hela malmö - Malmö stad

advertisement
HELA MALMÖ
– en folkhälsopolicy
Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-23
En folkhälsopolicy
Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö
förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö Högskola,
Turning Torso, Malmö Arena, Västra Hamnen, Nya Hamnen och
Citytunneln är sju exempel på den förändringstakt och beslutsamhet som finns i Malmö. Dessa byggnader och de nya sammanhang som de skapat fanns inte för 10 år sedan.
Framtiden går att påverka och det är Malmös utveckling från
en industristad till en kunskapsstad och förmåga till ekologisk
omställning ett bevis på. Politiska beslut påverkar hur Malmö
utvecklas, både hur staden växer fysiskt och vilka förutsättningar
man har som malmöbo att leva ett gott liv.
I dag bor det närmare 300 000 personer i Malmö och en stor andel av befolkningen är ung. Det är inte alla som är med på den
framtidsresa som Malmö gör. Det finns malmöbor som saknar
viktiga förutsättningar för hälsa som utbildning, arbete, boende,
ekonomi och sociala sammanhang.
Välfärdsredovisningen visar att nivån på hälsan generellt har
förbättrats. Däremot har fördelningen av den goda hälsan inte
förbättrats utan tvärt om försämrats. Förutsättningar för hälsa
går att påverka eftersom den har sin grund i förhållanden som
människors växer upp i, lever och åldras i och i de system som
vi använder för att hantera sjukdomar.
2
Malmös folkhälsopolicy sätter fokus just på de strukturella
förutsättningarna för hälsa och utmaningen att nå det övergripande nationella folkhälso­målet: Skapa samhälleliga
förutsättningar för god hälsa på lika villkor.
Med den beslutsamhet som finns i Malmö med bland annat uppkomsten av sju nya landmärken för Malmö och den ekologiska
omställningen, finns det kapacitet för att förbättra livsvillkoren för
alla malmöbor, mot visionen Hela Malmö. Stadens arbete behöver nu inriktas mot en ur alla aspekter hållbar stad. Miljömässig,
ekonomisk och social hållbarhet behöver integreras för att ömsesidigt stärka varandra. Det innebär att sätta fokus på den sociala
hållbarhetsdimensionen så att Malmö kan fortsätta att växa till en
hållbar stad. Policyn ska vara vägledande för det arbetet.
Investera i folkhälsa
Folkhälsa är ett uttryck för en befolknings hälsotillstånd och
omfattar både nivå och fördelning av hälsa. Folk­hälsoarbetet är
ett långsiktigt arbete som syftar till att skapa förutsättningar för
livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa.
Utgångspunkten för Malmö stads folkhälsoarbete är det övergripande folkhälsomålet ”skapa samhälleliga förutsättningar för god
hälsa på lika villkor” och de elva prioriterade målområden som
riksdagen fastställt.
1Delaktighet och inflytande
2Ekonomiska och sociala förutsättningar
3Barns och ungas uppväxtvillkor
4Hälsa i arbetslivet
5Miljöer och produkter
6Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7Skydd mot smittspridning
8Sexualitet och reproduktiv hälsa
9Fysisk aktivitet
10Matvanor och livsmedel
11Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Malmö stads folkhälsoarbete
De elva målområdena omfattar både livsvillkor och livsstilsfrågor. Det finns i dagsläget ett 40-tal måldokument (strategier,
policys, handlingsplaner) i Malmö stad, förutom den årliga budgeten, där det preciseras mål och åtgärder som berör målområdena. Ansvariga för att genomföra insatser och följa upp arbetet
ligger på många olika verksamheter inom kommunen. Det
behövs inte fler måldokument, men delvis andra mål, aktiviteter
och annan uppföljning för att ta sig an Malmös utmaningar. Eftersom folkhälsoläget i Malmö gällande fördelning av hälsa inte
förbättras behövs en fokusering på detta i befintliga måldokument och kommande folkhälsoarbete.
Kontinuerligt ska uppföljning göras av befintliga måldokument
som finns antagna av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige som berör de elva nationella folkhälsomålområdena.
Årligen sammanställs en välfärdsredovisning med ett 40-tal
indikatorer som beskriver folkhälso- och välfärds­utvecklingen.
Utifrån denna görs analyser som resulterar i förslag på utvecklingsområden. Dessa förslag beaktas i planeringsarbete där
budgetprocessen är en viktig del.
Läs mer på sidan 7.
Varje år
Bokslut/Årsredovisning
Välfärdsredovisning
Analys av folkhälsooch välfärdsläget och
förlag till prioriteringar
av mål/områden
Budgetberedning
Prioriterade områden
tBudgetbeslut
i kommunstyrelsen
Ramar och mål
till nämnderna
tBudgetbeslut
i kommunfullmäktige
Vart annat år
Kartläggning och uppföljning av kommunens olika styrdokument (strategier, policys, planer) som berör de elva nationella folkhälsomålområdena. Föreslå eventuella förändringar.
Process över Malmös folkhälsoarbete
3
Vision – Hela Malmö
Visionen är att alla malmöbor har samhälleliga förutsättningar
för god hälsa på lika villkor. Att ha god hälsa är centralt i människors liv. Ju fler malmöbor som mår bra och är friska och ju
mer jämlikt fördelad välfärden är desto bättre och mer långsiktig
tillväxt och välmående kommun. En positiv utveckling av folkhälsan i Malmö är en förutsättning för en långsiktigt hållbar stad.
Syfte
Policyn anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt till
folkhälsoarbetet och ska vara vägledande för styrning och genomförande av aktiviteter som främjar förutsättningar för god
hälsa på lika villkor.
Värdegrund
Policyns värdegrund vilar på FNs deklaration om mänskliga
rättigheter tillsammans med det nationella folkhälsomålet ”att
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor
för hela befolkningen – oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.” I
värdegrunden ryms också begreppet empowerment eller egenmakt. Grunden är att främja den enskilda människans intresse,
ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan.
Avgränsning
Policyn omfattar det handlingsutrymme som Malmö stad har
för att åstadkomma bättre folkhälsa för malmöborna. I flera avseenden är det andra aktörer än Malmö stad som kan påverka
folkhälsoutvecklingen och beslut fattas på en annan nivå än
på den kommunala. Det handlar till exempel om nationella
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, trygghetssystem, sjukvård
etc. Folkhälsopolicyn kan vara vägledande även för samverkan
med andra aktörer.
4
Sex principer för folkhälsoarbetet i Malmö stad
För att förverkliga visionen om Hela Malmö förutsätts agerande på flera nivåer.
1
Systematiskt folkhälsoarbete
2
Bättre analyser – varför ser det
ut som det gör?
Folkhälsoarbetet är en del av samhällsplaneringen
och ska i möjligaste mån vara en del i ordinarie
arbete. I det systematiska arbetet ingår välfärdsredovisning, analys och förslag till prioriterade områden/
mål i budgetberedningsarbetet, samt kontinuerlig
uppföljning av alla kommunens måldokument som
berör de elva nationella folkhälsomålområdena. Om
utvecklingen kring ett folkhälsoområde går åt fel håll
ska det fångas upp.
4
Kvalitet och innovation
5
Samverkan och gränsöverskridande ledarskap
Vi behöver nödvändigtvis inte mer kunskap om
hälsoläget, men däremot kunskap om varför det ser
ut som det gör och vilka konsekvenser det får både
gällande hälsoutfall och ekonomiska konsekvenser.
Det handlar om att mäta och förstå problemet med
jämlikhet i hälsa och bedöma effekterna av olika åtgärder. Analyserna genererar förslag till prioriteringar
och åtgärder.
3
Prioritera
Folkhälsoarbetet är allas ansvar och allas uppgift. När
alla politikområden och verksamheter i Malmö stad
konsekvent arbetar för att skapa förutsättningar för
god hälsa på lika villkor kommer det att få effekt. Det
innebär en fokusering på den sociala dimensionen av
hållbar utveckling.
Malmö stad är en lärande organisation. Organisationen behöver kontinuerligt uppdatering av ny
kunskap om främjande och förebyggande metoder. I Malmö stad ska vi i möjligaste mån använda
kostnads­effektiva och evidensbaserade metoder,
men också finna nya innovativa sätt för att påverka
hälsoutvecklingen. Samverkan och gränsöverskridande ledarskap kan generera kreativa och innovativa
­lösningar på folkhälsans utmaningar.
För att åstadkomma en förändring förutsätts agerande över alla samhällssektorer och alla politikområden.
Detta är hela Malmös utmaning och det kommer att
krävas samverkan och gränsöverskridande ledarskap
mellan förvaltningarna, men också mellan Malmö
stad och andra aktörer, både andra samhällsaktörer
och aktörer så som förenings-, och näringsliv.
6
Kompetensutveckling
För att kunna veta vilka vinster man kan göra med
bra förebyggande och hälsofrämjande arbete och
prioritera folkhälsoarbete behövs kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om att stärka kompetensen inom och mellan förvaltningar, verksamheter
och bland politiker om i vilken utsträckning beslut
och olika åtgärder påverkar folkhälsan.
5
Organisation
Allas ansvar och engagemang
Stadskontoret
Alla förvaltningar och i stort sett alla Malmö stads verksamheter
påverkar malmöbornas livsvillkor och förutsättningar för hälsa
direkt eller indirekt, på individnivå och/eller på strukturell nivå.
Alla de anställda som varje dag möter medborgarna kan bidra till
förändring. Det är i dessa möten – med förskolebarn, skolelever,
föräldrar, försörjningsstödstagare, arbetssökande, funktionshindrade, äldre, boende, trafikanter, parkbesökare, föreningsaktiva,
kollegor med flera – som vi har möjlighet att göra skillnad. Det är
i dessa möten som engagemang, tilltro, respekt, förväntan, krav
och intresse kan bidra till förändringsarbetet. Därför är utgångspunkten för folkhälsoarbetet den befintliga organisationen och
inställningen att kommunen är en lärande organisation där
folkhälsofrågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete.
Stadskontoret ansvarar för att bereda ärenden till folk­
hälsorådet som till exempel att årligen sammanställa välfärds­
redovisningen. Det är också stadskontorets ­uppdrag att koordinera, utvärdera och stödja utvecklingen av folkhälsopolicyn.
Ansvaret att implementera policyn vilar på alla verksam­heter
inom Malmö stad. Det finns några huvudaktörer som har som
uppgift att säkerställa intentionerna med policyn.
Folkhälsorådet
Sedan januari 2009 finns det ett folkhälsoråd som utgör den
politiska ledningen av folkhälsoarbetet. Rådet är kommunstyrelsens beredande organ och har till uppgift att leda arbetet
genom att bland annat följa utvecklingen, sätta mål, prioritera
områden och följa utfallet av insatser.
6
Kommission
När det gäller insatser för ojämlikhet i hälsa och att minska
gapet mellan de som har goda förutsättningar för hälsa och de
som inte har det krävs ett omfattande förändringsarbete som
innebär nya synsätt och arbetsmetoder. Därför tillsätts en kommission. Denna kommissions uppdrag är att gränsöverskridande
analysera konsekvenser och kostnader av ojämlikhet i hälsa för
Malmö, samt föreslå strategier för att explicit minska ojämlikhet i hälsa. Kommissionen arbetar under en begränsad tid och
resultatet av arbetet kan innebära att folkhälsopolicyn och även
andra styrdokument kan komma att revideras.
Andra viktiga aktörer
Ingen enskild aktör kan ensam tackla folkhälsans utmaningar.
Malmö stad är beroende av sin omgivning. Mycket viktiga aktörer
för både hälso­främjande arbete och förebyggande insatser är alla
de föreningar, ideella verksamheter och samhällsentre­prenörer
som finns i Malmö. Närings­livet spelar en avgör­ande roll liksom
hälso och sjukvården, regionala och nationella aktörer.
De 11 nationella folkhälsomålområdena
1 Delaktighet och inflytande i samhället
6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och
möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt
samband med hälsa.
Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av
en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och
skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa
samt att främja hälsa.
2 Ekonomiska och sociala förutsättningar
Ekonomisk och social trygghet är grundläggande för folkhälsan.
Det finns ett tydligt samband mellan en god folkhälsa och ett
samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i
levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och
social otrygghet orsakar ohälsa, framförallt psykisk ohälsa, och
leder till ökad ojämlikhet i hälsa.
3 Barns och ungas uppväxtvillkor
Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse
för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Insatser
för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor som
metoder för föräldrastöd och insatser i förskola och skola. Det
finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom
tidiga insatser under uppväxten.
4 Hälsa i arbetslivet
Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte
bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa
och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en
nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt.
5 Miljöer och produkter
Målområdet miljöer och produkter är brett och omfattar vitt
skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Området har
delats upp i ett antal delområden; sund utomhusmiljö, sunda
produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) och säkra
miljöer och produkter (skadeperspektivet).
7 Skydd mot smittspridning
Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande
folkhälsomålet.
8 Sexualitet och reproduktiv hälsa
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för
individens upplevelse av ­hälsa och välbefinnande och samhället
måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning,
familjeplanering och mödrahälsovård. En trygg och säker sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam.
9 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling.
Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara
att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad
fysisk aktivitet för hela befolkningen.
10 Matvanor och livsmedel
Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan
förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar,
typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten.
11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel
Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende
påverkar hälsan. De övergripande nationella målen för samhällets insatser inom dessa områden är; minskat bruk av alkohol och
tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning och minskade
skadeverkningar av överdrivet spelande.
7
Ordförklaringar
Att alla människor har samma rättigheter, möjligheter
och skyldig­heter inom alla väsentliga områden i livet.
Levnadsvanor
Motions- och matvanor, alkohol-, sex och tobaks­
vanor etc.
Evidensbaserade metoder
Den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om
insatsers effekter.
Hållbar utveckling
Stadskontoret
tel. 040-34 10 00
www.malmo.se/folkhalsa
Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade
förhållanden som påverkar individens möjligheter att
ta ansvar för sin hälsa. Exempel är utbildning, ekonomi,
anknytning till arbetsmarknaden och sociala nätverk.
Lärande organisation Kännetecknas av ett ständigt lärande för alla, med en
hög grad av ansvar och initiativtagande och att det
är lätt att ta till sig, utveckla och föra vidare kunskap samt en förmåga att förändra sig och tillämpa
kunskaper och insikter. Man söker inom den lärande
organisationen ständigt efter nya eller bättre arbetsformer, metoder, rutiner och strategier.
Form: Sven Eighteen
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter. De
tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk
utveckling är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är när alla tre dimensioner tillmäts lika
stort värde. Den sociala dimensionen sätter människors behov och välbefinnande i centrum. Samhällets
värdegrund är demokratisk. Hälsa, delaktighet, rättvis
fördelning av makt och trygghet är centrala begrepp.
En utveckling utifrån social hållbarhet strävar efter ett
samhälle där alla människor, oavsett kön, ålder, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet har samma
möjlighet att ta del av och vara delaktig i samhället.
Livsvillkor
Tryck: CA Andersson AB, Malmö
Jämlik, jämlikhet
Uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar
hänsyn till både nivå och fördelning av hälsa. En god
folkhälsa handlar inte bara om att hälsan ska vara så
bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt.
Bild: Colourbox
Folkhälsa
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards