Folkhälsostrategi
Foto: Elvira Gligoric
2016 2019
Inledning
Vad är folkhälsa?
Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen
som drabbas av olika sjukdomar och skador och hur hälsan är fördelad i befolkningen.
En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan genomsnittligt bör vara så god som möjligt,
utan även att skillnaderna mellan olika grupper bör vara så liten som möjligt.
De faktorer som påverkar folkhälsan kallas hälsans bestämningsfaktorer. Dessa faktorer kan
till exempel vara individuella faktorer, livsstilsfaktorer och levnadsvanor, men även sådant
som ligger utanför individens kontroll, till exempel livsvillkor, den fysiska och sociala miljön
och samhällets struktur. Oftast är det inte bara en faktor som gör en person sjuk eller frisk,
utan hälsan påverkas av flera faktorer.
Varför ska vi arbeta med folkhälsa?
Folkhälsa har under en längre tid varit ett prioriterat område på ett nationellt plan.
År 2003 fattade riksdagen beslut om ett nationellt folkhälsomål - att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Bakgrunden var att
man kunde se skillnader i hälsotillstånd och livsvillkor mellan olika grupper i samhället.
Det finns ett samband mellan hälsonivå och socioekonomiska förutsättningar, och de
ekonomiska skillnaderna i samhället har även medfört hälsoskillnader mellan olika grupper.
För att kunna uppnå det nationella folkhälsomålet fattade man även beslut om elva nationella övergripande mål för folkhälsa som utgör grunden för en målbaserad folkhälsopolitik:
1.
Delaktighet och inflytande i samhället
2.
Ekonomiska och sociala förutsättningar
3.
Barns och ungas uppväxtvillkor
4.
Hälsa i arbetslivet
5.
Miljöer och produkter
6.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7.
Skydd mot smittspridning
8.
Sexualitet och reproduktiv hälsa
9.
Fysisk aktivitet
10.
Matvanor och livsmedel
11.
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Olika verksamheter arbetar mer eller mindre med dessa målområden, och alla områden är
lika viktiga.
Foto: Elvira Gligoric
Förutom de nationella folkhälsomålen finns prioriterade områden på regional nivå, och de
har fastställts i den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Det öppna Skåne 2030. Dessa
områden är:
1.
En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar
2.
En mer jämlik och socialt hållbar samhällsutveckling
3.
En bra start i livet för barn och unga – ur ett livsförloppsperspektiv
Dessa målområden avser främst Region Skånes folkhälsoarbete, men påverkar även stadens
lokala arbete.
Syfte
Folkhälsostrategin ska vara vägledande för samtliga nämnder och kommunala verksamheter
och syftar till att ge en gemensam och tydlig riktning för Landskrona stads folkhälsoarbete.
En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i hälsa hos Landskrona stads invånare, skapar folkhälsoarbetet
bättre förutsättningar för att de mål som antagits avseende stadens politiskt prioriterade
områden ska uppnås. Samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att i bred
samverkan skapa förutsättningar för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa hos
stadens invånare.
Uppdrag
Folkhälsostrategin är en revidering av Folkhälsostrategi 2012-2015, som i sin tur var en
revidering av det folkhälsopolitiska principprogrammet (2001). Strategin är ett tvärpolitiskt
styrdokument som sträcker sig över en fyraårsperiod och tar sin utgångspunkt ur statistik
från stadens folkhälsorapport samt regionala och nationella undersökningar.
Vision
Folkhälsoarbetet i Landskrona stad ska aktivt främja en god folkhälsa ur ett livsperspektiv.
Alla landskronabor ska ha rätt till såväl en hälsosam uppväxt som ett hälsosamt åldrande
– en god hälsa under hela livet. Det övergripande folkhälsomålet i Landskrona stad har sin
grund i det nationella folkhälsomålet, och lyder som följer:
”Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Landskronas invånare”
Folkhälsan påverkas av hela samhället och folkhälsoarbetet är därför allas ansvar och uppgift. För att nå visionen behövs agerande över alla samhällsektorer och politiska områden.
Att förverkliga detta är ett långsiktigt arbete som innebär stora utmaningar och förutsätter
att olika aktörer tar sin del av ansvaret.
Foto: Thomas H Johnsson
Prioriterade områden och mål
Folkhälsoarbetet i Landskrona ska utgå från ett hälsofokus, vilket innebär att man fokuserar
på frisktal snarare än på sjuktal.
De folkhälsoområden som prioriteras på lokal nivå har sin grund i de områden som prioriteras på nationell och regional nivå, och baseras på det som framkommit i Landskronas
Folkhälsorapport 2014, samt på Landskrona stads prioriterade politiska områden (boende,
näringsliv, skola, trygghet och sysselsättning). De områden som lyfts fram inom folkhälsoarbetet och deras tillhörande mål är inte prioriterade sinsemellan. Alla målområden berör
inte nödvändigtvis alla förvaltningar och verksamheter i staden, och de olika aktörerna kan
välja att fokusera på de folkhälsomål som har en koppling till den egna verksamheten.
Aktörerna får själva utifrån sina respektive verksamheter fatta beslut om vilka specifika
aktiviteter som ska användas som verktyg för att fastställa att målen uppfylls.
1. Hälsosamma val och hälsofrämjande levnadsvanor
•
Andelen personer med goda matvanor ska öka
•
Andelen personer som är fysiskt aktiva ska öka
•
Andelen personer med fetma eller övervikt ska minska
2. Arbete och utbildning
•
Andelen personer som arbetar eller studerar ska öka
•
Andelen behöriga till gymnasieskolan ska öka
•
Andelen personer som är långtidsarbetslösa ska minska
3. Anknytning till samhället
•
Andelen personer som känner tillit till andra ska öka
•
Förtroendet för samhällsinstitutioner ska öka
•
Det sociala deltagandet ska öka
•
Den psykosociala hälsan ska förbättras
Det finns många aspekter av stadens befintliga arbete som kan knytas till området folkhälsa.
Några av dessa andra områden regleras i andra styrdokument, exempelvis det brottsförebyggande arbetet och arbetet med ANDT-frågor (alkohol, narkotika, doping och tobak).
För att undvika överlappning hänvisas därför till styrdokument för specifika målsättningar
inom dessa områden.
Foto: Elvira Gligoric
Strategier
Med utgångspunkt i Landskronas vision och de prioriterade områdena utgör följande
strategier en vägledning i Landskrona stads folkhälsoarbete:
•
Folkhälsoarbetet ska i första hand utgå ifrån ett hälsofrämjande perspektiv.
•
De kommunala verksamheterna ska inom befintlig budget och nämndorganisation identifiera och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, samt ha som mål att vara hälsofrämjande livsmiljöer.
•
Som arbetsgivare ska Landskrona stad särskilt beakta sin egen arbetsmiljö och tjäna som föredöme för andra.
•
Konsekvenserna för landskronabornas hälsa ska beaktas i processer och beslut.
•
Folkhälsoarbetet ska ta sin utgångspunkt i ekonomiska analyser för att öka
möjligheterna till att utvärdera den ekonomiska nyttan med satsningar av olika slag.
•
Utveckla och aktivt främja samverkan med den idéburna sektorn samt med lokala och regionala aktörer.
Planering och uppföljning
För att satsa resurser rätt och få kunskap om effekterna av satsningar är planering och
uppföljning nödvändiga delar i ett systematiskt folkhälsoarbete. En bra uppföljning ska, för
att bli så tydlig som möjligt, baseras både på mätningar av indikatorer och på en beskrivning
av de insatser som gjorts. Folkhälsostatistik från Region Skåne samt regionala och nationella
undersökningar används för att följa upp om målen har uppnåtts. Folkhälsostrategin följs
upp enligt punkterna nedan:
•
Folkhälsostrategin beslutas av Kommunfullmäktige.
•
Inför varje mandatperiod ska folkhälsosamordnaren ta fram en kartläggning
över hälsoläget.
•
Nämnderna ska beakta folkhälsostrategins prioriterade områden i den årliga
verksamhetsplaneringen.
•
Nämndernas arbete med berörda områden ska årligen redovisas i Landskrona stads gemensamma rapporteringssystem i samband med övrig verksamhetsuppföljning.
•
Folkhälsosamordnaren ska årligen sammanställa en uppföljningsrapport av
nämndernas arbete till kommunfullmäktige.
•
Ett förslag till revidering av denna folkhälsostrategi ska vara klar vid utgången
av 2019.
Foto: Elvira Gligoric
Organisation och ansvar
Alla förvaltningar och alla Landskrona stads verksamheter påverkar invånarnas livsvillkor och förutsättningar för en god hälsa. För att nå visionen behövs ett agerande över alla
samhällssektorer och politiska områden. Därför är utgångspunkten för folkhälsoarbetet den
befintliga organisationen. Ansvaret att implementera strategin vilar på alla verksamheter
i Landskrona stad. Dock finns det några huvudaktörer som har till uppgift att säkerställa
inriktningen i folkhälsostrategin. Dessa aktörer är:
Folkhälsoutskottet
Folkhälsoutskottet utgör den politiska ledningen av folkhälsoarbetet. Utskottet är ett
beredande organ till Fritidsnämnden och har till uppgift att leda arbetet genom att följa
utvecklingen, sätta mål, prioritera områden och utvärdera.
Folkhälsosamordnare
Stadens folkhälsosamordnare har en stödjande och samordnande funktion inom staden som
helhet. Samordnaren har i uppdrag att kommunicera och följa upp folkhälsostrategin samt
att ha en överblick och stötta förvaltningarna i deras arbete med strategin.
Tjänstemannagrupp
Varje förvaltning utser en ansvarig tjänsteman för folkhälsofrågor som kan samverka med
folkhälsosamordnaren gällande uppföljning av folkhälsostrategin och andra folkhälsofrågor
som berör respektive förvaltnings ansvarsområde.
Andra viktiga aktörer
Landskrona stad är beroende av sin omgivning. Viktiga aktörer både för det hälsofrämjande
arbetet och förebyggande insatser är hälso- och sjukvården, tandvården, myndigheter,
stadens bostadsbolag, ideella organisationer, föreningsliv, näringsliv med flera. Dessa
aktörer ska vara en naturlig del av folkhälsoarbetet så att man på bred front kan sprida
kunskap och samverka.
Förklaring av viktiga begrepp
Hälsotillstånd
En persons allmänna hälsa – både fysisk, psykisk och social hälsa.
Ideella organisationer
Organiserade verksamheter som bygger på demokratiska värderingar samt gynnar samhällseller medlemsintresset. Verksamheterna är organisatoriskt fristående från den offentliga
sektorn och bedrivs i icke vinstutdelandeföreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller
liknande sammanslutningar.
Individuella faktorer
Fasta och förutbestämda faktorer som har påverkan på individens hälsa, till exempel
könstillhörighet, gener och ålder.
Livsstilsfaktorer
Faktorer i livet som individen själv kan påverka, till exempel motion, alkoholbruk, narkotikabruk, tobaksbruk, kostvanor, sex och samlevnad.
Livsvillkor
Förutsättningar för individens levnadsförhållanden som ofta ligger utanför individens
omedelbara kontroll, till exempel arbete, utbildning, boende, fritid, hälso- och sjukvård och
trafik.
Psykosocial hälsa
Stöd från familj och vänner, samt möjlighet att prata med och utöva aktiviteter med andra.
Samhällets struktur
Hur samhället är uppbyggt, representerat genom till exempel lagar, regler och politik.
Samhällsinstitution
Central del i samhället, till exempel skolan, polisen, sjukvården och olika politiska organ.
Sociala hälsofaktorer
Faktorer som skapas i utbytet mellan individen och andra i hans/hennes omgivning, till
exempel sociala nätverk, familj, släkt, vänner och socialt stöd.
landskrona.se/folkhälsa
