4 - student . vxu . se

Institutionen för humaniora
Historia, HIC160 41-60p.
Handledare: Ulla Rosén
Examinator: Kerstin Sundberg
Kandidatuppsats 10p.
Ht 2005
Folkhem, funkis och fruntimmer
– En kvalitativ studie kring funktionalismens sociala dimension och dess uttryck i samband
med Stockholmsutställningen 1930.
Sandra Svahn
Folkhem, funkis och fruntimmer
Sammanfattning
Titel: Folkhem, funkis och fruntimmer - En kvalitativ studie kring funktionalismens sociala
dimension och dess uttryck i samband med Stockholmsutställningen 1930.
Författare: Sandra Svahn
Ort: Växjö
Antal sidor: (50)
Sammandrag:
Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1930 och dess funktionalistiska
arkitektur. Tidigare forskning visar att den funktionalistiska arkitekturen motsvarade de
folkhemsideal som kopplas samman med en socialdemokratisk politik. Uppsatsen syftar till
att studera hur folkhemsidealen kom till uttryck under Stockholmsutställningen 1930 samt ge
konsthistorien ett bredare perspektiv genom att den sammankopplas med en politisk historia.
Metoden som ligger till grund för uppsatsens uppnående av syftet är en kvalitativ studie
i form av åsikts- och argumentationsanalys av artiklar, där tidigare forskning och teoretiska
utgångspunkter ligger till grund för analysen. Det material som används är artiklar ur Dagens
Nyheter, Svenska Dagbladet och Stockholms Dagblad, under perioden 1 mars till 1 oktober,
1930. Artiklarna analyseras utifrån tre perspektiv; dels vad som skrivs om den
funktionalistiska stilen, bostadsavdelningen samt om kvinnor och funktionalism.
Resultatet visar att den funktionalistiska stilen visar uppvisar en social dimension
genom den demokratiska prägeln av att nå ut till allmänheten. Det som främst är föremål för
detta är bruksvaror och bostäder. Bostaden visas tydligt som en social utredning och bärare av
funktionalistiska ideal. Med utgångspunkt i tidigare forskning och strukturalistisk teori ses
den funktionalistiska arkitekturen motsvara folkhemsidealen, genom den kollektivistiska och
demokratiska tanken. Genom att införa funktionalismen i samhället kan socialdemokraternas
folkhemsutopi underbyggas i folkets medvetande och därmed föra idealen vidare. Utifrån ett
genusperspektiv ses kvinnan som underordnad denna samhällsstruktur. Genom den
funktionalistiska arkitekturen kan därför kvinnans underordnade position i samhället anses
förstärkas.
Nyckelord: Funktionalism, folkhem, Stockholmsutställningen 1930, politik, konsthistoria.
2
Folkhem, funkis och fruntimmer
Innehåll
1 Introduktion och bakgrund ................................................................................. 5
1.1 Inledning ................................................................................................... 5
1.1.1 Syfte med uppsatsen ......................................................................... 6
1.1.2 Disposition ....................................................................................... 6
1.2 Sverige under 1900-talets början............................................................ 6
1.2.1 Demografi och social utveckling i Sverige ...................................... 7
1.2.2 En kris i befolkningsfrågan? ............................................................ 8
1.3 Funktionalismens genombrott ................................................................ 9
1.3.1 Produktutveckling och design .......................................................... 10
1.3.2 Funktionalismen som stil och arbetsmetod ...................................... 11
1.3.3 Svenska slöjdföreningen ................................................................. 12
Stockholmsutställningen 1930 ................................................................. 13
Debatten kring Stockholmsutställningen................................................. 14
2 Formulering av forskningsproblem .................................................................... 14
2.1 Forskningsöversikt................................................................................... 14
2.1.1 Folkhemmet - en socialdemokratisk metafor? .................................. 15
2.1.2 Funktionalismens sociala dimension................................................. 18
2.2 Frågeställningar ....................................................................................... 21
2.2.1 Avgränsningar ................................................................................... 21
3 Teori och metod .................................................................................................... 22
3.1 Teoretiska överväganden ........................................................................ 22
3.1.1 Ett strukturalistiskt perspektiv på historien ...................................... 22
3.1.2 Kvinnan i samhället.......................................................................... 23
3.2 Metodiska överväganden ........................................................................ 23
3.2.1 Källmaterialet ................................................................................... 25
3.2.2 Vetenskaplig metod .......................................................................... 25
Källkritisk hållning.................................................................................. 26
4 Funkis - ett hem för folket ................................................................................... 27
4.1 Funktionalismen under Stockholmsutställningen ................................ 27
3
Folkhem, funkis och fruntimmer
4.1.1 Rationalisering, standardisering och massproduktion ..................... 30
4.2 Bostadsavdelningen som bärare av funktionalismens ideal ................ 32
4.2.1 Bostaden - ett folkhem ..................................................................... 36
4.3 Kvinnligt perspektiv på funktionalismen .............................................. 37
4.3.1 Kvinnans plats i funkishemmet ........................................................ 41
5 Folkhemsideal i funkishus ................................................................................... 43
Referenser ................................................................................................................ 49
4
Folkhem, funkis och fruntimmer
1 Introduktion och bakgrund
1.1 Inledning
De strukturella förändringar, som ägt rum i samhället på de tekniska och sociala områdena, hålla
nu på att skapa en tidsanda eller livskänsla eller vad man vill kalla det, som objektiva iakttagare
anse lika skild från den föregående som exempelvis renässansen från medeltiden. Av denna nya
livskänsla är – omedvetet – den nya byggnadsstilen, den omdebatterade funktionalismen, en
funktion.1
Den 16 maj 1930 gick startskottet för en utställning som skulle bli ett stort genombrott för
modern svensk arkitektur. För det var just under Stockholmsutställningen 1930 som
modernismens följeslagare funktionalismen presenterades. Funktionalismen eller funkis, som
det även kom att kallas, bröt mot tidigare stilar som främst tilltalat aristokratin och de
borgerliga klasserna, och avsåg att även falla allmänheten i smaken. Tidigare hade
produktionen utgjorts främst av svulstiga och pompösa möbler med sirliga mönster, i stället
övergick produktionen till bruksföremål och att göra produkter funktionella. De rena
geometriska formerna och det ljusa och luftiga formspråket följde således funktionalismens
normer.2
Under Stockholmsutställningen 1930 visades den funktionalistiskt inspirerade designen
främst på bostadsavdelningen, genom den arkitektur som presenterades. Bostäderna visades
svara emot funktionalitet, rationalisering samt de ekonomiska krav som förelåg då syftet var
att skapa bra och billiga bostäder. Detta menades vara föremål för uppkomna sociala
samhällsfrågor där bostadsbristen och de höga hyrorna, som drabbade ett flertal människor i
urbaniseringsprocessen, avsågs lösas. Samtidigt på Sveriges politiska arena hade de
socialdemokratiska tankarna vuxit sig starkare genom ledaren Per Albin Hanssons
föreställningar om det svenska välfärdssamhället. Funktionalismens prägling på arkitekturen
menas reflektera den socialdemokratiska tanken om ”folkhemmet” och Sveriges väg mot ett
välfärdssamhälle, genom dess ekonomiska och praktiska utformning.3 Den funktionalistiska
arkitekturen menades komma som en lösning på de rådande bostadsproblemen. Det är därför
Stockholmsutställningens bostadsavdelning kommer vara föremål för denna uppsats. Därmed
avses att studera den funktionalistiska stilen samt de folkhemsideal som speglade det svenska
1
Eriksson Eva, Den moderna staden tar form. 2001 s.445.
Gefler- Jørgensen Mirjam,”Scandinavianism- a cultural brand”. 2003 s.21.
3
Rudberg Eva, Stockholmsutställningen 1930 -modernismens genombrott i svensk arkitektur. 1999 s.32ff. En
djupare förklaring till begreppet ”folkhem” diskuteras i den forskning som presenteras längre fram i uppsatsen.
Se sid.15.
2
5
Folkhem, funkis och fruntimmer
samhället och hur de tog sig uttryck under utställningen.
1.1.1 Syfte med uppsatsen
Vid Stockholmsutställningen 1930 presenterades den nya stilen funktionalismen. Till skillnad
ifrån tidigare konstideal låg nu fokus på att tillverka funktionella produkter där formen inte
var av lika stor betydelse och som samtidigt avsåg att tilltala allmänheten. Funktionalismen
kopplas ofta samman med socialdemokratiska tankar om ett folkhem, vilket visas i
inledningen. Syftet med uppsatsen är att utreda på vilket sätt folkhemsidealen kom till uttryck
under Stockholmsutställningen 1930 genom att studera den debatt som väcktes i media i
samband med utställningen. Den media som kommer att ligga till grund för analysen är ett
urval av artiklar i dagstidningar. Ett övergripande syfte med uppsatsen är även att ge
konsthistorien ett bredare perspektiv genom att sammankoppla den med en mer
samhällsinriktad politisk historia.
1.1.2 Disposition
Inledningsvis i kapitel 1 kommer en bakgrund att ges uppsatsen. Bakgrunden kan anses vara
bred och alltför djup, men då detta ämne kan anses vara relativt okänt krävs en presentation av
de berörda delarna. Inom det avsnittet presenteras en historisk översikt av den sociala
utvecklingen i Sverige, designens framväxt samt Svenska Slöjdföreningen som var ansvarig
för Stockholmsutställningen 1930. Det följs av en presentation av utställningen,
funktionalismens uppkomst samt den debatt som uppstod i samband med utställningen.
Bakgrunden avser att avgränsa uppsatsens område och introducera till den forskning i kapitel
2, som genomförts kring folkhemmet samt funktionalismen och dess sociala dimension. Den
forskning som presenteras är grundläggande för frågeställningarna och har även givit upphov
till dem. Detta medför att forskningen följs av en presentation av frågeställningarna samt
avgränsningar som gjorts. Frågeställningarna leder i sin tur in på de teoretiska utgångspunkter
som tas i uppsatsen under kapitel 3, vilket följs av en redogörelse för de metodiska
övervägandena gällande material och metod. I kapitel 4 presenteras det resultat som studien
givit upphov till utifrån de artiklar som ligger till grund för följande analys. Resultatet delas in
i kapitel som avser att motsvara frågeställningarna och följs av analyser utifrån den tidigare
forskningen. Avslutningsvis i kapitel 5 förs en diskussion med utgångspunkt i uppsatsens
syfte och teoretiska överväganden.
6
Folkhem, funkis och fruntimmer
1.2 Sverige under 1900-talets början
Nedan följer en introduktion till uppsatsen genom en redogörelse för den sociala och politiska
utvecklingen under 1900-talets början i Sverige. Detta syftar till att ge uppsatsen en bakgrund
genom att skapa en bild av det dåtida svenska samhället för att därefter leda in uppsatsen på
dess huvudsakliga ämnesområde.
1.2.1 Demografi och social utveckling i Sverige4
Under hundra års tid mellan 1750 och 1850 fördubblades den svenska befolkningen, där stor
del utgjordes av obesuttna bönder. Den största delen av befolkningen, cirka 90 procent, levde
av jordbruket vilket var sammanhörande med de små städerna i Sverige vid denna tidpunkt.
Orsaken till befolkningsökningen proklameras ofta genom Esaias Tegnérs ord; freden,
vaccinet och ”potäterna”. De tre faktorerna bidrog till att minska dödligheten bland
befolkningen. 1800-talets början brukar därför benämnas som den andra fasen av den
demografiska transitionen, då födelseantalet ökade samtidigt som dödstalen sjönk. Under
1860-talet drabbades Sverige av fallande konjunkturer vilka fördjupades av missväxten i
jordbruket. Detta drabbade inte befolkningen lika hårt som föregående kriser eftersom
allmäntillståndet bland folket var bättre än tidigare. Folkökningen fortsatte fram till första
världskriget och var då beräknad till 5,7 miljoner människor tillskillnad från 3,5 miljoner vid
1800-talets mitt. Trots denna ökning hade en stor del av befolkningen, framförallt ungdomar,
lämnat
Sverige
genom
emigrationen.
Detta
antyder
en
större
ökning
än
vad
befolkningsstatistiken visar på.
Då industrialiseringen nådde Sverige påverkades inledningsvis jordbruket genom
utveckling av jordbruksredskap, förbättrad teknik och effektivisering av arbetet. Denna
modernisering
medförde
en
ökad
avkastning
i
jordbruket.
I
samband
med
befolkningsökningen tillfördes jordbruken och de framväxande industrierna av en ökad
arbetskraft. Det var således allt fler människor som försörjde sig genom att sälja sin
arbetskraft, då de friställdes från den egna försörjningen som tidigare varit genom jordbruket.
Denna utveckling benämns som proletariseringen.
Under 1900-talets början fick industrin för första gången en högre avkastning än
jordbruket i Sverige. Detta var en följd av en snabb industriell tillväxt under slutet av 1800talet och man talar om det som Sveriges övergång från jordbrukssamhälle till
industrisamhälle. Men det var först efter 1930-talet som fler människor var sysselsatta inom
4
Andersson Lars I, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. 2003 s.21-135.
7
Folkhem, funkis och fruntimmer
industrin än inom jordbruket. I samband med industrialiseringen ökade invånarantalet i
städerna, vilket främst utgjordes av kvinnor som lämnade jordbruken för städerna och tätorter.
Samtidigt som det skedde en ökad inflyttning till städerna, blev även landsbygden allt mer
uppdelad och glesbygden växte. Denna flyttningsprocess benämns som urbaniseringen och
var som störst under 1920-talet, men relativt utdragen. Jordbruket hade fortfarande stort
behov av arbetskraft eftersom den största mekaniseringen kom efter andra världskriget.
Under mellankrigstiden sjönk födelsetalet och Sverige trädde in i den fjärde fasen av
den demografiska transitionen, då befolkningstillväxten planade ut. Detta medförde att det
uppstod en politisk debatt och 1934 publicerades Kris i befolkningsfrågan av Alva och
Gunnar Myrdal, vilket följdes av att en befolkningskommission tillsattes av staten 1935.
Kommissionens uppgift var att föreslå reformer för det svenska välfärdssamhället. Det går
således att se en utveckling av de svenska försörjningsmöjligheterna under sekelskiftet 1900.
Sverige gick från att vara ett jordbrukssamhälle till industrisamhälle, vilket föregicks av en
kraftigt ökad befolkning. Det vände dock under 1900-talet, då födelsetalet minskade och även
befolkningstillväxten, vilket fick konsekvenser för samhället.
1.2.2 En kris i befolkningsfrågan?5
Vid sekelskiftet var Sverige ett land med kraftigt befolkningsöverskott. Det medförde en
omfattande bostadsbrist och arbetslöshet, vilket var särskilt utmärkande på landsbygden. I
städerna ökade samtidigt invånarantalet, som en följd av industrialiseringen. Till en början
mildrades problemen med emigrationen, men som på sikt medförde att Sverige hindrades att
tidigt utvecklas till en industriell välfärdsstat. Den första allmänna bostadsräkningen
genomfördes i Sverige 1912-1914 och omfattade 230 orter och 940 000 boende i alla åldrar.
Såväl städer som landsbygdskommuner deltog i studien, med undantag för Stockholm och
Göteborg. Studien redovisade kvantitativa resultat och visade därför inte boendets standard
eller utrustning. Det visades att smålägenheter, 1 rum och kök var den vanligaste
boendeformen och det i landsbygdskommunerna. Den folkräkning som utfördes senare under
1935-1936 visade även kvalitativa resultat, vilket tillkännagav att bostadsstandarden var
mycket enkel och särskilt utmärkande sämre i Sveriges norra delar.6 Det går att antyda en låg
standard i lägenheterna överlag, samt trångboddhet bland befolkningen under 1900-talets
första decennier.
Svedberg Olle, ”Funktionalismens bostadsprogram - en bakgrundsskiss”. 1980 s.42-59.
Fakta gällande bostadsräkning under 1900-talets början i Ulla Roséns avhandling Gamla plikter och nya krav.
En studie om egendom, kvinnosyn och äldreomsorg i det svenska agrarsamhället 1815-1939. 2004 s.44f.
5
6
8
Folkhem, funkis och fruntimmer
Bostadsbristen i Sverige medförde att en särskild avdelning på socialstyrelsen inrättades
1913 för att handha bostadsfrågor. Tidigare hade en passiv hållning förekommit gällande
bostäder och det tidigare småhusidealet övergavs för att bygga små lägenheter. I samband
med första världskrigets utbrott upphörde bostadsbyggandet till stor del och en samtida
stigande inflation medförde kraftigt höjda byggkostnader. Ett krisprogram inrättades därför
för att komma till rätta med problemen, där syftet var att ge bidrag i bostadsbyggandet.
1920 fick Sverige för första gången en socialdemokratisk regering, som hade makten till
1923. Under tiden uppkom en kraftig arbetslöshet i Sverige, vilket medförde att befolkningen
fick sämre levnadsvillkor. Samhället fick ett ökat krav på att bygga billiga lägenheter som
även var funktionella. Det var senare under funktionalismens genombrott i samband med
Stockholmsutställningen 1930, som ett ekonomiskt och ett praktiskt perspektiv kom på
arkitekturen. Detta blev en viktig punkt i svensk bostadshistoria, då de uppfyllde kraven på ett
teoretiskt plan. Då socialdemokraterna bildade regering igen 1932 blev funktionalismen
symbol för arbetarrörelsen.
I Kris i befolkningsfrågan klargjordes den dåliga bostadssituationen och den låga
nativiteten och förslag kom till lösning på problemen. Det primära målet för de förbättrade
villkoren var barnfamiljerna. Bostadsfrågan var således en viktig fråga för den
socialdemokratiska regeringen, men i praktiken tillgodosågs endast de kortsiktiga behoven
genom ett fortsatt byggande av smålägenheter. Antalet lägenheter utökades ändå inte
tillräckligt som följd av de begränsade ekonomiska tillgångarna i staten och kommunerna.
1930-talet kan därför beskrivas som ett teoretiskt genombrott för de nya bostadsidéerna, då ett
praktiskt genombrott kom först senare.
Sverige stod liksom tidigare inför 1930-talet med en bostadsbrist. Det existerade ett
stort samhälleligt intresse av att komma till en lösning med problemen. Tidigare hade staten
försökt lösa problemen genom att bland annat ge bidrag till bostadsbyggandet, men
nyproduktionen inriktades fortfarande på smålägenheter. De ekonomiska tillgångarna var
begränsade i Sverige vilket medförde en efterfrågan på billiga och bra bostäder. Genom detta
kan funktionalismen anses ha fått sitt genombrott i den svenska arkitekturen.
1.3 Funktionalismens genombrott
Nedan följer en redogörelse för funktionalismens genombrott. Inledningsvis beskrivs den
historiska framväxten av design, vilket följs av en presentation av Svenska slöjdföreningen
som organiserade Stockholmsutställningen 1930. Kapitlet avser även att ge en bakgrund till
9
Folkhem, funkis och fruntimmer
Stockholmsutställningen och funktionalismen samt den debatt i media som utställningen och
de funktionalistiska idealen gav upphov till.
1.3.1 Produktutveckling och design
Under 1700-talets mitt tog den industriella revolutionen fart i Storbritannien och spred sig
senare över Europa och övriga världen. Denna omvälvande händelse brukar betecknas som en
startpunkt för det moderna samhället. Industrialiseringen medförde en allmän ekonomisk
tillväxt som i sin tur gav sociala förändringar. Den industriella revolutionen var av stor
betydelse för produktionen genom den mekanisering, arbetsdelning och fabriksdisciplin som
utvecklades. Arbetet blev mer effektivt genom att det systematiserades. De nya
arbetsmetoderna utvecklades i USA och benämns som Taylorsystemet.7
Genom att maskiner och nya arbetsmetoder utvecklades kunde produktionen öka till
följd av att den effektiviserades. Ytterligare effektivisering var en följd av den
standardiseringen som kom av den nya tekniken. Det medförde att priserna på varorna sänktes
samtidigt som produktutbudet ökade. Standardiseringen, samt nya material som exempelvis
stål,
järn
och
aluminium,
gav
även
följder
för
designen
av
produkterna.
Framställningsmetoderna påverkade således form och funktion av produkten, vilket menas
vara en influens till funktionalismen. Denna tekniska revolution var av betydelse för
designområdet genom den arkitektur, ingenjörskonst samt produktutveckling som kom att
åstadkommas.8
Massproduktionen uppkom av de förbättrade framställningsmetoderna och genom de
billiga varorna utvecklades även en masskonsumtion. Reklam och design blev därför en viktig
del för att locka den stora massan att köpa. Den designade produkten avsåg att marknadsföra
sig själv genom att produkten i sig var reklam. Det skulle i sin tur medföra att produkten
etablerades på marknaden samt segra i konkurrensen.9 Mot slutet av 1800-talet växte
begreppet ”art manufactoring” fram som ett svar på att ge produkter en känsla av konst och
design. Det gav produkten ett högre värde genom att de blev mer eftertraktade och därmed
statusfyllda. Designen var även tvungen att möta köparnas efterfrågningar, som till stor del
vid 1800-talets slut var inspirerad av aristokratin vars stil symboliserade status och lyx. Från
att designade produkter började efterfrågas i medelklassen blev även arbetarklassen
intresserade av produkterna. Därmed skedde en förändring i vad kunderna efterfrågade, det
7
Bladh Mats, Ekonomisk historia. Europa och Amerika 1500-1990. 1995 s.120f, 238ff.
Spark 1986, s.3ff.
9
Spark 1986, s.12ff.
8
10
Folkhem, funkis och fruntimmer
var inte längre aristokratins stil som eftersöktes utan produkter som var användbara och
funktionella.10
1.3.2 Funktionalismen som stil och arbetsmetod
Modernismen är en riktning inom arkitekturen som tog avstånd ifrån tidigare stilar och var
mer inspirerade av geometriska former. Stilen utvecklades under 1910-talet i Wien och
fortsatte utvecklas i Europa under 1920-talet. Denna stil var utmärkande i sin strävan att träda
över nationsgränserna och spridas internationellt. För den svenska arkitekturen var de tyska
modernisterna som utbildades i Bauhausskolan i Dessau, ett centrum för de nya idealen,
förebilder. Det var främst bostadsbyggandet som var den största inspirationskällan för svensk
design och arkitektur.11
Under 1925 introducerades funktionalismbegreppet för allmänheten, som en beteckning
för den nya arkitekturen i Sverige, genom en anmälan till Parisutställningen 1925. Denna stil
blev sedermera kallad för ”funkis”. Arkitekterna menade att funktionalismen inte var en fråga
om en ny stil utan snarare en arbetsmetod. Det centrala i ritandet var att studera en byggnads
funktion samt dess olika verksamheter och därav följdes att en standardisering i bostäderna
eftersträvades. Inom denna ram var köket det främsta föremålet för funktionsstudierna, vilket
arkitekten
Osvald
Almqvist
studerade
för
standardiseringskommissionens
räkning.
Funktionsstudierna var en del av förberedelsearbetet till Stockholmsutställningen 1930 och
dess bostadsavdelning. Det var dock först efter andra världskriget som funktionalismen satte
sin prägel på den svenska bostadsplaneringen.12
Funktionalismens och modernismens formspråk går att särskilja från andra epoker. Den
geometriska formen samt de släta, hela, skarpskurna ytor och volymer ger funktionalismen
sitt karaktäristiska drag. Därför tas det avstånd ifrån utsmyckade och dekorerade ytor, inom
stilen. Byggnader avsåg att inge en lätt och luftig karaktär genom o-spröjsande fönsterglas
och fönster över hörn. Även de öppna ytorna i bostadslösningarna är klassiska drag inom
funktionalismen, där enkelheten, ljuset och de luftiga rummen är utmärkande. Likväl
eftersöktes ett införande av den moderna tekniken i hemmen, vilket exempelvis glödlampan
och spisen representerade. Förutom tekniken präglades även funktionalismen av ett
hygienkrav vilket utmärktes av tvättstället, med varmt och kallt vatten, som kunde installeras
inomhus. De luftiga och ljusa rummen samt innergårdar i lägenhetsområden var också tecken
10
Spark 1986, s.15ff.
Rudberg 1999, s.25f.
12
Rudberg 1999, s.27f.
11
11
Folkhem, funkis och fruntimmer
på de nya kraven.13 Utgångspunkten för funktionalisterna menas vara en reaktion mot ett
klassamhälle med fasta mönster, normer och vanor, vilket ansågs strida mot den moderna
tiden. Genom ny form, teknik och val av material eftersträvades en frigörelse med tidigare
arkitekturepoker. Det var då den behändiga, enkla och moderna arkitekturen som utvecklade
tekniken. I tidskriften acceptera, vilket även blev stridsropet för funktionalisterna,
tydliggjordes uppmaningen att acceptera verkligheten för att kunna förändra den. 14
1.3.3 Svenska slöjdföreningen
Svenska slöjdföreningen eller numera föreningen Svensk Form, bildades 1845 av Nils
Månson Mandelgren. Föreningen var ett svar på skråväsendets upplösning för att bevara
hantverksskickligheten och den inhemska konsten, samt främja konstfriheten och höja
utbildningsnivån bland konsthantverkarna.15 Svenska slöjdföreningen medverkade i sin första
utställning i Stockholm 1866 och kom därefter att lansera svensk design vid
världsutställningar. Vid utställningarna visades konsthantverk, möbler och konstindustri. År
1917 hölls Hemutställningen av Svenska slöjdföreningen, som var en föregångare till
Stockholmsutställningen 1930, då enkelhet och moderna konstruktioner i järn, betong och
glas präglade arkitekturen. Samtidigt genomgick föreningen förändringar då deras intresse
inom konsthantverket drevs allt mer mot en fokusering på bruksvaror. Detta medförde ett ökat
samarbete mellan industri och konstnärer, som avsåg att utmynna i bättre produkter samt
tydligare fokusering på bra bohags och bruksföremål för allmänheten.16
Konsthistorikern Gregor Paulsson, direktör för Svenska slöjdföreningen 1920, lanserade
skriften ”vackrare vardagsvara” inför Göteborgsutställningen 1919. Där förespråkades en
estetisk kvalitetshöjning av den massproducerande konstindustrin som riktade sig till
allmänheten. Detta var till följd av en tidigare manifestation vid Hemutställningen 1917, som
redan då tonade ner det mer exklusiva konsthantverket. Arbetarna skulle lockas till mässan
och formgivningen skulle på så vis föras ut i samhället och inte bara till överklassen och
aristokratin. Liksom tidigare nämnts låg betoningen på konsthantverket, kvalitén och den
goda formen, vilket avsåg att tilltala arbetarklassen. Trots denna strävan mötte utställningarna
ett lågt intresse bland arbetarna. Hemutställningen menas vara en utgångspunkt för den
13
Rudberg 1999, s.29 se även Råberg Per-Göran, Funktionalistiskt genombrott. 1972 s.47f.
Rudberg 1999, s.31.
15
Stavensson Åke, ”Svensk designhistoria, en brokig början”. 1997 s.4ff.
16
Rudberg 1999, s.19f.
14
12
Folkhem, funkis och fruntimmer
moderna konstindustrin och samtidigt en början till en social bostadsdebatt. 17 Under
Parisutställningen 1925 mötte den svenska designen sina första stora framgångar och blev
sedan känd som ”Swedish Grace”, genom främst glasdesignen och dess konstnärliga form.
Samtidigt fick det svenska konsthantverket möta den nya formen och arkitekturen;
modernismen. Denna nya inriktning kom att prägla den svenska konstindustrin samt att
utvecklas till funktionalismen.18
Stockholmsutställningen 1930
Stockholmsutställningen 1930 av konstindustri, konsthantverk och hemslöjd har till ändamål att
åskådliggöra Sveriges insats i nutidens strävanden att med tillgodogörande av konstnärliga krafter
förläna åt bostäder och bohagsföremål, särskilt för den stora all-mänheten avsedda, en god kvalitet
och ett tilltalande utseende samt att uppvisa resultaten av likartade strävanden på angränsande
områden. Därjämte åsyftar utställningen att uppvisa det främsta av nutida svensk hemslöjd. 19
1930-talet blev ändamål för en helt ny inredningsstil, där bohagsföremålens huvudsakliga mål
var att uppfylla sin funktion. Föremålens utförande gick i enkelhetens tecken och föregick
därför bekvämligheten. Funktionalismen motsatte sig den traditionella stilen där
matsalsmöblemang och soffgrupper var enhetliga. Under 30-talet strävade den nya stilen mot
en uppluckring av det förlegade helhetsintrycket och föredrog istället olikartade sammansatta
delar. Det var saklighet och praktisk användbarhet som ställdes framför estetiken, som var
mer öppen. 20
Stockholmsutställningen 1930 varade från mitten av maj till slutet av september. Den
som var ansvarig för utställningen var Gunnar Asplund. Utställningen väckte ett stort intresse
i publik och media. Det område som fungerade som utställningsstad var beläget på Norra
Djurgården och kallades för ”Funkis”. Utställningen var en funktionalistisk totalmiljö och den
visade en helhet i radikal arkitektur och enskilda konstnärers prestationer. Den gav en vision
om ett nytt samhälle och en ny kulturform. Det var främst bostadsavdelningen som infångade
funktionalismen under utställningen, medan avdelningarna för glas, keramik, textilier, metall
och bokkonst endast fann sporadiska inslag av stilen.21
Bostadsutställningen presenterade ett tiotal hyreslägenheter och småhus. De ansvariga
arkitekterna för avdelningen Uno Åhrén och Gunnar Sundbärg, hade sammanställt en
Rudberg 1999, s.20 se även Lind Ingela, ”Ett nytt hem för arbetarklassen”. 1997 s.60ff.
Rudberg 1999, s.20.
19
Rudberg 1999, s.36 citat ur Svenska Morgonbladet 1930.05.08.
20
Råberg Per-Göran, ”Nya bostadsideal och nytt bohag”. 1997 s.90ff.
21
Råberg 1997, s.90ff.
17
18
13
Folkhem, funkis och fruntimmer
utredning om bland annat bostädernas disponering och kökets funktioner före utställningen.
Analysen åsyftade att studera bostäderna utifrån dess olika funktioner samt kostnader. Den
föreliggande tanken var att uppvisa bra konstruerade lägenheter på utställningen för alla
befolkningsgrupper, med bestämd inkomst, som ett svar på bostadsfrågan. Behovet av
smålägenheter var fortfarande stort på grund av höga hyror och låga inkomster hos
befolkningen.22 Utställningen bröt mot de tidigare konstarterna med den funktionalistiska
stilen som förespråkade massproduktion, praktisk användning och funktionella miljöer. Den
bostadsavdelning som presenterades stod i centrum för idealen samt en samhällelig
efterfrågan på bra och billiga bostäder. Stockholmsutställningen var således föremål för en
social utredning.
Debatten kring utställningen
Stockholmsutställningen avsåg att upplyfta den socialt betydelsefulla kvalitetsproduktionen.
Det var en strävan mot att vidga och fördjupa den tidigare synen av ”vackrare vardagsvara”,
som funnits i konstindustrin sedan 1900-talets början. Det funktionalistiska formspråket
tenderade att eftersökas av den ansvarige Gregor Paulsson, vilket genererade förskjutningar
av utställningens fokusering och utseende. Paulsson hade tidigt gjort sig till förespråkare för
funktionalismen och blev centralgestalt i utställningen.23
Den modernistiska arkitekturen som kom att prägla Stockholmsutställningen 1930
motsatte sig en grupp konstnärer och designers, som var traditionalister. Främst bröt
oppositionen fram som ett svar på att ledningen i Svenska Slöjdföreningen försökte påverka
konstindustrin att tillverka föremål i funktionalistisk stil. Den främste kritikern var
formgivaren Carl Malmsten, vilken kan representera traditionalisterna vars konstart präglades
av naturmaterial, avancerat hantverk och individuell kreativitet. Denna riktning inom
konsthantverket kan ses som en motsats till funktionalismen där standardisering, kollektivism
och massproduktion efterlevdes. I augusti 1929 bröt debatten ut genom Carl Malmstens
skrivelse till de ansvariga för utställningen, där kritiken främst gällde planläggningen av
utställningen samt deras propagerande för funktionalismen. Skrivelsen kommenterades av
tidningarna vilket inledde debatten.24
22
Rudberg 1999, s.142f.
Råberg 1997, s.97f.
24
Råberg 1997, s.97ff.
23
14
Folkhem, funkis och fruntimmer
2 Formulering av forskningsproblem
I detta kapitel presenteras inledningsvis den forskning som genomförts inom ämnets ramar.
Området är indelat i två skilda avsnitt där forskning kring folkhemmet avhandlas och följs av
en diskussion om funktionalismens genombrott och dess betydelse för folkhemmets
genomslag. Därefter presenteras de frågeställningar som forskningen givit upphov till.
2.1 Forskningsöversikt
Den forskning som följer utgörs inledningsvis av folkhemsidealet och dess ursprung
diskuteras. Denna forskning ges även en genusdimension, där kvinnans plats i folkhemmet
ventileras. Därefter följer forskning gällande funktionalismen och dess sociala dimension.
2.1.1 Folkhemmet - en socialdemokratisk metafor?
Begreppet ”folkhem” var ursprungligen en benämning på en plats dit allmänheten kunde gå
och låna böcker, alltså en enkel form av bibliotek. Termen kom sedermera att utvecklas till en
politisk metafor där begreppet menades ge en syn av trygghet och ordnad gemenskap, ett
ideal för det goda livet inom familjen. Forskaren Fredrika Lagergren studerar i sin avhandling
På andra sidan välfärdsstaten idéerna bakom det så kallade folkhemmet, som menas vara
bekant genom förverkligandet av den svenska välfärdsmodellen. Välfärdspolitiken anses som
byggd på samförstånd mellan olika samhällsklasser samt en balans mellan planekonomi och
kapitalism. Detta medförde social trygghet, ekonomisk tillväxt och politisk stabilitet.25
Tankarna om folkhemmet ses ofta sammankopplade med socialdemokratin, som även
blev starkt förbunden med den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson och
socialdemokraternas långa regeringsperiod 1936-1976. Detta ifrågasätter Lagergren och
stöder sig på idéhistorikerna Mikael Hallberg och Tomas Jonsson, som menar att den politiska
metaforen ”folkhem” inte har sitt ursprung inom socialdemokratin utan även har använts av
liberala och konservativa under 1920-talet. Det var således innan den blev en specifik vision
för socialdemokraterna 1928.26 I en artikel skriven av forskaren Lars Trägårdh diskuteras
folkhemsidealet, där det anses sprunget ur den franska revolutionens slagord; frihet, jämlikhet
och broderskap. Trägårdh jämför även den svenska välfärdsstaten med nazitysklands välfärd
och menar då att trots att välfärdssamhället sammankopplas med den svenska socialismen, är
25
26
Lagergren Fredrika, På andra sidan välfärdsstaten. 1999 s.11, 51ff.
Lagergren 1999, s.12-20.
15
Folkhem, funkis och fruntimmer
den varken typiskt svensk eller socialistisk.27 Den välfärdspolitik som socialdemokratin
menas åstadkommit är således inte direkt sprungen ur socialismen. Socialdemokraterna kan
inte bära ensamrätt på folkhemstanken, men var de som grundlade folkhemsidealet i de
svenska medborgarnas medvetande. Den svenska modellen utmynnade ändock i en trygghet
för det svenska folket genom stabilitet inom politiken och förbättrad ekonomi.
Forskaren Jan Larsson diskuterar folkhemsbegreppet i boken Hemmet vi ärvde. Larsson
menar att folkhemmet är en specifik socialdemokratisk vision tillskillnad från ovan
presenterad forskning, genom att den är präglad av rättfärdighetstankar och demokrati.28 Såväl
Lagergren29 som Larsson betonar den svenska demokratins grundläggande till 1900-talets
början, i samband med den omvälvning som Sverige genomgick vid industrialiseringens
genombrott. Med den samhällsomvandlingen medfördes ökade sociala och ekonomiska
klyftor, vilket följdes av ett krav på demokrati. Larsson menar att demokratiseringen var en
viktig del av den bild som folkhemmet ingav, där det gemensamma målet var viktigt. Därför
inriktades samhället på medborgarbildning och fostran. Den kollektivisering och
disciplinering som det medförde, menar Larsson, ökade kontrollen av människorna.30 I boken
Att lägga livet till rätta –en studie i svensk folkhemspolitik av historikern Yvonne Hirdman,
studeras den svenska välfärdspolitiken under 1930- och 40-talen. Denna kollektivisering av
medborgarna benämner Hirdman som inordning. Liksom Larsson menar Hirdman att
folkhemmet är en socialdemokratisk utopi, men med ursprung i ett för-marxistiskt tänkande.
Hirdman anlägger även en könsdimension i folkhemsmetaforen och menar att då den nådde
genomslag i svenska vardagen påverkades kvinnans ställning i hemmet. Det sociala
reformprogram som då infördes var underbyggt av normer, vilket befäste kvinnans
underordning i samhället. Hirdman betonar starkt kvinnans låga position i folkhemmet och att
den svenska välfärdsmodellen, trots den ökade sociala tryggheten, genomfördes på
kvinnornas bekostnad.31 Denna diskussion förs även av Trägårdh som instämmer i Hirdmans
syn på det mansdominerade samhället samt att det socialdemokratiska välfärdsprogrammet
genomfördes på kvinnans och familjens bekostnad.32
I likhet med Hirdman anser även forskaren Lisa Brunnström att kvinnorna stod i fokus
genom den demokratiseringsprocess och jämlikhetssträvan som folkhemmet eftersträvade. Att
kvinnornas samhällsdeltagande ökade minskade dock inte deras ansvar för hem och hushåll
Trägårdh Lars, ”Svensk modell eller svensk kultur”. 1992 s.12ff.
Larsson Jan, Hemmet vi ärvde. 1994 s.127f, 137.
29
Lagergren 1999. Lagergren menar att den svenska demokratin grundlades under 1900-talets början s.12ff.
30
Larsson 1994, s.242ff.
31
Hirdman Yvonne, Att lägga livet till rätta - en studie i svensk folkhemspolitik. 2000 s.11, 218f.
32
Trägårdh 1992, s.19f.
27
28
16
Folkhem, funkis och fruntimmer
samt barnuppfostran. Brunnström studerade i Det svenska folkhemsbygget, det Kooperativa
Förbundets
delaktighet
och
betydelse
för
folkhemsbygget
och
bostadsfrågan.33
Välfärdssamhällets tankar präglades av att folk skulle få det bättre, i hemmet, mat och
utbildning etc. Kvinnornas liv blev således en fråga för samhällets reformering när hemmet
hamnade i politikens blickfång.
Även författarinnan Ellen Key har en tydlig könsdimension i sin tolkning av
folkhemsideologin, som håller en konservativ syn på kvinnans roll i samhället och familjen.
Samtidig menar Key att kvinnligheten måste finnas med i den politiska sfären, för att
samhället ska utvecklas i rätt riktning. Kvinnorna ska då enligt Key ges utrymme att fördjupa
sin moderlighet så att den inte riskerar att gå förlorad. Samtidigt anses kvinnans uppgift vara
den samma som i hemmets sfär, där de vårdande förmågorna ställs i centrum, och blir därför
samhällsmödrar.34 Till skillnad från Hirdman anser Key att folkhemmet ska bevara
könsskillnaderna. Vidare kan det anses viktigt att Key, liksom Hirdman, anlägger en
könsaspekt på de utopiska folkhemstankarna, för att lyfta den åtskillnad som existerar mellan
könen. Key ser kvinnan som samhällsmoder och accepterar de skillnader som finns i
samhället.
Det centrala i Keys folkhemsideologi är att fostra människorna samt att höja kvaliteten
för individerna genom att omvandla utbildningssystemet. Det som betonas är då omsorg och
funktionalism där folkbildningen är ett medel för dess förverkligande. Key sammankopplar
bildning och skönhet, ett estetiskt samhällsideal, vilket kan ges en tydlig förbindelse till
välfärdsprogram inom folkhemspolitiken. Enkelhet och funktion är således det estetiska ideal
i Keys syn på socialismens idéer, där människan och naturens samspel och funktion ställs i
centrum.35 Även Hirdman menar att tanken om folkhemsutopin tar sig uttryck i estetiska
värden. Den estetiska betoningen som framhålls är den funktionalistiska arkitekturen.
Hirdman fokuserar främst på bostadsplaneringen och köken, som skulle minskas och ytorna
effektiviseras så att familjelivet kunde tillbringas i vardagsrummet. Det moderna livet var en
konkretisering av den politiska demokratin, menar Hirdman.36
Den socialdemokratiska välfärdsstatens uppbyggnad var beroende av kontroll av
samhällsmedborgarna. Kontrollen genomfördes genom undervisning samt fostran, vilket
familjen var föremål för. I makarna Myrdals skrift, där bland annat ökat antal födslar
eftersöks, samt införande av ekonomiskt stöd till familjen, visas den ökade kontrollen i
33
Brunnström Lisa, Det svenska folkhemsbygget. 2004 s.235.
Lagergren 1999, s.56ff, 74.
35
Lagergren 1999, s.87f.
36
Hirdman 2000, s.104.
34
17
Folkhem, funkis och fruntimmer
praktiken. Forskaren Lars Trägårdh betonar detta i sin artikel ”Svensk modell eller svensk
kultur”, varpå folkhemsidealen ifrågasätts. Myrdals skrift visar enligt Trägårdh tydligt på en
socialistisk samhällsuppfostran av medborgarna genom den kontroll som staten fick. Detta
fick ytterligare fäste genom instiftandet av den kollektiva barnomsorgen på 1970-talet.37
I den presenterade forskningen kan en delning tydas då forskarna har skilda åsikter
gällande folkhemsidealets ursprung. De bakomliggande folkhemsidealen fanns redan i den
politiska sfären före 1930-talet. För den fortsatta diskussionen är det genomförandet av
folkhemmet som är i fokus, där betoningen ligger på den bostadspolitiska arenan. Vad som
avses vara av vikt för uppsatsen är således det socialdemokratiska välfärdsprogrammet vars
mål var ett folkhem. Det gav att den svenska befolkningen inordnades under statens
inflytande genom att regeringen ökade sitt inflytande hos människorna. Detta visas då staten
lade stor vikt vid utbildning samt ökat stöd till familjerna. Befolkningen kollektiviserades
således under staten, vilket anses enligt presenterad forskning gjordes på kvinnornas
bekostnad. Vidare i uppsatsen avses att studera de bostadspolitiska förändringarnas betydelse
för denna kollektivisering och inordning av befolkningen. Utifrån den presenterade
forskningen går att skönja en tydlig sammankoppling mellan det eftersträvade folkhemmet
och funktionalismens intåg i bostadsarkitekturen. Det ekonomiska reformprogram som låg till
grund för Stockholmsutställningens bostadsavdelning kan således
anses vara en
konkretisering av välfärdsprogrammets folkhemsideal.
2.1.2 Funktionalismens sociala dimension
När industrialiseringen fick fäste i samhället blev bostadsfrågan ett samhällsproblem.
Efterfrågan på bostäder var stor och tillgången bristande, vilket medförde att billiga och bra
bostäder eftersöktes. Funktionalismen kom då att spela en viktig roll. Forskaren Jan Larsson
påpekar att anledningen till att funktionalismen getts politisk signifikans var att arkitekterna
gjorde ställningstaganden i samhällsfrågorna. Stilen erbjöd minimering av kostnaderna till
följd av den standardisering som genomfördes i bostäderna. Funktionalismens krav på ljus,
luft och hygien var viktig men inte ny, menar Larsson, som påtalar att kraven kom med den
moderna människan. Funktionalismen kom dock att bli betydande för bilden av den
demokratiska människan, som rationell, solidarisk, frisk och kollektiv, vilket vann fäste inom
socialdemokratin. Den sociala bostadspolitiken blev en viktig faktor vid samhällets
omvandling. Det målrationella handlandet av arkitekterna sammanföll således med den
37
Trägårdh 1992, s. 20f.
18
Folkhem, funkis och fruntimmer
sociala ingenjörskonsten, där Gunnar Myrdal spelade stor roll enligt Larsson.38
Forskaren Per-Göran Råberg diskuterar i boken Funktionalistiskt genombrott, baserad
på författarens avhandling, Stockholmsutställningens bostadsavdelning och dess betydelse för
de rådande bostadsproblemen.39 Råberg anmärker särskilt på Stockholmsutställningen som en
uppvisning av en radikal arkitektur, men ställer sig tveksam till funktionalismens bidrag till
bostadsfrågan då han menar att steget är långt mellan den estetiska åskådningen och den
demokratiska bostadspolitiken.40 Råberg menar vidare att utställningen inte formulerat några
tydliga bostadsideal utan endast satte upp hinder av ekonomisk karaktär. Detta menas i
förlängningen ha medfört en sänkning av standarden istället för den eftersträvade höjningen. 41
Råberg
kritiserar
den
ekonomiska
karaktären
av
bostadsutställningen
under
Stockholmsutställningen 1930. Bostäderna försågs med detaljerade beräkningar gällande
kostnader och hyror vilka redovisades i avdelningens katalog. Den kritik som föreligger är att
de beräkningar och fastställda belopp överskreds i ett senare skede, då byggnationerna skulle
verkställas. Detta kan anses som ett misslyckande med tanke på utställningens målsättningar.
Råberg betonar dock att utställningens främsta förtjänst är att den betonade och angrep de
rådande sociala problemen.42
Även forskaren Mirjam Gefler-Jørgensen beskriver i artikeln Scandinavianism -a
cultural brand att den skandinaviska funktionalismens och modernismens grunder indirekt
reflekterar folkhemsidealen. De svenska socialdemokraterna förespråkade att allmänheten
skulle ha tillgång till vackra vardagssaker och bra hem, vilket Gefler-Jørgensen menar var en
bidragande orsak till funktionalismens framväxt.43 Att Stockholmsutställningen var avsedd för
allmänheten och därför lade vikt vid produktion av bruksvaror anses återspegla den
demokratiska prägeln, enligt forskaren Per-Göran Råberg.44 Båda forskarna Gefler-Jørgensen
och Råberg ser en tydlig koppling mellan funktionalismen och demokrati, vilket kan antyda
en koppling till det folkhem som eftersträvades.
Den funktionalistiska stilen fick sitt största genombrott under Stockholmsutställningen
1930. Den konstnärliga designen under Stockholmsutställningen var uppslag till den svenska
välfärdsmodellen, menar forskaren och arkitekturhistorikern Eva Rudberg. Rudberg
instämmer med Larsson och Gefler-Jørgensen, som menar att funktionalismen har en social
38
Larsson 1994, s.179ff.
Råberg Per-Göran, Funktionalistiskt genombrott. Radikal miljö och miljödebatt i Sverige 1925-1931. 1972
s.61, 102-114.
40
Råberg 1972, s. 310.
41
Råberg 1972, s.316.
42
Råberg 1972, s.153.
43
Gefler- Jørgensen 2003, s.21.
44
Råberg 1997, s.90.
39
19
Folkhem, funkis och fruntimmer
dimension,
vilket
utmärktes
inom
den
politiska
sfären
av
socialdemokratins
folkhemskoncept.45 Utställningen, menar forskaren Jan Larsson, markerade intåget i
framtiden samtidigt som den syftade att övervinna de sociala orättvisorna genom att utnyttja
den vetenskapliga utvecklingen och tekniken. Därmed blev bostadsfrågan politisk och inte
teknisk.46
Råberg kritiserar att Stockholmsutställningen ofta ses som myntare av funktionalismen
och ställer sig tveksam till att det sociala nytänkandet först anses ha uppkommit under 1930talets början. Detta menas grunda sig i att ansvariga för utställningen Uno Åhrén och Sven
Wallander, även deltog i bostadssociala utredningar 1932 och 1933. Råberg visar i sin
forskning
att
liknande
bostadskrav
som
utmålas
som
sammanhängande
med
bostadsavdelningen under Stockholmsutställningen, går att finna i ett tidigare Sverige.
Praktiska och hygieniska bostäder eftersöktes redan under 1800-talets slut, vilket skedde i
samband med förbättrade villkor för de fattiga. Även under 1920-talet sammanfattas
bostadskrav i skriften Social Handbok där tillgång på ljus och luft förespråkas, samt praktisk
planlösning som motsvarar familjens behov. Vissa lägenheter har redan utrustats med
duschrum, centraluppvärmning samt höjd standard i kök.47 Med utgångspunkt i den nyss
förda diskussionen av Per-Göran Råberg kan slutsatser dras om att funktionalismen föregicks
av funktionalistiska krav. Det är således felaktigt i många fall att benämna
Stockholmutställningen som brytpunkt för nya ideal, men den kan svara för ett genombrott i
samhället. Utställningen kan anses ha fört med sig ett socialt tänkande hos arkitekterna, samt
lyft de sociala problemen och därmed bidragit till att samhället tog ansvar i frågan. Den
viktigaste tillförseln som Stockholmsutställningen 1930 gav kan utifrån denna diskussion
anses vara bostadsavdelningen där funktionalismens sociala dimension visades.
Det sociala budskapet inom modernismen fann gensvar i det svenska folkhemmet och
välfärdssamhället. Särskilt tog funktionalismen sitt uttryck i de nya bostadsplanerna, vilka
redogjordes i samband med Stockholmsutställningen 1930. Den forskning som presenterats
visar en tydlig koppling mellan politik och arkitektur, som i detta fall åsyftar ett
folkhemsideal som tar sig uttryck i funktionalistisk arkitektur. Funktionalismen motsvarade
således folkhemsidealen där den så kallade sociala ingenjörskonsten var bärare av
folkhemsidealen och sågs som ett sätt att forma medborgarna inom den kollektivistiska
välfärdsstaten.
Den
bostadspolitiska
utformningen
vann
genomslag
under
45
Rudberg 1999, s.32f.
Larsson 1994, s.188.
47
Råberg 1972, s.310ff.
46
20
Folkhem, funkis och fruntimmer
Stockholmsutställningen 1930 och kan således beskrivas som en föregångare till folkhemmet.
2.2 Frågeställningar
Ett
betydelsefullt
genombrott
för
funktionalismen
var
Stockholmsutställningens
bostadsavdelning, som förutom sin ekonomiska prägel även lade vikt vid hygien och
praktiska lösningar. Utställningen lyfte de sociala problemen i samhället och tog därmed
ansvar i frågan. Forskningen visar att staten inverkar i de sociala frågorna under 1930-talet,
vilket tog sig uttryck i praktiken genom bostäder i funktionalistisk karaktär. Välfärdsstaten
kan anses intåga i den privata sfären och inkräkta på familjens bekostnad. Funktionalismens
sociala dimension visades således och kan anses motsvara folkhemsidealen, men hur uttrycks
då folkhemsidealen i funkishemmet. Detta leder oss till uppsatsens huvudsakliga syfte, att
studera hur Stockholmsutställningen 1930 var betydande för folkhemsidealen genom den
funktionalistiska arkitekturen. Det har givit upphov till följande frågor;
1. Hur framställdes de funktionalistiska idealen under Stockholmsutställningen?
2. Hur speglades funktionalismens sociala dimension under Stockholmsutställningen?
3. Vilken plats fick kvinnan i folkhemmet och hur tog sig det uttryck i
Stockholmsutställningens bostadsavdelning?
För att besvara frågeställningarna kommer kapitlet att följas av ett metodavsnitt där
tillvägagångssättet för studien kommer att presenteras. Nedan följer de avgränsningar som
gjorts för att begränsa uppsatsens omfång.
2.2.1 Avgränsningar
I uppsatsen har avgränsningar gjorts i tid och rum. För att kunna besvara mina
frågeställningar kommer jag att studera artiklar i tre dagstidningar, Svenska Dagbladet,
Dagens Nyheter och Stockholms Dagblad. Tidningarna jag valt har anknytning till
Stockholm, vilket kan ses som naturligt eftersom det var platsen för utställningen. Eftersom
Stockholmsutställningen varade under 1930 från mitten av maj till slutet av september har en
avgränsning gjorts i tiden. Den mest naturliga avgränsningen kan ses som utställningens
öppningsperiod, men jag har valt att även ta upp artiklar som skrivits före utställningens
öppnande. Perioden som studien innefattas av är således den 1 mars till den 1 oktober 1930.
Uppsatsen
avser
inte
att
studera
Stockholmsutställningen
i
övrigt
än
21
Folkhem, funkis och fruntimmer
bostadsavdelningen. Därför kommer inte en komparativ undersökning att utföras mellan de
olika avdelningarna och hur funktionalismen speglades där. Studien kommer inte heller att
jämföra olika politiska riktningars åsikter om funktionalismen eller hur de uttrycktes i
tidningarna. Uppsatsens analys kommer inte heller att sträcka sig tidsmässigt längre än
utställningstiden, vilket medför att diskussionen efter utställningen inte kommer att kartläggas
eller analyseras.
3 Teori och metod
Inom följande kapitel presenteras inledningsvis den teoretiska utgångspunkt som tas i
uppsatsen. Den teori som valts är ett strukturalistiskt perspektiv vilken kompletteras av
genusteori för att ge en djupare analys av frågeställningarna. Detta följs av en närmare
redogörelse för de metodiska överväganden som genomförts i uppsatsen.
3.1 Teoretiska överväganden
3.1.1 Ett strukturalistiskt perspektiv på historien
Vid 1930-talet
genomsyrades den svenska politiken av folkhemstankar där ett
välfärdssamhälle eftersträvades. Det svenska samhället var vid denna tid drabbat av
ekonomiska svårigheter och födelsenedgångar. I den socialdemokratiska folkhemssträvan
försökte man öka kontrollen av medborgarna genom det inflytande man fick över individen,
familjen och hemmet. Detta var en följd av det sociala nätverk som infördes genom bland
annat ekonomiskt stöd till familjer samt bostadspolitiska åtgärder. Den påverkan som staten
fick över de svenska medborgarna och samhället är då vad som ligger till grund för den
teoretiska diskussionen. I Ann-Sofie Kälvemarks avhandling More children of better quality
diskuteras detta utifrån statens inflytande över familjerna och födelsetalen. Kälvemark utgår
ifrån J. J. Spenglers teori att kvalitativa mål i samhället når kvalitativa resultat bland
befolkningen. Termer som exempelvis undervisning och hälsa, ses som delar av de kvalitativa
resultaten. Befolkningen påverkas således i riktning för samhällets uppnående av dessa mål.
Medborgaren är objektet för de politiska målen och ska styras i särskild riktning. Spenglers
teori fördjupas av teoretikern Godwin, som menar att de sociala strukturerna i samhället
bevaras av medborgarna då det existerar i deras medvetande. Det är då viktigt att betona
22
Folkhem, funkis och fruntimmer
sambandet med den ideologi och de maktstrukturer som är dominerande i samhället.48
Den förda diskussionen får stöd i ett strukturalistiskt perspektiv, där människan ses som
passiv bärare av strukturer där objektet och dess egenskaper ges av funktionen eller platsen
inom strukturen. Detta ger att strukturen bestämmer människornas medvetande och varande,
ett teoretiskt perspektiv som Althusser står för. Teorin kritiseras utifrån det faktum att ingen
hänsyn tas till människornas utveckling av dess
erfarenheter. Därmed riskerar
strukturalisterna behandla människors erfarenheter och upplevelser som mindre betydelsefulla
i de samhälleliga processerna. Althusser förnekar då den historiska processen och ersätter det
med strukturer.49
De folkhemstankar som socialdemokraterna införde i samhället kan således redan ha
funnits i medborgarnas medvetande, då de anses vara bevarare av de sociala strukturerna. Den
ideologiska
utgångspunkt
som
socialdemokraterna
tar
speglar
redan
föreliggande
maktstrukturer. Utifrån denna teoretiska diskussion ses medborgaren som upprätthållare av
idealen och styrd av de politiska mål och bakomliggande syften. I detta fall är den
kollektivistiska tanken som är medlet för att nå en välfärdsstat, där folkhemmet är syftet. Den
sociala politiken i socialdemokraternas regering var således ett medel för att upprätthålla och
bevara kontrollen över befolkningen. Genom detta iförande gör politiken intrång i hemmet
och styr familjen utifrån den privata sfären. Det kollektivistiska inordnandet av befolkningen
grundar sig i starka ideologiska och maktrelaterade strukturer som socialdemokraterna var
skapare av. Den privata sfären minskas således genom det intrång i vardagslivet som
folkhemspolitiken medförde, vilket krävdes för att skapa strukturer för befolkningen.
3.1.2 Kvinnan i samhället
Med utgångspunkt i ett strukturalistiskt perspektiv där människan ses som underordnad av de
samhälleliga strukturerna samt bärare av dem, fördjupas diskussionen genom att studera
strukturerna mellan människorna. Detta ger att resonemanget sammanfaller med ett
genusteoretiskt perspektiv, där genus beskriver den sociala organisationen av relationen
mellan könen. Genusteoretikern Joan Wallach Scott, menar att det finns en uppdelning mellan
könen vilket utgör en social struktur som reproduceras i samhället. Strukturerna grundas i den
bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt, vilket vilar i människans medvetande.
Scott menar att denna syn är en kulturell konstruktion och skapat av de föreliggande tankarna
48
Kälvemark Ann-Sofie, More Children of Better Quality?Aspects on Swedish Population Policy in the 1930´s.
1980 s.20f.
49
Aronsson m.fl, ”Vem skapar historia?”. 1988 s.133-140.
23
Folkhem, funkis och fruntimmer
om åtskillnaden mellan könen, där kvinnan ses som det underordnade könet. Genus beskriver
således en maktrelation mellan könen.50
Vissa feministiska teorier undersöker ursprunget till att kvinnan är det underordnade
mannen i samhället. Den patriarkala samhällssynen anser att mannen har ett behov av att
dominera kvinnan.51 Detta synsätt tas avstånd ifrån i denna uppsats, utan fokus ligger snarare
på att försöka beskriva ett samhälle som är uppbyggt av strukturer. Dessa strukturer skapas i
samhället av i detta fall politiska beslut och eftersträvan, vilka sedan efterlevs av
människorna. Människorna blir enligt denna syn passiva, då de anses överta de strukturer som
influerat dem. I förlängningen ses strukturer även mellan människorna, som enligt genusteori
ser kvinnan som underordnad i samhället. Denna syn bevaras då den är en del av
samhällsstrukturen. Scott ställer sig dock emot den strukturalistiska syn som Althusser står för
genom att Scott ser människan som skapare av strukturen, där åtskillnad görs mellan könen.52
Genom att utgå ifrån ett strukturalistiskt perspektiv avses att i denna uppsats utgöra
grunden för att förklara hur människan fungerar i samhället. I ovan förda diskussion visas att
det strukturalistiska perspektivet ser människan som styrd av strukturer och bärare av dem.
Enligt denna teori skulle därför det folkhemsideal som socialdemokraterna förespråkade vid
1930-talet, vara en samhällsstruktur där det kollektiva ansågs som det viktiga. Tanken om ett
folkhem skulle föras in i människans medvetande genom bland annat utbildning. Folkhemmet
skulle då vara en struktur som människan var bärare av. Men för att se tillbaka till uppsatsens
huvudpunkt, funktionalismen, kan även den anses som bärare av folkhemsideal. Genom att
föra ut arkitekturen i samhället infördes denna struktur i människans medvetande och
påverkades således av dem. Enligt den förda genusdiskussionen visas kvinnan som
underordnad strukturerna och samhället. Det kan leda till att kvinnans låga position i
samhället stärktes då folkhemstankarna fördes ut i samhället genom den funktionalistiska
arkitekturen.
3.2 Metodiska överväganden
I följande kapitel redogörs för det tillvägagångssätt som valts för att besvara uppsatsens
frågeställningar. Valet av källmaterial, som ligger till grund för studien i uppsatsen, samt
metod kommer därför att presenteras. Inom detta kapitel kommer även källkritik att
diskuteras.
Scott Joan Wallach, “Gender a Useful category of historical analysis”. 1996 s.153ff.
Scott 1996, s.156f.
52
Scott 1996, s.156f.
50
51
24
Folkhem, funkis och fruntimmer
3.2.1 Källmaterialet
För att besvara en uppsats frågeställningar är det viktigt att välja vilket material man kan
tänkas finna svar på sina frågor. Det källmaterial som denna uppsats baseras på är artiklar ur
tre dagstidningar från Stockholm. Tidningarna som får representera materialet är Svenska
Dagbladet, Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter53. Anledningen till att just de
tidningarna valdes är att den forskning som tidigare berörts funnit underlag i de tidningarna,
vilket kan medföra att analysen blir djupare. Dessutom finner jag det lämpligt att använda de
tidningar som är lokala för Stockholmsområdet och därmed kan ge en mer täckande och
vidsträckt debatt. Detta kan kritiseras genom det begränsade området, men i övriga tidningar i
Sverige fanns inte det materialomfång som är nödvändig för att få en bredd i analysen.
3.2.2 Vetenskaplig metod
Metod eller metodik definierar hur den empiriska undersökningen av ett problem utförs, alltså
studiens tekniska utformning. Metoden avgör hur man samlar in information och data, där
man ofta åtskiljer en kvalitativ och kvantitativ metod.54 Uppsatsen kommer att utgå ifrån en
kvalitativ metod då de insamlade artiklarna ligger till grund för en tolkning av texten. Där
dokumentet, som i detta fall är artiklar, ses som en berättande kvarleva. Tolkningen av texten
är en viktig del av förståelsen, då man tillägnar sig den ökar självförståelsen och därmed
förståelse för texten.55
Det metodiska tillvägagångssätt som uppsatsen bygger på är argumentations och
åsiktsanalys av artiklarna utifrån teori och tidigare forskning. De artiklar56 som ligger till
grund för resultatet är erhållna ur Svenska Dagbladet, Stockholms Dagblad och Dagens
Nyheter. Samtliga artiklar under den avgränsade tiden för undersökningen som berörde
Stockholmsutställningen 1930 och motsvarade frågeställningarna, valdes därför ut. Artiklarna
delades in i olika kategorier som motsvarade frågeställningarna, efter att de lästs noggrant.
Kategorierna utgjordes dels av de artiklar som berörde begreppet funktionalism eller den
diskussion som fanns under tiden för utställningen, dels de artiklar som behandlade
bostadsavdelningen eller bostadsdebatten, samt de artiklar som omnämnde kvinnan.
53
Tidningarna kommer i fortsättningen att i fotnoterna benämnas med förkortningarna, Svenska Dagbladet SvD,
Stockholms Dagblad StD samt Dagens Nyheter DN.
54
Wigblad Rune, Karta över vetenskapliga samband. Orientering i den samhällsvetenskapliga metoddjungeln.
1997 s.74.
55
Dahlgren Stellan, Florén Anders, Fråga det förflutna. 1996 s.192ff.
56
Antal artiklar som valdes i tidningarna var 88 stycken, varav 6 inte kunde inordnas under någon frågeställning
och därför inte användes i resultatet. 50 artiklar ligger till grund för den första frågeställningen, 21 för den andra
och 11 för den tredje. Indelningen syftar till att motsvara de tre kategorierna som presenteras närmare i texten.
25
Folkhem, funkis och fruntimmer
Kategoriseringen var komplicerad att genomföra då det var svårt att avgöra om de
representerade den frågeställning som avsågs. Det bör tilläggas att samtliga artiklar som jag
fann inte användes eftersom de inte kunde verka som underlag för att besvara
frågeställningarna. De utvalda artiklarna granskades noggrant och tolkades utifrån den
presenterade forskningen och de teoretiska utgångspunkterna. Det är således artiklarna som
används som underlag för besvarandet av frågeställningarna. Den metod som valts syftar till
att ge en djupare förståelse och därmed bidrar till en mer komplex analys av textens innebörd.
Det är då viktigt att påtala att analysen kommer att grunda sig på citat ur artiklarna samt
fördjupas genom diskussion kring artiklar med liknande innehåll.
Källkritisk hållning
Inom historieforskning används ofta en källkritisk hållning till det material som används i
studien, för att värdera materialets användbarhet. Denna kvalitativa metod har utvecklats
sedan 1800-talet för att undvika missvisande fakta samt öka vetenskapligheten i
historieforskningen. Det är även viktigt att diskutera detta i historiska undersökningar då man
som forskare ställs inför källkritiska ställningstaganden i framställningen. Dess huvudsakliga
innebörd är att besvara en källas användbarhet utifrån äkthet och syfte. 57 I denna diskussion är
främst bedömningen av källans användbarhet och relevans för studien, vad som är i fokus.
Uppsatsens syfte är att studera folkhemsidealens uttryck i Stockholmsutställningen
1930. Det har medfört att antagande angående funktionalismens sociala dimension, som en
del av folkhemmets ideal genom bostadsprogrammets ekonomiska, tekniska och hygieniska
omfattning. Detta är således vad som är i fokus för artikelinnehållet då relevansen av dem ska
avgöras. Det är viktigt att som forskare inneha en förståelse för källkritiken snarare än att
avgöra artiklarnas äkthet. För att kunna genomföra studien har därför källorna med
reservation sett som användbara utifrån äkthetskravet. Däremot kan artiklarnas relevans
diskuteras med kritiska ögon. Eftersom jag som forskare utgår ifrån mina bakomliggande
tankar och syften med artiklarna när jag läser dem, kan detta spegla de tolkningar som jag gör
av artiklarna. Men då jag medvetandegjorts om detta faktum är det enklare att förbehålla mig
kritisk till materialet. Vid inläsningen av artiklarna har jag även varit medveten om att
artikelförfattarnas egna åsikter och politiska ståndpunkter ofta tenderar att speglas i dem.
57
Dahlgren, Florén 1996, s.184ff.
26
Folkhem, funkis och fruntimmer
4 Funkis - ett hem för folket
Inom följande kapitel kommer de artiklar som ligger till grund för uppsatsens frågeställningar
att presenteras. I enlighet med uppdelningen av frågeställningar så kommer även
kapitelindelningen att följa dem. Varje kapitel kommer även att följas av en analys i enlighet
med den presenterade forskning och de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för
uppsatsens utformning.
4.1 Funktionalismen under Stockholmsutställningen
Stockholmsutställningen 1930 var tidpunkten för en brytning mellan gamla och nya ideal,
vilket var en följd av modernismens intåg. Genom funktionalismen utvecklades tankar om
funktionella hem och produkter, som allmänheten skulle få ta del av. Men hur framställdes
funktionalismen under Stockholmsutställningen? För att kunna ge ett svar på denna fråga
studeras den debatt som förekom under tiden för Stockholmsutställningen. Utställningen
presenteras enligt följande av direktör Gregor Paulsson;
Stockholmsutställningen 1930 har tagit som en av sina största uppgifter att försöka förvandla
teorierna till verklighet. Bruksföremålen bli de centrala på utställningen, lyxföremålen de efemära.
Slår utställningen väl ut så betyder detta att utställarna bli belåtna och ekonomiskt tillfredsställda,
och följden därav återigen bör bli ett litet jordskred beträffande tillverkningen. 58
Paulsson har enligt uttalandet stora förhoppningar gällande utställningens ekonomiska vinster
och dess tilltalning hos besökarna. Utställningen menas vara ett genomförande av de
funktionalistiska teorierna och därmed en brytning med gamla ideal. Den fokuserar på
funktionella produkter, så kallade vackrare vardagsvaror. De teoretiska funktionalistiska ideal
kan då sammankopplas med ett demokratiskt perspektiv då syftet är att nå ut till allmänheten.
Liknande antydningar framgår i utdraget ur följande artikel där utställningen framställs som
en medveten brytning med det traditionella, där det handlar om att följa idéerna i tiden och
därför slå ett slag för nya ideal och en ny stil.
Om man i några få drag skulle fixera det som är betecknande för årets utställning och som
tilltvingar sig respekt, så är det väl i främsta rummet viljan att genomföra ett program. Det gäller
särskilt den yttre ramen, där förespråkarna för den nya smakriktningen haft mest att säga. Deras
strävan har varit att bereda plats för en arkitektur, till anda och formgivning inspirerad av den
moderna tekniken. De ha därvid sökt tillgodose olika behov. /…/ Ett annat uttryck för denna
tankegång är att man verkligen lagt sig vinn om att få till stånd en vackrare vardagsvara som kunde
58
DN Bilaga 16.5.1930 ”Utställningspremiär är teaterpremiär. Man får rampfeber”. Gregor Paulsson s.3.
27
Folkhem, funkis och fruntimmer
göra skäl för namnet. Lyxprodukterna skola, åtminstone enligt programmet, intaga en mera
undanskymd plats. Dagens problem är att utveckla hemslöjden till en näring och låta
konstindustrin tjäna vidare intressen. /…/ Det har förekommit små diskussioner, vilka närmast
kvarlämnat det intrycket att striden om olika stilarter fått spela en alltför stor roll i jämförelse med
syftet och saken. De tvisterna ha emellertid bilagts - man vill hoppas för lång tid framåt.59
Artikeln antyder debatten som tidigare förekommit mellan traditionalister och modernister,
som avslutad tillsvidare. Denna debatt menas ta fokus ifrån det verkliga målet med
utställningen. Den funktionalistiska avsikten, att skapa produkter för allmänheten som
dessutom är vackra, menas bli en framgång i utställningen. Det hantverk samt den nya
motvikt som anses finnas i det funktionalistiska formspråket, borde finna ett samarbete genom
denna utställning och inte ses som oförsonliga motsatser. ”De framgångsrika försök, som
gjorts, att under senare åren förena tradition med modern smak ha lyckligt genomförts.” 60
Denna positiva ställning till en blandning av gammal och ny stil beskrivs i flertalet artiklar. I
en ledare i Stockholms Dagblad dryftas utländska röster om utställningen som även de visar
en positiv syn;
/…/ - Vad vi beundrar här är den rationella arkitekturen, säger red. Hansen. Det är nutidens
arkitektur, den nya andan - det kan man inte ta miste på. /…/ - På det hela taget ger hela
utställningen, formulerar redaktör Hansen ett slutomdöme, ett synnerligt starkt uttryck för Sveriges
läge kulturellt, ekonomiskt och industriellt - och det läget måste vara mycket gott.61
I artikeln uttrycks en beundran för den funktionalistiska arkitekturens rationella sida.
Blandningen av ny och gammal stil ses dock som något osammanhängande. Vidare anses
utställningen inge en inblick i det svenska kulturella, ekonomiska och industriella läge, som
beskrivs vara bra.
Den kritik som uppkommer i tidningarna vid tiden för utställningen beskriver bland
annat funktionalismen som själlös och ett hot mot individualismen, genom den uppkomna
maskinkulturen. Industrialiseringen anses hota med total ödeläggelse av den traditionalistiska
stilen, som är stark upprätthållare av hantverk och personlighetskultur. ”- Det är otäckt, det
finns en inre tomhet i alltsammans.”62, uttrycker en redaktör till skribenten Gustav Näsström,
angående Stockholmsutställningen. Vidare i artikeln tas avstånd, då Näsström själv istället
lovordar de ansvariga för utställningen, Gregor Paulsson och Gunnar Asplund.
SvD 16.5.1930 ”1930 års idéer”. s.3.
StD 10.5.1930 ”Tradition och modernism i hemslöjd och konstindustri” s.20f.
61
StD 16.5.1930 ”Nytt - Roligt - Imposant! Dansk-norsk-finska röster kring utställ-ningen” s.3.
62
StD 16.5.1930 ”Första ronden” av Gustav Näsström s.6. Citatet beskriver en kollegas, kallad Eskilstuna,
åsikter om Stockholmsutställningen.
59
60
28
Folkhem, funkis och fruntimmer
Det kan inte nog kraftigt understrykas, att hans utställningsarkitektur är en skapelse av en genial
arkitekt. Det måste t. o. m. Eskilstuna erkänna./…/ må man kalla till jämförelse sentimentalt åkalla
Stockholm 1909, Malmö 1914, Göteborg 1923 - detta är dock vår egen tids utställning. Man hade
måhända kunnat göra den annorlunda men icke bättre. Utvändigt. Asplund, den rationalist och
lyriker han är, har skapat en utställning, som både är praktisk och fantasifull. Här finns ingen tyngd
- allt är lätthet. Här finns ingen stelhet - allt är gratie.63
Funktionalismen förefaller som intressant och annorlunda, men även praktisk och fantasifull.
Vidare beskrivs även produkterna utifrån syftet med utställningen, att locka fram billiga och
”formgoda” produkter för allmänheten, som ett lyckat mål. Den maskinella kulturen ses då
inte som utav ondo utan som en fördelaktig samhällelig utveckling, genom de ekonomiska
och estetiska förmånerna. Utställningen menas visa prov på detta inom glas-, keramik-, textiloch seriemöbelhallarna. Men kritiken som genomsyrar artikeln är att utställningen visar prov
på en experimentell enkelhet, vilket inte anses motsvara verkligheten.64
Den hittillsvarande produktionen har varit och är en smakbit för det lilla fåtalet - folkets stora
massa står fortfarande oberörd. Så låt oss slippa den vackrare vardagsvaran och ge oss rätt och
slätt en billig och praktisk vara istället. Så länge det sköna måste vara ”konstnärligt”, så länge det
vackra måste vara utsökt, uppstår ingen kontakt mellan producenterna och den stora massan av
konsumenter. Utställningen är ingalunda - som man först befarade - alltför radikal (tvärtom), men
den är trots allt för exklusiv.65
Stockholmsutställningen syftade att tilltala den breda allmänheten genom sin nyvunna
funktionalistiska stil där bruksvarorna var det centrala. Utställningen visade sig dock
fortfarande vara för exklusiv och främst för borgerlighet och aristokrati. Detta var inte den
enda kritiken som utställningen nådde i media. ” Men nej, allt skars över en kam. Allt. Utom
möjligen hemslöjden, var dåligt, emedan den uppgivits vara funktionalistiskt, och det kunde
ju icke rimligtvis vara annat i en s. k. arkitektur av packlårar och glaslådor.”66 Den främsta
kritiken som funktionalismen erhåller gäller dess formspråk, då den bland annat anses vara
stillös genom sitt stela uttryck. Den konstruerade och stela formen, som funktionalismen
sammanhör med, kritiseras även genom att stilen anses avsiktligt utestänga den personliga
stilen.67 Funktionalismens formspråk är främmande för flertalet skribenter och stilen ses inte
som verkligt genomförbar. Vidare uttrycker kritikerna ett missnöje då funktionalismen
StD 16.5.1930 ”Första ronden” Näsström s.6.
StD 16.5.1930 ”Första ronden” Näsström s.6.
65
StD 16.5.1930 ”Första ronden” Näsström s.6.
66
StD 30.9.1930 ”Stockholmsutställningens bokslut.” Näsström s.26.
67
DN 30.5.1930 ”Funkis - Frusen negermusik. Målbrott, uthemsk okultur.” s.1. Jämför med artikel DN
31.5.1930 ”Palatsen äro i fara då funktionalismen får rycka in i dem! ” I.G Clason s.1.
63
64
29
Folkhem, funkis och fruntimmer
frångår individualismen, genom den industriella massproduktion, och inte längre utgår ifrån
naturliga material och konsthantverk. Det antyds således en avsaknad av det traditionalisterna
så länge varit förespråkare för.
Den debatt som uppkom mellan traditionalister och modernister i samband
utställningens genomförande och planeringen inför den, tas även upp i Dagens Nyheters
ledare vid tiden före utställningens slut.
Striden inom Svenska slöjdföreningen är icke en strid mellan gammalt och nytt, mellan efterblivna
traditionalister och framtidens härolder. Den är helt enkelt en strid om konstens frihet och det
personliga konstverkets existensberättigande. Av missriktad socialt nit, gränsande till
utrotningskrig och fanatism, vill den döda det individuella hantverket till fromma för en maskinell
och standardiserad smak.68
En tydligt riktad kritik visas mot funktionalismens framträdande inom konstkretsar.
Funktionalismen menas utgöra ett stort hot mot konsthantverket genom dess utrotning av
individualismen och konstens frihet. Den massproducerande stilen beskrivs som ett försök att
stöpa alla i samma form, en smaklös stil. Detta ifrågasätts i artikeln som istället ser att
funktionalisternas motståndare och deras exklusiva hantverk kan finnas sida vid sida med det
allmänåtkomliga. Men samtidigt slås ett slag för det vackra svenska konsthantverket som
anses vara landets stolthet och kan göra sig hörd på världsmarknaden, därför är det viktigt att
det inte dör ut.69
4.1.1 Rationalisering, standardisering och massproduktion
I det presenterade materialet går det att skönja en tudelad mening angående hur de
funktionalistiska idealen framställdes under Stockholmsutställningen. Den positiva responsen
gäller främst ekonomiska och tillgänglighets aspekter, vilket samtidigt är vad som kritiseras
då stilen anses bli själlös. Själlösheten menas uppkomma genom massproduktionen och dess
förtagande av det individualistiska hantverket. Även rationaliseringen och standardiseringen
som massproduktionen innebär, anmärks av kritiker till Stockholmsutställningen 1930.
Stockholmsutställningen syftade att tilltala den breda allmänheten genom sin nyvunna
funktionalistiska stil där bruksvarorna var det centrala. Bruksvarorna skulle motsvara billiga
och bra produkter för allmänheten, vilket beskrivs som ett lyckat mål i flertalet artiklar. Den
maskinella kulturen ses då medföra en fördelaktig samhällelig utveckling, utifrån ett
68
69
DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2.
DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2f.
30
Folkhem, funkis och fruntimmer
ekonomiskt och socialt perspektiv.70 Enligt forskaren Per-Göran Råberg kan de
funktionalistiska idealen sammankopplas med ett demokratiskt perspektiv, då syftet är att nå
ut till allmänheten.71 Forskaren Mirjam Gefler-Jørgensen anser därför att den svenska
funktionalismens
grunder
indirekt
reflekterar
folkhemsidealen.
De
svenska
socialdemokraterna förespråkade att allmänheten skulle ha tillgång till vackra vardagssaker
och bra hem, vilket Gefler-Jørgensen menar bidrog till funktionalismens framväxt.72 Enligt
denna syn ses funktionalismen och folkhemmet som två sammanhängande begrepp.
Folkhemsideologin var tydligt inriktad på en kollektivisering av samhället. Forskaren Jan
Larsson menar att demokratiseringen var en viktig del av den bild som folkhemmet ingav, där
det gemensamma målet var viktigt.73 Demokratisering var ett viktigt begrepp för den
socialdemokratiska politiken. Socialdemokraternas politik präglades av tankar om ett
välfärdssamhälle, som utgick ifrån folkhemskonceptet.74 Funktionalismen kan då ses som en
metod att nå folkhemsidealen, genom den demokratiska prägling som funkisstilen innehade.
Den
allmänåtkomlighet
som
funktionalismen
eftersträvade
ställde
krav
på
framställningsmetoderna. Att tillverka bra och billiga produkter medförde standardisering och
rationalisering av dem, vilket i sin tur gjorde att massproduktionen kunde utvecklas.75 Denna
sida av den funktionalistiska arkitekturen kritiseras i flertalet artiklar, då den ansågs utgöra ett
stort hot mot konsthantverket genom dess utrotning av den individuella och personliga
prägeln. Den massproducerande stilen beskrivs även som smaklös.76 Den funktionalistiska
arkitekturen visades främst under utställningens bostadsavdelning, där standardiseringen och
rationaliseringen särskilt kom till uttryck.77 Funktionalismens ideal visas således tydligast i
form av bostäder, men även som bruksföremål. Bruksföremålen innehar en betoning på
allmänhetens
tillgång,
vilket
i
analysen
visar
kopplingar
till
demokrati
och
socialdemokraternas folkhemsideal och strävan efter ett välfärdssamhälle. Detta tas stöd i
forskaren Eva Rudberg, som särskilt betonar Stockholmsutställningen som viktig del av
strävan mot ett välfärdssamhälle. Enligt Rudberg var det utställningen som förde fram
socialdemokraternas budskap om ett folkhemskoncept. 78 Detta motsägs av Råberg som menar
att de funktionalistiska ideal redan fanns i det svenska samhället och därför bör inte
se exempelvis StD 1930.05.16 ”Första ronden” Näsström s.6.
Råberg 1997, s.90f.
72
Gefler- Jørgensen 2003, s.21.
73
Larsson 1994, s.242ff.
74
Rudberg 1999, s.32f.
75
Spark 1986, s.3ff.
76
se exempelvis DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2f.
77
Råberg 1972, s.114f.
78
Rudberg 1999, s.32f.
70
71
31
Folkhem, funkis och fruntimmer
Stockholmsutställningen ses som en brytpunkt för de nya idealen.79 Stockholmsutställningen
visade upp funktionalistisk arkitektur vilket speglade idealen om allmänhetens tillgång till bra
och billiga bostäder samt vackra bruksföremål. Den ekonomiska prägeln på utställningen kan
därför anses vara tydlig. Vidare visar forskningen att den socialdemokratiska strävan mot ett
välfärdssamhälle även innehar de ideal som speglar funktionalismen, av kollektiv och
demokratisk kultur, och därmed också en social prägel. Oavsett om Stockholmsutställningen i
sig var brytpunkten för funktionalismen kan den anses som en tidpunkt för de
funktionalistiska idealen att nå ut till allmänheten.
4.2 Bostadsavdelningen som bärare av funktionalismens ideal
Stockholmsutställningen 1930 väckte en debatt i media om funktionalismens inträdande på
designområdet och dess hot mot de tidigare konstidealen. Men det var inte bara den nya stilen
som gav upphov till skriverier i media, utan även utställningens fokus på allmänhetens
tillgång till funktionella produkter. I en artikel i Dagens Nyheter redovisas i en intervju med
professor Olle Hjortzberg, att möbelutställningen anses vara en del av en social utredning.
Funktionalismen anses bli mer tilltalande genom att den motsvarar ett verkligt behov. Stilen
beskrivs vara till nytta för Sveriges utveckling, då även bostadsavdelningen som föregåtts av
en utredning, avsåg att anpassas efter inkomsterna hos hyresgästerna.80
Som man förstår är det många olika lösningar av bostadsproblemet, som arkitekterna här
presentera. Men - framhålles det från vederbörligt håll - man får icke betrakta dessa
problemlösningar såsom definitiva utan såsom uppslag till stoff för en diskussion, som i sin tur kan
föda nya idéer. Miljön är icke färdigkomponerad, utan man har velat finna nya friska initiativ
undan det gamla och slentrianmässiga på byggnadsgebitet. 81
Bostadsutställningen blev omskriven och dess utformning beskrivs som en föregångare till
nya idéer gällande en lösning av bostadsproblemet. Genom rundvandringar med olika
tidningsreportrar får läsarna utställningens typiska utseende och bostädernas planlösningar
beskrivna för sig. Bostädernas utföranden visas i två hus på utställningsplatsen och där
redogjordes även för konstruktionen, kostnaden samt den ekonomiska planeringen.
Planlösningen beskrivs i artikeln ”Vardagsrum växer och stiger i höjden i utställningshus.” i
Dagens Nyheter, som rationaliserad där vardagsrummets yta ökar på sovrummens bekostnad.
Differentieringen av de gemensamma ytorna anses medföra att arbetet inom bostaden
79
Råberg 1972, s.310f.
DN 18.3.1930 ”Kökshygienen flyttar in i våningen” s.1, s.32.
81
SvD Bilaga 30.3.1930 ”Funktionalistisk skulptur” s.19.
80
32
Folkhem, funkis och fruntimmer
underlättas. Den standardisering som köken genomgick menades underlätta köksarbetet samt
minska produktionskostnaderna. Bostadsutställningen beskrivs därför som ett försök att lösa
bostadsproblemen i Sveriges städer.82
Bostadsavdelningen på Stockholmsutställningen var det främsta föremålet för den
funktionalistiska arkitekturen. I de artiklar som diskuterat utställningens bostadsavdelning
visas genomgående att den speglade sociala frågor.
En eftertrycklig dementi på talet om att funktionalismens profeter skulle hemfallit åt någon
formens och färgens asketism! Men vill man se dem från en annan sida som mindre vädjar till
fantasin än till sinnet för det nyttiga och nödvändiga, så äro standardbostäderna det rätta
studiefältet. Det avlägger en bekännelse till demokratin till arbetet på att utjämna motsatserna
inom samhället. De unga arkitekterna ha ofta betygat sitt intresse för det sociala: det har stämt med
deras allmänna åskådning att de icke förbigått det som hör till livets nödtorft, utan lagt sin
verksamhet med hänsyn till de samhällsskikt hos vilka behovet av en förbättring i fråga om yttre
villkor är störst. /.../ Utställningen framträder som ett led i arbetet på att ge mera sol och luft och
bekvämlighet åt folkets breda lager.83
I artikeln förespråkas funktionalismen då den anses tjäna ett syfte, som menas vara att
utjämna olikheterna i samhället. Den demokratiska prägeln på funktionalismen menades vara
arbetet att nå ut till allmänheten, vilket benämns som ”folkets breda lager”, samt eftersträva
jämlikhet. Den sociala funktionen och verkligheten blev att skapa förbättrade villkor för dem
som var i störst behov av det, vilket standardbostäderna menas tjäna sitt syfte som.
Arkitekten Sven Markelius bostäder som visades under utställningen byggdes i gjuten
betong, vilket lyftes i artikeln ”Betonghus åt modern arkitekt” i Dagens Nyheter. Den nya
metoden var framförallt mycket billigare än tidigare metoder, vilket var av intresse för
samtida sociala utredningar. Inspirationen för betonghus kom ifrån Norge där det visat sig
framgångsrikt genom att arbetet förenklades. Funktionen, alltså husens disposition, angav den
yttre formgivningen eller formen. Detta uteslöt även dekorationer på husen vilket är specifikt
funktionalistiskt.84 Betonghusen var särskilt billiga att framställa och de var även föremål för
funktionalismens rationaliserings, standardiserings och effektiviserings krav.
Det som ofta uppkommer i de inlästa artiklarna är en positiv inställning till
bostadsplaneringen vilken menades skapa ljus, rymd och smidighet i lägenheterna. Detta
svarade mot de krav som fanns gällande hygien, vilket främst fick genomslag då badrum blev
DN 20.3.1930 ”Vardagsrum växer och stiger i höjden i utställningshus.” s.1, s.28.
SvD 16.5.1930 ”1930 års idéer” s.3.
84
DN 9.5.1930 ”Betonghus åt modern arkitekt. Gjutna bostadshus färdiga i betong billigt och bra.” s.1, s.30.
82
83
33
Folkhem, funkis och fruntimmer
stående inslag i de nya lägenheterna.85
Uno Åhrén har karaktäriserat Stockholmsutställningens bostadsavdelning såsom en undersökning
av problemet ”att ge alla människor de bostäder de behöva till de pris som passa dem”. Detta är ett
förträffligt program, i synnerhet i ett land som vårt, där människor vilja ha mer magnifika bostäder
än de behöva till ett pris, som är för högt för deras inkomster. /…/ Så nog är det något osvenskt
över bostäderna på utställningen, trots att de flesta av dem visat sig bli dyrare än programmet
föreskrev, vadan den under förberedelserna grundligt studerande proportionen mellan årsinkomst
och årshyra betänkligt rubbats. /…/ Om golvytan i allmänhet icke är avsevärt större, är däremot
dispositionen bättre, belysningen mer rationell och dessutom bjudas några nyheter av stort socialt
och hygiensikt värde, framför allt de högst upp i varje byggnadskomplex belägna lekrummen,
vilkas ljusa och glada utrymmen bli dubbelt tilldragande, när man iakttar den nativitetsfientliga
planlösningen i flertalet övriga villor och våningar. 86
Bostäderna på utställningen var ursprungligen ett krav från samhället genom att tillgodose det
ökade bostadsbehovet. De billiga hyrorna skulle motsvara en lösning av de bostadsproblem
som fanns i städerna, särskilt utmärkande i Stockholm. Trots den höjda standarden i
lägenheterna samt utvecklad hygienisk och teknisk utrustning, kvarstod kritiken mot höga
hyror och bostadsbrist. Det faktum att utställningens bostadsavdelning grundades på
ekonomiska beräkningar verkar inte vinna stöd, då den realiserade verkligheten visar på andra
fakta. I artikeln av Gotthard Johansson ses bostadsförhållandena som allvarliga problem som
kräver lösning, där han menar att två vägar till en lösning finns.
Den ena och radikala är en sänkning av hyrorna, så att bostadsutrymmet kan avpassas efter det
verkliga behovet, den andra och mera provisoriska är ett bättre utnyttjande av det befintliga
utrymmet. Att hyrorna för eller senare måste bringas i ett förnuftigare förhållande till den allmänna
prisnivån, är väl ofrånkomligt, antingen det kommer att ske på den fria prisbildningens väg, d. v. s.
antagligen genom en bostadskrasch, eller genom en aktivare kommunal bostadspolitik, men det är
ett problem, som icke kan lösas med en utställning. 87
Johansson fortsätter och menar att utställningen utgick ifrån rådande hyresnivåer och därefter
sökte minska fortsatta kostnader genom den rationella planlösningen och inredningen. Detta
menades vara anpassat efter det verkliga behovet. Det bostadsprogram som skapades av
Åhrén och Sundbärg till Stockholmsutställningen 1930, var ett förberedande utredningsarbete,
som Johansson menar lyfte det bostadsbehov som fanns i Stockholm samt berörde
Se exempelvis SvD bilaga 17.4.1930 ”Litet bo jag sätta vill. Med ljus, luft, glas, järn och andra moderna
bekvämligheter.” s.16ff.
86
StD 4.7.1930 ”Utställningen: lägenheter” Näsström s.11.
87
SvD 16.8.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet” Johansson s.8.
85
34
Folkhem, funkis och fruntimmer
bostadstekniska problem. Den kritik som dock utredningen fick var att den inte kunde
genomföras utifrån de i förhand fastställda ekonomiska kalkyler. Utställningen menades då bli
mer av en illusion än en verklighet.88
Även Gustaf Näsström diskuterade bostäderna och de ekonomiska beräkningarna i en
artikel. Bostadsprogrammet kritiseras även här då det menas vara för dyrt och att det, liksom
Johansson tidigare lyft, är praktiskt och ekonomiskt omöjligt genomförbart. Problemens
olösbarhet grundar Näsström på det faktum att tomtpriserna var höga, dyra materialkostnader
samt låga arbetarlöner.89 Bostadsutställningen kritiserades även i sitt faktiska utformande, då
den ansågs fördärva städerna genom den formlöshet som den maskinella kulturen menades
medföra. Det inkom en motion till Stockholms stadsfullmäktige angående funktionalismens
formlöshet, vilken omnämndes i artikeln ”Stadens skönhet bör skyddas mot tidskulturens
många faror”. I motionen, som var skriven av hr. Lindhagen, föreslogs tydliga föreskrifter i
byggnadsstadgan för svenska städer där bebyggelsen ska skyddas mot formlöshet som
riskerar att ”äventyra en stads skönhet.”90
Det faktum att funktionalismen innebar massproduktion nådde även kritik genom att
den sågs som ett försök att stöpa alla i samma form. Den smaklösa stilen menades endast vara
betydande för de fattiga, då funktionalismens kontenta menades vara att utrota fattigdom.
Vidare debatteras även i artikeln ”Hantverk och fabrikation”, det faktum att den svenska
konstindustrin är nödgad till att följa med i utvecklingen för att vara konkurrenskraftig på
marknaden. Därmed ansågs det vara viktig med ett stabilt förhållningssätt till den
internationella konstmarknaden, så att man inte ”förfaller i internationellt aperi, tysk
socialdemokrati och amerikansk ekonomisk standardiseringslust.”91 Det antyds ett tveksamt
förhållningssätt till funktionalismens standardiseringsprinciper, trots att det liksom i flertalet
artiklar visas en positiv inställning till utställningens försök att komma till rätta med de
samtida bostadsproblemen.
Bostadsavdelningen ses som en viktig del av Stockholmsutställningen då den menas
väcka en diskussion i bostadsdebatten. En debatt som grundar sig i höjda tomtpriser och höjda
hyror, samt låga löner och brist på lägenheter. ”Utställningen rullar på denna punkt upp
intressanta problem, som dock kräva ett grundligare studium än som förliker sig med
vernissagedagens ljusa och leende feststämning.”92 Utställningen bidrar enligt artikeln till att
SvD 16.8.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet” Johansson s.6ff.
StD 6.7.1930 ”Utställningen: Egna hem” Näsström s.5.
90
StD 24.4.1930 ”Stadens skönhet bör skyddas mot tidskulturens många faror.” s.1.
91
DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2f.
92
se exempelvis artikel i SvD 16.5.1930 ”Funktionalistisk vernissage - Det första intrycket av utställningen som
88
89
35
Folkhem, funkis och fruntimmer
lyfta
bostadsfrågorna
snarare
än
att
lösa
dem.
Bostadsavdelningen
under
Stockholmsutställningen 1930 kan således ses som ett riktmärke för den funktionalistiska
arkitekturen. Den sociala dimensionen av funktionalismen vilar på det faktum att arkitekturen
lyfte bostadsproblemen och sökte lösa dem.
4.2.1 Bostaden - ett folkhem
Den funktionalistiska stilen visade sig under Stockholmsutställningen 1930 främst på
bostadsutställningen och var föremål för en omfattande debatt i media, vilket den ovan förda
diskussionen kan visa på. Utställningens bostadsavdelning beskrivs i flertalet artiklar som
uppvisade av funktionalismens användbarhet genom den standardiserade inredningen samt
rationalisering
av
köken
och
planlösning
och
de
ökade
kraven
på
hygien.93
Bostadsavdelningen föregicks av en utredning som var anknuten till ett socialt program där
bostadsfrågan var central, vilket även lyfts i artiklarna. Utredningen studerade bostäderna
utifrån de krav som fanns i samhället för att kunna framställa bra och billiga lägenheter som
var anpassade efter inkomsterna hos hyresgästerna. Bostadsutställningen beskrivs därför som
ett försök att lösa bostadsproblemen i Sveriges städer. Funktionalismen menades följaktligen
kunna utnyttja begränsade ekonomiska tillgångar till att framställa bostäder för allmänheten.94
Funktionalismen ansågs vara ett svar på bostadsproblemen. Men bostadsprogrammet,
som präglade Stockholmsutställningens bostadsavdelning, kritiserades dock i media av bland
annat skribenten Gustaf Näsström. Bostäderna menades vara praktiskt och ekonomiskt
omöjligt genomförbara.95 Trots att utställningens bostadsavdelning grundades på ekonomiska
kalkyler vann det föga stöd i media, då den ansågs orealiserbar. Detta ges stöd av forskaren
Per-Göran Råberg som även i sin forskning visar att de fastställda belopp och beräkningar i
samband med utställningen överskreds i ett senare skede då byggnationerna skulle
verkställas.96 Den kritik som uppkom i samband med bostadsavdelningen ges belägg av
forskning som genomfördes i ett senare skede. Den funktionalistiska bostadsarkitekturens
ekonomiska kalkyler motsvarade inte de verkliga kostnaderna, vilket visar att programmet
kan anses som mindre lyckat i det avseende att försöka tillverka bra och billiga lägenheter.
Det demokratiska syftet med funktionalismen, där målet var att nå ut till allmänheten genom
att skapa bra bruksvaror samt billiga lägenheter, kan därför delvis ses som ouppnått. Målet
helhet” Gotthard Johansson s.16.
93
se exempelvis artikel i DN 20.3.1930 ”Vardagsrum växer och stiger i höjden i utställningshus.” s.1, 28.
94
Råberg 1997, s.90ff.
95
StD 6.7.1930 ”Utställningen: Egna hem” Näsström s.5.
96
Råberg 1972, s.153.
36
Folkhem, funkis och fruntimmer
som eftersträvades som en del av det socialdemokratiska folkhemsidealet där det
kollektivistiska tänkandet och inordnandet av människor under statens makt, skulle ske
genom en funktionalistisk bostadspolitik, ges stöd i Hirdmans forskning.97 Per-Göran Råberg
ställer sig dock tveksam till att det finns ett samband mellan politisk demokratisk
bostadspolitik
och
den
funktionalistiska
estetiken.98
Forskningen
visar
att
den
funktionalistiska arkitekturen trots allt försökte komma med en lösning till de rådande
bostadsproblemen.
Den sociala dimensionen av funktionalismen kan anses vara dess uttryck i
bostadsavdelningen, där den var objekt för en social utredning. Denna utredning anses enligt
forskaren Eva Rudberg vara ett kännetecken för funktionalismen och därmed satte prägel på
utställningen. Rudberg menar att den sociala dimensionen inom funktionalismen kan härledas
till den socialdemokratiska folkhemsutopin. Funktionalismen förespråkas i forskningen då
den anses tjäna ett syfte, som menas vara att utjämna olikheterna i samhället. 99 Stilen beskrivs
vara till nytta för Sveriges utveckling. Den sociala funktionen och verkligheten blir att skapa
förbättrade villkor för de som är i störst behov av det, vilket standardbostäderna menas tjäna
sitt syfte som.100
4.3 Kvinnligt perspektiv på funktionalismen
Stockholmsutställningens bostadsavdelning väckte debatt i media som tidigare kapitel visat.
Bostadsavdelningen var det främsta föremålet för de funktionalistiska idealen gällande bland
annat standardisering, rationalisering samt teknisk utveckling. Detta fick konsekvenser för
bostädernas planlösning och inredning vilka demonstrerades under utställningen. Rubriken för
detta kapitel kan spegla en syn av att kvinnan var en skild del inom funktionalismen, men
syftet är att anlägga ett kvinnligt perspektiv på den.
I följande artikel diskuteras bostadsavdelningen och dess utformning, samt vilka
konsekvenser det medförde för utrymmet.
Det finns på utställningen mer än ett exempel på att en mindre lycklig möblering förstört verkan av
en god planlösning. Men framför allt är det oriktigt, därför att utställningens syfte ingalunda varit
att visa en serie vackra heminteriörer, vilkas utformning väl f. ö. alltid blir en fråga om personlig
smak, utan ligger på ett helt annat, av praktiska, tekniska och ekonomiska betingelser begränsat
plan. /…/ Jag träffade för någon tid sedan framför hyresvåningarna en framstående svensk
97
Hirdman 2000, s.104.
Råberg 1972, s.310.
99
Rudberg 1999, s.32f.
100
DN 18.3.1930 ”Kökshygienen flyttar in i våningen” s.1, 32.
98
37
Folkhem, funkis och fruntimmer
konsthistoriker, som förmenade sig ha funnit något sammanhang mellan dessas ungkarlsmässiga
utrustning med diminutiva kokvrår och sovalkover och de moderna äktenskapets flyktighet.
Samma dag mötte jag en annan kulturpersonlighet, som klagade över att rummen voro för futtigt
små och i stället prisade de gamla 80-talsvåningarnas rumsfiler, och man behöver blott lyssna till
husmödrars kritik av de okunniga arkitekterna för att höra samma klagan upprepas, att allt är för
smått.101
Det framgår kritik i artikeln gentemot den rationalisering som funktionalismens
bostadsprogram präglas av, genom att utrymmen anses minska och därmed ses som för små.
Planlösningen menas vara begränsad av praktiska, tekniska och ekonomiska förutsättningar.
Den differentiering som lägenheterna genomgått medförde att rummen blivit mindre samt
fler, vilket kritiseras och likställs med ungkarlslägenheter. Vidare beskrivs detta faktum vara
sammanhörande med äktenskapets flyktighet. Enligt artikeln kan antydas att familjelivet
anses bli begränsat i den funktionalistiska bostaden. ”Om därvid särskilt en del
sekundärutrymmen och inte minst köken blivit små, och otvivelaktigt i många fall alltför
små…”102 Likaså utgår artikeln ifrån att även husmödrar, alltså kvinnor, instämmer i denna
kritik, som även riktas gentemot de arkitekter som utformat bostäderna.103 Den rationalisering
som bostäderna genomgått har sin utgångspunkt ur funktionalismens grundtankar. Dess
konsekvenser menas påverka familjen och äktenskapet genom de minskade utrymmena. I
artikeln ges kritik mot detta av husmödrarna, vilket kan visa en bild av kvinnan som ansvarig
för hemmet. Vidare ironiseras den kvinnliga prägeln på funktionalisthemmet i en insändare;
Claras nutida jämlike - kvinnlig eller manlig - växlar månadsvis plats med alla sina ägodelar
instuvade i en unikabox, och den ”galanta” damen av i dag fordrar framför allt hygien, bad, luft
och ett minimum av renhållningsbestyr i hemmet. Dagens lösen är förenkling och saklighet, och
denna strävan utsträcker sig över alla områden. Så har också utövarna av såväl husbyggnads- som
möbel-konsten blivit ställda inför nya problem, och icke ens en så i hög grad personlig möbel som
damernas toalettbord har därvid kunnat skonas.104
Utifrån denna insändare kan antydas att funktionalismen anses förespråka jämlikhet mellan
man och kvinna, vilket kan ses i uttrycket ”Claras nutida jämlike”. Genom att funkishemmet
hålls med enkla möbler samt differentiering av utrymmen, har kvinnan detta till sin fördel då
deras hushållsbestyr minskas. Det hygienkrav som funktionalismens bostäder föreskriver
anses förenkla städning. Utifrån förd diskussion kan en bild av kvinnan tydas där hon ses som
SvD 16.5.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet.” Johansson s.8.
SvD 16.5.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet.” Johansson s.8.
103
SvD 16.5.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet.” Johansson s.8.
104
DN Bilaga 23.3.1930 ”Det moderna toalettbordet.” H.T s.9.
101
102
38
Folkhem, funkis och fruntimmer
ansvarig för hushållet. Denna bild visas även i en intervju med två kvinnor som var besökare
på Stockholmsutställningen. I intervjun uttrycks ”Funkis-möbler äro lätta att damma”105.
Funktionalismen förespråkas i intervjun av kvinnorna då den anses förenkla städningen.
Kvinnorna ställer sig dock tveksamma till de små och rationaliserade köken, då de anses
försvåra matlagningen. I intervjun tillfrågas även en man som uttrycker sig positivt om små
kök. Den intervjuade fru Åman kontrar; ”Herrar ska inte yttra sig om små kök, för de har
ingenting där att göra.”106 De praktiska köken förespråkas då de menas vara lätta att hålla rent,
men funktionalismen anses bör bli bättre på att konfrontera det praktiska livet.107 De
intervjuer som presenterats kan inte verka generaliserande för samtliga besökare, men de kan
ändå visa på folkets kritik gentemot den nya stilen och arkitekturen, utifrån ett kvinnligt
perspektiv. Samtidigt kan bilden av kvinnan som ansvarig för hemmet ges belägg i artiklarna.
Det är då viktigt att ha i åtanke det faktum att det är kvinnorna själva som bär den
föreliggande tanken om kvinnan som husmoder och dess innebörd.
Fler inslag av kvinnliga aspekter på funktionalismen och bostadsprogrammet lyder
enligt följande;
I sin strävan att ”lära folk att bo” visar H. S. B. inga radikala tendenser utan moderniserar varligt
traditionella drag i svensk borgerlig hemtrevnad. Köket är reducerat till en kokvrå, antingen
kvadratisk och sekundärbelyst genom en glasvägg mot den närmast fasaden belägna matvrån eller
också framdragen till ytterväggen och avskild från matrummet genom skjutdörrar. Den senare
typen får en ogynnsamt smal fri golvyta, men husmoderns arbetsutrymme kan anses soulagerat
genom den breda kommunikationen med matrummet. 108
Kvinnans roll i hemmet visas ovan som
objekt för de rationaliserings- och
standardiseringskrav som funktionalismen medförde, genom att köksutrymmet minskar och
därmed även husmoderns arbetsutrymme. Liksom ovan förda diskussion föreligger starka
föreställningar om kvinnan som ansvarig i hemmet. Vidare utläses i samma artikel;
I de övriga typerna har man med ganska moderata medel strävat efter en bostadsutformning, som
på det närmaste anpassar sig efter nutidens faktiska livsföring i spec. de större städerna, där det
husmoderliga arbetet är reducerat till ett minimum och där bägge makarna ofta äro
självförsörjande (och underkunniga om metoderna för rationell födelsekontroll!) följaktägen
dominerar
den
sekundärbelysta
kokvrån
i
skepnad
av
en
liten
matlagnings-
eller
DN 13.6.1930 ”Folket om Funkisen” s.8.
DN 13.6.1930 ”Folket om Funkisen” s.8.
107
DN 13.6.1930 ”Folket om Funkisen” s.1, 8.
108
StD 4.7.1930 ”Utställningen: lägenheter” Näsström s.11.
105
106
39
Folkhem, funkis och fruntimmer
matuppvärmningsmaskin109
Det som antyds i artikeln ger en bild av att samhället och den utvecklade tekniska
utrustningen i hemmet påverkar husmoderns hemuppgifter, såsom matlagning. Samtidigt
visas den moderna synen av båda makarna som självförsörjande, genom att även kvinnan
kommit in på arbetsmarknaden. Därför menas det reducerade hemarbetet vara till fördel i de
fall där både mannen och kvinnan arbetar. Nerskärningen menas då vara till gagn för kvinnan.
I artikeln tas även den låga nativiteten upp då den anspelar på att makarna varr bekanta
med födelsekontrollmetoder. Direktör Paulsson anses i artikeln ”Dr. Paulsson har lista på
instämmare till Malmsten” mena att funktionalismen kan bidra till att öka nativitetssiffrorna
genom att bostäderna förbättrades. Det som främst åsyftades var den faktor att lägenheterna
avskilde föräldrarnas sovplats från barnens.110 Den funktionalistiska arkitekturen har tidigare
beskrivits innehålla en social dimension genom dess försök att lösa bostadsproblemen. Utifrån
detta uttalande kan därför antydas en social dimension som en del av att lösa de låga
födelsetal som Sverige föregåtts av. Den låga nativiteten kom sedan att redogöras för i
utredningen och den följande publikationen Kris i befolkningsfrågan av makarna Myrdal.111
Den differentieringen av utrymmet i bostäderna som den funktionalistiska arkitekturen
medförde tas upp i artikeln ”Funktionalistisk skulptur”, där den anses falla inom ramen för
vad som påverkar husmoderns arbete. Istället för att sträva efter att skapa flertalet likvärdiga
rum har utrymmet delats upp, så att varje rum motsvaras av ändamålet. Kökets minskade
utrymme anses i artikeln som mer ekonomiskt och lättarbetat. Det anses även tilltala kvinnor
genom
att
nyheter
såsom
diskbänksbeklädnader
i
rostfritt
stål,
samt
standardiseringskommissionens inredningar presenteras.112 De krav som förbättrade
standarden gällde främst den ökade tekniska och hygieniska utrustningen. Sverige anses ha
hållit jämna steg med övriga Europa i utvecklingen gällande utrustning, men där komforten i
Sverige betraktas som högre.113 Den syn som presenterats i artiklarna anspelar på kvinnan
som husmoder. Det som menas falla i kvinnans intresse är de nya dammfria möblerna, de
lättstädade ytorna samt kökens disposition och den utvecklade tekniken. Arbetet i hemmet
menas underlättas genom den funktionalistiska arkitekturens påverkan på bostädernas
utformning.
StD 4.7.1930 ”Utställningen: lägenheter” Näsström s.11.
StD 20.7.1930 ”Dr. Paulsson har lista på instämmare till Malmsten” Yarl s.1, 22.
111
Svedberg 1980, s.42ff.
112
SvD Bilaga 30.3.1930 ”Funktionalistisk skulptur” s.19f.
113
SvD 16.5.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet.” Johansson s.7.
109
110
40
Folkhem, funkis och fruntimmer
4.3.1 Kvinnans plats i funkishemmet
Den funktionalistiska arkitekturen som visades under Stockholmsutställningen 1930 var
föremål för standardisering, rationalisering och teknisk samt hygienisk utveckling av
bostäderna. Det var då bostadsutställningen som var det främsta föremålet för de nya krav
som ställdes av funktionalismen. Genom att bostäderna byggdes utifrån kraven medförde det
konsekvenser för planlösningen. Det kan i sin tur anses påverka dem som lever i den
funktionalistiska bostaden, då de blir objekt för moderniseringen. Detta leder oss in på
frågeställningen, vilken plats fick kvinnan i folkhemmet och hur tog sig det uttryck i
Stockholmsutställningens bostadsavdelning?
Enligt de artiklar som visats ges en tydlig bild av att husmodern påverkades av detta.
Husmoderbegreppet sammanhör särskilt med städning och matlagning i artiklarna. Det anses
att funkishemmet är till kvinnans fördel då hushållsbestyren minskar genom att utrymmena i
lägenheterna differentieras och är sparsamt möblerade. Det hygienkrav som funktionalismens
bostäder föreskriver menas därför förenkla städningen.114 Funktionalismen förespråkas även
av kvinnorna själva, vilket visas i en intervju med två kvinnor under utställningen genom
uttrycket ”Funkis-möbler äro lätta att damma”
115
. De menar dock att köksutrymmets
minskning kan försvåra matlagningen.116 I Yvonne Hirdmans forskning om folkhemmet och
den funktionalistiska arkitekturen ligger fokus främst på bostadsplaneringen och kökens
standardisering. Bostadsytorna och köken skulle minskas och effektiviseras så att familjelivet
kunde tillbringas i vardagsrummet. Det moderna livet var en konkretisering av den politiska
demokratin, menar Hirdman.117 Bilden av kvinnan som ansvarig för hemmet ges belägg för
och samtidigt visas det i artikeln att kvinnorna själva ser sin naturliga roll som husmödrar och
därmed ansvariga för hemmet.
Kvinnans
roll
i
hemmet
visas
som
objekt
för
de
rationaliserings-
och
standardiseringskrav som funktionalismen medförde, genom att köksutrymmet minskar och
därmed även husmoderns arbetsutrymme. Enligt forskaren Hirdman medförde avsikten om att
skapa ett välfärdssamhälle och ett modernare liv för kvinnorna, konsekvenser för den
könskonflikt som menas finns i samhället. Hirdman menar att hemmet blev en mindre
betydelsefull arbetsplats genom moderniseringen och att den kvinnliga arenan därmed
inskränktes. Detta menades i sin tur stärka den hierarki som existerar mellan könen och att
kvinnans lägre ställning i samhället befästes. Det sociala reformprogram som infördes av
se exempelvis artikel i DN Bilaga 23.3.1930 ”Det moderna toalettbordet.” H.T s.9.
DN 13.6.1930 ”Folket om funkisen” s.8.
116
DN 13.6.1930 ”Folket om funkisen” s.8.
117
Hirdman 2000, s.104.
114
115
41
Folkhem, funkis och fruntimmer
socialdemokraterna var underbyggt av normer, och därmed ansvariga för att befästa kvinnans
underordning. Hirdman betonar därför att folkhemmet och det svenska välfärdssamhället
genomfördes på kvinnornas bekostnad.118 Även forskaren Lars Trägårdh instämmer med
Hirdman och menar att även familjen drabbades negativt av det socialdemokratiska
välfärdsprogrammets genomförande.119
Liksom Hirdman anser forskaren Lisa Brunnström att kvinnorna stod i fokus genom den
demokratiseringsprocess och jämlikhetssträvan som det socialdemokratiska folkhemmet
eftersträvade. Men Brunnström menar att trots att kvinnornas samhällsdeltagande ökade
minskade inte deras ansvar för hem och hushåll samt barnuppfostran. 120 I en artikel av
Näsström, antyds denna moderna synen av båda makarna som självförsörjande. Det menas att
då även kvinnan kommit in på arbetsmarknaden, anses det reducerade hemarbetet vara till
fördel i de fall där både mannen och kvinnan arbetar. Reduceringen menas främst vara till
gagn för kvinnan, enligt artikeln.121 Den jämlikhet som funktionalismen anses förestå kan
härledas till det politiska och samhälleliga faktum att båda makarna gavs möjlighet att bli
försörjande och att hushållsarbetet därför skulle underlättas för kvinnan. Utifrån detta
förhållande kan det anses finnas en koppling mellan den funktionalistiska arkitekturen och det
socialdemokratiska folkhemsideal, där jämlikhetsstävan var en realitet.
Under 1930-talet hamnade hemmet i politikens synfält, menar Hirdman, vilket även
medförde att kvinnan blev det. Detta var en följd av viljan att skapa ett välfärdssamhälle och
därmed öka välfärden för befolkningen genom bland annat bättre hem och utbildning. Det
faktum att kvinnan sågs som en del av den politiska sfären gjorde att kvinnans liv blev
föremål för samhällsreformer. Det välfärdsamhälle som kom att uppstå menades dock
uppkomma på kvinnans bekostnad genom att deras underordning stärktes.122 Att kvinnan
fanns med i den politiska sfären påtalar författaren Ellen Key var viktigt för att samhällets
utveckling. Kvinnorna ska då, enligt Key, inneha samma uppgifter som i hemmets sfär och
kallas därför samhällsmödrar.123 Det Key ser som kvinnans plats i samhället är tydligt
kopplad till hemmet. Synen av kvinnan som samhällsmoder eller husmoder verkar vila i såväl
forskning som kvinnans egen uppfattning. Denna syn visas även i intervjun med de två
kvinnorna som besökte utställningen. Kvinnans uppgift beskrivs som ansvarig för hushållet
och den funktionalistiska arkitekturen strävar efter att underlätta det arbetet. Enligt Hirdman
118
Hirdman 2000, s.11ff, 218f.
Trägårdh 1992, s.19f.
120
Brunnström 2004, s.235.
121
StD 4.7.1930 ”Utställningen: lägenheter” Näsström s.11.
122
Hirdman 2000, s.90-97.
123
Lagergren 1999, s.56ff, 74.
119
42
Folkhem, funkis och fruntimmer
ger detta att kvinnans underordning i samhället förstärks.
Funktionalismen menas även kunna bidra till att öka nativitetssiffrorna enligt Gregor
Paulsson, genom att bostäderna förbättrades, då föräldrarnas sovplats avskildes från
barnens.124 Den funktionalistiska arkitekturen kan därför ses inneha en social dimension
genom dess försök att skapa förutsättningar till att lösa de låga födelsetal som Sverige
föregåtts av. Den låga nativiteten redogjordes för i Kris i befolkningsfrågan skriven av
makarna Myrdal.125 I skriften eftersöks ökat antal födslar samt införande av ekonomiskt stöd
till familjen. Forskaren Lars Trägårdh menar att skriften, som var en del av den
socialdemokratiska välfärdsstatens uppbyggnad, kan ses som ett försök till ökad kontroll av
medborgarna. Enligt Trägårdh genomfördes det på familjens bekostnad och forskaren
ifrågasätter därför folkhemsidealen.126 Det går att se en betydande diskussion angående de
socialdemokratiska folkhemsideal och dess uttryck genom den funktionalistiska arkitekturen.
Dess konsekvenser menas påverka familjen och kvinnan genom de minskade utrymmena
samt den ökade kontrollen av befolkningen.
5 Folkhemsideal i funkishus
Uppsatsen tog sin början i Stockholmsutställningen 1930 och den funktionalistiska
arkitekturen som då visades. Den funktionalistiska arkitekturen har sina grunder i
modernismen, som utvecklades under tidigt 1900-tal. Sverige var först att utveckla det
modernistiska formspråket till en funktionell och kollektiv konstform, med inspiration ur
bostadsarkitekturen skapad av de tyska modernisterna från Bauhausskolan. Funktionalismen
inriktades främst på bostäder, vilket även var det som kännetecknade Stockholmsutställningen
1930 och dess bostadsavdelning.127 Funktionalismens betoning av funktionella och billiga
produkter samt allmänhetens tillgång visades under utställningen i form av bruksvaror och
bostäder, vilket även speglade den debatt som förekom i media under denna tidpunkt.
Det
inledande
syftet
med
uppsatsen
var
att
studera
på
vilket
sätt
Stockholmsutställningen 1930 var betydande för folkhemsidealen, samt skapa en förbindelse
mellan konsthistoria och politisk historia. För att uppnå syftet ställdes frågor som tog sin
utgångspunkt i den forskning som tidigare genomförts angående funktionalismens sociala
StD 20.7.1930 ”Dr. Paulsson har lista på instämmare till Malmsten” Yarl s.1, 22.
Svedberg 1980, s.42ff.
126
Trägårdh 1992, s.20f.
127
Rudberg 1999, s.25ff.
124
125
43
Folkhem, funkis och fruntimmer
dimension och folkhemmet. Frågorna var enligt följande; Hur framställdes funktionalismen
på Stockholmsutställningen? Hur speglas funktionalismens sociala dimension under
Stockholmsutställningen? Vilken plats fick kvinnan i folkhemmet och hur tog sig det uttryck i
Stockholmsutställningens bostadsavdelning? Frågorna syftar till att underbygga syftet och ge
en djupare analys av det insamlade materialet.
I de utvalda och presenterade artiklarna framställdes de funktionalistiska idealen främst
under ett gemensamt begrepp; demokrati. Det som åsyftas med demokratibegreppet är
funktionalismens betoning på allmänåtkomligheten. Forskaren Per-Göran Råberg motsätter
sig den demokratiska betoningen i arkitekturen som då menar att steget är långt mellan estetik
och politik.128 Detta instämmer jag inte med då en antydan av den politiska anknytningen i
debatten visas i media vid tiden för utställningen. Även den ansvarige Gregor Paulsson
uttalade
själv
en
demokratisk
föreliggande
tanke
med
utställningen,
då
Stockholmsutställningen 1930 viktigaste uppgift menades vara att förvandla teorier till
verklighet.129 I grunden till uttalandet finns uttrycket ”vackrare vardagsvara” som anspelar på
att även allmänheten skulle ha tillgång till vackra och funktionella bruksvaror. Detta anser jag
visar en tydlig koppling mellan politiska begrepp såsom demokrati och estetik. Den
demokratiska prägeln fanns i avsikten att allmänheten skulle kunna ta del av utställningen och
dess arkitektur.
Den funktionalistiska arkitekturen hade möjlighet att uppnå strävan mot att tillverka bra
och billiga produkter genom den mekanisering, effektivisering och standardisering som
industrialiseringen möjliggjorde. Funktionalismen kan därför anses som tillvaratagande av
den modernisering som samhället genomgick. I debatten som fördes i media ses kritiken som
funktionalismen och utställningen fick främst gälla massproduktionen. Den kollektivisering
och standardisering som funktionalismen förespråkade menades vara smaklös, själlös och
opersonlig. Vidare ansågs stilen hota det individualistiska konsthantverket.130 Denna kritik
anser jag främst gäller ett missförstånd gällande utvecklingen av konstarterna.
Funktionalismens formspråk var nytt och annorlunda för denna tid, men bör inte anses som ett
hot mot konsthantverket. Det bör anses som självklart att de motstridiga konst- och fromideal
bör finnas sida vid sida inom konstvärlden. Det hot som funktionalismen anses utgöra anser
jag därför är mindre allvarlig. Dock är det viktigt att se till det faktum att funktionalismen
genom sin massproduktion kunde nå ut till en större skara och därmed hota det traditionella
128
Råberg 1972, s.310.
DN Bilaga 16.5.1930 ”Utställningen är teaterpremiär. Man får rampfeber” Paulsson s.3.
130
DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2f.
129
44
Folkhem, funkis och fruntimmer
hantverket. De funktionella bruksvarorna skulle tillstå allmänhetens behov och efterfrågan
och därmed vara billiga. Produkterna som tillverkades av hantverkare kan därför ha varit
dyrare och därmed var mer exklusiva. Det visas enligt den ovan förda diskussionen att det är
främst två begrepp som kan förknippas med funktionalismen, demokrati och kollektivisering.
Vidare ställdes frågan gällande hur funktionalismens sociala dimension speglades under
Stockholmsutställningen. De artiklar som presenterades i resultatet var anknutna till
utställningens bostadsavdelning, då den avdelning främst uppvisade den funktionalistiska
arkitekturen. För att besvara denna fråga går vi tillbaka i den historiska bakgrunden där en
skiftning mellan ett svenskt jordbrukssamhälle och industrisamhälle ses vid 1900-talets
början. Detta fick konsekvenser för människorna och det svenska landskapet i och med den
urbaniseringsprocess som inleddes. Det medförde en växande glesbygd och en ökad
inflyttning till städerna, som i sin tur ställde förhöjda krav på bostadsbyggandet. Samtidigt ses
det svenska samhället få en utplaning av befolkningstillväxten vilket gav upphov till en
politisk debatt som tog sig uttryck i Kris i befolkningsfrågan. 131 Det innebar att vid 1930-talet
var den politiska huvudfrågan att komma till en lösning med den låga befolkningstillväxten.
Detta var en del av strävan mot det svenska välfärdssamhället som var en viktig del av den
socialdemokratiska politiken.132
Som en del av problemen i 1930-talets Sverige fanns de ökande bostadsproblemen.
Problemen gällde framförallt de dyra hyrorna samt bostadsbristen i bland annat Stockholm,
vilka även varit påfallande under tidigare år. Det ställde ökade krav på att kunna framställa
billiga och bra lägenheter, som menades falla i linje med den funktionalistiska arkitekturen.
Enligt forskningen gällande funktionalismen främst förespråkad av Eva Rudberg, uppvisas en
tydlig syn av den funktionalistiska arkitekturen som ett svar på den tidens bostadsproblem.
Samtidigt förhåller sig en diskussion inom denna forskning som å ena sidan ser funkisstilen
som en viktig del av den politiska arenan genom dess sociala dimension, där arkitekturen
förestod demokrati, solidaritet och kollektivism. Utifrån den synen menas funktionalismen
leva upp till en social ingenjörskonst som kunde lösa den tidens bostadsproblem.133 Detta
speglas även i den mediala debatten vid tiden för utställningen. Bostadsavdelningen föregicks
av ekonomiska kalkyler för att kunna fastställa bostädernas kostnader vilket skulle motsvara
de boendes inkomster. Det ses tydligt att de funktionalistiska bostäderna avsåg att verka som
en lösning på de bostadsproblem som fanns i samhället vid denna tid. Det ekonomiska
131
Andersson 2003, s.21ff.
Svedberg 1980, s.42ff.
133
se exempelvis Rudberg 1999, s.25ff.
132
45
Folkhem, funkis och fruntimmer
reformprogram som låg till grund för Stockholmsutställningens bostadsavdelning kan ses som
en konkretisering av välfärdsprogrammets folkhemsideal, genom strävan att nå ut till
allmänheten samt den kollektiviserande eftersträvan. Den forskare som motsatte sig det var
Per-Göran Råberg, som istället menade att trots denna avsikt gick det inte att genomföra i
verkligheten, då kostnaderna för bostäderna blev dyrare än beräknat. 134 Det sociala budskapet
inom modernismen fann gensvar i det svenska folkhemsidealet. Den forskning som
presenterades inledningsvis visar på en tudelning gällande folkhemsidealets ursprung.
Forskarna är oense om de bakomliggande ideal, men det bör betonas att socialdemokraterna
och deras välfärdsprogram ligger till grund för genomförandet av det svenska folkhemmet.135
Utifrån den presenterade forskningen går att skönja en tydlig sammankoppling mellan det
eftersträvade folkhemmet och funktionalismens intåg i bostadsarkitekturen. Utställningens
sociala dimension kan utifrån ovan stående resonemang anses vara den demokratiska och
kollektivistiska tanken bakom arkitekturen, vilket visades genom bruksvarorna och
bostäderna. Den viktigaste tillförseln som Stockholmsutställningen 1930 gav kan anses vara
bostadsavdelningen eftersom det var där som funktionalismens sociala dimension främst
visades.
Slutligen lyfts den tredje frågeställningen, där kvinnans plats i folkhemmet och hur det
visades i Stockholmsutställningens bostadsavdelning diskuteras. Genom att närmare studera
den funktionalistiska bostaden visas att den var objekt för de åliggande standardiseringar,
rationalisering och effektiviseringskrav. I de redan analyserade artiklarna visas genomgående
en syn av kvinnan som husmoder och därmed ansvarig för hemmet. Hemmet menades bli mer
lättstädat då ytorna blev mer luftiga samt var sparsamt möblerade. Bilden av kvinnan som
ansvarig för hemmet ges belägg för och samtidigt visas det i artiklarna att kvinnorna själva ser
sin naturliga roll som husmödrar och därmed ansvariga för hemmet.136 Enligt forskaren
Yvonne Hirdman blev det socialdemokratiska målet, att skapa ett välfärdssamhälle och ett
modernare liv för kvinnan, grund för att förstärka den könskonflikt som menas finnas i
samhället. Hirdman menar att kvinnans lägre ställning i samhället befästes genom att
hushållsarbetet, den kvinnliga arenan, inskränktes.137 I debatten visas att den funktionalistiska
arkitekturen avser genom sin rationalisering av bostadsytorna, underlätta arbetet för kvinnan.
Detta kan ses som förtjänstfullt då avsikten kan vara att förenkla kvinnans intåg på
arbetsmarknaden, genom att minska hemarbetet. Detta blev således inte fallet, enligt forskaren
134
Råberg 1972, s.310.
Larsson 1994, s.127f.
136
se exempelvis DN 13.6.1930 ”Folket om funkisen”s.1, 8.
137
Hirdman 2000, s.11f.
135
46
Folkhem, funkis och fruntimmer
Lisa Brunnström, som menar att trots att kvinnan stod i fokus i demokratiseringsprocessen
och jämlikhetssträvan hade de fortfarande ansvar för hem, hushåll och barnuppfostran.138
Enligt ovan förda diskussion kan den funktionalistiska arkitekturen anses ha medfört
konsekvenser för kvinnan i samhällets strävan mot ett välfärdssamhälle. Dock är det viktigt
att se till den avsikt som menades föreligga med funkisstilen, att faktiskt underlätta
hemarbetet.
Den diskussion som förts visar en tydlig koppling mellan politik och arkitektur, genom
att folkhemsidealen kan anses ta sig uttryck i den funktionalistiska arkitekturen.
Funktionalismen motsvarade således folkhemsidealen då den fokuserade starkt på den så
kallade sociala ingenjörskonsten, men även avsikten att nå ut till allmänheten vilket berör
demokratibegreppet. Funkishuset kan därför även ses som bärare av folkhemsidealen och ett
sätt att inordna medborgarna inom den kollektivistiska välfärdsstaten. Även kollektiviseringen
var ett folkhemsbegrepp, vilket kan ses motsvara den standardisering som genomfördes av
lägenheterna. På detta sätt fick allmänheten tillgång till liknande lägenheter som uppfyllde
folkhemsidealen och var därmed en väg till det svenska välfärdssamhället. Även kvinnan blev
objekt för det svenska samhällets välfärdsprogram. Kvinnans ställning i samhället menades
försvagas gentemot männen genom att deras primära ansvarsområde, hushållet, begränsades.
Enligt ett strukturalistiskt perspektiv som tidigare presenterades i uppsatsen kan den
förda diskussionen kring hur folkhemsidealen speglades under Stockholmsutställningen,
analyseras. Ett strukturalistiskt synsätt ser människan som styrd av strukturer och bärare av
dem. Teoretikern Godwins syn betonar även den föreliggande ideologi och de maktstrukturer
i samhället som är dominerande.139 Enligt denna teori skulle därför det folkhemsideal som
socialdemokraterna förespråkade vid 1930-talet, kunna ses som en samhällsstruktur att uppnå.
Medborgaren styrs således av de politiska mål och syften som vilar i samhället och för dem
vidare. Den välfärdsstat och det folkhem som var målet i den svenska 1930-tals politiken kan
utifrån den teoretiska syn se den funktionalistiska arkitekturen som ett medel för att uppnå
målet. Genom att funktionalismen innehade en social dimension där demokratibegreppet och
den kollektivistiska synen vilade förstärks sambandet med folkhemsidealet, eftersom
demokrati och kollektivism var viktiga begrepp även där inom. Det kan då även ses som att
det förelåg en tanke i samhället och i den politiska makten om att medborgarna var styrda av
strukturer i samhället. Den struktur som då avses är folkhemmet och genom den
funktionalistiska arkitekturen kom idealen närmre medborgarna och utgjorde strukturer för
138
139
Brunnström 2004, s.235.
Kälvemark 1980, s.20f.
47
Folkhem, funkis och fruntimmer
dem. Funktionalismen kan därmed anses vara som bärare av folkhemsidealen. Genom att föra
ut arkitekturen i samhället infördes denna struktur i människans medvetande och påverkades
således av dem. Enligt den förda genusdiskussionen anses kvinnan som underordnad
strukturerna och samhället. Utifrån den syn kan kvinnans låga position i samhället förstärkts
då folkhemstankarna fördes ut i samhället genom den funktionalistiska arkitekturen.
Med utgångspunkt i denna uppsats kan vidare forskning inom området ses som
intressant att genomföra, då ämnet är relativt outforskat. Uppsatsens huvudämnen
funktionalism och folkhem är två relativt teoretiserade begrepp, vilka skulle vara intressant att
fördjupa sig i. Det vore även intressant att studera de efterföljande åren för att se hur
funktionalismen vann genomslag i det svenska samhället. Vid H55, en utställning i
Helsingborg 1955, genomfördes ytterligare en för eftervärlden erkänd konstutställning där
funktionalismen uppvisades. Därför skulle det även vara intressant att genomföra en
komparativ studie mellan Stockholmsutställningen 1930 och H55, med fokus på hur den
funktionalistiska stilen uttrycks.
48
Folkhem, funkis och fruntimmer
Referenser
Källmaterial:
Dagens Nyheter 1930.03.01-1930.10.01.
Stockholms Dagblad 1930.03.01-1930.10.01.
Svenska Dagbladet 1930.03.01-1930.10.01.
Litteratur:
Andersson Lars I, 2003: Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Liber, Stockholm.
Aronsson m.fl, 1988: ”Vem skapar historia? Om struktur och subjekt som historieteoretiskt
problem.” s.133-181. Scandia. Tidsskrift för historisk forskning. red. Bengt Ankarloo,
Bokförlaget Natur och kultur, Lund. Scandia, Stockholm.
Bladh Mats, 1995: Ekonomisk historia. Europa och Amerika 1500-1990. Studentlitteratur,
Lund.
Brunnström Lisa, 2004: Det svenska folkhemsbygget. Om Kooperativa Förbundets
arkitektkontor. Arkitektur Förlag AB, Stockholm.
Dahlgren Stellan, Florén Anders, 1996: Fråga det förflutna. En introduktion till modern
historieforskning. Studentlitteratur, Lund.
Eriksson Eva, 2001: Den moderna staden tar form. Ordfront Förlag, Stockholm.
Gefler- Jørgensen Mirjam, 2003: ”Scandinavianism- a cultural brand” i antologin
Scandinavian design beyond the myth: fifty years of design from the Nordic countries.
Red. Widar Halén och Kerstin Wickman. Arvinius förlag, Stockholm.
Hirdman Yvonne, 2000: Att lägga livet till rätta - En studie i svensk folkhemspolitik. Andra
uppl. Carlsson, Stockholm.
Kälvemark Ann-Sofie, 1980: More Children of Better Quality? Aspects on Swedish
Population Policy in the 1930´s. Almqvist & Wiksell, Uppsala.
Lagergren Fredrika, 1999: På andra sidan välfärdsstaten. En studie i politiska idéers
betydelse. B. Östlings bokförlag Symposion, Eslöv.
Larsson Jan, 1994: Hemmet vi ärvde. Om folkhemmet, identiteten och den gemensamma
framtiden. Bokförlaget Arena, Stockholm.
Lind Ingela, 1997: ”Ett nytt hem för arbetarklassen” s.58-70. Form genom tiden. 100 år av
designhistoria. red. Kerstin Wickman, Fören. Svensk Form, Stockholm.
Rosén Ulla, 2004: Gamla plikter och nya krav. En studie om egendom, kvinnosyn och
49
Folkhem, funkis och fruntimmer
äldreomsorg i det svenska agrarsamhället 1815-1939. Växjö University Press, Växjö.
Rudberg Eva, 1999: Stockholmsutställningen 1930 -modernismens genombrott i svensk
arkitektur. Stockholmia, Stockholm.
Råberg Per-Göran, 1972: Funktionalistiskt genombrott. Radikal miljö och miljödebatt i
Sverige 1925-1931. Andra omarb. uppl. Sveriges Arkitekturmuseum, Norstedt,
Stockholm.
Råberg Per-Göran, 1997: ”Nya bostadsideal och nytt bohag” s.90-102. Form genom tiden.
100 år av designhistoria. red. Kerstin Wickman, Fören. Svensk Form, Stockholm
1997.
Scott Joan Wallach, 1996: “Gender a Useful category of historical analysis.” s.152-182.
Feminism and history. red. Scott Joan Wallach, Oxford University Press, New York.
Spark Penny, 1986: An introduction to Design and Culture in the Twentieth Century.
Routledge, London.
Stavensson Åke, 1997: ”Svensk designhistoria, en brokig början.” s.4-22. Form genom tiden.
100 år av designhistoria. red. Kerstin Wickman, Fören. Svensk Form, Stockholm
1997.
Svedberg Olle, 1980: ”Funktionalismens bostadsprogram - en bakgrundsskiss” i
Funktionalismens genombrott och kris: svenskt bostadsbyggande 1930-80. Sveriges
Arkitekturmuseum, Prisma, Stockholm.
Trägårdh Lars, 1992: ”Svensk modell eller svensk kultur?” s.12-21. Tvärsnitt. Humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning. red. Kjell Jonsson, Ord & Form AB, Årgång 14,
Uppsala.
Wigblad
Rune,
1997:
Karta
över
vetenskapliga
samband.
Orientering
i
den
samhällsvetenskapliga metoddjungeln. Andra uppl. Studentlitteratur, Lund.
50