KLASS SOM STRUKTUR
Kap 5
Vilka typ av levnadsmönster finns det i samhället? Hur lever olika människor? Lever vi
alla på samma sätt?
Klasskillnader – vi tycker, tänker, konsumerar och lever olika utifrån den klass vi tillhör
– olika levnadsmönster
Social stratifikation – social skiktning, olika befolkningsskikt som skiljer sig på olika
sätt från varandra
SOCIOEKONOMISK INDELNING
Arbetare
Tjänstemän
Företagare
Ej förvärsarbetande (studerande, arbetslös, pensionär)
KLASS OCH RÄTTVISA
Klass handlar om en ojämlikhet mellan människor
En fråga om rättvisa? Vad innebär egentligen rättvisa?
Är det rättvist att den med högre utbildning skall ha högre lön?
Om ojämlikhet är kopplat till prestation – är det orättvisa om någon som arbetat
hårdare tjänar mer? Men får den som jobbar hårdare alltid mer?
Har alla samma möjligheter och förutsättningar för att skapa oss de liv vi vill ha och
ta sig fram till en önskvärd position?
KLASSISKA TEORIER OM KLASS - DURKHEIM
kopplade klassbegreppet till jämlikhet och rättvisa.
I ett jämlikt och rättvist samhälle har den ene inte mer än den andre, alla har samma
förutsättningar och medel – avskaffa arvsrätten.
Att någon föds in i en familj med pengar och en annan in i en familj utan pengar,
skapas redan från födseln en ojämlikhet mellan människor.
nedärvda sociala skillnader skapar också orättvisa. Dels menade durkheim att vi är
olika varandra rent genetiskt, vilket är ett arv från våra föräldrar. Dels ärver vi
sociala förutsättningar beroende på vilken miljö eller familj vi växer upp i - vi
socialiseras olika beroende på familj, vänner, skola.
Han såg att ojämlikhet skiktade människor (utan att egentligen använda ordet klass).
KLASSISKA TEORIER OM KLASS - KARL MARX
Klasser ett faktum
fanns en konflikt mellan klasserna och det var det som drev historien och samhället framåt.
Konflikten handlade om ägande, om tillgångarna i samhället – produktionsmedlen. Dessa
produktionsmedel var saker som användes för att generera pengar, som arbetsredskap, djur,
fabriker. Tex smeden behövde sina verktyg, järn och en smedja för att framställa sina produkter,
fabriksägaren tjänade pengar genom sin fabrik och djuruppfödaren skapade vinst genom att
föda upp och sälja sina djur.
Samhället en pyramid - Två klasser. I toppen satt det en mindre grupp människor, de som ägde
produktionsmedlen, kapitalisterna. I den nedre delen av pyramiden fanns arbetarklassen, eller
proletariatet. Proletariatet ägde inget produktionsmedel, fick istället tjäna pengar genom att sälja
sig själva, det vill säga sin arbetskraft till kapitalisterna. Kapitalisterna tjänade på arbetaskraften.
Motsättningarna mellan klasserna menade Marx låg i de ekonomiska förhållandena. Klass beror
på att människor hade olika mycket pengar. Den rike behövde köpa den fattiges arbetskraft och
den fattige behövde den rikes pengar för att överleva – skapade ojämlikhet och att den rike hade
makt över den fattige
KLASSISKA TEORIER OM KLASS - WEBER
utöver ekonomiska förutsättningar finns även position och status.
Positionen är kopplad till möjligheterna att påverka sitt liv – vi har olika positioner
på arbetsmarknaden. En läkare kan tjäna mer än en plåtslagare. Men de är bägge
anställda via ett företag men på olika villkor. Läkaren mer eftertraktad och kan
ställa andra krav på lön, förmåner osv. Vilket städare inte kan då dennes arbete
anses som okvalificerat och kan utföras av vem som helst.
status – handlar om vilka symboler vi bär. Vad symboliserar våra kläder, hur vi
pratar, beter oss, bostad, vår livsstil helt enkelt. Detta symboliserar en viss status. Klär
man sig i en kostym av boss signalerar man en viss signal.
För att fånga klassbegreppet menade weber att det är nödvändigt att väga in
ekonomi, position och status. Tillsammans kunde dessa tre beskriva en klassposition.
PIERRE BOURDIEU – TEORI OM KLASS
Räcker ej att titta på plånboken och därigenom avgöra klasstillhörighet, utan detta avgörs av
andra faktorer
samhället - ett stort socialt rum där människor lever.
i rummet intar vi olika positioner – samlar oss i grupper där vi känner samhörighet (att dela
något gemensamt). Vad kan man ha gemensamt? Tex gilla samma fotbollsklubb, idrottsintresse,
åsikter, musik eller filmsmak osv.
Bourdieu menade att vi människor har olika mycket och olika sorters kapital (INTE kapital som
i pengar): ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital.
Olika människor har olika mycket kapital i de olika kategorierna - kapital som gör att man är
mer eller mindre välutrustad för livet. Alla människor bär med sig ett visst kapital som är
kopplat till deras klasstillhörighet.
PIERRE BOURDIEU
Det ekonomiska kapitalet:
materiella resurser, alltså hur mycket pengar man har.
Det kulturella kapitalet:
handlar om vilken typ av kulturell smak man har tex om man föredrar opera eller titta på tv-såpor, föredrar
skaldjur eller snabbmat.
även utbildning ingår i det kulturella kapitalet
Vi skapar positioner utifrån om vi konsumerar finkultur eller populärkultur - vissa kulturella yttringar har mer
status än andra - Opera finare än popkonsert. Konstgalleri finare än serietidning. Det i sin tur skapar olika
kulturella kapital
Vi söker tillhörighet och samhörighet genom kultur – vi söker oss till människor med liknande kulturellt kapital.
Det finns ytterligare en dimension av det kulturella kapitalet (ej bara musik, konst och teater) – handlar även
om vårt beteende, att man tex vet hur man för sig på operan, äta fint vid en middag, kläder sig vid olika
tillfällen. Detta är också en del av det kulturella kapitalet och binder vissa människor samman och skiljer
andra åt.
PIERRE BOURDIEU
Det sociala kapitalet:
handlar om våra relationer och sociala nätverk - människor vi känner och är släkt med.
Socialt nätverk och socialt kapital samma sak - med stor släkt och vänner har man också stort
socialt kapital. Användbart med ett socialt nätverk med inflytelserika och viktiga personer - tex om
man skall hjälpa sina barn bli medlem i en exklusiv klubb. Det sociala kapitalet är relevant på så
sätt att det öppnar vissa dörrar, ger tillträde till vissa platser och miljöer (eller fält som bourdieu
kallade det), tex skaffa jobb genom de rätta kontakterna.
Det symboliska kapitalet:
Överordnad de andra tre kapitalen. Eller snarare att de andra tre tar sig uttryck i ett symboliskt
kapital. Det handlar om vilka kläder, bilar och prylar vi har. Handlar om vilka symboler vi
använder för att visa upp vilken klass vi tillhör. En person från överklassen känner snabbt igen en
likasinnad genom märket på kläderna eller sättet att föra sig. På samma sätt känner personer från
arbetarklassen lätt igen varandra genom sättet de pratar på, vad man pratar om eller vilka
matvaror man lägger i kundkorgen. Bekräfta status med symboler!
PIERRE BOURDIEU
De ekonomiska och kulturella kapitalen är egentligen de viktigaste och mest betydande.
Pengar spelar alltså stor roll när det gäller klass men även utbildning och den kulturella
smaken. Dessa i kombination med varandra gör att vi söker tillhörighet hos andra människor
med liknande kapital. Om vi tänker oss att människor med liknande ekonomiskt och kulturellt
kapital söker sig till varandra bygger detta upp grupper av sociala nätverk där människor
med liknande kapital sluter sig samman. Man kan alltså se det sociala kapitalet som en följd
av ekonomiskt och kulturellt kapital. Lika barn leka bäst enligt Bourdieu.
Tillsammans bildar summan av våra kapital ett habitus. Vi kan säga att vårt habitus är
svaret på varför vi uppfattar världen på ett visst sätt och handlar på ett visst sätt. Vi är vårt
habitus och det berättar vilka vi är, vad vi gillar och ogillar, vilka värderingar vi har.
Slutsatsen vi kan dra utifrån detta är att klass alltså har högsta betydelse för vilka vi är som
individer beroende på vilket kapital vi har. Våra kapital kokas samman till vårt habitus.
Är det möjligt att göra en klassresa?
Social rörlighet – rörlighet mellan klasserna
Beroende på hur samhället ser ut finns det olika förutsättningar för detta, tex om det
krävs pengar eller inte för att gå i skola
KLASS PÅVERKAR STRUKTUREN
Studier visar att klasstillhörighet spelar roll även idag. Vi gör olika val beroende på
vilken klasstillhörighet vi har.
Högre utbildning – mer tjänstemannabakgrund än arbetarklassbakgrund på
högskola och universitet – mer än hälften av alla barn vars föräldrar har högre
tjänstemannabakgrund har examen från högskola eller universitet, men barn med
föräldrar med arbetarbakgrund 16 %. Det visar sig också att de med
arbetarbakgrund som läser på högskola ofta väljer kortare utbildningar.
Alkohol - vanligare i överklass än i arbetarklass. Vin vanligare i överklass.
Konsumtionsvanor - tjänstemannaklassen handlar mer kravmärkt mat.
KLASS PÅVERKAR STRUKTUREN
Kulturintresse – intresset för skönlitteratur, konstutställningar och teater större hos
högre tjänstemän än hos arbetare. P4:as lokalradio är däremot mycket populärare
hos arbetarna
Nyhetstidning – tjänstemän prenumererar på en morgontidning, medan gratis
nyhetstidningar är något vanligare i de lägre klasserna
Politik – i de högre klasserna röstar fler på moderaterna medan i de lägre klasserna
är socialdemokraterna ett vanligare parti att rösta på
UPPGIFT – FREDAG
Ni skall göra en observation (information om detta finns på s.94-97).
Tänk på att det tar tid att genomföra en observation. Så passa på nu i helgen.
Välj valfritt fält att observera, tex ett café, restaurang, pub, Ica (kolla i folks
matvagnar), eko-hallen. Finns mycket att se om man sitter på ett tätbefolkat fik.
Iaktta människorna som rör sig i detta fält. Vilka kläder har de på sig? Hur för de
sig? Vad sysslar de med? (beroende på vilket fält) vad dricker de? Vad äter de?
Dokumentera det du ser och dina tankar (annars missas mycket information)
Det du ser och iakttar skall du resonera om utifrån Bourdieus klassteori.
Examinationen av detta sker muntligt nästa fredag, där vi diskuterar om våra
iakttagelser.
