Politisk filosofi
En introduktion till politisk filosofi
Hur bör det goda samhället se ut?
Platon och filosofernas stat
Platon ansåg att antingen måste
filosoferna bli härskare, eller så måste
härskarna bli filosofer.
Staten, som också var namnet på hans
största politiskfilosofiska verk, måste
vara strikt hierarkiskt utifrån
intellektuella dygder.
Det var ingen demokratisk vision
Platon hade.
T. Hobbes och Leviathan
Människan var egoistisk av
naturen menade Hobbes. I
naturtillståndet rådde därför allas
krig mot alla.
Anledningen till att människor
lyckats bilda samhällen är det
gemensamma egenintresse som
binder samman människor som
agerar rationellt egoistiskt.
Staten och diktatorn är ett
nödvändigt ont, ett monster – en
Leviathan, för att kuva
människors egoism.
J. Rousseau och allmänviljan
Rousseau ansåg att det moderna
samhället och det moderna
stadslivet hade korrumperat
människan och skiljt den från sin
naturliga miljö.
Allmänviljan bör styra och
direktdemokratiska
styrelseformer implementeras i
ett samhälle som erbjuder en
naturlig uppfostran för sina unga
medborgare.
J. Locke och den klassiska liberalismen
Locke ansåg att människan hade vissa
grundläggande, naturliga, friheter
och rättigheter. Genom att komma
överens med varandra skapar
människor stater, lagar och dylikt för
att skydda dessa rättigheter och
friheter.
Allmänna och fria val för att välja
eller avsätta sina representanter är
en garanti för att de som styr inte blir
diktatorer. Om detta ändå sker bör
folket genomföra en revolution.
K. Marx och marxismen
Marx ansåg att kapitalismen, det
nuvarande ekonomiska systemet,
förtrycker arbetarklassen – de som
utför det produktiva arbetet i ett
samhälle.
Istället har borgarklassen på
odemokratisk väg tillskansat sig
enorma resurser genom att utsuga
arbetarklassen. Genom revolution ska
arbetarklassen ta makten och
genomföra socialismen och senare
kommunismen, att allt ska ägas
gemensamt och distribueras efter
behov.
