Folkhälsostrategi 2016-2019

advertisement
1(7)
Fritids- och kulturförvaltningen
Datum
Er Referens
2015-10-13
Handläggare
Vår Referens
Sandra Beletic
090/001.871-15
Folkhälsostrategi 2016-2019
Beslutsversion 2015-10-13
Diarienummer: 090/001.871-15
Dokumenttyp
Strategi
Version
Beslutsversion
Beslut/Antaget
Dokumentägare
Landskrona stad
Dokumentansvarig
Folkhälsoutskott
Reviderad
2015
Landskrona stad
Stadshuset
261 80 Landskrona
Besöksadress Rådhusgatan 3
Tfn 0418-47 00 00
Fax 0418-47 30 17
[email protected]
www.landskrona.se
Bankgiro 868-6123
Postgiro 12345-5
Org.nr 212000-1140
2(7)
Inledning
Vad är folkhälsa?
Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av
befolkningen som drabbas av olika sjukdomar och skador och hur hälsan är
fördelad i befolkningen. En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan
genomsnittligt bör vara så god som möjligt, utan även att skillnaderna mellan
olika grupper bör vara så liten som möjligt.
De faktorer som påverkar folkhälsan kallas hälsans bestämningsfaktorer. Dessa
faktorer kan till exempel vara individuella faktorer, livsstilsfaktorer och
levnadsvanor, men även sådant som ligger utanför individens kontroll, till
exempel livsvillkor, den fysiska och sociala miljön och samhällets struktur.
Oftast är det inte bara en faktor som gör en person sjuk eller frisk, utan hälsan
påverkas av flera faktorer.
Varför ska vi arbeta med folkhälsa?
Folkhälsa har under en längre tid varit ett prioriterat område på ett nationellt
plan. År 2003 fattade riksdagen beslut om ett nationellt folkhälsomål - att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen. Bakgrunden var att man kunde se skillnader i hälsotillstånd och
livsvillkor mellan olika grupper i samhället. Det finns ett samband mellan
hälsonivå och socioekonomiska förutsättningar, och de ekonomiska
skillnaderna i samhället har även medfört hälsoskillnader mellan olika grupper.
För att kunna uppnå det nationella folkhälsomålet fattade man även beslut om
elva nationella övergripande mål för folkhälsa som utgör grunden för en
målbaserad folkhälsopolitik:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Olika verksamheter arbetar mer eller mindre med dessa målområden, och alla
områden är lika viktiga.
3(7)
Förutom de nationella folkhälsomålen finns prioriterade områden på regional
nivå, och de har fastställts i den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Det
öppna Skåne 2030. Dessa områden är:
1. En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar
2. En mer jämlik och socialt hållbar samhällsutveckling
3. En bra start i livet för barn och unga – ur ett livsförloppsperspektiv
Dessa målområden avser främst Region Skånes folkhälsoarbete, men påverkar
även stadens lokala arbete.
Syfte
Folkhälsostrategin ska vara vägledande för samtliga nämnder och kommunala
verksamheter och syftar till att ge en gemensam och tydlig riktning för
Landskrona stads folkhälsoarbete.
En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd.
Genom att förbättra och öka jämlikheten i hälsa hos Landskrona stads invånare,
skapar folkhälsoarbetet bättre förutsättningar för att de mål som antagits
avseende stadens politiskt prioriterade områden ska uppnås. Samtliga nämnder
och förvaltningar har i uppdrag att i bred samverkan skapa förutsättningar för
en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa hos stadens invånare.
Uppdrag
Folkhälsostrategin är en revidering av Folkhälsostrategi 2012-2015, som i sin
tur var en revidering av det folkhälsopolitiska principprogrammet (2001).
Strategin är ett tvärpolitiskt styrdokument som sträcker sig över en
fyraårsperiod och tar sin utgångspunkt ur statistik från stadens folkhälsorapport
samt regionala och nationella undersökningar.
Vision
Folkhälsoarbetet i Landskrona stad ska aktivt främja en god folkhälsa ur ett
livsperspektiv. Alla landskronabor ska ha rätt till såväl en hälsosam uppväxt
som ett hälsosamt åldrande – en god hälsa under hela livet. Det övergripande
folkhälsomålet i Landskrona stad har sin grund i det nationella folkhälsomålet,
och lyder som följer:
”Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Landskronas
invånare”
Folkhälsan påverkas av hela samhället och folkhälsoarbetet är därför allas
ansvar och uppgift. För att nå visionen behövs agerande över alla
4(7)
samhällsektorer och politiska områden. Att förverkliga detta är ett långsiktigt
arbete som innebär stora utmaningar och förutsätter att olika aktörer tar sin del
av ansvaret.
Prioriterade områden och mål
Folkhälsoarbetet i Landskrona ska utgå från ett hälsofokus, vilket innebär att
man fokuserar på frisktal snarare än på sjuktal.
De folkhälsoområden som prioriteras på lokal nivå har sin grund i de områden
som prioriteras på nationell och regional nivå, och baseras på det som
framkommit i Landskronas Folkhälsorapport 2014, samt på Landskrona stads
prioriterade politiska områden (boende, näringsliv, skola, trygghet och
sysselsättning). De områden som lyfts fram inom folkhälsoarbetet och deras
tillhörande mål är inte prioriterade sinsemellan. Alla målområden berör inte
nödvändigtvis alla förvaltningar och verksamheter i staden, och de olika
aktörerna kan välja att fokusera på de folkhälsomål som har en koppling till den
egna verksamheten. Aktörerna får själva utifrån sina respektive verksamheter
fatta beslut om vilka specifika aktiviteter som ska användas som verktyg för att
fastställa att målen uppfylls.
1. Hälsosamma val och hälsofrämjande levnadsvanor
 Andelen personer med goda matvanor ska öka
 Andelen personer som är fysiskt aktiva ska öka
 Andelen personer med fetma eller övervikt ska minska
2. Arbete och utbildning
 Andelen personer som arbetar eller studerar ska öka
 Andelen behöriga till gymnasieskolan ska öka
 Andelen personer som är långtidsarbetslösa ska minska
3. Anknytning till samhället
 Andelen personer som känner tillit till andra ska öka
 Förtroendet för samhällsinstitutioner ska öka
 Det sociala deltagandet ska öka
 Den psykosociala hälsan ska förbättras
Det finns många aspekter av stadens befintliga arbete som kan knytas till
området folkhälsa. Några av dessa andra områden regleras i andra
styrdokument, exempelvis det brottsförebyggande arbetet och arbetet med
ANDT-frågor (alkohol, narkotika, doping och tobak). För att undvika
överlappning hänvisas därför till styrdokument för specifika målsättningar
inom dessa områden.
5(7)
Strategier
Med utgångspunkt i Landskronas vision och de prioriterade områdena utgör
följande strategier en vägledning i Landskrona stads folkhälsoarbete:






Folkhälsoarbetet ska i första hand utgå ifrån ett hälsofrämjande perspektiv.
De kommunala verksamheterna ska inom befintlig budget och
nämndorganisation identifiera och utveckla det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet, samt ha som mål att vara hälsofrämjande livsmiljöer.
Som arbetsgivare ska Landskrona stad särskilt beakta sin egen arbetsmiljö
och tjäna som föredöme för andra.
Konsekvenserna för landskronabornas hälsa ska beaktas i processer och
beslut.
Folkhälsoarbetet ska ta sin utgångspunkt i ekonomiska analyser för att öka
möjligheterna till att utvärdera den ekonomiska nyttan med satsningar av
olika slag.
Utveckla och aktivt främja samverkan med den idéburna sektorn samt med
lokala och regionala aktörer.
Planering och uppföljning
För att satsa resurser rätt och få kunskap om effekterna av satsningar är
planering och uppföljning nödvändiga delar i ett systematiskt folkhälsoarbete.
En bra uppföljning ska, för att bli så tydlig som möjligt, baseras både på
mätningar av indikatorer och på en beskrivning av de insatser som gjorts.
Folkhälsostatistik från Region Skåne samt regionala och nationella
undersökningar används för att följa upp om målen har uppnåtts.
Folkhälsostrategin följs upp enligt punkterna nedan:






Folkhälsostrategin beslutas av Kommunfullmäktige.
Inför varje mandatperiod ska folkhälsosamordnaren ta fram en
kartläggning över hälsoläget.
Nämnderna ska beakta folkhälsostrategins prioriterade områden i den
årliga verksamhetsplaneringen.
Nämndernas arbete med berörda områden ska årligen redovisas i
Landskrona stads gemensamma rapporteringssystem i samband med övrig
verksamhetsuppföljning.
Folkhälsosamordnaren ska årligen sammanställa en uppföljningsrapport av
nämndernas arbete till kommunfullmäktige.
Ett förslag till revidering av denna folkhälsostrategi ska vara klar vid
utgången av 2019.
6(7)
Organisation och ansvar
Alla förvaltningar och alla Landskrona stads verksamheter påverkar invånarnas
livsvillkor och förutsättningar för en god hälsa. För att nå visionen behövs ett
agerande över alla samhällssektorer och politiska områden. Därför är
utgångspunkten för folkhälsoarbetet den befintliga organisationen. Ansvaret att
implementera strategin vilar på alla verksamheter i Landskrona stad. Dock
finns det några huvudaktörer som har till uppgift att säkerställa inriktningen i
folkhälsostrategin. Dessa aktörer är:
Folkhälsoutskottet
Folkhälsoutskottet utgör den politiska ledningen av folkhälsoarbetet. Utskottet
är ett beredande organ till Fritidsnämnden och har till uppgift att leda arbetet
genom att följa utvecklingen, sätta mål, prioritera områden och utvärdera.
Folkhälsosamordnare
Stadens folkhälsosamordnare har en stödjande och samordnande funktion inom
staden som helhet. Samordnaren har i uppdrag att kommunicera och följa upp
folkhälsostrategin samt att ha en överblick och stötta förvaltningarna i deras
arbete med strategin.
Tjänstemannagrupp
Varje förvaltning utser en ansvarig tjänsteman för folkhälsofrågor som kan
samverka med folkhälsosamordnaren gällande uppföljning av
folkhälsostrategin och andra folkhälsofrågor som berör respektive förvaltnings
ansvarsområde.
Andra viktiga aktörer
Landskrona stad är beroende av sin omgivning. Viktiga aktörer både för det
hälsofrämjande arbetet och förebyggande insatser är hälso- och sjukvården,
tandvården, myndigheter, stadens bostadsbolag, ideella organisationer,
föreningsliv, näringsliv med flera. Dessa aktörer ska vara en naturlig del av
folkhälsoarbetet så att man på bred front kan sprida kunskap och samverka.
7(7)
Förklaring av viktiga begrepp
Hälsotillstånd En persons allmänna hälsa – både fysisk, psykisk och social
hälsa.
Ideella organisationer Organiserade verksamheter som bygger på
demokratiska värderingar samt gynnar samhälls- eller medlemsintresset.
Verksamheterna är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och
bedrivs i icke vinstutdelandeföreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller
liknande sammanslutningar.
Individuella faktorer Fasta och förutbestämda faktorer som har påverkan på
individens hälsa, till exempel könstillhörighet, gener och ålder.
Livsstilsfaktorer Faktorer i livet som individen själv kan påverka, till exempel
motion, alkoholbruk, narkotikabruk, tobaksbruk, kostvanor, sex och samlevnad.
Livsvillkor Förutsättningar för individens levnadsförhållanden som ofta ligger
utanför individens omedelbara kontroll, till exempel arbete, utbildning, boende,
fritid, hälso- och sjukvård och trafik.
Psykosocial hälsa Stöd från familj och vänner, samt möjlighet att prata med
och utöva aktiviteter med andra.
Samhällets struktur Hur samhället är uppbyggt, representerat genom till
exempel lagar, regler och politik.
Samhällsinstitution Central del i samhället, till exempel skolan, polisen,
sjukvården och olika politiska organ.
Sociala hälsofaktorer Faktorer som skapas i utbytet mellan individen och
andra i hans/hennes omgivning, till exempel sociala nätverk, familj, släkt,
vänner och socialt stöd.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards