Romskt informations- och kunskapscenter

Romskt informations- och kunskapscenter
SDF Kirseberg
Malmö stad
Verksamhetsberättelse 2010
Mujo Halilovic
Verksamhetsansvarig
Den 29 december 2010
Mål
Romskt informations- och kunskapscenter har ett kommunövergripande uppdrag att öka
romers deltagande i samhället. För att uppnå detta mål krävs det att RIKC systematiskt,
långsiktigt och kontinuerligt riktar, både strategiska och operativa, såväl individuella som
strukturella, insatser gentemot romer och icke romer. Det handlar om en dubbel process
där man å ena sidan skapar förutsättningar för att öka romers delaktighet i
samhällsutvecklingen. Det gör man genom att rikta insatser till romer. Å andra sidan
krävs det insatser för ett ökat inkluderande av romer i samhället. Därför vänder man sig
även till majoritetssamhället i stort. Detta närmande och främjande arbete sker genom
erfarenhetsförmedling med vilken RIKC vill påverka såväl människors villkor,
värderingar och kunskaper som deras inställning till de förutsättningar vilka dessa
värderingar och kunskaper utgår ifrån.
Romskt informations- och kunskapscenter
1
Tre källor
Arbetet på Romskt informations- och kunskapscenter har baserats på tre källor som
påverkat RIKC:s genomförande av uppdraget.
Den första källan är romer som centret haft och har kontakt med. Dessa romer berättar
om sina behov, problem, sina villkor, erfarenheter och frågeställningar.
Den andra källan som påverkat RIKC:s arbete är Ramkonventionen och några relevanta
regeringspropositioner. Där ingår även kritik, råd och rekommendationer som Sverige
fick från Den rådgivande kommittén för uppföljning av Ramkonventionens
implementering.
Den tredje källan är befintlig forskning om romer och om det romska i Sverige. Utifrån
dessa källor har RIKC utarbetat sina verksamheter.
RIKC:s anställda samt personer som är knutna till RIKC under
perioden 1/1 - 31/12 2010





RIKC har tre heltidsanställda; en verksamhets-, budget- och personalansvarig
och två samhällsvägledare med kulturkompetens och romanispråkiga.
En medarbetare är anställd på Arbetscentrum och har sina arbetsuppgifter
förlagda på RIKC.
Från start samarbetar RIKC med en romsk brobyggare och denne bidrar
utifrån sin sakkunnighet och sina tidsramar till RIKC:s verksamheter. Denna
brobyggare har en praktikant som också är knuten till RIKC.
En medarbetare, heltidsanställd på IRIS skolan arbetar 25 % på RIKC. I
skolan tjänstgör denne som språkligt och kulturellt stöd i klassrummet. På
RIKC används arbetstiden till rekryteringsstöd och utbildningsinformation för
vuxenutbildning och för att fortsätta byggandet av samarbete mellan de olika
romska grupperna i Malmö.
Två praktikanter
Besök
RIKC:s öppettider för medborgarkontorsverksamhet är mellan kl. 10.00 och 14.00 varje
arbetsdag. Denna tid är i första hand avsatt för romer som kan komma och få vägledning
och rådgivning. 500 romer har besökt eller ringt RIKC för att få rådgivning under
perioden 4/1-12/12.
RIKC har fått flera besök från tjänstemän och politiker.
Romskt informations- och kunskapscenter
2
Enheten för minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholms län (Per Unckel,
landshövding, Lennart Rohdin, chef för enheten för minoritetsfrågor, Tiina Kiveliö,
utvecklingsledare inom enheten för minoritetsfrågor) och tjänstemän från Helsingborg,
Lund och Malmö besökte Romskt informations- och kunskapscenter för att möta
tjänstemän från skånska kommuner som arbetar med verksamheter med romsk inriktning.
Syftet med besöket var att få ökade kunskaper om situationen för romerna i Skåne och få
insikt i hur man bäst tillsammans med romska tjänstemän kan bemöta romska familjers
behov.
Andra besök som kan nämnas är 10 personer anställda på Sociala resursförvaltningen i
Göteborg, tre skoltjänstemän från Älmhult, två tjänstemän från Västerås, två tjänstemän
från Stockholm, ett flertal politiker från Malmö stad, osv.
Intern kompetensutveckling
I den interna kompetensutvecklingen av romer som hålls av centrets
verksamhetsansvarige ingår romer som är antingen anställda på RIKC eller samarbetar
med RIKC. Denna kompetensutveckling berör 9 personer.
Syftet med kompetensutvecklingen är att de berörda ska relatera sina vardagliga,
praktiska erfarenheter och kunskaper till teoretiska erfarenheter och kunskaper inom
fältet. Hypotesen är att man genom utvecklande av ett analytiskt förhållningssätt såväl till
praktik som till teori får kunskap om hur man kan utveckla nya arbetsmetoder. Andra mål
med denna kompetensutveckling är bl. a att öka romers sakkunskap och kompetens, att
institutionalisera ett professionellt och reflekterande sätt att (sam)arbeta, att få redskap för
och kunskap om lärande samt att sätta in sin identitet och kultur i en större social,
kulturell, språklig och historisk kontext. Denna kompetensutveckling handlar ytterst om
att konkretisera demokrati- och kunskapsutveckling utifrån premisser om minoriteters
rättigheter.
RIKC:s anställda och personer som är knutna till centret har under 2010 tillsammans läst,
analyserat och diskuterat böckerna:
 ”Begrav mig stående” av Isabel Fonseca,
 ”100 gånger miljö” utgiven av Naturskyddsförening,
 ”Född fördömd” av Irka Cederberg,
 ”Andras ramar våra villkor”, 2010, utvärdering av RIKC, Margareta Popoola,
Malmö högskola.
 ”Romska barn i skolor”, 2010, av forskarna Marianne Liedholm och Göran
Lindberg, Lunds universitet
 ”Romer i skolan – en fördjupad studie”, 2007, Skolverkets rapport
 ”Romers rätt – en strategi för romer i Sverige”, statens offentliga utredningar
(SOU 2010:55)
Romskt informations- och kunskapscenter
3
Kompetensutveckling, offentligt anställda
Denna kompetensutveckling handlar om kunskap om det romska, om
minoritetslagstiftning, om hur det är att vara både rom och svensk medborgare samt om
RIKC:s arbete med uppdraget att öka romskt deltagande i samhället.
RIKC har under år 2010:
 genomfört kompetensutveckling för polis i Malmö och Skåne (12 träffar med
15 till 20 deltagare per gång)
 föreläst för personal på Oxie stadsdelsbibliotek
 föreläst för 30 gymnasieelever på Latinskolan
 genomfört en halvdags kompetensutveckling för 35 lärare inom
Vuxenutbildningen i Eslöv
 föreläst och presenterat RIKC arbete på ”Konferensen om rasism” på
Stadshuset i Malmö. 150 tjänstemän och politiker deltog
 genomfört kompetensutveckling för 50 jurister (domare och handläggare) på
länsrätten i Malmö, om livsvillkor för romer i Malmö och Europa samt om
RIKC:s koncept
 föreläst för 60 internationella studenter från Malmö högskola samt vid ett annat
tillfälle medverkat i en paneldebatt på Malmö högskola om rasism och
diskriminering
 föreläst för studenter och lärare på Lunds universitet
 föreläst för 60 anställda på Malmö stadsteater som man planerar ett större
samarbete med framöver (tillsammans arrangera en workshop, en konsert,
mm)
RIKC får ofta besök av studenter från Lund och Malmö med anledning av att de skriver
om det romska och/eller är intresserade av centrets arbete. RIKC har haft omfattande
kontakter med media för att försöka påverka deras beskrivning och förklaring av det
romska. Detta är ingen lätt uppgift eftersom en hel del av de journalister RIKC möter har
en tendens att skriva om romer på ett onyanserat, sensationslystet och/eller dikotomiskt
sätt.
RIKC övertog i år ansvaret för sin hemsida. En samhällsvägledare, sakkunnig inom
området är operativt ansvarig för. Centrats verksamhetsansvarige valdes ut att bli en av
40 dialogledare för Malmös stadschefer inom EMÖ projektet.
Romskt informations- och kunskapscenter
4
Temakvällar
RIKC anordnar temakvällar där romer och icke romer möts och därmed får centret igång
viktig erfarenhetsförmedling. Detta upplevs som betydelsefullt för att utmana attityder
och värderingar som motverkar kunskaps- och demokratiutveckling.
RIKC har anordnat 6 temakvällar i år. Mer om dessa temakvällar (även med bildgalleri)
kan man läsa på:
http://www.malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med/Sa-arbetar-vimed.../Minoritetspolitik/Romskt-informations-och-kunskapscenter/Vara-temakvallaroch-moten/Bild-galleri---arrangemang-2010.html
I samband med temakvällarna har ett bra samarbete utvecklats med IRIS skolan,
Amnesty, RFSL, Kvarnby folkhögskola, Unga demokratiambassadörerna samt romska
föreningarna; Lovara, Romany patrin, Romskt kulturutvecklingscenter, Romano trajo,
Romskt kulturcenter, Romano paso research centre och Riksförbundet Romer i Europa.
RIKC har även hjälpt två nya romska förening i Malmö, Romani rota och Romane patra,
att få igång sitt arbete. RIKC har genom olika gemensamma aktiviteter institutionaliserat
samarbetet med föreningarna Lovara, Romskt kulturutvecklingscenter och Riksförbundet
Romer i Europa, vilket i det sista fallet initierades direkt efter att RIKC inrättades.
RIKC:s anställda var med på Förintelsens minnesdag på Stadsbiblioteket i Malmö i
januari i år. Minnesdagen genomfördes i samarbete mellan ABF, ARF, Röda Korset, FoU
Malmö Stad, Humanitetens hus, Stadsbibliotek, Sydsvenskan, m.fl. Ingen rom anlitades
som föreläsare, vilket påpekades för arrangörerna med ett förslag att de nästa år
involverar RIKC. Centrat är idag med i planeringsarbetet inför kommande minnesdag.
Genom att institutionalisera RIKC samarbete med övriga arrangörer så säkerställs
Malmös romers delaktighet i minnesdagen.
Förankring av det romska inom Dialogforum
För att söka motverka och motarbeta etnisk och religiös diskriminering inom Malmö
bildades Dialogforum. Dialogforum är en samlande kraft inom Malmö stad i kampen mot
hatbrott.
På ett tidigt stadium framkom önskvärdheten av att representanter från den judiska
församlingen och Malmös muslimer skulle medverka i dialogforums arbete, detta genom
att ingå i en arbetsgrupp.
Arbetsgruppen bildades också på ett tidigt stadium och under hösten tillkom även
Romskt informations- och kunskapscenter
5
representation av somalier och romer. Det romska i Dialogforum representeras av RIKC:s
verksamhetsansvarige tillsammans med en romsk tjänsteman som är anställd på IRIS
skolan.
Genom återkommande samtal i Dialogforumet, har en samsyn utvecklats då det gäller
bemötande. Denna samsyn uttrycks på följande sätt;
”Oavsett var i världen vi kommer ifrån eller har anknytning till, är vi förenade i det
faktum att vi nu bor och verkar i Malmö. Vad som än händer och sker utanför vår stads
gränser, skall vi inte låta dessa händelser bli avgörande för hur vi bemöter varandra som
malmöbor. Tillsammans slår vi vakt om alla människors lika värde”.
Romskt informations- och kunskapscenter föreslås av Dialogforum vara en resurs för
Malmö stad när det gäller information om och föreläsningsinsatser kring kunskapen om
det romska samt minoritetslagstiftningen.
Förankring av det romska inom det potentiella handelscentrumet Bazar
RIKC är genom verksamhetsansvariges medverkan involverad i Bazars arbetsgrupp.
Gruppens syfte är att bidra till en förstudie med Eskilstuna kommun som projektsägare
för att utreda möjligheten att anlägga Bazarer i deltagande kommuner. RIKC:s
medverkan har som syfte att tillgodose den romska delaktigheten i arbetet med att starta
Bazar.
Den gemensamma nämnaren för dessa kommuner är det stora intresse personer med
utländsk bakgrund har av att starta eget. Många har stora svårigheter att ta sig in på den
svenska arbetsmarknaden. I gruppen arbetslösa med utländsk bakgrund finns personer
med goda affärsidéer och erfarenhet av företagande från sina respektive hemländer.
Dessa entreprenörer kan bli självförsörjande om de får en möjlighet att starta eget. Dock
saknas ofta kontakter och/eller kunskaper om hur man startar företag i Sverige.
Språksvårigheter och finansieringsproblem är också vanligt förekommande hinder.
Genom att anlägga en Bazar - med olika stödinsatser via bl.a. Nystartskontoret,
Arbetsförmedlingens tjänster och utbildning inom t.ex. bokföring, marknadsföring och
skatteregler – så kan man stimulera och öka det invandrarägda företagandet i kommunen.
Förstudiens genomförande
Huvudsyftet är att kartlägga möjligheter och eventuella hinder för att anlägga en Bazar i
Malmö. Detta ska man göra genom att samordna intresserade aktörer inom kommunala
förvaltningar, näringslivet och frivilligsektorn. Fokusgrupper startas med personer av
annan etnisk bakgrund som vill starta företag. Marknadsundersökningar görs för att
kartlägga vilka varor som efterfrågas. Därefter sammanställs konkreta förslag till berörda
parter om hur man kan bidra och underlätta för personer med annan etnisk bakgrund att
Romskt informations- och kunskapscenter
6
starta och driva företag inom en Bazar. Om utfallet av förstudien är positiv och Malmö
stad ställer sig bakom förslaget, ska en genomförandeprojektansökan skickas till ESF.
Deltagande parter:
Tillväxtverket (Socialfonden mål 2)
Eskilstuna kommun, AF i Eskilstuna (Projektansvarig)
Malmö kommun, AF i Malmö
Göteborgs kommun, AF Göteborg, Migrationsverket i Göteborg
Västerås kommun
Södertälje kommun
Arbetsgruppen består av:
Andreas Konstantinidis
Lina Ehn
Saida Sokolovic
Dimitrios Skyfacos
Lars Ekström
Milos Aleksic´
Linda Attin
Tommy Wegbratt
Mujo Halilovic
Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad
Projektledare, AIC Hyllie
Arbetscentrum
Arbetsförmedlingen
AIC Hyllie
Fastighetskontoret / LIMA
Malmö ideella föreningars Paraplyorganisation
Näringslivskontoret
Romskt informations- och kunskapscenter
Samarbete med statliga myndigheter
Samarbete med DO om diskriminering inom sjukvården
Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar riktat med att synliggöra och motverka
diskriminering inom sjukvården. Initialt vill man utveckla kunskapen om och lägga
grunden för ett systematiskt arbete vad gäller tillgång till den mänskliga rättigheten
sjukvård.
En viktig del i detta arbete är att ta del av erfarenheter och synpunkter från berörda
aktörer som har kunskap om de uttryck diskrimineringen kan ta sig. DO bjöd därför in till
dialogmöten om allmänna frågor, vårdcentralen, sexuell och reproduktiv hälsa samt
psykisk ohälsa.
Diskrimineringen handlar främst om personalens bemötande, men också om svårigheten
för vissa samhällsgrupper att få tillgång till vård. DO var även intresserad av vilka
konsekvenser denna diskriminering kan få för individerna. I dialogen diskuterades också
normer och föreställningar.
Från DO fanns i dessa dialogmöten representanter från samtliga enheter med ett tillsynseller främjandeuppdrag. Flera intresseorganisationer kom till dialogmötena. Närvarande
Romskt informations- och kunskapscenter
7
var representanter från Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) i Malmö,
RFSL- Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, Elöverkänsligas riksförbund, Full
Personality Expression (FPE) vilka arbetar med frågor kring könsöverskridande identitet,
Personskadeförbundet RTP som företräder polioskadade, ryggmärgs- och nackskadade
och andra grupper vilka i en olycka krossat eller blivit av med vitala kroppsdelar, NSPH
– en paraplyorganisation för 13 mindre medlemsorganisationer. Organisationen
företräder personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD,
Aspbergers syndrom, Tourettes syndrom, tvångstankar, depression och ångest m.fl.,
Kvinnokommittén från Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige (SIOS),
Intersexuella i Sverige (INIS), Pensionärernas riksorganisation (PRO), Forum för kvinnor
med funktionshinder, Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Sveriges
Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR).
Samarbete med FHI, Delegationen för romska frågor, Länsstyrelsen m.fl.
RIKC:s två samhällsvägledare har deltagit på en nationell konferens i Stockholm som
anordnades av Statens folkhälsoinstitut (FHI) vars tema var nationella minoriteter, utsatta
kvinnor och våldsförebyggande arbete.
En samhällsvägledare var på ett seminarium i Stockholm om romska kvinnors situation.
Syftet med seminariet var att försöka åstadkomma en verklighetsbeskrivning av romska
kvinnors situation idag. Identifiera hinder och svårigheter men även möjligheter och
förslag som kan innebära att romska kvinnor och flickor i större utsträckning än idag får
del av sina mänskliga rättigheter. 30 kvinnliga deltagare fördelat enligt följande: romska
ledamöter från delegationen, företrädare från romska referensgruppen, aktivister och
yrkesverksamma romska kvinnor i olika åldrar, företrädare från Integrations- och
jämställdhetsdepartementet, Länsstyrelsen i Stockholm, Skolverket, Socialstyrelsen,
Kulturrådet, DO m.fl.
RIKC:s två anställda deltog i konferensen ”Hur mår Sveriges nationella minoriteter?” i
Stockholm. Statens folkhälsoinstitut fick ett uppdrag av regeringen att kartlägga hälsan
bland landets minoriteter. Kartläggningen sker i samråd med Socialstyrelsen och
företrädare för de nationella minoriteterna. Idag är kunskapsläget bristfälligt kring
hälsosituationen för de nationella minoriteterna samer, sverigefinnar, tornedalingar,
romer och judar. Mycket beror till stor del på svårigheter att få fram statistiskt underlag.
RIKC:s anställda representerade centrat och Malmö stad samt höll i en föreläsning om
RIKC:s verksamheter och plattform, vilket fick bra respons. RIKC knöt kontakter med
representanter från FHI, socialstyrelsen, socialdepartementet, integrations- och
jämställdhetsdepartementet, andra företrädare för de nationella minoriteter m.fl.
Verksamhetsansvarige och den romska brobyggaren på Kirseberg har besökt
Delegationen för romska frågor och träffat dess ordförande Maria Leissner och hennes
medarbetare. RIKC:s koncept presenterades och diskussion fördes om det fortsatta
arbetet med romsk minoritetsstatus på nationell nivå.
Romskt informations- och kunskapscenter
8
RIKC och representanter från Länsstyrelsen i Skåne har börjat skissa en utbildning för ca
10 romer som samhällsinformatörer, vilket man planlägger att involvera Malmö
högskolan i. Under planeringen diskuteras även behov av att utbilda två romska
hälsokommunikatörer eftersom romsk hälsa generellt sett är mycket dålig.
Samarbete med AF unga i Malmö Stad
Samarbetet inleddes med AF:s chef Goran Sehovac och två coacher anställda på AF.
Som alla rapporter om romska ungdomar visat saknar romska ungdomar incitament och
förebilder för studier. I detta samarbete har AF unga och RIKC formulerat en vision som
bygger på att vi skulle ta ut ca 20 ungdomar i 5-7 klass grundskolan och erbjuda dem
särskilt stöd för att nå högskolestudier.
Här handlar det om att erbjuda exklusiva stödinsatser för dessa elever från grundskolan
vidare till högskolan. I grundskolan tas specialkompetens in för att stödja vid läxläsning,
mm. En annan viktig faktor är att ha någon form av assistent i skolan som främjar god
arbetsmiljö och arbetsro för de romska ungdomarna.
I gymnasiet följer samma struktur. I högskola erbjuds mentorskap inom vald inriktning.
Denna typ av satsning måste vara långsiktig, över 10 års tid men samtidigt se till möjliga
synergieffekter på kort sikt.
Det finns många frågor att besvara, t ex:
Hur stärker vi aktuella individer så att de vill gå igenom denna resa?
Vad kan störa dem?
Vem kan äga denna typ av projekt!
Hur garantera respekt och integritet för deltagande elever?
Hur finansiera?
Vilka är vinsterna?
Hur hanterar de romska grupperna denna insats?
Samarbete med Högskolan/Universitet
Kartläggning av preventiva hiv/STI1-insatser i Skåne ur ett migrationsperspektiv
Romskt informations- och kunskapscenter har bidragit till kartläggningen med
kunskapsunderlag när det gäller romer utförd hösten 2009 i enlighet med ett uppdrag
formulerat av Avdelningen för folkhälsa och miljö i Region Skåne tillsammans med
Folkhälsoenheten i Malmö stad.
Kartläggningens syfte är att bidra till det kunskapsunderlag som behövs för att utveckla
metoder för ett hållbart hiv/STI1-preventionsarbete riktad till personer med utländsk
bakgrund. I denna kartläggning har inte sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive hiv/STI
och aids ingått specificerat. RIKC menar emellertid att det finns behov av att utveckla ett
sådant arbete framöver. För att lyckas är det viktigt att dessa frågor behandlas på ett sätt
Romskt informations- och kunskapscenter
9
som respekterar romska traditioner kring hur, med vem och i vilka sammanhang sådana
teman tas upp. RIKC menar att för att skapa trovärdighet och nå framgång är det helt
centralt att romer själva är involverade i arbetet i alla skeden.
Rapport ”Romska barn i skolor”
Rapporten bygger på en undersökning som två forskare gjort på uppdrag av Delegationen
för romska frågor. Romskt informations- och kunskapscenter hjälpte till med logistiken
för undersökningen.
Uppdraget var att studera om särskilda insatser för romska barn påverkar deras
skolresultat. Studien har gjorts i sju skolor i Malmö som i varierande grad har erfarenhet
av att ha romska elever. Studien strävar efter att få en bild av hur dessa skolor ser på de
romska barnens skolgång och hur de tar sig an dem för att förbättra deras skolresultat.
Författarna, Marianne Liedholm och Göran Lindberg, är docenter och f.d.
universitetslektorer vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
I detta sammanhang kan påpekas att RIKC förra året involverades i Statens
folkhälsoinstituts uppdrag att kartlägga hälsan bland landets minoriteter. Representanter
från FHI och RIKC har i år fört en fortsatt diskussionen om hur ett framtida samarbete
rörande romer skulle kunna bedrivas för att främja hälsa och förebygga ohälsa.
Samarbete med kommunala verksamheter
Samarbete med AIC
RIKC tillsammans med andra från referensgruppen försöker inledda ett samarbete med
AIC utifrån Iris skolans elevers behov och förutsättningar (utifrån mandat från
referensgruppen för IRIS skola). Här kommer en sammanfattning av möten med
AIC/stadsdelarnas representanter:

Generellt sett är stadsdelarna inte intresserade av att arbeta med specifika insatser
som riktas till bara en målgrupp, utan vill mer arbeta med generella insatser för
alla som är inskrivna vid AIC. De anser att det är bättre att lyfta fram enskilda
individer istället för romer som grupp när man skapar och planerar aktiviteter. De
hänvisar till normaliseringsbegreppet. Referensgruppen anser däremot att romer
historiskt sett inte fått/erbjudits samma möjligheter till utbildning som andra
folkgrupper. Detta har i sin tur bidragit till dagens brist på förebilder och
skoltradition, som i kombination med gruppens socioekonomiska villkor och
diskriminering kan åberopas som argument för en positiv särbehandling.

AIC betonar också vikten av att arbeta med tidiga insatser under utbildningen - att
jobba långsiktigt och kanske med små steg. AIC har som uppdrag att jobba nära
Romskt informations- och kunskapscenter
10
SFI-undervisningen. Man välkomnar oss till Fosies egen SFI-utbildning som
bedrivs på AIC, för att se hur de jobbar.

Referensgruppen måste uttala vilka förväntningar som finns på ett samarbete med
AIC. Det ska vara tydligt vad som hindrar den sökande från att at del av AIC:s
ordinarie insatser.

När det gäller praktik så tror AIC att det ska vara kommunala praktikplatser i
första hand och att det är här vi kan ha lättast att finna bra och lämpliga
arbetsplatser. Näringslivet har stora krav på hur en praktikant ska fungera vilket
kanske inte skapar ett bra möte mellan praktikant - arbetsplats.

Arbetscentrum kan tänka sig att skapa ett projekt inom sin verksamhet, t.ex. inom
sömnad. Finns det en hållbar idé och plan för projektet så kan det låta sig göras.
Det planerade samarbetet med AIC och Arbetscentrum fick avbrytas på grund av en
förestående omorganisation men planeras fortsätta i början av nästa år.
Samarbete med Kulturstöd Malmö stad
Från och med mars 2010 administrerar Kulturstödet ett nytt stöd för att bevara, utveckla
och sprida romsk kultur. Stödet är kopplat till att den 1 januari 2010 trädde lagen
(2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Enligt denna lag skall
det allmänna främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin
kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av
minoritetsspråket skall särskilt främjas. Det avsatta årliga beloppet för detta stöd uppgår
till 160 tkr. Det särskilda stödet för romska kulturprojekt kan sökas löpande och skall
handläggas på högst tre veckor. Kulturstödet vill på detta sätt uppmuntra fler romska
kulturföreningar att söka stöd till utåtriktade kulturarrangemang.
Kulturstöd, Fritidsförvaltning och RIKC har haft ett par möten. En gemensam folder har
tagits fram och den delades ut på ett möte på IRIS skolan till romer och romska
föreningar som vill ansöka om kommunala pengar som är avsatta för romsk kultur. Till
det mötet kom 70 romer.
RIKC och Kulturstöd har startat ett projekt som syftar till att skapa en modell för att nå ut
med information om stödet till romska grupper. Erfarenheter både från Kulturstödet,
Föreningsavdelningen och Romskt informations- och kunskapscenter visar att det
traditionella sättet att gå ut med information (via skriftligt informationsmaterial, hemsida
o.s.v.) inte fungerar för denna grupp. Bland annat på grund av att en del av romerna inte
är läskunniga, och därför krävs det personliga möten. Det är viktigt att arbeta genom
nätverken i den romska befolkningen, och arbeta med såväl nätverken som de enskilda
individerna.
Romskt informations- och kunskapscenter
11
Det bör också tas i beaktande att romer är en grupp med lågt förtroende för
samhällsinstitutioner och mycket av informationen kommer därför att bygga på att skapa
ett förtroende för en offentlig organisation. I retur vill Kulturstödet få information som
ökar enhetens förståelse för romer. Förhoppningen är dessutom att modellen skall kunna
appliceras i flera sammanhang för att öka deltagandet även från andra grupper som för
närvarande är svagt representerade i verksamheten.
Tanken är att projektet ingår som en del i det förberedelsearbete, som påbörjats under
våren 2010 (och ska fortsätta under nästa år) och utmynna i en långsiktig plan för
informationsinsatserna de närmaste 1-2 åren.
Samarbete med IRIS skolan
RIKC:s anställda är medlemmar i referensgruppen för IRIS skola.
De områden som referensgruppen i samråd med de studerande eleverna kommit fram till
är viktiga för utbildningen är följande:
1. Romsk (inter)kulturell kompetens
2. Elevråd - Elevinflytande – de studerande måste utveckla/ges stöd i att utveckla sin
förmåga att utöva inflytande och ta ansvar för bl.a. sina studier
3. Samarbete med RIKC
4. Skolmiljön – behöver anpassas till målgruppen (förståelse för romsk kultur, t.ex. inte
ha toalett i anslutning till kök)
5. Starta kaféverksamhet på skolan
6. Undervisning i romsk historia, kultur, språk, diskriminering – viktigt att förstå sin
historia och kultur för att leva här och nu.
7. Kunskap om vilka möjligheter minoritetslagstiftningen innebär för romerna – ha insikt
i vad lagstiftningen avser med rättigheter och möjligheter.
8. Romska förebilder – det finns ca 30 personer som sagt ja till att filmas för att sedan
visas som god exempel i utbildningen. Det är viktigt att kunna identifiera sig med
närliggande målbilder. Det är möjligt för dem, det är möjligt för mig.
9. Önskvärt att starta ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete med AF, AIC, UF, IRIS
skolan, RIKC m.fl. – studierna måste leda vidare och det ska finnas en bra
utslussning/planering för alla som slutar. Arbetsmarknadsprojekt skulle kunna vara en
möjlighet att komma vidare.
Romskt informations- och kunskapscenter
12
Vi pratade även om utbildningar som en fortsättning efter grundläggande
vuxenutbildning. Man påtalar att Stockholm har en elevassistent- och
behandlingsassistentutbildning för romer. Det är bättre att jobba med att hitta bra
övergångar till alla de reguljära utbildningar som finns, än att bara satsa på en eller få
utbildningar direkt riktade till romer.
10. Individuell handledning genom studierna – uppföljning av studierna är viktigt för att
se resultat och för att planera delmål på vägen.
11. Samverkan med Lärcentrum, ungdomscoacher, Vägledningscentrum,
föräldrakommunikatörerna och New City.
Personerna i referensgruppen ska fungera som språkrör (både ta in information och dela
med sig av diskussionerna till berörda).
Det är viktigt att diskussion förs om önskad kompetens på den personal som anställs. Vi
kom fram till att det är av stor vikt att varje tjänst har en tydlig beskrivning av sitt
innehåll samt uttalade kompetenskrav utifrån uppdraget, vare sig det gäller en
yrkeskompetens eller kulturell kompetens. Det påpekas att man idag inte har romsk
personal i den omfattning som man har haft, de studerande önskar sig mer romsk
personal på IRIS skolan.
Samarbete med romsk brobyggare på Kirseberg
RIKC har tillsammans med brobyggaren börjat förberedda en romsk förskoleafton för att
diskutera vikten av förskola.
Syftet med förskoleaftonen
 Ge en bild av vad förskola är
 Vad gör barnen på förskolan
 Dialog förs kring vad som saknas på förskolan för att den skall vara intressant för
romer
 Vad hoppas man på för sina barn
Ett annat samarbete med den romska brobyggaren handlar om ett pilotprojekt. Projektet
är inriktat på unga romer i åldern 16-18 boende i Rosengård och syftet är att att öka
andelen som fortsätter studera på gymnasiet eller hittar andra former av daglig
verksamhet, t ex praktik. Projektet syftar vidare till att hitta former för övergången från
grundskola till gymnasiet eller annan sysselsättning (utifrån kommunens
uppföljningsansvar). Arbetet i projektet skall ske utifrån en helhetssyn vilket bl.a. innebär
att problem/svårigheter för en individ/familj förklaras utifrån ett samspel mellan många
olika faktorer och att arbetet därför behöver bedrivas på bred front.
Projektet följs upp efter en termin och vid behov vidtas åtgärder för fortsatt utveckling.
Romskt informations- och kunskapscenter
13
Projektet baseras på följande frågor till förälder och elev
 Vad ser ni/du som anledning till att skolan fungerar alternativt inte fungerar?
 Känner du dig trygg i skolan?
 Tar lärarna hänsyn till din åsikt?
 Gör skolarbetet dig så nyfiken att du får lust att lära mer?
 Vet du vad du skall kunna för att nå målen?
 Får du reda på hur det går för dig i skolan?
 Får du hjälp av lärarna när du behöver det?
 Förväntar sig dina lärare att du skall nå målen i alla ämnen?
 Har du bett om hjälp med skolarbetet?
 Har du fått hjälp i de fall du önskat?
 Om du inte har bett om hjälp, varför?
 Hur har hjälpen fungerat?
 Hur ser förutsättningarna ut för dig i skolan?
 Vilka behöver delta för att din skolgång ska fungera.
 Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att fortsätta med dina studier?
 Hur ser dina föräldrar på studierna?
 Vad har fungerat bra för dig i skolan?
 Finns det saker som har varit svåra för dig i skolan?
Familjens sociala och ekonomiska situation
 Boende
 Arbete/sysselsättning
 Ekonomi
 Familjerelation
 Hälsa
 Kön på elev
Samarbete angående etablering av en antidiskrimineringsbyrå i Malmö
RIKC:s två anställda har under 2010 deltagit i arbetsgruppen för
antidiskrimineringsarbete. I gruppen ingår förenings- och politikerrepresentanter. Arbetet
har lett till:
Att ett flertal organisationer bestämt sig för att driva en verksamhet mot diskriminering
Att deltagande föreningar företräder olika diskrimineringsgrunder
Att det hos deltagande föreningar finns lång erfarenhet av ideellt arbete.
Att man anställt medarbetare som är juridiskt kunniga, har kunskaper i mänskliga
rättigheter och är duktiga på kommunikation.
Beträffande organisationsformer finns det i princip två modeller för de befintliga
byråerna:
Romskt informations- och kunskapscenter
14


Att en organisation är huvudman för antidiskrimineringsbyrån och har en
referensgrupp med olika föreningar till förfogande.
Att ett antal föreningar/organisationer går samman och bildar en gemensam
organisation/förening som driver antidiskrimineringsbyrån.
RIKC:s organisatoriska och geografiska framtid
Diskussionen om RIKC:s lokaler och om RIKC:s geografiska och organisatoriska
position inom Malmö stad har tagits upp och diskuterats i flera olika sammanhang.
RIKC har ett kommunövergripande uppdrag med en placering i en av stadsdelarnas
bibliotek. Med en förändrad lokalisering skulle det övergripande uppdraget kunna
tydliggöras.
En brist med nuvarande placering är dessutom att man får för få spontana besök,
tillgängligheten skulle öka ifall RIKC placerades mer centralt. De lokaler RIKC
disponerar är inte heller anpassade för RIKC:s operativa arbete.
Dessa brister påpekas i den utvärdering som Malmö högskola gjort. I utvärderingen
förslås säkerställande av RIKC:s långsiktiga finansiering samt förändring av centrats
organisatoriska tillhörighet och lokalisering.
Epilog
RIKC har fått lokalt, regionalt och nationellt erkännande för sitt arbete.
I SOU 2010:55 lyfts verksamheten fram som ett nationellt exempel med ett koncept som
rekommenderas till andra kommuner. Eftersom centret bara funnits ca 1½ år är
"modellen" inte färdigutvecklad. För att påverka romers utanförskap krävs långsiktigt och
uthålligt arbete som i sin tur kräver engagemang, tid och resurser.
RIKC:s modell benämns på nationell nivå ofta som Malmömodellen. Malmö stad har
genom RIKC:s arbete blivit banbrytande och kan på sikt bli kunskapsledande inom ett
komplext och för samhällsutvecklingen viktigt kunskapsområde.
Hela utredningen från Delegationen för romska frågor nås på de två länkarna nedan.
Den viktigaste delen av utredningen hittar man i den nedersta länken, del 2 av 2. Det är
kapitel 5 som har samma titel som hela utredningen, "Romers rätt - en strategi för romer i
Sverige", där presenteras delegationens förslag för framtida arbete (sid 203-233), även
RIKC:s/Malmö stads koncept lyfts här fram.
Romers rätt - en strategi för romer i Sverige, SOU 2010:55, del 1 av 2 (pdf 1,5 MB)
Romers rätt - en strategi för romer i Sverige, SOU 2010:55, del 2 av 2 (pdf 2,5 MB)
Romskt informations- och kunskapscenter
15
Romskt informations- och kunskapscenter
16