Att kunna redovisning är viktigt – att förstå det
ekonomiska språket är större. (eller, att kunna grammatik
och ordlista är bra men att kunna föra samtal om viktiga
företagsekonomiska frågor är större).
”What is the greatest invention in all of mathematics? I answer, = (the equal sign). It
supports the equation, which allows one to manipulate data in an orderly fashion,
preserving the equality. What is the greatest invention in all business history?
Double-entry bookeeping… (the equivalent of an equal sign).
Thomas C Schelling. Nobelpristagare i ekonomi 2005.
”In an earlier era, when many people were involved in surveying land, it made sense to
require that almost every student entering a top college know something of
trigonometery. Today, a basic grounding in probability, statistics and decision
analysis make far more sense.”
Lawrence Summers, tidigare rektor vid Harvard.
”The New Bookkeeper Is a Robot. In corporate finance departments, software does
tasks that one took armies of people”
Wall Street Journal, 5 maj 2015.
Introduktion
De tre inledande citaten lyfter på olika sätt fram redovisningens stora, men idag också
förändrade roll. Redovisningen, eller mer rättvisande, det ekonomiska språket, med dess
vidhängande möjligheter till variationer och manipulationer (”calculation”) är sedan
länge av stor samhällelig betydelse. Något som bland annat uttrycks i det återkommande
uttryck ”Accounting is the language of business”. Med den ökade finansialisering som
idag råder globalt, ställs också ökade förväntningar och krav och på denna ekonomiska
språkbildning och dess praktik.
Som svar på det pågår idag också en omfattande utveckling inom kunskapsfältet.
Tillgång till ny teknik skapar nya förutsättningar för arbetets praktiska utförande.
Samtidigt som nya institutionella förhållanden ställer nya krav på ekonomisk kunskap,
tolkning och förståelse. Framväxten av ”Fair Value Accounting är ett av flera uttryck på
det senare.
Även om det mesta av initiativen och utvecklingen idag sker utanför den akademiska
världen, innebär det även förändrade krav på akademisk företagsekonomisk utbildning
både vad gäller ämnesinnehåll och pedagogik. Nya ”verktyg” för analys (exempelvis
beslutsteori och statistik) kan exempelvis behöva läras ut och tillämpas, för att förbättra
förmågan till analys och egen professionell reflektion. Större betoning kan även behöva
fästas vid kommunikation av de insikter som redovisningen ger. För att det ska vara
möjligt att genomföra inom en företagsekonomisk grundutbildning är det troligt att
andra områden/frågor behöver tonas ned eller lyftas ut.
Följande underlag innehåller tre tankar om vad som kan behöva åtgärdas inom
redovisningsämnets grundutbildning för att uppnå en bättre, och emotionellt mer
tilltalande (”roligare”) kunskapsutveckling.
De tre idéerna som diskuteras är:
1) Behovet av att förändra en alltför detaljrik grundutbildning i redovisning i
riktning mot principer, modeller och därigenom skapa bättre förutsättningar för
en djupare ämnesförståelse.
2) Att motverka en ensidig instrumentell teknikdrillning, i riktning mot behovet av
att även förstå organisatoriska sammanhang. Både ”siffror” och ”text” är
väsentligt för att utveckla en god förståelse för det ekonomiska språkets
innebörd och konsekvenser.
3) Omformera grundutbildningen i redovisning från att huvudsakligen vara en
utbildning av producenter av ekonomisk data, till designers och systemägare av
utvecklade redovisningssystem/ informationssystem. Från
transaktionsekonomer till strategiska, analytiska, ekonomer. Med detta följer
behovet av en ökad kompetens av ICT i svensk företagsekonomisk utbildning.
