mot kvinnor med missbruksproblem
 Våld inom samkönade relationer
 Våld mot män som blir misshandlade av en kvinna
Våld mot missbrukande kvinnor
 Det kan finns en tendens att omgivningen, och även
professionella personer, normaliserar våldet.
 Kvinnan kan vara beroende av mannen för att få sin
drog.
 Mannen kan hota att anmäla kvinnans kriminalitet om
hon lämnar honom.
 Mannen kan hindra att kvinnan går in i behandling
Har våldet mot kvinnor minskat?
 Lagen om besöksförbud 1988
 Lagen om grov kvinnofridskränkning 1998
 Kvinnojourer
 Ökat ekonomiskt oberoende för kvinnor
 Forskning och riktlinjer
Det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har
minskat med 20-30 procent sedan 1970-talet . (BRÅ
2007)
Litteratur
BRÅ (2007): Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer.
BRÅ (2009): Våld mot kvinnor och män i nära relation.
Cullberg, Johan (1986): Dynamisk psykiatri.
Holmberg, Carin; Enander, Viveka (2004): Varför går hon? Om
misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser.
Mobilisering mot Narkotika (2005): Mäns våld mot missbrukande kvinnor.
Nationellt centrum för kvinnofrid (2009):Våld i samkönade relationer.
Socialstyrelsen (2009): Våldsutsatta kvinnor.
Socialstyrelsen (2011): Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för
våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.
Socialstyrelsen (2011): Sällan sedda. Utbildningsmaterial om våld mot
kvinnor med funktionsnedsättning.
Överlien, Carolina (2012): Våld i hemmet – barns strategier.
E-post: [email protected]
Jan Eriksson – 2014