Ekonomiska teorier - bildningscentralen

Ekonomiska teorier




Adam Smith
David Ricardo
Karl Marx
Keynes
Kommentar
Dessa ekonomiska teorier
har vi gått igenom och
diskuterat i klassrummet.
Det blir kanske lättare att
minnas resonemangen om
ni läser och tittar på
bilderna?
EGOISM/EGENNYTTA
FRI KONKURRENS
Möjligheter
•
•
•
•
Hot
•
•
•
•
Monopol & oligopol
Protektionism
Laglöshet
Fördomar
Lägre priser
Bättre kvalitet
Bättre resursallokering
Nya uppfinningar
Den osynliga handen
Om det råder fri konkurrens (det finns
många som säljer och köper) kommer
marknadens krafter efterfrågan och
utbud styra ekonomin. Ungefär som
franska revolutionen befriat människan i
Frankrike skulle ekonomin nu befrias
och skötas av miljontals fria och kloka
människor. Ekonomiska medborgare.
Adam Smith och marknadsekonomin
Bakgrund – 1700-talet
1700-talets europeiska ekonomi styrdes av lagar och regler som hindrade människor att göra sina
egna val. 1700-talets Europa var ett ståndssamhälle med adel, präster, borgare och bönder. I det
samhället hade vissa den exklusiva rättigheten att vara t.ex. bagare eller officer.
Frigör människan och låt henne göra sina egna val!
De två superkrafterna som ska släppas lös …
EGOISM/EGENNYTTA
+
FRI KONKURRENS
Vad kommer att hända om dessa krafter släpps lösa (enligt Smith)?
David Ricardo och argumentet för frihandel
Papper
Vin
Sverige
12h
16h
= 28h
Frankrike
10h
6h
= 16h
Tjänar något land på handel? Räkna!
Utan handel
Svenskarna behöver
jobba sammanlagt 28
timmar för att producera
1 enhet papper och en
enhet vin, Fransmännen
16. Vinner någon på
handel?
David Ricardo och argumentet för frihandel
Sverige
Frankrike
Papper
Vin
12h * 2
16h
= 24h
10h
6h * 2
= 12h
Lösning:
Båda länderna gör det dom är relativt sett bäst på och
byter med varandra.
Med handel
Svenskarna behöver då
jobba sammanlagt 24
timmar för att producera
2 enheter papper,
Fransmännen 12 för att
producera två enheter
vin. Båda vinner på
handel?
Karl Marx och den socialistiska kritiken
Bakgrund – 1800talet
När Karl Marx och andra socialister tittade på världen som industrialisering och
marknadsekonomi skapat på 1800-talet, såg de inte fria människor som gjorde kloka val. De såg
att många människor var fattiga och hade få val, medan några få levde i överflöd.
Karl Marx och den socialistiska kritiken
 De rika som äger och tjänar på fabrikerna vill pressa
arbetarnas löner
 De fattiga vill ha bra arbetsvillkor och löner
 INTRESSEKONFLIKT!
 Eftersom de rika har lagen på sin sida vinner de oftast
 MEN. De rika gräver sina egna gravar! För vem ska till slut köpa
alla varor om lönerna pressas?
 Ekonomin hamnar i kris: massarbetslöshet och konkurser
 Arbetarna (de fattiga) gör REVOLUTION
 Alla äger allt gemensamt och intressekonflikten försvinner
Keynes och stockholmsskolan
marknadsekonomins räddning?
Bakgrund – 1900-talet
Efter första världskriget drabbades världen av flera ekonomiska kriser. Värst var förstås 1930talets globala ekonomiska depression. Hade Marx och socialisterna rätt? Eller gick
marknadsekonomin att rädda?
Högkonjunktur
- Företagen går bra
- Gott om arbeten
Lågkonjunktur
- Konkurser
- arbetslöshet
Hur undvika de djupaste dalarna?
Keynes och stockholmsskolan
marknadsekonomins räddning?
SPARA!
Staten sparar genom att t.ex:
- Höja skatten
- Sänka bidrag
SPARA!
SPARA!
SLÖSA!
SLÖSA!
SLÖSA!
Staten slösar genom att t.ex:
- Sänka skatter
- Höja/införa bidrag
- Byggprojekt
Skapa goda spiraler
 Höjda bidrag leder till
 Mer pengar i plånboken
 Ökad konsumtion (efterfrågan
ökar)
 Företag nyanställer
 Arbetslöshet minskar
 Osv
Faror
 Oskickliga politiker
(missbedömer konjunktur)
 Svårt att spara, lätt att slösa
(politiker som vill spara förlorar)
 Pengarna försvinner till andra
länder effekten av t.ex. höjda
bidrag blir ej stark
 Pengarna går till ”fel” personer,
som sparar istället för
konsumerar.