tentaplugg.nu
av studenter för studenter
Kurskod
L0010N
Kursnamn
Hållbar utveckling
Datum
Material
Svar till gamla tentor
Kursexaminator
Helena Ranängen
Betygsgränser
Tentamenspoäng
Övrig kommentar
Bör vara tillräckligt omfattande svar till varje fråga.
2011-05-18
1. Redogör kortfattat för de tre dimensionerna som inryms i begreppet hållbar utveckling samt ge
minst (5p)
Begreppet hållbar utveckling spreds genom
Brundtlandrapporten där hållbar utveckling beskrev det som
”utveckling som möter nutidens behov uan att riskera
möjligheten för kommande generationer att möta sina behov”.
De tre dimensionerna kan sägas vara miljö eller ekologi (avser
naturresurser, ekosystemets funktioner och biologisk mångfald,
samhälle eller socioekonomi/sociokulturella aspekter
(mänskligt kapital och sociala förväntningar utifrån kultur och
politik) samt ekonomi (ägodelar, byggda samhället).
Tillsammans utgör dessa the triple bottom line approach.
Ekonomisk
Ekonomisk
tillväxt
tillväxt
Social
Social rättvisa
rättvisa
Bevarande
Bevarande av
av
naturresurser
naturresurser
Exempel i ett företagsperspektiv:
Ekonomi: företagets tillväxt; avkastningen på kapital etc.
Ekologi: Utvinnandet av resurser och balansen mot påverkan av naturen. T ex oljeutvinning.
Samhälle: Företagets socioekonomiska påverkan. Skapar de jobb, utnyttjar de arbetskraft etc.?
2. Allt sedan man politiskt började uppmärksamma frågor som rör miljö och hållbar utveckling så har
det pågått en debatt som kretsar kring frågan huruvida en hållbar utveckling vore förenlig med
demokrati. Redogör för fem sätt på vilka idén om en hållbar utveckling kan anses vara utmanande ur
ett demokratiskt perspektiv. (10p)
Våra demokratier i västvärlden brukar kallas för liberala demokratier, och vissa menar att denna är
(1) för vek och (2) inte lyssnar tillräckligt på sina medborgare. I (1) gör man antagandet att folk inte är
beredda att ändra sitt miljöbeteende frivilligt samt att ett liberalt samhälle värnar mer om individens
egna frihet och maximerande av nytta, snarare än kollektiva värden såsom miljö. De 5 utmaningar
som demokratin står inför vad gäller hållbar utveckling är:
Folkviljan
Demokrati innebär folkstyre och om folket inte vill ha en hållbar utveckling, är det inte så heller som
sker. Vi kanske inte är beredda att betala de kostnader för detta, och detfinns då inga legitima
möjligheter för staten att genomföra detta.
Representation och avsättbarhet
Politiker ska representera folket i ett parlament (eller riksdagen). Eftersom att de förväntas göra som
folket vill, kan de inte (åtminstone under en längre tid) ta beslut som strider mot detta, då de då
riskerar att förlora legitimitet och förnyat förtroende.
Majoritetsviljan styr
För att en kraftfull miljöpolitik ska kunna genomföras krävs förmodligen inte bara enkel majoritet
(dvs vid ett röstningstillfälle), utan också så kallad kvalificerad majoritet; två tredjedelar av riksdagen.
Vid vissa känsliga frågor som inbegriper grundlagen krävs också ett mellanliggande val.
Grundläggande fri- och rättigheter (negativ och positiv frihet)
Det är en liberal idé att skydd för individen ska finnas mot majoritetens diktatur. Detta görs genom
grundlagen. Här bestäms vilka skyldigheter respektive rättigheter vi och staten har gentemot
varandra. Varje människa ska i möjligaste mån få behålla sitt eget självbestämmande. Ökade
miljökrav kan t ex leda till att ekonomi och socioekonomi påverkas negativt. En tanke runt detta kan
vara att lagstifta om rättigheten till en god miljö, så är detta statens skyldighet.
Nationellt fenomen – den suveräna staten
Varje stat är suverän, vilket innebär att andra länder inte kan ta beslut åt oss. Detta är upp till oss.
Men eftersom att miljö är global, ställer en liberal demokrati med idén om statens suveränitet till
med problem.
(En fri marknad)
Om företag hellre skapar större vinster utan att värna om miljön så faller sig det naturligt att den
liberala statens möjligheter till miljöpolitik försämras, då det finns vissa intressekonflikter.
3. Beskriv kolets kretslopp genom de fyra sfärerna; biosfären, hydrosfären, litosfären och
atmosfären. (4 p)
Utanför litosfären (jordens första 100 km) ligger hydrosfären (vätska, vatten), biosfären (livet,
ekosystemen) och atmosfären (gas, luft).
Uppgift 4 (10p)
De tretton miljöhoten används för att beskriva Sveriges miljöproblem. Två av dessa hot är försurning
och övergödning.
a) Vilka grundämnen är det som orsakar försurning, beskriv problemet och nämn några viktiga
källor? (5 p)
Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i högre takt än de bortförs eller
neutraliseras. Dessa kommer från förbränning av fossila bränslen, industriprocesser och transporter,
främst kväveoxider och svaveloxid; tvättas ut genom svavel och kväve (och bildar salpeterssyra). En
stor del av dessa ämnen förs med vindarna från land till land. Kalkberggrund neutraliserar och i
sådana länder är inte försurning lika tydligt som i Sverige (med lite kalk). Effekterna av försurning är
att viktiga näringsämnen släpper bindningen och spolas ut, vilket gör det svårt för växtlighet och
biologisk mångfald att klara sig i många sjöar.
b) Vilka grundämnen är det som orsakar övergödning, beskriv problemet och nämn några
viktiga källor? (5 p)
Beror på fosfor och kväve, dvs växtnäringsämnen, som släpps ut i naturen. Detta gynnar vissa arter,
men på bekostnad av andra. Detta i sin tur ger för övergödning av mark: obalans i näringstillgång i
skogen pga brist av vissa ämnen, snabb tillväxt, torkskador, försurning, ökade angrepp av svampar
och insekter, kväveläckage. Vid övergödning av sötvatten: växtplankton och djurplankton ökar
(växter som gillar kväve – dessa kan ta över sjöar), algblomning, minskat siktdjup, dött material
sedimenterar, syrebrist vid botten. Övergödningen beror på jordbruk, avlopp och kvävedeposition.
7. MPU – förklara följande och ge minst två exempel
a) Råvaror (1 p)
Minska mängden material.
Välj rätt material – som passar bra genom hela produktcykeln
Miljövänliga material
Hur utvinner vi råvarorna? Kan vi ingå samarbete?
Byt till lättare material
Mer långlivade material
Lätt att återvinna
b) Processer (1 p)
Låt miljöfrågorna bli en del av planeringen
Bra teknologi (BAT)
Recirkulera vatten
Bind miljömål till nyckeltal
Återanvänd avfall
c) Transporter (1 p)
Miljövänligare alternativ; miljöklassade fordon.
Samlastning
Optimera transport (såsom sträckor, planering etc.)
d) Användning (1 p)
Energisnåla material
Lång användningstid
Lätt att reparera och servas
Användarvänliga instruktioner där miljöaspekter beaktas
e) Produkt som avfall (1 p)
Möjligheter att företaget ”tar tillbaka” en uttjänt produkt
Enkel demontering med komponenter som går att sortera
Undvik sammansatta material som är svåra att sortera
Märk materialet för ännu enklare demontering/sortering
Använd returförpackning eller åtvinningsbar förpackning
8. Ett miljöledningssystem (MLS), som uppfyller kraven i den internationella standarden ISO 14001, är
ett verktyg som används för att strukturera en organisations miljöarbete för att man ska arbeta med
rätt saker på rätt sätt. Systemelementen miljöpolicy, miljöaspekt och revision har en central roll i ett
MLS.
a) Vad är syftet med en miljöpolicy och vad ska den innehålla för att uppfylla kraven i ISO
14001? (2 p)
En miljöpolicy är ett dokument för kortfattad och övergripande information gällande hur
organisationen ser på miljöfrågor och ämnar att agera i miljöarbetet. Den bör inte vara alltför lång,
då den ska vara lätt för anställda och externa intressenter att sätta sig in i och minnas. Kraven på en
miljöpolicy är:
Relevant med tanke på verksamheten, dvs den ska baseras på miljöaspekterna
Det ska stå i policyn att organisationen ständigt ska förbättra sig, skall förebygga förorening
samt följa miljölagstiftningen, föreskrifter och övriga krav som organisationen berörs av.
Välkänd för de anställda och tillgänglig för allmänheten (enda kravet på offentlighet som ISO
14001 ställer; EMAS ställer krav på offentlig miljöredovisning)
b) Definiera begreppet miljöaspekt. (2 p)
Enligt ISO 14001 och EMAS definieras miljöaspekt som ”de delar av organisationens
aktiviteter/verksamhet, produktion eller tjänster som kan inverka på miljön”. Synonymer är
miljöpåverkan, miljöeffekt, miljökonsekvens och liknande. Syftet med begreppet är att sätta
organisationens verksamhet i centrum för att ge en bättre förståelse för vad som faktiskt ligger
bakom och orsakar miljöpåverkan och miljökonsekvenser. En miljöaspekt är oftast inriktad mot en
aktivitet (produkt eller tjänst).
c) Det finns två olika typer av miljörevisioner, vilka är de och på vilket sätt skiljer de sig åt?(2p)
Miljörevision innebär en systematisk, dokumenterad, objektiv och periodisk utvärdering av en
organisations MLS, miljöorganistion och rutiner samt utrustning. Det handlar om att kontrollera om
MLS överensstämmer med standard- och förordningskrav samt om miljöarbetet bedrivs i enlighet
med vad organisationen genom systemet har åtagit sig. Det finns:
Interna revisioner. Utförs av personer inom den interna organisationen, företaget eller
koncernen (konsulter kan också användas). Personerna behöver inte vara oberoende. Syftet
är att identifiera behov av korrigeringar och möjligheter till förbättring.
Externa revisioner. Utförs av oberoende revisorer, t ex från SWEDAC. En sådan är uppbyggd
med planeringssamtal, förrevision, certifieringsrevision, certifikat, uppföljande revision 2
gånger per år. Certifieringen görs t ex om vart tredje år.
2011-03-25
1.
a) Definiera begreppet socialt dilemma (SD) (1p)
Sociala dilemman kan beskrivas som ”konflikten” mellan mitt egenintresse och kollektivet. Sociala
dilemman uppstår när det som är bra för individen inte är bra för gruppen, eller tvärt om.
b) Ge ett exempel på ett SD hämtat från området miljö och hållbar utveckling och förklara
varför detta är ett exempel på ett sådant dilemma. (3p)
Anta att det finns en regel som säger att varannan vecka så måste soptunnan tömmas för varje
hushåll av ett statligt bolag. Detta debiteras med pengar. Jag kommer då på en briljant idé att låta
min kompis ta mina sopor för halva priset och köra dem till en öde tomt. På så sätt slipper jag betala.
Ryktet sprider sig, och snart är det ingen som ”har” några sopor längre, utan dessa ligger fritt i
naturen utan omhändertagande, förvaring eller förbränning.
c) Redogör för tre olika övergripande politiska strategier för att undvika uppkomsten av eller
för att häva sociala dilemman (tänk på Thomas Hobbes, John Locke och Ellinor Ostrom) (6p)
Det finns tre typer av skolbildningar:
Hobbes (Rational choice?) – formella institutioner
Hobbes menar att individen är egoistisk, men samtidigt rationell; samarbete är mest rationellt.
Individer försöker maximera sina vinster och minimera sina kostnader; nödvändigtvis inte pengar,
utan upplevd nytta. Eftersom att individen är rationell förstår den att samarbeta är det viktiga, och
sociala dilemman hamnar då i skymundan. Det viktiga är säkerställandet till liv och en legitimitet
(förtroende) mot samarbetet. Detta tror jag kan ha med positiv frihet att göra, som definierades av bl
a Marx m fl.
Locke (Sociologiska inst.? ) – informella institutioner
Locke menar att jorden är ett arvegods som vi har intresse av att förvalta. Detta görs bäst genom
äganderätten, eftersom att det ligger i mitt intresse att förvalta mina egna prylar. Statens uppgift är
att skydda individens grundläggande rättigheter. Man kan säga att Locke var försvarare av den
negativa friheten.
Ostrom (Samförvaltning/historiska inst.)
Såg en medelväg av Hobbes och Locke: det finns både formella och informella institutioner.
Institutioner har inflytande över folk. Bland annat menar hon att rational choice är svårt pga bland
annat ”Path dependency”, vilket innebär att när man väl har valt väg är det svårt att avvika, vilket
innebär att det rationella ibland är svårt. Någonstans i historien fattas ett beslut, och ju längre det
går desto svårare är det att avvika (förutom i vissa formativa moment). Det är därför viktigt att när
det kommer tillfällen att välja väg, ska vi ta till vara på dem.
2. I ett fungerande ekosystem finns samtliga fyra sfärer representerade och påverkan mellan sfärerna
sker i alla riktningar.
a) Vilka är de fyra sfärerna och vad representerar varje sfär? (2p)
Atmosfär – luft, gas. Litosfär – jorden (det yttre, 100 km). Hydrosfären – vätska, vatten. Biosfären –
livet, ekosystemet
b) Beskriv ett valfritt ämnes naturliga kretslopp genom de fyra sfärerna. (2p)
Kolets kretslopp, se bilden ovan.
3. Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet och FN:s klimatpanel uppskattar att
jordens medeltemperatur kan öka med 1,1-6,4 grader de närmaste 100 åren. Utsläppen förstärker
den naturliga växthuseffekten, men;
a) Vad är egentligen växthuseffekt? Beskriv och förklara. (2 p)
Växthuseffekten är den uppvärmning av jorden som orsakas av vår atmosfär. Den innebär att solljus
skickas in mot vår jord, vilket sänds tillbaka upp mot atmosfären. Men atmosfären innehåller gaser,
som ”återigen” skickar ner värmestrålningen mot jordytan. Effekten blir densamma som i ett
växthus.
b) Ange tre viktiga växthusgaser (1 p)
Koldioxid, ozon, metan (men vattenånga och moln står för mer än dessa).
c) På vilka sätt påverkar den globala uppvärmningen livet på jorden? (2 p)
Ekosystem, glaciärer och havsnivå. Klimatet förändras, vilket leder till att arter (djur, växter i hav och
på land) inte hinner anpassa sig för nya förutsättningar. Isar smälter vilket höjer vattennivån och
driver människor inåt landet och tvingas förflytta dem. Luften blir tätare på miljögifter.
4. Ett flertal organiska ämnen innebär en allvarlig hälsorisk och ger långsiktiga skador på växter och
djur, de har därför fått namnet organiska miljögifter. Det finns ett antal olika begrepp för att beskriva
organiska miljögifter och dess effekter. Vad innebär följande begrepp;
a) Persistens? (1 p)
Något som motstår nedbrytning.
b) Bioackumulation? (1 p)
Anrikning och ackumulering (ansamling) av miljögifter hos en organism i cellerna, vanligtvis ett djur.
För att en substans ska kunna ge upphov till bioackumulering bör det vara fettlösligt och persistent,
ofta båda. Organismen får i sig detta i födan och lagras i kroppen ju äldre de blir (tänk på
näringspyramiden – vi får i oss mer gift än någon längre ner i pyramiden).
c) Biomagnifikation? (1 p)
Anrikningen som sker med ökade trofinivå i näringskedjan (se ovan!).
Uppgift 5 (6p)
Förklara följande (ekonomiska) begrepp kortfattat samt ge ett exempel per begrepp:
a) Alternativkostnad (2p)
En alternativ resursanvändning. Kostnaden är den förlorade intäkten från den resurs man inte valt att
utnyttja. Exempel: ta ett lån till fast eller rörlig ränta.
b) Kollektiv vara (2p)
En kollektiv vara omfattas av icke-rivalitet och icke-exkluderbarhet, vilket innebär att min
konsumtion av en vara inte begränsar någon annans konsumtion. Exempel är luft.
c) Negativ extern effekt (2p)
En negativ extern effekt är sådant som uppstår för de som inte är med i marknaden; kort sagt de som
inte får betalt. Exempel är en granne med en dålig gräsmatta, oreglerade miljöutsläpp etc.
9. Vid miljöanpassad produktutveckling används med fördel verktyget livscykelanalys (LCA). Vilka är
de fyra olika delstegen i en LCA och vad innebär varje steg? (4p)
1. Målbeskrivning och omfattning. Klarlägg syftet med aktuell LCA. Vilka avgränsningar ska
göras? Beskriv nyttan med en aktuell produkt (funktionell enhet). Om två målarfärger ska
jämföras kan den funktionella enheten vara den area som är täckt med färg under en viss tid.
2. Inventering av miljödata. Samla in uppgifter som behövs för att beskriva miljöbelastningen i
livscykeln för produkten, processen eller aktiviteten. Här inkluderas råvaruanvändning,
energianvändning, transporter, föroreningsutsläpp och avfallsuppkomst. Man kan säga att
inventeringsfasen är en sorts energi- och materialflödesanalys.
3. Miljöpåverkansbedömning. Går ut på att bedöma miljökonsekvenserna som orsakas av
produkten. Görs utifrån de uppgifter som inventeringen har gett. Tre delmoment:
klassificering beroende på miljögrupp, karaktärisering (kvantifiering) inom respektive
miljögrupp, och till sist en värdering.
4. Förbättringsanalys. Alla steg i livscykeln ska granskas och utifrån detta ska
förbättringspunkter identifieras.
10. Det finns tre olika typer av miljövarudeklarationer, vilka? Beskriv kort vad de olika typerna
innebär och ge exempel.
Typ I: miljövarumärkning
En expertgrupp fastställer ett antal kriterier som ska uppfyllas för en viss produkt. Ett syfte är att
konsumenter ska vägledas av en symbol, t ex svanen, KRAV, EU-blomman och falken. ISO-standard
14024 är inriktad mot miljömärkning. Notera att det bara finns för vissa produkter, för rättvis
jämförelse. Används i första hand som ”kommunikation” mot konsumenter.
Typ II: egna uttalanden
Utgiftslämnaren ska kunna verifiera sina uttalanden. Ingen extern oberoende granskare finns. Ett
uttalande kan t ex vara ”Produkten består av endast förnyelsebara material” eller ”Släpper endast ut
119 g koldioxid per km”. Typ II passar bäst i marknadsföringssammanhang.
Typ III: certifierade miljövarudeklarationer
Dessa bygger på en fullständig livscykelanalys. Standarden ISO 14025 är tillämplig här, samt 14040-43
om livscykelanalyser. Det är reglerat hur en sådan redovisning ska utföras och presenteras, och ett
ackrediterat certifieringsorgan granskar deklarationerna och utfärdar certifikat.
11. Beskriv och förklara den röda tråd som de betydande miljöaspekterna har i ett
miljöledningssystem. (6)
Det övergripande syftet med miljöaspekterna är att identifiera sådant som är, eller kan ha, en
betydande miljöpåverkan i en verksamhet. Detta gör ske i de delar där certifikatet (ISO eller EMAS t
ex) är tänkt att gälla. Tänk en bild där företaget är i mitten, och sedan finns inputs (varor, transporter,
energi, kunder etc.) och outputs (varor, transporter, värdeskapande processer etc.); denna ska
analyseras. Detta sker med en värderingsmetod som består av två steg. Steg 1 är bedömning av
miljöpåverkan (vilka aspekter är viktiga?) vilket i korthet fungerar enligt: det gäller att avgränsa sig
och finna relevanta orsak-verkan-problem. Det gäller att hitta en bra värderingsmetod som innebär
att det är användarvänligt (lätt att förstå), miljömässigt korrekt (väl underbyggda kriterier, tar hänsyn
till samhället) och vetenskaplighet (kvalitet, reliabilitet). Den praktiska utformningen av första steget
är att man funderar över vilka kriterier man vill använda. Det innebär att man måste sätta sig in i allt
sådant som kan påverka miljön. En bra utgångspunkt är att kunna vilka miljöhot som finns. Detta kan
göras med värderingar med fördefinierade poäng (det finns system för detta). Steg 2 är vilka steg av
dessa ska vi åtgärda (en affärsmässig bedömning). Det viktiga här är att bestämma vilka
miljöaspekter som man ska sätta upp miljömål för. Här kan man ta hänsyn till kostnader
(minuspoäng) och intäkter (pluspoäng), kundkrav, lagkrav, kvalitetsaspekter, förbättringspotential
etc.
När de båda stegen har gjorts är det dags att summera poängen för varje miljöaspekt. De med mest
poäng kan placeras högst upp i en prioriteringslista, för att få en översikt över det mest centrala.
Leverantörer, kunder och entreprenörers miljåpåverkan är viktiga för att få en helhetssyn.
12. Redogör kortfattat för bakgrunden till, syftet med och innehållet i The Global Compact. (5)
1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Koffi Annan näringslivet att ta globalt ansvar. Detta ledde
till bildandet av ”The global compact” som innefattar tio principer om mänskliga rättigheter,
arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag. Principerna baseras på FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s grundläggande om grundläggande konventioner i
arbetslivet och Riodeklarationen samt FN:s konvention mot korruption. Syftet kan sägas vara en
hållbar utveckling och ett värdigt liv.
Mänskliga rättigheter
Princip 1
Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den
sfär som de kan påverka; och
Princip 2
försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter.
Arbetsvillkor
Princip 3
Företagen ombeds att upprätthålla ("uphold") föreningsfrihet och ett faktiskt ("effective")
erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar;
Princip 4
avskaffande av alla former av tvångsarbete;
Princip 5
faktiskt ("effective") avskaffande av barnarbete; och
Princip 6
avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning.
Miljö
Princip 7
Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker;
Princip 8.
ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och
Princip 9
uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.
Korruption
Princip 10
Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.
Institutioner
Det finns tre typer av skolbildningar:
Rational choice. (Hobbes)
Det finns en typ av institutioner: de formella. Dessa har människorna bestämt sig för att de behöver,
och detta är ok så länge de gör sitt jobb. Hobbes menar att individen är egoistisk, men samtidigt
egoistisk; samarbete är mest rationellt. Individer försöker maximera sina vinster och minimera sina
kostnader; nödvändigtvis inte pengar, utan upplevd nytta. Eftersom att individen är rationell förstår
den att samarbeta är det viktiga, och sociala dilemman hamnar då i skymundan.
Sociologiska institutioner (Locke)
Locke menar att jorden är ett arvegods som vi har intresse av att förvalta. Detta görs bäst genom
äganderätten, eftersom att det ligger i mitt intresse att förvalta mina egna prylar. Detta är informella
institutioner
Historiska institutioner (Ostrom)
