Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
HEMSIDA: www.malmo.se/kommission
BLOGG: www.malmokommissionen.se
Josephine Nellerup
Planchef/avdelningschef
Stadsbyggnadskontoret Malmö
[email protected]
HUMAN
KAPITAL
Malmö har ca 315 000 invånare
Vi har en ung befolkning, 48%
är under 35 år.
31 % är födda i utlandet, från
178 länder.
Malmö växer med 2% per år,
dvs ca 5500 personer
Nästan hälften av dem som
flyttar till Malmö är mellan 2030 år.
Vi är troligen 100 000 fler
invånare inom 20 år.
Ca 160 000 arbetsplatser och
till 60 000 inpendling
Det genereras ca 3000 nya
arbetsplatser varje år.
Totalt färdigställdes ca 1100
bostäder under 2013.
Socioekonomiska skillnader
Barn från hushåll med låg inkomst
Malmö
Sweden
Source: Från kunskapsunderlaget;Barnfattigdom, Tapio Salonen
Geografiska skillander
Lowest
Differences
27%
73
59%
25
11%
50
7%
25
35%
38
74.6 yrs
Highest
100%
84%
Utbildning
Valdeltagande
61%
32%
Barnfattigdom
Rökning
75%
6.470
22 81 yrs
Anställda
Förväntad livslängd
…och gapen ökar!
Source: Välfärdsredovisningen för Malmö 2011, City of Malmö
MALMÖ
KS-beslut 9 november 2010
Slutrapport mars 2013
Politisk oberoende kommission
UPPDRAGET
• Ta fram vetenskapliga underlagsrapporter
• Analysera
• Föreslå strategier som reducerar sociala
ojämlikheter i hälsan
• Den första Marmotkommissionen på stadsnivå.
Undersöker stadens förutsättningar för god
folkhälsa.
• Speciell arbetsgrupp inom kommissionen för
stadsplanering
Sir Michael Marmot följer själv med
intresse Malmös arbete.
St Petersburg juni 2012
Kommissionen
•
•
Ordförande, huvudsekreterare, informatör
14 kommissionärer
Andra experter och Bred konsultation
Kommissionens arbetsgrupp för stadsplanering
Slutrapporten:
utifrån 32 underlagsrapporterna
Vägledande perspektiv:
1.
Det är djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för
att minska ojämlikheter i hälsa när orsakerna är kända
och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser
2.
Det krävs ett hållbarhetsperspektiv som kan förklara hur
de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av
hållbarhet måste utvecklas till en helhet
3.
Ett sociologiskt samhällsperspektiv behövs som lägger
vikt vid integrationens betydelse av faktisk delaktighet
såväl som känslan av delaktighet
4.
Det krävs ett genusperspektiv och djup förståelse för
kvinnors och mäns olika tillgång till makt, resurser och
inflytande i samhället som i förlängningen påverkar
hälsa, välbefinnande och livskvalitet.
5.
Ett socialt investeringsperspektiv förespråkas där
sociala insatser ses som investeringar i stället för
kostnader.
Slutrapporten:
utifrån de fem perspektiven
för hälsa, välfärd och rättvisa
24 mål och 72 åtgärder inom sex områden:
1.
Barn och ungas vardagsvillkor
2.
Boende och stadsplanering
3.
Utbildning
4.
Inkomst och arbete
5.
Hälso- och sjukvård
6.
Förändrade processer för en hållbar social utveckling
genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning
Generella åtgårder anpassade speciellt efter
geografiska förhållanden och prioriterade grupper
Målsättning:
Säkerställ att alla Malmöbor har
förutsättningar för en passande
bostad och bra boendemiljö
Stadsplaneringen ska bidra till
att minska boendesegregation
Stadsplaneringen ska bidra till
att stärka tilliten och främja
miljöer som inbjuder till
delaktighet
Sju åtgärdsområden lyfts fram i
rapporten för att nå dessa mål.
Politiken har omsatt dessa i ett
antal uppdrag….
Vad är det
rumsliga
problemet?
utifrån…
• Delaktighet och inflytande i
samhället
• Ekonomiska och sociala
förutsättningar
• Barns och ungas
uppväxtvillkor
”Normaliteter
(lokal kultur) kopplade
till geografiskt
avgränsade platser”
Röd tråd:
Nätverkande omgivningar
Stadsplaneringens
arkitektoniska lösningar:
Addera funktioner som
saknas…
...överbrygga barriärer,
skapa kopplingar...
…skapa intima, varierade,
intressanta, trygga grannskap,
stråk och mötesplatser…
...förtäta, blanda funktioner
och upplåtelseformer
mfl…
Tillsammans med: Samlade grepp
och nya strategier
•
•
•
•
•
Social helhetssyn
Kunskapsbyggande allianser
Nya/fler sätt att finansiera projekt
Utveckla och nyansera processerna
Nya sätt att premiera den byggsektor
som vill ta socialt ansvar
• Nya sätt att utvärdera sociala utfall av
fysiska insatser
Ökad
förståelse för
planeringens
komplexitet
på flera plan
Nya bredare nätverk,
fler kompetenser,
förståelse för
varandra…
Slutrapportens två huvudrekommendationer:
VAD Etablera en social investeringspolitik
som kan utjämna skillnaderna i
levnadsvillkor och göra samhällssystem
mer jämlika
HUR Förändra processerna genom att
skapa kunskapsallianser och
demokratiserad styrning
SEXTIONIO uppdrag varav SJU riktade till
Stadsbyggnadsnämnden
47. Minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till
rimliga priser
48. Öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har
råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav
52. utveckla demokratiska verktyg i stadsplaneringen
54. utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer
55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet
Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga omdialogen i miljonprogramsområden
56. Omvandla fysiska barriärer till sammanlänkande
områden, (Levande Malmö)
51. Utred hur Sociala Konsekvens-Bedömningar kan
implementeras inför fysiska investeringar
Uppdrag från kommunstyrelsen
för ett socialt hållbart Malmö
Levande Malmö
Utred hur kan vi genom att bygga staden tät, grön,
blandad och levande kan överbrygga sociala, mentala
och fysiska barriärer i ett segregerat Malmö.
Bygg Malmö helt
utarbetas en modell för ett avtal mellan Malmö stad,
staten, regionen och byggherrarna för att genom
samplanering av infrastruktur och bostadsbyggande
uppnå en ökad nyproduktion. Klargöra vilka
utbyggnadsmöjligheter som kan finnas vid stationsnära
lägen med hänsyn till en god exploateringsekonomi.
CULTURE CASBAH
HOLMA KROKSBÄCK
LINDÄNGEN
Ge varje
barn en bra
start!
”Kan man göra något åt
den svaga länken mellan
forskning och praktik?”
