Ekonomins betydelse

Ekonomins betydelse
3 september 2015
Mikael Stigendal
Malmö Högskola
Städer
Kommissionär i
Malmökommissionen
Samhällsperspektiv
Sammanhållning
Forskning om
storstadsinsatser
Interaktiv forskning
Tematisk expert i
URBACT
Professor i Sociologi
Urbana Studier, Malmö Högskola
www.mikaelstigendal.se
1986-94
1995-98
1998-99
2002-03
2000-04
2004-06
2006-07
2006-08
2008-14
1
Tillväxt – vad är det?
” tillväxt, ekonomisk tillväxt, ökning över tiden av produktionen av
varor och tjänster i ett land, bruttonationalprodukten (BNP).” (NE)
 Vinstdriven tillväxt
 Behovsdriven tillväxt
 Engångstillväxt
Tillväxt – vad är inte det?

Kvinnor och män i åldersgruppen 20–64 år arbetar i genomsnitt ungefär 8 timmar om dagen om man
summerar betald förvärvsarbetstid med obetald hemarbetstid. Män arbetar några minuter mer än kvinnor.

Den totala arbetstiden för både kvinnor och män i åldersgruppen 20–64 år har minskat med 30–40 minuter
per dygn jämfört med början av nittiotalet.

Kvinnor ägnar mer tid åt obetalt hemarbete än män även om skillnaden minskat med tiden. Jämfört med
början av nittiotalet har kvinnor i åldersgruppen 20–64 år minskat sitt hemarbetande med i genomsnitt mer
än en timme per dygn.

Av kvinnors totala arbete består 46 procent av obetalt hemarbete. 1990/91 stod hemarbetet för 55 procent.
Mäns obetalda hemarbete står för 36 procent av det totala arbetet. En ökning med ungefär 3 %-enheter.
2
Vinstdriven tillväxt – kapitalism
 Industridriven: Ackumulation genom produktion av värden
 Finansdriven: Ackumulation genom berövande av värden
Efterkrigstidens industridrivna
tillväxtmodell
Ökade investeringar i
massproduktion
Industrin dominerar
(konsumtionsvaror)
Höjd vinst
Tillväxt: Storskalig massproduktion
med ständigt stigande produktivitet
(rationaliseringstillväxt)
Generalisering av
masskonsumtionsnormer
Infrastruktur
Ökad efterfrågan på
massproducerade varor
Offentlig välfärd
Individuell massvälfärd
Höjd skatt
Höjd lön
3
Den inkluderande staden
Ca 1945-1985
 Växte i takt med kapitalismens expansion
1994
 Attraherade utomstående
 Inflyttare fick jobb
 ”Från mörkret stiga vi mot ljuset”
Nutidens finansdrivna tillväxt
Finanskapitalet dominerar
Ökad spekulation
Ökade betalningar
Bubbeltillväxt (spekulation
– ackumulation genom berövande) globalt
Ökad
lyxefterfrågan
Ökad
massefterfrågan
Ökad vinst
Ökad utlåning
Rationaliseringstillväxt i globala nord
Sweatshoptillväxt i globala syd
Individuell massvälfärd i globala nord
Ökade
löneskillnader
Individuell lyxvälfärd i globala nord
4
Den exkluderande staden
 Svårare att ta sig in
 Lättare att hamna utanför
 Inflyttare får inga jobb
 ”Från ljuset tåga vi mot mörkret”?
Tillväxtmodeller i Europa
Norr: Export-orientering & finansialisering
Väst: Övergripande finansialisering
Centrum: Övergripande export-orientering
Öst: Beroende export-orientering & finansialisering
Söder: Beroende finansialisering
5
… är utåtriktat …
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4763
… men också
inåtriktat genom
åtstramningspolitiken!
Grekland

En historia med blodigt krig, militärdiktatur och outvecklad välfärdsstat

För högt valutainträde Euron och fiffel med siffror

Utkonkurrerad av tysk export genom dess nedskärningar

Fick låna till för låg ränta p g av Tyskland

Blev beroende av extern finansiering
(behjälpta av Goldman Sachs)
“‘beggar-thy-neighbour’ policy for Germany, on condition that it beggars its own workers first.”

Pengarna lånades av banker, inte av skattebetalare

Eurozonens ledare löste ut bankerna och ställde därmed folken mot varandra
6,0
5,0
Tillväxt i ett urval EU-länder, 2003
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
-1,0
6
Vilket blir nästa land?
Nyliberalismens epok
“a political project that is justified on philosophical grounds and seeks to
extend competitive market forces, consolidate a market-friendly constitution,
and promote individual freedom” (Encyclopedia of Globalization, 2012)
 Fri marknad: Utvidgning av marknadskrafterna
genom bl a avregleringar och privatiseringar
 Stark stat: Förstärkning av övervakande &
repressiva funktioner – nedskärningar av välfärd
 Individualiserade individer: Både i framgång och
motgång (”blaming the victims”)
”De framsteg som skedde när det gällde den globala ekonomiska tillväxten och jämlikheten i hälsa mellan 1960 och 1980 har dämpats
avsevärt under den påföljande perioden (1980–2005), då den globala ekonomiska politiken tvingat fram begränsningar av utgifterna för
den sociala sektorn och bromsat den sociala utvecklingen. Under den andra globaliseringsfasen efter 1980, har det också skett en påtaglig
ökning, och en ökad regelbundenhet, av ekonomiska kriser, regionala konflikter och påtvingad och frivillig migration i världen.” (s 19)
7
Finansialisering
 En exempellös expansion under de senaste 30 åren av finansiella
tillgångar och aktiviteter i förhållande till resten av ekonomin …
 … på bekostnad av den reala ekonomin vad gäller såväl dess nivå
som investeringar i den
 … beroende av konsumtionsledda högkonjunkturer baserade på lån
och särskilt spekulation på boende- och fastighetsmarknaden
 … genomsyrande allt fler områden av det ekonomiska och sociala
livet, t ex pensioner, utbildning och hälsa
 … och ingående i en finansdriven tillväxtmodell!
Problemet:
Finansdriven tillväxt – ojämlikare välfärd
Ekonomi
Socialt
Är det detta som är
ekonomisk hållbarhet?
Är det detta som ska bli
social hållbarhet?
Det samhällsviktiga
Makten (governance)
Uppmärksammade framgångar (t ex BNP)
Oproblematiska bostadsområden
Boende: Privat och vinstmaskin
Innanförskap
Det mindre samhällsviktiga
Maktlösheten (government)
Ouppmärksammade framgångar (t ex tillit)
Problematiska bostadsområden
Boende: Kollektivt och trångt
Utanförskap
8
Övergripande
rekommendationer
 Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor & göra samhällssystemen mer jämlika
 Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och
demokratisera styrningen
Lösningen:
Hållbar samhällsutveckling genom
kunskapsallianser
Tillväxt …
… och välfärd …
En bättre diskussion om
ekonomisk utveckling och
tillväxt, vad man ska mena med
tillväxt, vilken tillväxt vi ska ha,
om vi ska ha nån, hur man ska
mäta det osv.
Kunskapsallianser kan bidra till
att sprida den organisationsform
som kallas självständigt lärande,
vilket är bra för såväl social som
ekonomisk utveckling
… måste hänga
ihop!
En faktisk delaktighet som
befrämjar känslan av
delaktighet – tillvaratagandet
av människors kunskaper och
engagemanget i
kunskapsallianser gör att man
känner sig behövd och det
bidrar till bättre välfärd
Förbättrad kvalitet på den
offentliga efterfrågan och
därmed indirekt styrning av
tillväxten i en mera
behovsprövad riktning
Tillvaratagande av erfarenheter och kunskap som samhället behöver
Förbättrade definitioner av vad som är problemen samt ett bättre
tillvaratagande av idéer och förslag på lösningar
9
www.mikaelstigendal.se
10