Välkomna till
Kulturgeografiska institutionen
och
Ekonomisk Geografi 15 Hp
HT 09
Huvudlärare: Johan Jansson
[email protected]
018-4712542
Ekonomikum rum: L 440
Kursens upplägg och struktur
• Schema
• Undervisningen: föreläsningar,
seminarier och övningar.
• Deltagande i all undervisning (förutom
föreläsningar) är obligatoriskt.
Kurslitteratur
• Kurslitteratur finner ni i bokhandeln (på
stan eller på nätet).
• Viss litteratur säljs vid introduktionen (och
senare via institutionen).
• Artiklar via länk får ni enklast tag på via
universitetsbibliotekets hemsida (fråga
gärna i biblioteket om ni får problem).
Information rörande obligatoriska
moment
• Seminarier och övningar (samt vissa andra
tillfällen) är obligatoriska.
• Föreläsningar är ej obligatoriska – men bra att
gå på ändå.
• För att få godkänt på ett obligatoriskt moment
krävs att man är närvarande, deltar aktivt och
uppnår godkänt i de uppgifter som anges.
• Vid frånvaro från t.ex. seminarium ges
restuppgifter som ska lämnas in för godkänt
resultat vid seminarium.
• Kursen godtar endast frånvaro från ett (1) av de
obligatoriska momenten (undantag ges vid giltigt
skäl).
Examination
• Examination sker genom skriftlig
tentamen samt obligatoriska moment
(seminarier samt övningar).
• Kursen rapporteras som ett delmoment.
a) skriftlig tentamen (betyg U/G/VG)
b) övriga obligatoriska moment i
kursen (betyg U/G).
• Slutbetyget på kurs avgörs av betyget på
tentamen.
Kursens målsättning
• Kunskap om grundläggande ekonomisk-geografiska
begrepp, teorier och metoder.
• Grundläggande kunskaper om såväl
världsekonomins utveckling som Sveriges
ekonomiska geografi.
• Hur påverkar och påverkas ekonomiska aktiviteters
utveckling av den samhälleliga omgivningen (fysiskt,
institutionellt, kulturellt).
• Insikt i samspelet mellan företag i industriella
system/kluster.
• Kunskap om hur olika regioners egenskaper
(resurser, demografi, institutioner) leder till ojämn
ekonomisk utveckling.
Efter genomgången kurs förväntas
studenten kunna
• Beskriva grundläggande ekonomisk-geografiska begrepp
samt äga kunskap om ekonomisk-geografiska teorier och
metoder.
• Redogöra för världsekonomins utveckling liksom Sveriges
ekonomiska geografi samt förstå förutsättningarna för
uppkomsten av geografisk ojämn ekonomisk utveckling.
• Analysera den lokala och regionala miljöns betydelse för
företag och ekonomiska verksamheter samt diskutera hur
ekonomiska aktiviteter påverkar och påverkas sin
omgivning.
• Aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och
genomföra kortare egna presentationer.
• Behandla en avgränsad ekonomisk-geografisk
frågeställning i ett kortare PM.
Introduktion till ekonomisk
geografi
Geografi = jordens beskrivning
Geografiämnet delas in i naturgeografi och
kulturgeografi
• …som ibland kallas samhällsgeografi…
• …som i sin tur kan delas in i…
• Social, politisk, urban och ekonomisk
geografi etc.
Kulturgeografins huvudområden
• Befolkningsgeografi (demografi,
migration, bosättningsmönster)
• Social geografi (klass, kön, etnicitet,
segregation)
• Politisk geografi (gränser, territorialitet,
geopolitik, makt, planering)
• Ekonomisk geografi (näringslivs- och
strukturomvandling, företagslokalisering,
regional utveckling)
Vad är Ekonomisk Geografi?
• Ekonomisk geografi är studier av ekonomiska
aktiviteter kopplade till lokalisering, distribution och
rumslig organisation.
• Ekonomisk geografi behandlar bland annat
ekonomiska och rumsliga perspektiv på
näringslivsomvandling, arbetslivsförändring och
regional utveckling. T.ex. studier av
industrilokalisering och transporter.
• Ekonomisk geografi har beröringspunkter med andra
akademiska discipliner, exempelvis internationell
ekonomi, nationalekonomi, ekonomisk sociologi,
urbana studier.
Ekonomisk geografi studerar olika
rumsliga nivåer:
Globalisering
• Hur globaliseringen förändrar rumslig organisation av produktion,
företagande, institutioner, marknader osv. T.ex. förändrade
förhållanden mellan samhälle-människa, maktstrukturer.
Regionalisering
• Regioner (särskilt storstadregioner) har en nyckelfunktion för
utvecklingen av konkurrenskraftiga ekonomier och samhälleliga
välfärdssystem. Vanliga studiefält är industriella agglomerationer,
arbetskraftens rörlighet, informationsflöden och
innovationssystem.
Lokala miljöer
• Den ekonomiska geografin studerar ofta geografiska
koncentrationen av aktiviteter. Exempel på detta är regionala och
nationella specialiseringar inom vissa specifika branscher; Silicon
Valley inom IT eller bioteknik i Uppsala.
The geography of the internet
(Dicken 2007)
Europe’s major growth axis
(Dicken 2007)
Localized knowledge clusters in a wider
context: local buzz and global pipelines
(Dicken 2007)
Utgångspunkt för modern
ekonomisk-geografisk forskning
Frågan om lokalisering (VAR?) hänger samman
med:
• VAD? (typ av produkt/vara/tjänst)
• HUR? (organisation, teknologi)
• FÖR VEM? (typ av kund/köpare/klient)
• HUR MYCKET? (dimensionering, skala, grad av
standardisering)
…samt förändringar i de samhälleliga
rambetingelserna för verksamheten …
Ekonomisk geografi studerar
bakomliggande strukturer som styr
ekonomins geografiska organisering
Hur påverkas företags lokalisering och
regioners ekonomiska utveckling av…
…ny teknik
…infrastrukturutveckling
…globalisering
…institutionell förändring (formell/informell)
…strukturomvandling
Teknologisk utveckling…
•Kommunikation
•Distribution
Infrastruktur…
Globalisering…
Institutionella förändringar…
€
©
§
Olika rumsliga nivåer:
• Global - EU, WTO, NAFTA etc
• Nationell – Stat, lagar, regler…
• Regional/lokal – Kommun, landsting,
länsstyrelse…
Strukturomvandling…
En rumslig paradox
I en allt mer globaliserad ekonomi tycks
den lokala miljön spela en allt större (inte
mindre) roll för företags
utvecklingsförmåga
Vad beror detta på?
Klassiska ekonomisk-geografiska
frågeställningar
• Hur påverkas företags konkurrenskraft av
den plats/region där de är lokaliserade?
• Vilka egenskaper gör en plats/region
ekonomiskt livskraftig?
• Varför agglomereras likartade/relaterade
verksamheter till vissa platser/regioner?
• Hur uppstår och reproduceras regional
specialisering?
Traditionella förklaringsfaktorer
Kostnadsminimering
• Produktionskostnader (t.ex. arbetskraft)
• Transportkostnader
• Den lokala marknadens storlek
→ Klassisk lokaliseringsteori (se t.ex.
Christaller, von Thünen, Weber)
Ny syn på konkurrenskraft och
lokalisering
• Innovationsförmåga är viktigare än
kostnadseffektivitet
• Innovationer är mer än high-tech
• Innovationer uppstår i samspel inom
industriella system
• Närhet är viktig i detta samspel
• Lokala kunskaper är viktigare än råvaror
Från råvaru- till kunskapskälla…
..till förnyad resurs…
Kalkbrottet i Furillen
Sammanfattningsvis…
Från stor betydelse av:
• Produktionskostnad
• Transportkostnad
• Marknadens storlek
Till ökad betydelse av:
• Innovationsförmåga i rumsligt förankrade
system av företag
Nyckelbegrepp
• Kunskap
• Lärande
• Innovation
