Instuderingsfrågor till Durkheim, L’évolution pédagogique en France, och
Bourdieu & Passeron, Arvtagarna
Mikael Palme, EDU
Durkheim:
1. Fundera över och ge exempel på hur Durkheim ser på historiens roll i förståelsen av
sociala fenomen?
2. D. är känd för sin metodologiska kollektivism, alltså att fokus ligger på grupper
snarare än på enskilda individer och deras drivkrafter. Resonera om och ge exempel på
hur detta perspektiv kommer till uttryck i D:s två texter.
3. Den metodologiska kollektivismen hänger tätt samman med det intresse
durkheimianerna visade för vad de kallade ”kollektiva representationer”. Detta begrepp
går ut på att tänkandet till sin natur är kollektivt (”gruppen tänker”). Ge exempel på
hur detta synsätt kommer till uttryck i D:s texter. Ett exempel för att underlätta: D:s
resonemang om språket i föreläsningen ”Education. Its Role and Nature” (i Lauder m fl,
eds.).
4. Man kan koppla denna fråga till följande: hur hanterar Durkheim ”det subjektiva”,
individers eller gruppers subjektiva tankar och föreställningar, dvs. vart tar
subjektiviteten vägen?
5. D. är likaledes känd för att ha myntat begreppet ”sociala fakta” vilka innefattar även
trosföreställningar, seder, vanor, traditioner, institutioner och liknande. Ge exempel på
”sociala fakta” och förklara hur D. resonerar om dessa.
6. D. skiljer i ett berömt avsnitt i Sociologins metodregler mellan orsaksförklaringar (att
en faktor leder till det som ska förklaras) och funktionsförklaringar. Det senare är
sådana som förklarar ett fenomen utifrån den funktion det fyller för att upprätthålla en
helhet eller ett annat fenomen. Funktionalistiska förklaringar är inte
orsaksförklaringar. Ett ofta taget exempel (som inte är D:s) som synliggör skillnaden
skulle kunna vara Engels berömda påstående att ”religionen är ett opium för folket”.
Tanken är här att religionen fyller funktionen att döva folket och rikta
uppmärksamheten bort från sociala orättvisor, vilket gör att det kapitalistiska systemet
kan bestå (funktionen). En orsaksförklaring av religionens existens skulle se annorlunda
ut och kan inte åberopa funktionalistiska resonemang som detta. D. menar inte att
funktionsförklaringar i sig är ogiltiga förklaringar, utan menar att sådana behövs, men
lyfter fram skillnaden mellan dem och orsaksförklaringar. Han är själv känd för att ofta
använda just funktionalistiska förklaringar. Försök att i de texterna ni läser identifiera
båda slagen av förklarande resonemang hos D. Ge exempel och förklara.
Bourdieu & Passeron:
1. Fundera över hur pass ”durkheimiansk” analysen är i Arvtagarna. Resonera om detta.
2. Vart tar subjektiviteten vägen i Bourdieus och Passerons analys?
3. Arvtagarna bygger i hög grad på en etnografisk approach i vilket studenternas liv och
vardag beskrivs. Ge exempel på olika dimensioner av detta ”liv” som beskrivningen och
analysen täcker?
4. Ett centralt begrepp i Bourdieus sociologi kom att bli begreppet habitus som avser en
förkroppsligad, sällan helt medveten, behärskning av den sociala världen. Hur beskrivs
detta kroppsliga förhållningssätt till världen hos studenterna i Paris?
5. Ett annat grundbegrepp hos Bourdieu är begreppet symboliskt kapital, som avser det
erkännande som den sociala världen ger åt en person, institution eller grupp och som
blir till en tillgång för den som får detta erkännande. När erkännandet gäller förmågor,
kunskaper, språk och sätt att vara som tillhör en i det moderna samhället dominerande
kultur, talar Bourdieu om en specifik form av symboliskt kapital som han benämner
kulturellt kapital. Den korta texten om det kulturella kapitalets tre former (Lauder m fl,
eds.) beskriver sätt på vilka ett sådant kulturellt kapital kan existera. En existensform,
den mest grundläggande, för symboliskt (inklusive kulturellt) kapital är kroppslig, i
form av habitus, nämligen när denna uppskattas och erkänns och därför utgör en
tillgång. Hur framställs detta erkännande och andra former av symboliskt (och
kulturellt) kapital i Arvtagarna?
6. Bourdieu & Passeron använder begreppet ”karismatisk” för att beskriva den
pedagogik de akademiska lärarna utvecklar. Detta refererar till Weber. Vad är ett
karismatiskt herravälde hos Weber och hur anknyter Bourdieu & Passeron till detta
begrepp i Arvtagarna?
7. Bourdieu och Passeron kombinerar i Arvtagarna en etnografisk approach
(observation, intervjuer och liknande) med vissa inslag av kvantitativa data. Vilken roll
spelar de senare i analysen?
