Vad är stad? Vad är land?
• ”Objektiva” avgränsningar
– Administrativ avgränsning
– Näringsstruktur ”Stadsnäringar”
– Täthet och storlek
– Funktionell Urban Region (inkl
pendlingsomland eller influensområde)
• Stad och land som sociala
representationer
Var ligger städerna?
Centralortsteorin (W Christaller 1933)
• Marknadsprincip
– Tjänst/varas inre räckvidd (åka hur långt?)
– Tjänst/varas yttre räckvidd (nödvändigt bef. underlag)
• Kommunikationsprincip
• Förvaltningsprincip
Teorin förklarar ortssystemets hierarkiska
utseende
dessutom: Specialfunktionsorter
• Städer och köpingar
år 1850
• Tätorter år 2005
Förändringar i stadssystemet
Städer har ibland växt samman genom
pendling eller annat varjedagligt utbyte
– Nätverksstäder (Network cities)
– Flerkärninga urbana regioner
Utvecklingen har möjliggjorts genom
förbättrade kommunikationer
Markanvändning i städerna?
• W Alonsos (1960) teori (von Thünen i sta’n)
– Dyr mark = ek intensiv användning och vv.
•
•
•
•
Modifieras av planering…
…domänstruktur…
…naturgeografiska förutsättningar…
…och transportsystemet
Städer i äldre tid
•
•
•
•
Stadsprivilegier (handelsstad / adm. centrum)
Små
Avsaknad av offentlig sektor
Jordbruksnäring viktig
Den medeltida staden (900-1500-t)
• Oregelbunden morfologi (i Sverige)
• Långgata och handelstorg
Renässansideal (≈ 1600 - 1860 )
• Strävan efter effektiviserad beskattning u 1600-t
• Specialfall (t ex befästningsstäder)
• Fysisk planering efter geometriska ideal
(rutnätsplan / radialplan – fondperspektiv)
– Ideologi
– Brandskydd
– Kommunikation
– Tomtindelning
Maggi Castriotto 1564
Cattaneo 1554
Renässansideal (≈ 1600 - 1860 )
• Strävan efter effektiviserad beskattning u 1600-t
• Specialfall (t ex befästningsstäder)
• Fysisk planering efter geometriska ideal (rutnätsplan)
–
–
–
–
Ideologi
Brandskydd
Kommunikation
Tomtindelning
• 1700-t kännetecknas av förvaltning, ej grundning
• 1700-t Experiment med ”fristäder” och ”friköpingar”
1800-talets stad – en följd av
• Avreglering
• Tillväxt utan rumslig expansion
– Allmänningar och bristande kommunikationer hindrar
• Industrialisering
– Standardiserade billiga byggvaror – Rör – Räls Ångkraft
• Befolkningstillväxt och urbanisering;
• Följder:
– Välståndsskapande
– Okontrollerat byggande
– Socialt moras
– Utsläpp sanitära och hygieniska problem
Reaktioner på den okontrollerade
stadstillväxten
• Landsbygdsromantisering / Utopier
– Trädgårdsstaden (E Howard 1898)
– Småbrukarrörelsen - Egnahemsrörelsen (≈år 1900)
• Sanering / Esplanadsystem / Offentlig sektor
– Bygglovskrav – Slumsanering och VA – Bostadspol
– Storgårdskvarter – egna hem – småstugeområden
– Industrierna flyttar till billigare mark
• Urban livsstil
– Fritidslandskap för alla
• Koloniomr; sportstugor; sport- / rekreationsanl; osv
Välfärdsstaden – funktionalism i
stadsplaneringen ≈1930-90
(Le Corbusier; Walter Gropius)
• Hur bygga staden rationellt
– ”Vi kan bättre än naturen / historien”
– Sol, ljus, luft och grönska
Källa: Gropius 1929
”Ville contemporaine de
3 millions d'habitants”
Le Corbusier 1922
Källa: ”acceptera” (1931)
Välfärdsstaden – funktionalism i
stadsplaneringen ≈1930-90
(Le Corbusier; Walter Gropius)
• Hur bygga staden rationellt
– ”Vi kan bättre än naturen / historien”
– Sol, ljus, luft och grönska
– Rumslig funktionsseparering i alla avseenden
Den funktionalistiska stadsplaneringen
manifesterar sig
• Närförorter med ”smalhus”
• Grannskapsplanering
Den funktionalistiska stadsplaneringen
manifesterar sig
•
•
•
•
•
•
Närförorter med ”smalhus”
Grannskapsplanering
Innerstädernas ”sanering”
”Miljonprogrammet” (1965-1974)
”New towns”
Trafikplanering enligt SCAFT
– Primärleder, sekundärleder, P-hus, gågator, etc
Den funktionalistiska stadsplaneringen
manifesterar sig
•
•
•
•
•
Intensiv lobbyverksamhet
Urbanisering – behov av nya stadsdelar
Trafik
Handel
…
Funktionalismen ifrågasatt (≈ 1970-)
• Miljonprogrammets genanta fullbordande
• Segregationsproblem
• Koncentrisk, sektoriserad eller flerkärning segregering
• Suburbanisering – Monotona trista miljöer
• Gentrifiering (vs förslumning) i centrum
• Utkantsstäder (”edge cities”) – Stadsspret (”urban
sprawl”) – Kontraurbanisering
• Trafikinfarkt; SCAFT ifrågasätts
• Experternas fullkomlighet ifrågasatt
• Rumslig syntaxanalys
Nyurbanism
(Inspirerad av Jane Jacobs) (≈ 1990- )
• Lär av stadsbyggnadshistorien
– Rumslig funktionell urban integration
Jakriborg, Skåne
Föreslagen förtätning, Stockholm
