Malmös genomförande för att uppnå
jämlik hälsa utifrån Kommissionen
för ett socialt hållbart Malmö
Anna Balkfors
Huvudsekreterare Malmökommissionen
www.malmo.se/socialhallbarhet
Malmö 2017-03-21 Nationell konferens, Hur kan Finsam bidra till jämlika livsvillkor?
Skapa samhälleliga
förutsättningar för hälsa på lika villkor
1.
Delaktighet och inflytande i samhället
2.
Ekonomiska och sociala förutsättningar
3.
Barn och ungas uppväxtvillkor
4.
Hälsa i arbetslivet
5.
Miljöer och produkter
6.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7.
Skydd mot smittspridning
8.
Sexualitet och reproduktiv hälsa
9.
Fysisk aktivitet
10.
Matvanor och livsmedel
11.
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Skillnader
Lägst
Skillnad
27%
73
11%
50
35%
24
40
7%
59%
74.6 år 6.4
25
Högst
100% Behörighet till gymnasiet
61%
75%
32%
25
81 år
Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2010
84%
Barnfattigdom
Förvärvsarbetande
Rökning
Valdeltagande
Medellivslängd
Skillnader i hälsa ökar mellan länder,
i länder, i städer
55 år
Kvinnor: Japan - Zimbabwe
44 år
Män: Island - Swaziland
Källa; WHO (2008): Closing the gap in a generation
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa?
Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och
vardagslivets villkor är orsak till en stor del av
ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder
och inom städer.
Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna
ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar
människor i stor skala.
Källa; WHO (2008): Closing the gap in a generation
Ojämlikhet i hälsa uppstår
genom att de förhållanden,
villkor och miljöer som
människor lever i skiljer sig
påtagligt åt för människor i
olika sociala positioner.
(SOU 2016:55)
Kommission för ett socialt
hållbart Malmö
•
Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010
•
Politisk oberoende kommission
•
Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier
för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö.
•
Sociala bestämningsfaktorer
•
Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska
förutsättningar, demokrati och delaktighet.
•
Bred involvering
•
Slutrapport 1 mars 2013
Dialog
Hearing: Förskola –
jämlik hälsa
Workshop:
Minska
barnfattigdom
Seminarium:
Hållbar utveckling
-hälsa
Övergripande rekommendationer
•
Etablera en social investeringspolitik som kan
utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra
samhällssystemen mer jämlika
•
Förändra processerna genom att skapa
kunskapsallianser och demokratisera styrningen
6 områden
24 mål
72 rekommendationer
1.
Barn och ungas levnadsvillkor
2.
Boendemiljön
3.
Utbildning
4.
Inkomst och arbete
5.
Hälso- och sjukvård
6.
Förändrade processer – kunskapsallianser &
demokratiserad styrning
Från kommission till utvecklingsarbete
2013
Kommunstyrelsen beslutar om bred remiss,
hållbarhetsredovisning, sociala investeringar i budget
2014
Det fortsatt arbete för socialt hållbart Malmö beslutades i
kommunstyrelsen
•
Kommunstyrelsen ställer sig bakom de två övergripande
rekommendationerna.
•
Alla nämnder och bolagsstyrelser ska beakta slutrapport och
underlagsrapporter samt de bedömningar som gjorts av stadskontoret
och kommunstyrelsen, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social
hållbarhet.
•
•
32 nya utredningsuppdrag till olika förvaltningar
•
12 identifierade utvecklingsområden
•
35 pågående arbete
Årligen återkomma med en uppföljning
Malmö stads budget
2015, 2016, 2017
”Med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska
staden arbeta med sociala investeringar och bygga nya
kunskapsallianser. (2015)
”Malmö stad är en lärande organisation och genom
kunskapsallianser med forskning, civilsamhälle,
näringsliv och andra myndigheter ska staden arbeta
vidare i Malmökommissionens anda för att skapa
social hållbarhet och minska skillnader i hälsa.”
(2016)
Under året ligger fokus på att fortsätta utveckla arbetet
enligt Malmökommissionens rekommendationer. Det
sociala investeringsperspektivet och kunskapsallianser
med det omgivande samhället står i centrum. (2017)
Sociala investeringar ett par
exempel
1. Socialt investeringsperspektiv;
•
Malmö stads budgetprocess
•
Satsning för hemlösa barnfamiljer; Kommunekonomisk beräkning och
konsekvensbeskrivning för 100 Lägenheter från MKB och Kommungemensam
bostadsrådgivning.
•
Barn blir; förskola, individ och familjeomsorg, forskare
•
BID -Sofielund, Yalla-trappan, Stadsomvandlingsprocesser tex Amiralstaden
2. Sociala investeringsfonder – systematiska uppföljningar
•
Hela Familjen - en samhällsekonomisk beräkning
•
Stora samhällsekonomiska vinster (16-42 mkr efter 5 år)
•
Uppföljningen av insatsen - avgörande för beräkning
6 områden
24 mål
72 rekommendationer
1.
Barn och ungas levnadsvillkor
2.
Boendemiljön
3.
Utbildning
4.
Inkomst och arbete
5.
Hälso- och sjukvård
6.
Förändrade processer – kunskapsallianser &
demokratiserad styrning
Område 3: Utbildning
1.
Likvärdighet och hög kvalitet
2.
Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa
3.
Grundskolan – en likvärdig skola?
4.
Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande
5.
Gymnasieskolan – inte en skola för alla?
6.
Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar
7.
Skolsegregationen
Område 4: Inkomst och Arbete
” En person som är arbetslös riskerar att bli sjuk i större
utsträckning och kostnaden blir högre för individen och för
samhället än kostnader för arbetsmarknadsinsatser. ”
1.
Inkomster och försörjning
2.
Arbetsmarknad
3.
Arbetsmiljö och arbetsorganisation
4.
Det obetalda arbetet
Uppföljning av arbetet
1.
Två övergripande rekommendationer
• Etablera en social investeringspolitik…..
• Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och
demokratisera styrningen
2.
Uppföljning av Malmökommissionens förslag
• 32 nya utredningsuppdrag till olika förvaltningar
• 12 identifierade utvecklingsområden
• 35 pågående arbeten
2014
Intervjuer med direktörer från samtliga förvaltningar
Status för de 32 utredningsuppdragen
2015
Text analys av samtliga nämnders årsanalyser
Status för de 32 utredningsuppdragen
Förflyttning i organisationen…
”Tekniska nämnden ska genom förbättrad delaktighet med det unga
Malmö utveckla tillåtande stadsmiljöer som gynnar social hållbarhet i
enlighet med intentionerna i Malmökommissionens rapport”
(Tekniska nämnden/Fastighetskontoret och Gatukontoret)
”Förståelsen har ökat för vad som påverkar en socialt hållbar utveckling
och vad kontoret idag redan bidrar med.”
(Gatukontoret)
Kulturintresseundersökningen visar på de geografiska skillnaderna i
staden avseende såväl utövande av som konsumtion av kultur.”
(Kulturnämnden)
”Nämnden har för avsikt att följa upp effekterna av samverkansformerna
och göra en analys av svårigheten att bedöma om resultaten av
samverkan leder till god hälsa på lika villkor”
(Sociala resursnämnden)
Uppföljning utredningarna
Uppföljning av 32 utredningarna 2015 & 2016
Inte påbörjats, avstannat , ej avslutade (1),
(2016; 0)
Fortlöper planenligt (14), (2016; 4)
God utveckling eller avslutade (17), 2016; 27
Utvärdering 2017-2018
Kommunstyrelsen beslutade mars 2017 om en utvärdering;
1.
Analysera processen och organiseringen av arbetet med
Malmökommissionen och det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö
för att dra lärdom för organisering framåt.
2.
Analysera resultat och effekter av de initiativ som genererats ur
Malmökommissionen och de beslut som kommunstyrelsen fattat för att dra
slutsatser om framtida prioriteringar. Utvärderingen ska ge förslag på hur en
modell för uppföljning av effekter kan följas på lång sikt.
3.
Generera ett lärandemoment så att utvärderingen och analyserna tas till
vara och används som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet för Malmö
som en hållbar stad.
Lokala och regionala
”kommissioner för jämlik hälsa
Malmös genomförande för att uppnå
jämlik hälsa utifrån Kommissionen för
ett socialt hållbart Malmö
Anna Balkfors
[email protected]
Nyhetsbrev, rapporter m.m;
www.malmo.se/socialhallbarhet
Malmö 2017-03-21 Nationell konferens, Hur kan Finsam bidra till jämlika livsvillkor?
