Historisk bakgrund till realismen och naturalismen (1830-1900)
Storbritannien framträdande: den viktorianska epoken (1837-1901),
världsutställning i London 1951, Kristallpalatset
Ingenjörerna: Marx och Engels (om kapitalismen ”Das Kapital I”
1967), Gustav Eiffels Eiffeltorn 1889, Brunel (Great Western
Railway)
Nyhetsbyrå: Reuters 1851, telegraf
Enhetlig klocktid: Greenwichtiden efter London som 0-meridian
Pressens roll: dagspressen större (järnväg distribution, telegrafen),
läskunnigheten 1850 50%, 1900 ca 90%
Kameran: 1830-talet, sannare bilder, amerikanska inbördeskriget
1860, fotodokumentation
Filosofi: Hegel (tes-antites-syntes), Feuerbach (materialismen: der
Mensch ist was er isst, människan guds skapare), Schopenhauer
(meningslöshet, viljeförnekande), Kierkegaard (det avgörande valet)
och Nietzsche (”Gud är död” – viljan till makt)
Klasskillnader uppmärksammas: Carlyle och Dickens, Marx och
Engels
Nya ideologier: ekonomisk liberalismen – fri konkurrens (Adam
Smith) kombinerades med sociala insatser, utilitarismen och
socialliberalismen
Socialism, nationalism och imperialism (skildrat av Joseph Conrad)
Kvinnorna och samhället: John Stuart Mill (Förtrycket av kvinnorna,
1869), Hedvig Charlotta Nordenflycht, Ellen Key, likhets – och
särartstanken
Ståndsuppdelningen (adel, präster, borgarskap och bönder) ny
klassindelning: arbetarklass, medelklass, överklass – oro inom
medelklassen för arbetarklassens ev. större inflytande, rösträtt
Naturvetenskap: Darwin (biologi-mänskliga samhället),
evolutionslära, socialdarwinism – den starkaste vinner
Arvshygien och rashygien – utbildning, selektiv avel, steriliseringar
1933
Psykoanalysen: Wundt, Freud
Sekelskiftet: fin de siècle – 1890-talets stämningar, dekadens,
livströtthet, njutningar
folklighet och naturlighet: sundhet som motpol till dekadens,
lantlighet (Fröding, Lagerlöf) och längtan tillbaka till rötterna – kritik
mot det moderna
några av tidens mörka sidor: dåliga arbetsförhållanden, 10 ggr tätare
stadsbefolkning, dålig hygien, sjukdomar, buller, miljöförstörelse
fattigdomen bland arbetarna dock diskutabel – värre under
bondesamhället?
