Kapitel 5. Klass-ekonomi, arbete och status.
Klass är ett viktigt begrepp för kategorisering av individer i ett samhälle.
Vi är alla lika mycket värda, vi är lika inför lagen men ändå visar forskningen att vi tycker det
är skillnad på människor.
Hur kommer det sig att vi lever i samma värld men på så skilda sätt med olika yrken
och olika livsstilar?
Vi tycker, tänker, konsumerar och lever olika utifrån den klass vi tillhör. Är det något vi
väljer själva eller är vi födda in i det?
När sociologer pratar om klass menar de att det är olika befolkningsskikt som skiljer sig
från varandra.
Men varför finns skiktningen och är det riktigt att det är så?
Klassbegreppet kopplas ofta samman till vad som är rättvist.
– Är det rättvist att den som har högre utbildning ska ha högre lön?
– Är det rättvist att en del har mer pengar än de kan göra av med medan andra svälter?
– Är det rättvist att de som har många kontakter lättare får jobb?
KLASS ÄR ATT KLASS HANDLAR OM EN OJÄMLIKHET MELLAN
MÄNNISKOR!
Vem jobbar hårdast för sin lön? Ingenjören eller städerskan?
Löner idag sätts efter kompetens, efterfrågan och utbildning.
Finns det fler faktorer som avgör?
Har alla samma möjlighet att skaffa den utbildning de vill ha?
Klassiska perspektiv på klass.
Tre sociologer Emile Durkheim, Karl Marx och Max Weber skrev mycket om
klassbegreppet. Läs mer om personerna på s. 17, 23 och 25.
Emile Durkheim kopplade klassbegreppet till jämlikhet och rättvisa.
Om vi ska få ett jämlikt samhälle måste vi avskaffa arvsrätten. Men inte bara förmögenhet
avgör skillnader, det finns genetiska och sociala ex uppfostran.
Karl Marx. För honom var klassbegreppet det centrala. Han var intresserad av konflikterna i
samhället och han ansåg att det fanns en konflikt mellan olika klasser.
Konflikten handlade om vilka som ägde tillgångarna i samhället. Kapitalisterna tjänade
pengar på arbetarklassen och utarmade den.
Kapitalister
Proletärer
Läs Johanna och kokosbullsfabriken s. 123,124för att förstå det motsatsförhållande som
rådde mellan kapitalister och proletärer.
Marx menade att motsättningarna mellan klasserna berodde på de ekonomiska förhållandena
där den rike hade makt över den fattige.
Max Weber. Han tyckte att de ekonomiska förhållandena var viktiga men menade att
position och status också hade stor betydelse. En läkare kan ställa helt andra krav än en
städare på samma företag trots att båda är anställda. Läkaren har en annan position.
Dagens klasser.
John Goldthorpe. Klass bestäms av löner, anställningstrygghet, karriärmöjligheter och hur
självständig man är på arbetet.
Det finns tre klasser: Arbetarklass, mellanklass och tjänsteklass. Inom de olika klasserna
finns olika nivåer. Se schema på sid. 127.
ESEK, Europeisk Socio-Ekonomisk Klassifikation används ofta vid studier om klass. Där
skalan är från högre tjänstemän med ledande befattningar till ej yrkesutbildade arbetare.
I Sverige används ordet Socialgrupper i forskningssammanhang.
Socialgrupp 1: Högre tjänstemän och större företagare/ lantbrukare
Socialgrupp 2: Övriga tjänstemän och företagare/ lantbrukare.
Socialgrupp 3: Arbetare.
Pierre Bourdieu. Det räcker inte med att titta i plånboken om man ska avgöra klass. Vi måste
se bredare på det. Vi har olika sorters och olika mycket kapital. Då menar han ekonomiskt,
kulturellt, socialt och symboliskt kapital.
Ekonomiskt kapital: Tillgångar, pengar.
Kulturellt kapital: Populär eller finkultur. Utbildning. Hur man beter sig på fina middagar, på
operan eller på en campingplats.
Social kapital: Släkt och vänner. Det sociala närverket.
Symboliskt kapital: man talar om vem man är via symboler, kläder, möbler, bilar.
Människor med liknande ekonomiskt och kulturellt kapital som söker sig till varandra bygger
upp sociala närverk. Tillsammans bildar summan av vårt kapital ett Habitus.
Klassernas reproduktion.
Vi föds med olika förutsättningar och olika tillhörigheter vilket gör att chansen är stora att vi
stannar kvar i samma klass.
Ditt ekonomiska kapital ärver du. Vi socialiseras in i kulturen. Den som har många kontakter
inom näringslivet har lättare att få in sina barn på arbetsmarknaden.
Kan vi ändra vårt kapital? Kan vi göra en klassresa?
Social rörlighet.
Klassresor. Att lämna en klass och fortsätta att leva i en annan T. ex från arbetarklass till
överklass.
Förutsättningar:
Ett utbildningssystem som är öppet för alla
Skattesystemet syftar till ett samhälle där alla ska ha en viss standard.
Socialförsäkringssystemet innebär att alla ska ha en grundtrygghet.
Klassbegreppet idag.
Idag har arbetarklassen blivit allt mindre och tjänsteklassen eller medelklassen har blivit
större men klasstillhörigheten spelar fortfarande roll. Utbildning är viktigt för de som vill göra
en klassresa men vilka väljer egentligen att skaffa sig högre utbildningar?
50% av medelklassbarnen och 16 % av arbetarklassbarnen fortsätter på högskola och
arbetarklassbarnen väljer dessutom kortare kurser.
Intresset för skönlitteratur, teater och konst är större hos tjänstemän än arbetare.
Morgontidningar eller kvällstidningar är beroende av klass. Det är vanligare att arbetarklassen
röstar på socialdemokrater.
Vi lever fortfarande i ett klassamhälle och vi lever ofta våra liv utifrån den klasstillhörighet vi
har fötts in i.
Gör uppgifterna s. 138-139.
Prov på avsnittet.
