En god hälsa på lika villkor

En god hälsa
på lika villkor
En god hälsa
på lika villkor
Sjöbo kommuns invånare ska ha en
god hälsa – oavsett kön, ålder, etni­
citet och religion ska alla må bra.
Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att
skapa samhälleliga förutsättningar för
god hälsa på lika villkor.
2
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
Sjöbo kommun har tagit fram en
policy för folkhälsoarbete. Den
heter Policy för systematiskt
folkhälsoarbete i Sjöbo kommun
2011-2014 och finns på
www.sjobo.se/folkhalsa. Den
här broschyren berättar på
ett enkelt sätt vad som står i
policy­n.
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
3
Vad är egentligen hälsa?
För många betyder hälsa att vara frisk, att må bra och vistas i en miljö som
man trivs i. Hälsan påverkas av många saker, till exempel om du trivs med de
människor du har omkring dig och tycker ditt liv har en mening. Hälsan kan
också påverkas av ditt arbete, mat, stress, sömn, rökning och alkohol.
Hälsa enligt Nationalencyklopedin:
ett tillstånd då en människa upplever att
hon mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Det
innebär alltså inte bara frånvaro av sjukdom
och funktionsnedsättning utan att man är frisk
och mår bra på alla sätt. Denna syn på hälsa,
som bygger på Världshälsoorganisationens tolkning, tar hänsyn till hela människans situation.
Ordet hälsa är bildat av ordet hel som betyder
’lycka’.
4
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
En del talar också om andlig hälsa. Andra menar
att för många människor i stora delar av världen
handlar hälsa om att ha mat för dagen och att inte
drabbas av svåra sjukdomar som malaria, tuber­
kulos och aids. I vår del av världen handlar hälsa
däremot om andra saker – att motverka stress,
depression och ångest samt vällevnadssjukdomar
som fetma och diabetes. I andra delar av världen
har man en annan uppfattning. Där ser man till
helheten och anser att hälsa är att leva i jämvikt
med omgivningen – människor, miljö, natur och
andlig tillvaro.
Folkhälsan omfattar alla aspekter; den psykiska,
sociala och fysiska hälsan. Folkhälsoarbete ska
främja invånarnas hälsa och verka förebyggande
för att hela befolkningen ska få en god och jämlik
hälsa. Alla, inte bara de som tillhör riskgrupper,
ska ha nytta av folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbe­
tet ska både skapa förutsättningar och miljöer
för god hälsa och förmedla kunskap för att öka
medvetenheten om samband mellan levnadsvanor
och hälsa. Folkhälsoarbete innefattar därför hela
skalan av åtgärder från ekonomisk politik och
lagstiftning till hälsoupplysning. Även klimatet
påverkar vår hälsa.
Förändringar i klimatet ger i allt högre grad ef­
fekt på människors levnadsförhållanden: varmare
klimat ger mer nederbörd, översvämningar ökar
smittspridning och föroreningar ger sämre vatten­
kvalitet. WHO, uppmanar sina medlemsländer
att förbereda sig på att möta klimatförändringar­
nas hälsokonsekvenser.
I Sverige är Statens folkhälsoinstitut den myndig­
het som ansvarar för folkhälsoarbetet. Socialsty­
relsen gör regelbundet rapporter som beskriver
befolkningens hälsa. Folkhälsoarbete bedrivs
också på regional och lokal, det vill säga kommu­
nal, nivå.
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
5
Hälsans bestämningsfaktorer
Påverkbart
ltu
r
Socia
lt s
tö
d
tverk Bar
ns
la nä
vu
cia
x
So
Individ
Familj
Ej påverkbart
Åld
6
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
er
Kön
Ar
v
Hä
l
m.m.
or
van
mn
Sö
Tobak
Alk
oh
ol
Motion Sex o
nor
ch
tva
sam
a
M
lev
a
na
ik
t
o
d
Na
rk
Tra
kter
nta
ko
en
Arbetsm
iljö
Arb
ets
lös
he
t
de
en
m.m.
vård
and
ht
oc
ksju
-,
so
Bo
khet / Jämställdhet
Jämli
Miljö
n
e
/ Sa
ärd
mh
v
e
d
äll
se
an
g
ko
g
ä
l
no
d
uk/Livsme
r
b
d
r
o
J
n
m
g
del
ru
i
dnin
l
F
i
r
b
G
itid
Ut
/ku
fik
Hälsans bestämningsfaktorer
De faktorer som påverkar folkhälsan kallas häl­
sans bestämningsfaktorer. En bestämningsfaktor
ökar eller minskar risken för ohälsa. Därför är det
viktigt att förstå att när man pratar om folkhälsa
handlar det inte enbart om att äta rätt och mo­
tionera. Som bilden visar är det en mängd olika
faktorer som samverkar och varierar; alltifrån
levnadsvanor som människan påverkar själv, till
social miljö, välfärd, inflytande och delaktighet,
tillgång till arbete, utbildning, trygghet, integra­
tion m.m. Det är sällan bara en faktor som gör
människan frisk eller sjuk. Arv, kön och ålder är
faktorer som vi inte kan påverka.
Svanström och Haglund modell ”Hälsans bestämningsfaktorer” beskriver att faktorer som påverkar
hälsan inom många verksamhetsområden. Modellen
visar också vilken bredd folkhälsoarbetet måste ha,
lokalt, regionalt och nationellt .
Folkhälsorådet
Folkhälsorådet består av politiker, representanter
från kommunens olika verksamheter, Ungdomsrå­
det, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, folk­
tandvården, primärvården, Svenska kyrkan och
Polisen. Folkhälsorådet är inte beslutande utan
rådgivande och agerar aldrig i enskilda ärenden.
Folkhälsorådet arbetar för att alla verksamheter
ska tänka på folkhälsan i beslut som tas för att på
så sätt förebygga ohälsa.
Folkhälsorådet har tagit fram en policy för hur
folkhälsoarbetet ska bedrivas i Sjöbo kommun.
Policyn, vars syfte är att skapa mervärde och
tydliggöra rollerna i folkhälsoarbetet, finns på
www.sjobo.se/folkhalsa. Genom samarbete och
kommunikation ska hälsa, livskvalitet och sam­
hörighet hos kommunens invånare förbättras.
Med utgångspunkt i de nationella och regionala
styrdokumenten ska det kommunala folkhälsoar­
betet lyftas.
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
7
Sjöbo kommun ska samverka och ta del av den
vetenskapliga forskning som bedrivs av Statens
folkhälsoinstitut, Länsstyrelsen, Region Skåne och
Kommunförbundet Skåne.
Lokala
folkhälso­mål
Folkhälsoarbetet ska vara en naturlig del inom
alla kommunala verksamheter. Genom att arbeta
tillsammans för en god och jämlik folkhälsa i
samhället, ökar möjligheten för människor att ta
ansvar för sin egen hälsa.
Under perioden fram till 2014 har Sjöbo kom­
mun valt att arbeta extra intensivt med barn,
ungdomar, unga kvinnor samt äldre. Målgruppen
äldre, 60-75 år med lättare sjuklighet, nås genom
Statens folkhälsoinstituts projekt Samverkans­
modell för ett hälsosamt åldrande 2011-2013.
Kommunen ska också verka för en etablering av
en ungdomsmottagning i Sjöbo kommun. Sjöbo
kommun har tagit fram egna målområden som är
kopplade till de regionala och nationella målen.
I folkhälsoarbete finns också de nationella och
regionala målen. De finns för att man ska skapa
ett mervärde vid genomförande av insatser.
Målsättningen är att:
• Öka medvetenheten om de faktorer som ger
bättre hälsa.
• Förankra folkhälsoperspektivet i all verksam­
het i Sjöbo kommun.
• Skapa ett förhållningssätt och en samsyn som
bygger på ett hälsofrämjande perspektiv.
8
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
Livskvalitet
Sjöbo kommuns invånare ska må bra, känna
gemenskap och delaktighet och ha en aktiv fritid i
en kommun som är öppen för alla oavsett etnisk,
kulturell och religiös bakgrund och sexuell lägg­
ning.
Kunskap
Alla ska få uppleva sin skolgång positiv med
gott resultat. Förutsättningar ges för ett livslångt
lärande.
Företagande och arbete
Ett positivt företagsklimat ger goda möjlighe­
ter till etablering och utveckling av företag och
arbetskraft. Det leder till minskad ungdomsar­
betslöshet.
Infrastruktur
Sjöbo kommuns invånare ska uppleva att det bor
i en tillgänglig och trafiksäker kommun med goda
kommunikationer.
Hållbar utveckling
Sjöbo kommuns invånare upplever delaktighet
genom att aktivt delta i bevarandet och utvecklan­
det av våra miljö-, natur och kulturvärden.
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
9
De elva nationella folkhälsomålen
Det övergripande, nationella, folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förut­
sättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Elva målområden ska prioriteras:
1. Delaktighet och inflytande
i samhället
Delaktighet och inflytande i samhället är en av
de mest grundläggande förutsättningarna för
folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter
att påverka den egna livssituationen har ett starkt
samband med hälsa.
2. Ekonomiska och sociala
förutsättningar
Ekonomisk och social trygghet är en av de mest
grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
10
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
Det finns ett samband mellan en god folkhälsa
och ett samhälle präglat av ekonomisk och social
trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet
och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygg­
het orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och
leder till ökad ojämlikhet i hälsa.
3. Barns och ungas uppväxt­
villkor
Förhållanden under barn- och ungdomsåren har
stor betydelse för både den psykiska och fysiska
hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen
bedömer regeringen att barn och unga är en av de
viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet.
Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan
ske på flera arenor bland annat genom föräldra­
stöd för att förbättra relationen mellan barn och
föräldrar i hemmet. En annan arena är förskola
och skola där barnen utvecklar och tränar olika
kompetenser, till exempel problemlösningsförmå­
ga samt social och emotionell förmåga, som fung­
erar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Dessutom
kan specifika program som främjar hälsa och goda
levnadsvanor så som goda kost- och motionsva­
nor, genomföras i dessa miljöer. Psykiska besvär
är en av de största orsakerna till ohälsa i befolk­
ningen som helhet. Det finns goda möjligheter
att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser
under uppväxten.
4. Hälsa i arbetslivet
Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor
minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan,
de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en
allmänt förbättrad folkhälsa, utan är även en nöd­
vändig förutsättning för en hållbar tillväxt.
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
11
5. Miljöer och produkter
Målområdet Miljöer och produkter handlar om
hela vår fysiska omgivning – luft, mark, vatten
samt den bebyggda miljön. Boende, transporter,
produktion och konsumtion av varor ger också
upphov till många faktorer som på olika sätt
påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefat­
tas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i
olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbets­
miljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god
folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och
säker yttre miljö.
6. Hälsofrämjande hälsooch sjukvård
Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i ut­
vecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom
att behandla sjukdom och skada, utan också
genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att
främja hälsa.
12
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
7. Skydd mot smittspridning
9. Fysisk aktivitet
Insatser för att förebygga smittspridning är en
del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för
att nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd
mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt
målområde. Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och
välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande
effekt.
8. Sexualitet och reproduktiv
hälsa
De samlade insatserna inom detta område är:
ökad fysisk rörelse, mer fysisk rörelse i skolan och
i anslutning till arbetet, mer fysisk rörelse under
fritiden.
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är
grundläggande för individens upplevelse av hälsa
och välbefinnande och samhället måste värna om
områden som sex- och samlevnadsundervisning,
familjeplanering och mödrahälsovård.
En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskrimine­
ring, tvång och våld är hälsosam.
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
13
10. Matvanor och livsmedel
Goda matvanor, i kombination med framförallt
fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsopro­
blem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-dia­
betes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa
cancerformer och även psykisk ohälsa. Många
av vår tids folkhälsoproblem har samband med
maten.
11. Tobak, alkohol, narkotika,
dopning och spel
Bruket av beroendeframkallande medel liksom
spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och
regering har beslutat om mål och insatser inom
alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spel­
politiken. De övergripande målen för samhällets
insatser inom dessa områden är: minskat bruk av
alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narko­
tika och dopning, minskade skadeverkningar av
överdrivet spelande.
14
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
Vill du veta mer?
Läs gärna mer om Sjöbo kommuns policy för folkhälsoarbete på
kommunens hemsida:
www.sjobo.se/folkhalsa
Länkar:
www.fhi.se/
www.socialstyrelsen.se/folkhalsa
www.skane.se/sv/Webbplatser/Folkhalsa/
www.kfsk.se/sidor/verksamheter/folkhalsafritidochkultur.109.html
www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/folkhalsa_1
www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/manniska-och-samhalle/folkhalsa/Pages/default.aspx
www.regeringen.se/sb/d/14847
EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR
15
Alla bilder tillhör Sjöbo kommun.
Sjöbo kommun 275 80 Sjöbo | Telefon 0416-270 00 | E-post [email protected]