Klass
strukturen
• Vilka typ av levnadsmönster finns det i
samhället? Hur lever olika människor? Lever vi
alla på samma sätt?
• Klasskillnader – vi tycker, tänker, konsumerar
och lever olika utifrån den klass vi tillhör –
olika levnadsmönster
• En fråga om rättvisa? Vad innebär egentligen
rättvisa?
• Är det rättvist att den med högre utbildning skall
ha högre lön? Om ojämlikhet är kopplat till
prestation – är det orättvisa om någon som
arbetat hårdare tjänar mer? Är det så att den
som jobbar hårdare tjänar mer?
• Har alla samma möjligheter och förutsättningar
för att skapa oss de liv vi vill ha?
Klassiska teorier om klass
Durkheim:
• kopplade klassbegreppet till jämlikhet och rättvisa.
• I ett jämlikt och rättvist samhälle har den ene inte mer än den
andre, alla har samma förutsättningar och medel – avskaffa
arvsrätten.
• Att någon föds in i en familj med pengar och en annan in i en familj
utan pengar, skapas redan från födseln en ojämlikhet mellan
människor.
• nedärvda sociala skillnader skapar också orättvisa. Dels menade
durkheim att vi är olika varandra rent genetiskt, vilket är ett arv från
våra föräldrar. Dels ärver vi sociala förutsättningar beroende på
vilken miljö eller familj vi växer upp i - vi socialiseras olika beroende
på familj, vänner, skola.
• Han såg att ojämlikhet skiktade människor (utan att egentligen
använda ordet klass).
Karl Marx:
• Klasser ett faktum
• fanns en konflikt mellan klasserna och det var det som drev historien och samhället framåt.
• Vad handlade konflikten om? – den handlade om ägande, om tillgångarna i samhället –
produktionsmedlen. Dessa produktionsmedel var saker som användes för att generera pengar, som
arbetsredskap, djur, fabriker. Tex smeden behövde sina verktyg, järn och en smedja för att
framställa sina produkter, fabriksägaren tjänade pengar genom sin fabrik och djuruppfödaren
skapade vinst genom att föda upp och sälja sina djur.
• Marx ritade upp samhället som en pyramid. I huvudsak finns det två klasser. I toppen satt det en
mindre grupp människor, de som ägde produktionsmedlen, kapitalisterna. I den nedre delen av
pyramiden fanns arbetarklassen, eller proletariatet. Dessa människor kunde inte tjäna pengar med
hjälp av saker eller produktionsmedel. Eftersom de inte ägde något produktionsmedel fick de tjäna
sina pengar genom at sälja sig själva, det vill säga sin arbetskraft till kapitalisterna.
• Motsättningarna mellan klasserna menade marx låg i de ekonomiska förhållandena. Klass berodde,
enligt marx, att människor hade olika mycket pengar. Detta förhållande skapade en ojämlikhet och
möjligheten att den rike hade makt över den fattige. Den rike behövde köpa den fattiges arbetskraft
och den fattige behövde den rikes pengar för att överleva.
Weber:
• utöver ekonomiska förutsättningar finns även position och status.
• Positionen är kopplad till möjligheterna att påverka sitt liv. Tex
arbetarklassen att det finns olika positioner, det finns en mängd olika
arbetare med vitt skilda villkor. Vi har olika positioner på
arbetsmarknaden. En läkare kan tjäna mer än en plåtslagare. Men de är
bägge anställda via ett företag men på olika villkor. Läkaren mer
eftertraktad och kan ställa andra krav på lön, förmåner osv. Vilket städare
inte kan då dennes arbete anses som okvalificerat och kan utföras av vem
som helst.
• status – handlar om vilka symboler vi bär. Vad symboliserar våra kläder,
hur vi pratar, beter oss, bostad, vår livsstil helt enkelt. Detta symboliserar
en viss status. Klär man sig i en kostym av boss signalerar man en viss
signal.
• För att fånga klassbegreppet menade weber att det är nödvändigt att väga
in ekonomi, position och status. Tillsammans kunde dessa tre beskriva en
klassposition.
Pierre Bourdieu
• Räcker ej att titta på plånboken och
därigenom avgöra klasstillhörighet
• Andra faktorer än pengar avgör
klasstillhörighet
• Förståelse för hur klasserna återskapas från
generation till generation
• teori om klass – alla människor bär med sig ett
visst kapital som är kopplat till deras
klasstillhörighet.
Pierre Bourdieu
• samhället - ett stort socialt rum där människor lever.
• i rummet intar vi olika positioner – samlar oss i grupper där
vi känner samhörighet (att dela något gemensamt). Vad kan
man ha gemensamt? Tex gilla samma fotbollsklubb,
idrottsintresse, åsikter, musik eller filmsmak osv.
• Bourdieu menade att vi människor har olika mycket och
olika sorters kapital (INTE kapital som i pengar): ekonomiskt
kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt
kapital.
• Olika människor har olika mycket kapital i de olika
kategorierna - kapital som gör att man är mer eller mindre
välutrustad för livet
Pierre Bourdieu
Det ekonomiska kapitalet:
• materiella resurser, alltså hur mycket pengar man har.
Det kulturella kapitalet:
• handlar om vilken typ av kulturell smak man har tex om man föredrar opera eller
titta på tv-såpor, föredrar skaldjur eller snabbmat.
• även utbildning ingår i det kulturella kapitalet
• Vi skapar positioner utifrån om vi konsumerar finkultur eller populärkultur
• vissa kulturella yttringar har mer status än andra - Opera finare än popkonsert.
Konstgalleri finare än serietidning. Det i sin tur skapar olika kulturella kapital
• Vi söker tillhörighet och samhörighet genom kultur – vi söker oss till människor
med liknande kulturellt kapital.
• Det finns ytterligare en dimension av det kulturella kapitalet (ej bara musik, konstr
och teater) – handlar även om vårt beteende, att man tex vet hur man för sig på
operan, äta fint vid en middag, kläder sig vid olika tillfällen. Detta är också en del
av det kulturella kapitalet och binder vissa människor samman och skiljer andra åt.
Pierre Bourdieu
Det sociala kapitalet:
• handlar om våra relationer och sociala nätverk - människor vi känner och är släkt
med.
• Socialt nätverk och socialt kapital samma sak - med stor släkt och vänner har man
också stort socialt kapital. Användbart med ett socialt nätverk med inflytelserika
och viktiga personer - tex om man skall hjälpa sina barn bli medlem i en exklusiv
klubb. Det sociala kapitalet är relevant på så sätt att det öppnar vissa dörrar, ger
tillträde till vissa platser och miljöer (eller fält som bourdieu kallade det), tex skaffa
jobb genom de rätta kontakterna.
Det symboliska kapitalet:
• Överordnad de andra tre kapitalen. Eller snarare att de andra tre tar sig uttryck i
ett symboliskt kapital. Det handlar om vilka kläder, bilar och prylar vi har. Handlar
om vilka symboler vi använder för att visa upp vilken klass vi tillhör. En person från
överklassen känner snabbt igen en likasinnad genom märket på kläderna eller
sättet att föra sig. På samma sätt känner personer från arbetarklassen lätt igen
varandra genom sättet de pratar på, vad man pratar om eller vilka matvaror man
lägger i kundkorgen. Bekräfta status med symboler!
• De ekonomiska och kulturella kapitalen är egentligen de viktigaste och
mest betydande. Pengar spelar alltså stor roll när det gäller klass men
även utbildning och den kulturella smaken. Dessa i kombination med
varandra gör att vi söker tillhörighet hos andra människor med liknande
kapital. Om vi tänker oss att människor med liknande ekonomiskt och
kulturellt kapital söker sig till varandra bygger detta upp grupper av sociala
nätverk där människor med liknande kapital sluter sig samman. Man kan
alltså se det sociala kapitalet som en följd av ekonomiskt och kulturellt
kapital. Lika barn leka bäst enligt Bourdieu.
• Tillsammans bildar summan av våra kapital ett habitus. Vi kan säga att vårt
habitus är svaret på varför vi uppfattar världen på ett visst sätt och handlar
på ett visst sätt. Vi är vårt habitus och det berättar vilka vi är, vad vi gillar
och ogillar, vilka värderingar vi har.
• Slutsatsen vi kan dra utifrån detta är att klass alltså har högsta betydelse
för vilka vi är som individer beroende på vilket kapital vi har. Våra kapital
kokas samman till vårt habitus.
• Är det möjligt att göra en klassresa?
• Social rörlighet – rörlighet mellan klasserna
• Beroende på hur samhället ser ut finns det
olika förutsättningar för detta, tex om det
krävs pengar eller inte för att gå i skola
Uppgift - tisdag
• Vilka möjligheter anser du att en individ
egentligen har att bryta mot sin klass och göra
en klassresa? Resonera med hjälp av
Bourdieus klassteori
• Gör ett inlägg på bloggen
• Ge även en respons på en klasskamrats inlägg
