Campylopus
Nervmossor
NE
NA
LC
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Dicranales, Familj: Leucobryaceae, Släkte: Campylopus nervmossor Brid. Synonymer:
Kännetecken
Bladen har en mycket bred nerv, vilket givit upphov till det svenska namnet på släktet. De flesta arterna är stora och
påminner om kvastmossor; en av flera viktiga skillnader är att kapslarnas skaft oftast är krökta hos nervmossorna.
Släktets arter växer främst på sura underlag i områden med oceaniskt klimat.
Släktet omfattar globalt ca 100 arter. I Norden finns nio och i Sverige sju arter. De växer i 1 till 8 cm höga, mest
mörkgröna till gulgröna tuvor. Bladen är långsmala med en gradvis avsmalnande spets som är helt fylld av den
mycket breda nerven. Bladnerven innehåller ofta välutvecklade stereider - extremt tjockväggiga celler. Cellerna i
bladets nedre del är smalt rektangulära, och i bladbashörnen är cellerna kraftigt förstorade och antingen färglösa eller
brunfärgade. Stammen är hos flera arter täckt av brun- eller rödaktiga rhizoider. Samtliga nordiska arter är
skildkönade och kapslar är sällsynta utom hos C. introflexus. Kapslarna är ovala, upprätta och släta. Peristomet består
av en krans med 16 tänder. Kapselskaften är 0,5-3 cm långa, gulaktiga och som fuktiga ofta krökta. Hos samtliga
nordiska arter är vegetativ förökning ett mycket vanligt spridningssätt. Detta sker genom att hela skottspetsar eller
enstaka blad lossnar. Hos några arter bryts bladspetsarna av vid lätt beröring, och dessa sprids sannolikt med hjälp av
djur och vind.
Släktets arter liknar något kvastmossor Dicranum spp., men bladets nerv är alltid mycket bred och fyller ut nästan
hela bladskivan. Nerven innehåller oftast ett band av stereider - en viktig skiljekaraktär gentemot släktet
skärbladsmossor Paraleucobryum. Dessutom löper nerven ofta ut i bladspetsen och bildar hos några arter en färglös
udd. Nervmossorna kan även likna skuggmossor Dicranodontium spp., men arterna i detta släkte har alltid stereider
på nervens ovansida, vilket hos nervmossorna endast förekommer hos styv nervmossa C. brevipilus.
Genom att göra tvärsnitt av bladen kan man se eventuella stereider i nerven och hur dessa är placerade i förhållande
till andra celler. Detta är nödvändigt eftersom vissa arter inte bara förväxlas med andra i detta släkte, utan även med
arter ur andra släkten såsom skuggmossor Dicranodontium, kvastmossor Dicranum, grusmossor Ditrichum och
skärbladsmossor Paraleucobryum.
Nästan alla arterna skyr kalk och växer på marken i nederbördsrika regioner. De flesta är sällsynta i Sverige men
betydligt vanligare i Norge - då främst på Vestlandet. I Sverige förekommer de främst utefter västkusten. Endast två
arter är vanligt förekommande: hednervmossa C. flexuosus och hårnervmossa C. introflexus. Samtliga arter i släktet
växer i öppna miljöer och nästan aldrig i skog. De är samtliga konkurrenssvaga och lever som pionjärer på nyligen
blottlagda jordfläckar, såsom intill stigar, i diken och på trampad mark.
Övrigt
Etymologi: Campylopus = krökt fot; kampylos (gr.) = krökt; pous (gr.) = fot. Släktnamnet torde syfta på det böjda
kapselskaftet. En alternativ tolkning är att namnet syftar på basen av bladen.
Litteratur
Arts (1986), Bohlin m.fl. (1980), Frahm (1971, 1983), Hallingbäck m.fl. (1985), Hassel & Söderström (2005), Størmer
(1969).
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Författare
Tomas Hallingbäck 2006
ArtDatabanken - artfaktablad
2
