Kvinnor – en klass för sig
Könsskillnader i psykiskt välbefinnande utifrån skillnader i socialt och ekonomiskt
kapital
Caroline Lundholm
Mittuniversitetet Östersund
Institutionen för Samhällsvetenskap
Ämne: Sociologi C, uppsats 15 hp
Handledare: Per Carlson
Examinator: Anna Olofsson
Datum: 2009-01-13
Abstrakt
Tidigare forskning har visat att kvinnor i större utsträckning än män, lider av
psykisk ohälsa. Denna uppsats har haft för syfte att se om könsskillnader i
självskattat psykiskt välbefinnande kunde förklaras utifrån skillnader i
socialt och ekonomiskt kapital. De olika begreppen förklarades utifrån
relevanta sociologiska teorier. Undersökningen utfördes med hjälp av en
kvantitativ metod. Som metodanalys användes logistisk regression. Empirin
bestod av sekundärdata, hämtad ur den rikstäckande, årligen utförda
enkätundersökning ”Hälsa på lika villkor?”. Till metoden användes den väl
beprövade GHQ12-skalan som mäter det psykiska välbefinnandet.
Resultatet visade att oddset för att rapportera ett sämre psykiskt
välbefinnande
var
58
procent
större
för
kvinnor
än
för
män.
Könsskillnaderna förklarades utifrån sociala system som det sociala
kapitalet är uppbyggt på. Mina teorier visade att det ekonomiska kapitalet
kan ses som ett socialt konstruerat fenomen, och är därmed inbäddat i det
sociala kapitalet. Statistik visade att kvinnor har en lägre maktposition i
samhället och är därmed underordnade männen. Detta märks främst
ekonomiskt då kvinnor tenderar att ha yrken med lägre status, samt sämre
löner. Det sociala och ekonomiska kapitalet visade att kvinnor och män hade
olika roller i det uppbyggda samhällssystemet.
Nyckelord: psykiskt välbefinnande, socialt kapital, ekonomiskt kapital,
genus
Innehållsförteckning:
1. Inledning ........................................................................................... 3
1.1 Problemformulering ......................................................................................................... 3
1.2 Syfte ................................................................................................................................. 4
1.3 Frågeställning ................................................................................................................... 4
2. Teori .................................................................................................. 4
2.1 Könsskillnader i hälsa ...................................................................................................... 4
2.2 Ekonomiskt och socialt kapital ........................................................................................ 7
2.3 Kopplingar mellan kapital och genus ............................................................................... 8
3. Data och metod .............................................................................. 12
3.1 Val av metod .................................................................................................................. 12
3.2 Urval ............................................................................................................................... 12
3.3 Procedur ......................................................................................................................... 13
3.4 Variabler ......................................................................................................................... 13
3.5 Databearbetning ............................................................................................................. 16
3.6 Validitet och reliabilitet .................................................................................................. 17
4. Resultat ........................................................................................... 18
5. Diskussion ....................................................................................... 22
Referenser ........................................................................................... 26
1. Inledning
Kvinnor lider i högre grad än män av stressrelaterade sjukdomar såsom, ångest, stress,
depressioner och utmattningsdepression. Många av de psykiska problemen är relaterade
till kombinationen arbete - familjeliv. Arbetslivet och arbetsplatsen är en stressor i sig,
men orsaken till flera av de psykiska problemen bottnar i familjelivet (Jeanneau,
2003:17).
Vi lever i ett djupgående, ojämlikt och ojämställt samhälle. En del grupper i samhället är
mer utsatta än andra. Orättvisorna skadar hälsan. Gällande hälsa så utgår man från den
dominerande gruppen i samhället, som består av medelålders, medelklass, vita män. De
utsatta, specifika grupperna är de övriga, barn, äldre personer, kvinnor, etniska
minoriteter, arbetarklass och personer med olika funktionsnedsättningar (Oakley,
1994:427).
Hälsa och ohälsa handlar om subjektiva upplevelser då forskningsresultat oftast baseras
på självskattad hälsa. Enkelt uttryckt kan man säga att om en individ mår bra talar man
om hälsa och mår personen dåligt talar man om ohälsa (Tengland, 2004:188). Både
sociala och ekonomiska villkor måste tillgodoses för att kunna uppnå fullständig hälsa
(Kolfjord & Hedin, 2004:11). Oavsett ålder upplever sig kvinnor generellt sätt mer sjuka
och känner en högre nivå av psykosocial olustkänsla än män (Blaxter, 1990:50).
1.1 Problemformulering
Den viktigaste faktor som det sociala livet består av är representationer. Hur grupper
uppfattar sig själva i relation till de objekt som påverkar dem är centralt för hur kollektiv
representation fungerar. Kultur skapas utifrån olika kategorier i samhället där
människors erfarenheter får en central roll. Kategorier eller händelser i samhället som
avviker från det normala, eller som är mest vanligt förekommande kan ses som en ny
erfarenhet. Erfarenheter får en social betydelse, då detta är en del av det som bestämmer
hur vi ser på oss själva och olika grupper i samhället (Tegern, 1994:15ff).
3
Enligt de traditionella könsrollerna har kvinnan det största ansvaret för hemmet och
barnen. Mannen arbetar utanför hemmet i större utsträckning. Olika studier visar att
kvinnor som arbetar som hemmafruar blir utsatta för mer stress, och har därmed en
sämre hälsa, jämfört med de kvinnor som arbetar utanför hemmet (Oakley, 1994:432).
En könsskillnad gällande kopplingen mellan sociala relationer och hälsa är att tillfrågade
kvinnor oftare uttrycker hälsa i termer av sina relationer. Ett exempel är att kvinnor
uttrycker att de känner sig mer utåtriktade och tillmötesgående när de mår bra. Om de
mår sämre håller dem sig mest för sig själva eller blir korthuggna i möte med andra
människor (Blaxter, 1990:26f).
1.2 Syfte
Teorier visar att det sociala och ekonomiska kapitalet har stor betydelse i våra liv och
pekar på olika skillnader mellan könen. Vilken betydelse kapitalen har för det psykiska
välbefinnandet ska denna uppsats försöka besvara. Syftet med denna uppsats är att se
om könsskillnader gällande psykiskt välbefinnande kan förklaras av skillnader i socialt
och ekonomiskt kapital.
1.3 Frågeställning
Hur ser könsskillnaderna ut gällande det psykiska välbefinnandet, och vilken betydelse
har det sociala och ekonomiska kapitalet?
2. Teori
2.1 Könsskillnader i hälsa
Människor lever och verkar i sociala system och påverkar och påverkas genom dessa.
De sociala systemen består av bland annat familjer och sociala nätverk. Den sociala
miljön påverkar beteenden genom att skapa normer som upprätthåller mönstret av social
4
kontroll. Den sociala kontrollen kan vara både främjande för hälsa eller skadlig för
hälsan. Personer som lever i sunda och positiva relationer, som kan beskrivas i termer
som kärleksfulla, meningsfulla och omtänksamma, visar på mindre hälsorisker än de
personer som lever i negativa sociala relationer. Starka relationer ses även som ett skydd
mot ekonomisk motgång. Sociala händelser, som kan påverka hälsan negativt, är till
exempel skilsmässa eller förlust av anhörig som kan leda till känslan av ensamhet.
Sociala konflikter har visat påverka mottagligheten för infektioner. Social isolering och
ensamhet har visat sig påverka bland annat blodtrycket (Institute of medicine, 2001:3ff).
Sociala kontakter är av stor betydelse i våra liv och påverkar oss på ett djupgående plan
gällande alla aspekter av hälsa, både fysiskt och psykiskt. Desto mer integrerade vi är i
vårt samhälle desto större är chanserna att vi slipper förkylningar, hjärtattacker, strokes,
cancer, depressioner och andra typer av orsaker till att dö i förtid. Ett sådan skyddande
effekt har blivit bekräftad genom studier om täta familjeband, nätverk av vänner,
deltagande i olika sociala aktiviteter och även enklare anslutningar till religiösa samt
andra civila sammanslutningar. Socialt kapital kan ses som en mekanism som triggar
och stimulerar människors immunsystem genom att skydda mot sjukdomar och fungera
som en buffert mot stress (Putnam, 2000:326f).
Sociala relationer i form av socialt stöd, samverkan eller ensamhet, sociala nätverk,
sociala roller och aktiviteter är enligt Blaxter närmare relaterade till hälsa än vad
socioekonomiska faktorer är. Avsaknad av sociala relationer eller social isolering är en
form av stress som har visats vara direkt farlig för hälsan (Blaxter, 1990:102f).
Psykosociala påfrestningar och sämre levnadsvanor har en direkt koppling till vilka
möjligheter man har att påverka sitt liv. Det generella mönstret visar skillnad mellan
klasserna då mindre privilegierade livssituationer, som en relativ fattigdom, leder till
större utsatthet (Danielsson & Lindberg, 1996:72).
En förklaring till kvinnors höga sjukfrånvaro är deras relativt mindre fria tid. Forskning
visar att mindre tid för återhämtning och vila påverkar hälsan negativt.
Riksförsäkringsverket har i en studie med män och kvinnor som har barn visat på
resultat där kvinnorna uppgett att de önskar mer tid för sig själva och fri tid för att få en
bättre balans i vardagen. Männen uppgav i studien att de skulle få bättre balans i
vardagen av att få mer tid tillsammans med barnen och familjen. Andra intervjuer med
5
kvinnor visar att många har svårt att prioritera det egna livet och sig själva
(Riksförsäkringsverket, 2004:76). Marx skriver om kampen om den normala
arbetsdagen som omfattar 24 hela timmar med avdrag för få vilostunder. Arbetaren är
inget annat än arbetskraft under sin livstid, vilket innebär att all tid är arbetstid och
tillhör kapitalet. Tid till socialt umgänge och andra sociala funktioner existerar inte.
Kapitalet jagar mervärde och tar inte hänsyn till arbetsdagens rent fysiska
maximalgräns. Tid för återhämtning och personlig utveckling finns inte. Kapitalet ser
till den största möjliga utsugningen av arbetskraften (Marx,1970:227f).
Kvinnor har i flera undersökningar svarat att de ansåg det mer hälsofrämjande att umgås
med sina vänner eller med släkt än med sin man. Män svarade att de helst umgås med
sin fru. Statistik visar att kvinnor har en lägre dödlighet än män och lever generellt
längre än män. Däremot visar kvinnor högre siffror när det gäller psykisk ohälsa såsom
depressioner och stress. Symtom som trötthet och utmattning rapporteras i högre
frekvens av kvinnor än av män. Dessa symtom sorteras in under psykologiska besvär
och visar därmed på en stor könsskillnad i den mentala hälsan. Kvinnor har generellt
högre arbetsbelastning då de förutom sitt förvärvsarbete även tar ett större ansvar för
hemmet och barnen. Jämförande studie gjord på kvinnor sex veckor efter de fått barn,
och sedan en uppföljande studie ett år efter de fått barn visar att kvinnors hälsa blivit
sämre. De kvinnor som inte hade någon bra relation till sin partner löpte tre gånger
större risk för sämre psykisk hälsa. Relationen till sitt arbete visade också mycket sämre
värden efter ett år. Kvinnor har arbetaryrken i högre utsträckning än män. Möjligheten
att påverka sin situation både när det gäller den privata sfären och sitt lönearbete kan i
framtiden leda till att fler kvinnor och barn kommer att leva i fattigdom då
klasskillnaderna
ökar
(Oakley,
1994:430f).
Personer
som
drabbats
av
utmattningssyndrom visar att olika problem utvecklats successivt, kanske under flera års
tid utifrån långvarig stress. Vanligtvis är sömnproblem vanligt då man ligger vaken på
nätterna och grubblar. Prestationsförmågan på arbetet går ned och självförtroendet
sviktar. Familjelivet och fritidsaktiviteter kommer i andra hand. De personer som
drabbas har oftast mycket människokontakt och satsar hårt på sitt arbete. Ett utmärkande
drag hos dem som drabbas är att de grundar sin självkänsla i arbetsprestationer
(Socialstyrelsen, 2003:31ff).
Kön är en socialt konstruerad företeelse, där män och kvinnor tillgivs olika attribut.
6
Det finns tre praktiska principer som kvinnor och deras omgivning använder sig av vid
sina livsval. Den första principen menar att de funktioner som lämpar sig för kvinnor är
av huslig art i form av vård, tjänster och undervisning. Den andra principen går ut på att
kvinnor inte kan ha makt över män, de blir oftast förvisade till underordning. Den tredje
och sista principen ger mannen ensamrätt på att hantera maskiner och teknik. Dessa
principer sorterar alltså in kvinnor i en social ordning och gör det enklast för dem att
välja de områden där de får minst med socialt motstånd och därmed mest bekräftelse
(Bourdieu, 1999:110ff).
2.2 Ekonomiskt och socialt kapital
Den sociala världen som ligger till grund för de utarbetade teorierna om det sociala
kapitalet skiljer sig från Marx idéer men hämtar samtidigt sin grund utifrån hans teorier
om det ekonomiska kapitalet (Bourdieu,1991:39f). I vardagligt tal kan man enligt
Bourdieu kalla det sociala kapitalet för ”förbindelser” mellan människor. Grunden för
det sociala kapitalet ligger i den subjektiva sanningen om den sociala världen. Denna
sanning ger oss en större förståelse för hur det verkligen fungerar i vårt samhälle. Att
förhålla sig objektivt till verkligheten är viktigt utifrån det vetenskapliga perspektivet.
Men objektiviteten innefattas av subjektiva erfarenheter av verkligheten, vilket alltså
innebär att den sociala subjektiviteten finns inbäddad i det objektiva (Bourdieu,
1991:46f). Verkligheten är uppbyggd utifrån sociala strukturer som befinner sig i ett
tillstånd eller under omvandling. Bourdieu ifrågasätter ekonomi som det enda måttet på
kapital utan att se andra aspekter som han menar är grunden till det ekonomiska
kapitalets uppkomst. Bakom det ekonomiska kapitalet döljer sig sociala konflikter som
Bourdieu menar är mer centralt att tala om (Bourdieu, 1991:68ff). Marx såg de
ekonomiska samhällsformernas utveckling som en naturhistorisk process. Människor är
sociala produkter och enskilda personer och kan inte ställas ansvariga för det tillstånd de
befinner sig i (Marx, 1970:39). Bourdieus teorier ifrågasätter det sunda förnuftets
ogrundade sanningar och menar att den sociologiska analysen är mer komplex än så
(Bourdieu, 1991:68ff).
7
Teorier om olika kapitalformer ligger till grund för att dela in och gruppera människor i
olika kategorier för att kunna särskilja dem från andra. Marx talar om klass och
Bourdieu talar om fält. De sociala fälten är uppbyggda utifrån de sociala klasserna
(Adkins, 2004:6). Det klassiska klassbegreppet utgår ifrån Marx teori om det
ekonomiska kapitalet där människorna i samhället är indelade i tre olika grupper. Den
sociala ställningen bestäms utifrån deras ställning i den kapitalistiska produktionen.
Benämningen på dessa klasser är lönearbetare, kapitalister, jordägare (Marx, 1973:784).
Om man utesluter särskild utbildning, är den enkla, fysiska arbetskraften det enda alla
människor äger (Marx, 1970:39). Om man ser till en varas slutliga värde menar Marx,
att man ofta räknar bort det enkla arbetskraften som ligger bakom och istället, ser den
som något givet (Marx, 1970:41f). Inom Bourdieus olika fält gäller olika generella
lagar, vilket innebär att olika intressen och vinster särskiljer de olika fälten ifrån
varandra. Mellan de olika fälten utspelar sig kamper där de skilda intressena är
orsakerna till dessa kamper (Bourdieu, 1991:131).
2.3 Kopplingar mellan kapital och genus
I vårt nutida samhälle, som bygger på en avancerad ekonomi, finns historiska
mekanismer som vidmakthåller de indelningsprinciper som uppdelningen av
könsstrukturen uppvisar. Den sociala konstruktionen av kön, vilket även kallas för genus
skapas naturligt genom att man socialiserar det biologiska och biologiserar det sociala
(Bourdieu, 1999:11). Genus är inte ett eget fält utan är en del av ett socialt fält, eftersom
genus har en förmåga att skifta och anta olika betydelser och värden i olika sociala
sammanhang. Genus kan därför ses som en social kombination av olika kategorier som
påverkar och påverkas av alla andra kategorier (Adkins, 2004:6).
I det moderna samhället har kvinnan börjat arbeta utanför hemmet, vilket lett till att
arbetsliv och hushållsarbete behöver kunna kombineras. De stereotypa kvinnliga och
manliga rollerna bestäms utifrån genusordningen, vilket syns som tydligast vid män och
kvinnors frigörelse från det traditionella samhället (Beck, 1992:108). Kvinnor har
fortfarande sämre förutsättningar att påverka sina livsvillkor genom bland annat lägre
löneinkomster, lägre grad av representation i beslutande organ, lägre pension och
mindre kapitaltillgångar. Mäns identifiering och definitioner av problem, prioriteringar
8
av resurser och beslut om lösningar har dominerat, vilket visar på mäns överordning i
arbetsliv och samhällsliv (Härenstam m.fl., 1996:291). De sociala strukturerna förblir de
samma inom familjen, vilket innebär att det är ojämställt. Jämställdhet mellan kvinnor
och män inte kan bli verklighet i en institutionell struktur som antar ojämställdhet
(Beck 1992:109).
Lagringen och överföringen av det sociala kapitalet sker främst genom familjen som
institution. För att förstå vilken funktion olika institutioner har såsom - föreningar eller
familjen - fungerar det sociala kapitalet som ett hjälpmedel (Bourdieu, 1992:70). Att
tillhöra ett socialt nätverk är inte självklart för alla. Familjen är den begynnande och
inledande grupptillhörigheten där gemensamma band knyts genom släktskap. Denna
sociala formation har även sina egna normer och ritualer som den följer. Familjen består
av en hierarki där den mest aktade personen, oftast den äldsta familjemedlemmen, kan
tala för allas vägnar i officiella sammanhang. Om den svagaste individen i familjen står
inför en situation där kollektivets rykte kan skadas kan familjens överhuvud kliva fram
och försvara hedern (Bourdieu, 1986:249ff).
Den socialt konstruerade genusordningen upprättas mellan män och kvinnor och handlar
om ett utbyte av symboliska kapital på ett område där produktion och reproduktion står
för vidmakthållandet av dessa strukturer. Det symboliska kapitalet återfinns i den
sociala konstruktionen av släktrelationer och äktenskap. Kvinnors sociala status liknas
vid en bytesvara som står till förfogande männens intresse. Bourdieu drar liknelser till
Marx ekonomiska kapital när det gäller att värdera kvinnor som en bytesvara. Det som
står på spel är hedern som är inkapslad i det symboliska kapitalet. Kvinnors uppgift blir
att underhålla det symboliska och sociala kapitalet, vilket ger männen ensamrätt på alla
representerade verksamheter i det offentliga (Bourdieu, 1999:56ff).
Enligt Bourdieu finns klasskillnader mellan kvinnor och män. Bourdieu utförde i en av
sina studier en enkätundersökning om skolsystemet. Utifrån svaren analyserades män
och kvinnor. Kvinnor avstod från att svara på de frågor som krävde en specifik kultur
såsom en politisk kunskap eller kompetens. Klasskillnader i form av utbildningsnivå
visade samband till de uteblivna svaren, då de som befann sig högre upp i den sociala
hierarkin svarade i högre grad än de som befann sig längre ner. Det intressanta och
centrala i Bourdieus studie är att högre kompetens visar även på högre social
9
kompetens. Slutsatsen är att skillnader som egentligen inte finns skapas genom sociala
handlingar. Dessa sociala gränsskapande handlingar återfinns inom alla praktiker och på
alla nivåer i samhället. Kvinnor och män tilldelas därmed olika egenskaper i form av
kompetens. Män blir genom detta mer dominerande som grupp jämfört med kvinnor
som grupp (Bourdieu, 1991:262ff).
De senaste förändringarna som skett i samhället är främst kvinnornas tillträde till högre
utbildningar och lönearbete. Kvinnorna har idag skaffat sig kompetens genom
utbildning och därmed fått ett större inflytande på arbetsmarknaden. Trots detta är
kvinnorna så gott som utestängda från de högsta befattningarna inom politik, ekonomi
och finansväsen, vilket visar att de traditionella könsstrukturerna lever kvar (Bourdieu,
1999:106ff).
Inom den sociala kretsen ”den fina världen” som oftast förknippas med att vara arbetsfri
och ha ett ändlöst fritidsliv där konsumtion ligger i fokus. Utifrån socialt kapital kan
man se det som en speciell form av socialt arbete som går ut på att man spenderar
pengar och tid samt att man besitter en utmärkande kompetens. Syftet med dessa krav är
att garantera det sociala kapitalets reproduktion. I förnäma kretsar grundas makt och
auktoritet på det sociala kapitalet. Representationsarbeten - som att inviga monument,
leda välgörenhetsarbeten, säkrar reproduktionen av de företag som grundas på det
sociala kapitalet. Företag av denna sort förutsätter en lärotid då tid och energi förbrukas
(Bourdieu 1991:71). Allt har ett pris även det som inte kan betalas med pengar
(Bourdieu,1986:241).
Inom kärnfamiljen förutsätts olika roller. Kvinnorna har sin traditionella roll i hemmet
men med industrialiseringen hamnar denna roll i konflikt med produktionen.
Individualiseringen leder till att människor kommer ifrån klassbegreppet men idéerna
kring familjen kommer man aldrig ifrån. Mellan könen finns det dels en önskan om
samhörighet och likhet och dels en frustration av beroendeförhållande och isolering.
Konflikten som uppstår mellan könen baseras på hur kvinnor och män delas in i
arbetslivet, föräldraskapet, professionen, politiken och i den personliga utvecklingen. De
individuella val som män och kvinnor gör, ifråga om ansvar för barnen, hushållsarbetet
och karriär får både personliga och institutionella konsekvenser. Teoretiskt kan det
särdrag som visar på motsättningarna mellan kvinnors och mäns olika livsvillkor
10
kopplas
till
klassmotsättningarna.
En
utmärkande
egenskap,
som
visar
på
motsättningarna mellan kvinnors och mäns olika livsvillkor, kan kopplas till
klassmotsättningarna. Dessa motsättningar mellan klasserna visar sig i material
avsaknad hos en stor del av arbetarklassen. Vissa strukturella delar, som tidigare setts
som traditionella såsom familjen, har blivit otraditionella i den moderna epoken. Det
som förändrats är att marknaden har en helt annan makt och andra regler än tidigare.
Äktenskapet har inte samma betydelse i en parrelation som tidigare. Individuell tävlan
och mobilitet har gjort att individer prioriterar i högre utsträckning karriären istället för
familj. Produktionsarbetet medlar med arbetsmarknaden och prestationen ger i utbyte
ekonomisk avkastning. Med detta synsätt styrs människor till att bli självförsörjande.
Obetalt hushållsarbete är inräknat som en naturlig hemgift i äktenskapet. De som
accepterar detta är också beroende av stöd. Ekonomin som styr ansvaret för hushållet
kommer från den ena parten till den andra parten, och gör den andra parten, som oftast
är kvinnan i hushållet, beroende av äktenskapet (Beck,1992:105ff).
Det sociala kapitalet kan återskapas till ekonomiskt kapital och det ekonomiska kapitalet
kan omformas till socialt kapital. Hur denna förvandling går till går att beskrivas utifrån
det sociala spel som försiggår inom olika kretsar. Inom de mondäna kretsarna är det
ekonomiska kapitalet verkningslöst. Om kapitalet ska bli övertygande måste det
genomgå en förvandling. Det ekonomiska kapitalet förvandlas genom det mondäna
representationsarbetet till socialt kapital. Konverteringen sker genom den ständiga kamp
om olika intressen som utspelar sig mellan de olika fälten. Socialt kapital och
ekonomiskt kapital kan vara exempel på studieobjekt för dessa kamper (Bourdieu
1991:72). Så länge kvinnor bär barn, ammar dem, känner ett starkt ansvar för dem, och
ser dem som sin huvudsakliga livsuppgift kommer detta vara ett hinder för att kvinnor
skulle närma sig ett ekonomiskt självstyrande och en karriär. På detta sätt kommer
kvinnor dras fram och tillbaka mellan frigjordhet och den traditionella könsrollen. Mäns
situation ser annorlunda ut. Medan kvinnor måste lösgöra sig från sin gamla tillskrivna
roll och letar sig en ny social identitet, av till exempel ekonomiska skäl, kan män
fortsätta leva oberoende av och överensstämmande med sin gamla tillskrivna roll. I den
stereotypa mansrollen som den ekonomiska individualisten är det manliga beteendet
historiskt accepterat. Glädjen och uppgifterna som föräldrarollen för med sig kan alltid
vara ett nöje i små doser och ses mer som en återhämtande aktivitet. Faderskapet ses
inte som ett hinder för karriären. Kvinnor och män som har barn har helt olika status på
11
arbetsmarknaden. Den traditionella rollen som män bär som familjeförsörjare beskyddas
och försvaras som en styrka som bara män besitter. Att göra karriär och ha familj är en
annan typ av förpliktelse för män i jämförelse med kvinnor (Beck,1992:112).
Harmonin i familjen kan vara skör och hamna i obalans. De två element som kommer i
konflikt med varandra är alltså barnen och det ekonomiska oberoendet. Konflikten
mellan dessa båda teman kan döljas bakom äktenskapet men om en skilsmässa blir
aktuell ändras situationen. Den vanligaste situationen generellt vid en skilsmässa är att
kvinnan får ansvar för barnen men blir utan ekonomisk trygghet. Mannen blir däremot
utan något ansvar för barnen men har kvar en ekonomisk trygghet. Individualiseringen,
som separerar förutsättningarna för kvinnor och män, fungerar också på mottsatt sätt då
det binder samman könen (Beck,1992:113).
3. Data och metod
3.1 Val av metod
Syftet med uppsatsen är att se om könsskillnader i psykiskt välbefinnande kan förklaras
av skillnader i socialt och ekonomiskt kapital. För mitt syfte har jag valt en kvantitativ
metod. Undersökningen är baserad på sekundärdata. Empirin jag använt mig av är en
enkätundersökning som är utförd av Statens Folkhälsoinstitutet. Enkätundersökningen
genomförs årligen och heter ”Hälsa på lika villkor?”. De resultat jag använt mig av är
mellan åren 2004-2007.
3.2 Urval
De respondenter som fyllt i Folkhälsoinstitutets enkät har blivit obundet slumpmässigt
utvalda. Under dessa år, 2004-2007 skickades sammanlagt 50 000 enkäter ut, 29 923
individer svarade, detta ger en svarsfrekvens på 60 %. Av de respondenter som svarade
var 16 387 (55 %) kvinnor och 13 536 (45 %) män. Urvalet har en spridning över hela
Sverige och representerar alla län. Deltagarna har varit mellan 16-84 år. Medelåldern på
de personer som svarat är 49 år. Folkhälsoinstitutet har inte betalat ut några arvoden och
deltagarna har inte behövt stå för några egna omkostnader för att delta i undersökningen.
12
Respondenterna har utfört undersökningen på frivillig basis. Folkhälsoinstitutet har
försäkrat deltagarna om tystnadsplikten genom att hänvisa till sekretesslagen.
3.3 Procedur
Enkätundersökningen skickades per post ut till samtliga utvalda. Deltagarna kunde välja
att besvara enkäten via Internet genom att använda ett bifogat användar-id och lösenord.
Möjligheten fanns också att besvara den manuellt och skicka den per post i ett bifogat,
frankerat kuvert. Datainsamlingen ägde rum mellan mars-april samtliga år 2004-2007.
Enkäten omfattas av 76 frågor. Statistiska Centralbyrån har samlat in materialet,
bearbetat det samt avidentifierat det för att sedan överlämna det i form av datafiler till
Statens Folkhälsoinstitut. De har sedan bearbetat materialet ytterligare och använt det
som grund till flera rapporter om folkhälsan.
Enkäten innehåller vissa frågor som jag varit intresserad av att studera närmare. Med
detta som bakgrund, den tidsvinst jag gjort samt att få ett så representativt urval som
möjligt är anledningarna till att jag inte utfört någon egen undersökning.
3.4 Variabler
Utifrån sekundärdata, som denna undersökning baseras på, har jag valt ut de frågor jag
ansett relevanta för mitt syfte. Mina variabler består alltså av frågor som indikerar till
psykiskt välbefinnande, kön, ålder, socialt kapital och ekonomiskt kapital.
Beroende variabel
Det psykiska välbefinnandet mäts utifrån 12 frågor i enkäten. Frågorna är:
”Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du har gjort?”
Svarsalternativen: ”Bättre än vanligt”, ”Som vanligt”, ”Sämre än vanligt” eller
”Mycket sämre än vanligt”.
13
”Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om
dagarna?” Svarsalternativen: ”Mer än vanligt”, ”Som vanligt”, ”Mindre än
vanligt” eller ”Mycket mindre än vanligt”
”Har du haft svårt att sova på grund av oro de senaste veckorna?”
Svarsalternativen: ”inte alls”, ”inte mer än vanligt”, ”mer än vanligt” eller
”mycket mer än vanligt”
”Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem?”
Svarsalternativen: ”bättre än vanligt”, ”som vanligt”, ”sämre än vanligt” eller
”mycket bättre än vanligt”
”Upplever du att du har gjort nytta de senaste veckorna?” Svarsalternativen:
”mer än vanligt”, ”som vanligt”, ”mindre än vanligt” eller ”mycket mindre än
vanligt”
”Har du ständigt de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd?”
Svarsalternativen: ”inte alls”, ”inte mer än vanligt”, ”mer än vanligt” eller
”mycket mer än vanligt”
”Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor?”
Svarsalternativen: ””bättre än vanligt”, ”som vanligt”, ”sämre än vanligt” eller
”mycket sämre än vanligt”
”Har du de senaste veckorna förlorat tron på dig själv?” Svarsalternativen: ”inte
alls”, ”inte mer än vanligt”, ”mer än vanligt” eller ”mycket mer än vanligt”
”Har du ständigt känt dig spänd de senaste veckorna?” Svarsalternativen: ”inte
alls”, ”inte mer än vanligt”, ”mer än vanligt” eller ”mycket mer än vanligt”
”Har du tyckt att du varit värdelös de senaste veckorna?” Svarsalternativen: ”inte
alls”, ”inte mer än vanligt”, ”mer än vanligt” eller ”mycket mer än vanligt”
”Har du de senaste veckorna känt att du inte kunnat klara dina problem?”
Svarsalternativ: ”inte alls”, ”inte mer än vanligt”, ”mer än vanligt” eller ”mycket
mer än vanligt”
”Har du på det hela taget känt dig någorlunda lycklig de senaste veckorna?”
Svarsalternativen: ”mer än vanligt”, ”som vanligt”, ”mindre än vanligt” eller
”mycket mindre än vanligt”
Dessa frågor är hopslagna till en variabel som mäter det självskattade psykiska
välbefinnandet. Den kallas för GHQ12-skalan (12-item General Health Questionnaire).
14
Svarsalternativen är dikotomiserade, vilket innebär att de antar två värden. De två första
svarsalternativen är hopslagna till ett värde och detsamma gäller de två sista
svarsalternativen.
GHQ utformades som ett självskattande test för att avgränsa mindre psykiatriska
rubbningar bland respondenter. Frågorna i skalan fokuserar på självförtroende och
stress. Det finns tre olika versioner av GHQ-skalan. Dessa skiljer sig åt när det gäller
hur många mätsteg de innehåller och används för olika syften. Den korta versionen av
GHQ är 12-stegs-skalan, den längsta versionen är 60-stegs-skalan. Den korta GHQ12skalan används främst för studier som mäter någon form av sysselsättning där det
psykiska välbefinnandet är en av flera variabler. De längre versionerna av GHQ används
när studierna i något avseende måste ta hänsyn till tiden. De olika versionerna av
skalorna, har i studier visat att de korrelerar mycket väl med varandra (Banks,
1980:188ff).
För att kunna definiera nedsatt psykiskt välbefinnande skall minst tre problem på GHQ12-skalan vara rapporterade.
Oberoende variabler
Till denna analys har jag valt ut två frågor vardera som mäter det sociala kapitalet samt
det ekonomiska kapitalet. Dessa två frågor är formulerade så här:
Socialt kapital:
”Har du någon du kan dela dina innersta med och anförtro dig åt?”
Svarsalternativen är, ”ja” eller ”nej”.
”Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är
sjuk?” Svarsalternativen är, ”ja, alltid”, ”ja, för det mesta”, ”nej, för det mesta
inte”, ”nej, aldrig”
De olika variabelvärdena delades in i dikotomierna ”ja” och ”nej”. Det gjordes för att
variablerna skulle vara kodade på samma sätt. Med andra ord har de som svara ja visat
att de besitter någon form av socialt kapital.
15
Ekonomiskt kapital:
”Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka
måste skaffa fram 15 000 kronor, skulle du klara det?” Svarsalternativen är, ”ja”
eller ”nej”.
”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de
löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” Svarsalternativen är, ”nej”,
”ja, vid ett tillfälle” eller ”ja, vid flera tillfällen”.
Dessa variabelvärden är även de dikotomiserade. Om man svara ja på första frågan och
nej på andra frågan visar det att man har ett ekonomiskt kapital. Dessa två har därför
blivit kodade på samma sätt, vilket visar att man antingen har ett ekonomiskt kapital
eller inte.
Efter detta slog jag ihop de frågorna under varje kapital så de bildade endast två
variabler. Dessa variabler kallade jag sedan socialt kapital och ekonomiskt kapital.
Kontrollvariabler
Syftet med kontrollvariabler är att kontrollera att ett samband inte är skenbart, vilket
med andra ord skulle ge en felaktig skattning av det direkta sambandet (Edling &
Hedström, 2003:96f). Jag har till min undersökning valt ut två kontrollvariabler, vilka är
ålder och kön. Utifrån min frågeställning är kön som variabel viktig. Mina
kontrollvariabler ska alltså ta reda på om det finns några skillnader på hur faktorer som
mäter socialt och ekonomiskt kapital påverkar det psykiska välbefinnandet beroende på
kön och ålder.
3.5 Databearbetning
Jag har utifrån enkäten ”Hälsa på lika villkor?” plockat ut 19 frågor som jag ansett
relevant till mitt syfte. Dessa frågor har jag bearbetat med hjälp av dataprogrammet
SPSS 14.0 for Windows. Jag vill se om faktorer som ekonomiskt kapital och socialt
16
kapital påverkar könsskillnaderna i psykisk hälsa. Jag har valt att använda mig av en
logistisk regressionsanalys. Denna analys hör till de multivariata analyserna. Detta
innebär ett större fokus på regressionen än på korrelationen, vilket leder till en större
förståelse. Den logistiska regressionsanalysen är en vidareutveckling av den multipla
regressionsanalysen, vilket innebär att man kan blanda kvantitativa och kvalitativa
variabler. Den stora skillnaden mellan den logistiska regressionsanalysen och den
vanliga regressionsanalysen är att den logistiska regressionsanalysen ”tvingar” beroende
variabeln att anta värdet 1 genom att lägga in en ekvation som kallas logiten eller det
logaritmerade oddset. Med vanlig regressionsanalys hamnar inte så sällan prediktionen
utanför det korrekta sannolikhetsintervallet 0-1, vilket leder till ett så kallat
prediktionsfel. Detta motverkas vid användandet av den logistiska regressionsmodellen.
Det logaritmerade oddset gör så att man kan få fram mer exakta och realistiska värden,
vilket alltså ger en bra bild av hur verkligheten ser ut. Utifrån det logaritmerade oddset
beräknas sannolikheten även kallat oddset - av att ett fenomen skiljer sig från något
annat. Beräkningen utifrån odds är med andra ord det som skiljer den logistiska
regressionsmodellen från den vanliga regressionsmodellen (Edling & Hedström:
2003:173ff) (Djurfeldt m.fl. 2003:396). Oddsen tas fram utifrån dikotomier, som är en
division av en kategori i två underkategorier. Dikotomierna består av en binär relation
som innehåller två motsatspar till exempel man / kvinna, fågel / fisk, sjuk / frisk. Att
dikotomierna antar två ytterligheter innebär i princip att det ena utesluter det andra
(Miegel & Schoug, 1998:14).
I denna undersökning så är det logaritmerade oddset det självskattade psykiska
välbefinnandet. Jag har sedan jämfört effekten hur, det sociala och ekonomiska
kapitalet,
påverkar
det
psykiska
välbefinnandet,
tillsammans
med
de
två
kontrollvariablerna ålder och kön.
3.6 Validitet och reliabilitet
När man talar om validitet menar man vilken giltighet och relevans undersökningen har
och om de frågor som ställs blivit besvarade genom undersökningen (Djurfeldt m fl,
2003:108). Eftersom jag har använt mig av sekundärdata som använts under flera år i
rad så tror jag risken för att min undersökning präglas av systematiska fel är liten. Den
17
potentiella risken för låg validitet ligger främst i vilka frågor jag valt ut för min
undersökning. Eftersom mina oberoende variabler generellt sätt ska definiera socialt och
ekonomiskt kapital så skulle man kunna önska att de innehöll fler frågor. Trots detta
säger mina utvalda frågor mycket om det sociala och ekonomiska kapitalet och risken är
därför inte så stor att låg validitet föreligger.
Undersökningens reliabilitet ser till frågornas tillförlitlighet eller hur man mäter det som
undersöks (Djurfeldt m fl, 2003:108). Mitt val av beroende variabel avgjordes då
tidigare forskning har använt sig av GHQ12-skalan och fått fram giltiga och tillförlitliga
resultat (Pevalin, 2000:508ff) (Martin, 1999:927ff). Det finns alltid en risk att
respondenterna har missuppfattat frågor vilket lett till att de fyllt i fel svar. Eftersom jag
använt mig av sekundärdata, som professionella på området utformat, tror jag risken är
liten. Jag har använt mig av dataprogrammet SPSS. För att göra denna typ av analyser är
det ett säkert och pålitligt program. Av den anledningen ser jag ingen risk med att databearbetningen påverkat reliabiliteten.
4. Resultat
De tre första korstabeller visar hur könsfördelningen sett ut gällande de olika kapitalen
och det psykiska välbefinnandet. Ja står för att man har ett bra psykiskt välbefinnande
samt, ett bra socialt och ekonomiskt kapital. Nej står för det motsatta, alltså att man har
självskattat sitt psykiska välbefinnande sämre, samt att man har ett sämre socialt och
ekonomiskt kapital.
Korstabell 1: Könsskillnader gällande det psykiska välbefinnandet.
Psykiskt välbefinnande
Ja
Nej
Total
Man
Kvinna
Total
11 561
12 912
13 480
86 %
79 %
1 919
3 410
14 %
21 %
5329
24 473
16 322
29 802
18
Korstabell 2: Könsskillnader gällande det sociala kapitalet.
Socialt kapital
Ja
Nej
Total
Man
Kvinna
Total
12 877
15 714
28 601
97 %
98 %
401
361
3%
2%
13 288
16 075
762
29 363
Korstabell 3: Könsskillnader gällande det ekonomiska kapitalet.
Ekonomiskt kapital
Ja
Nej
Total
Man
Kvinna
Total
12 249
14 128
26 377
92 %
88 %
1 119
1 998
8%
12 %
13 368
16 126
3 117
29 494
För att få en bild av hur de olika kapitalen påverkar det psykiska välbefinnandet har jag
valt att utföra fyra olika statistiska test. Testen har gjorts genom logistisk
regressionsanalys. För att få en bättre översikt presenteras resultaten i fyra olika tabeller
och visar vilken betydelse det sociala och ekonomiska kapitalet tillsammans med
kontrollvariablerna har för det psykiska välbefinnandet. Det som skiljer de olika
tabellerna åt är dispositionen av variablerna. I den första tabellen vill jag visa vilken
betydelse kön och ålder har för det psykiska välbefinnandet. I tabell 2 och 3 visas hur de
19
två olika kapitalen, var och en för sig, påverkar det psykiska välbefinnandet, och
slutligen, hur det ser ut om man testar dem tillsammans, vilket visas i tabell 4.
Resultatet i samtliga test visar att variablerna har ett signifikant värde (p<0.001) till
psykiskt välbefinnande. I den sista kolumnen visas ytterligare ett mått som säkerställer
med 95 % att värdena är signifikanta. Oddskvoten skall finnas inom det spann som den
övre och nedre gränsen visar.
Tabell 1. Självskattad psykiskt välbefinnande utifrån GHQ12-skalan. Estimerat utifrån logistisk regression.
variabel
Kön
oddskvot
c.i. 95 %
p-värde
Man
Kvinna
1.00
1.58
0.98
1.48 – 1.68
0.98 – 0.98
p< 0.001
p< 0.001
Ålder
Tabell 2. Självskattad psykiskt välbefinnande utifrån GHQ12-skalan. Estimerat utifrån logistisk regression.
variabel
Kön
oddskvot
c.i. 95 %
p-värde
Man
Kvinna
1.00
1.63
0.98
1.53 – 1.74
0.98 – 0.98
p< 0.001
p< 0.001
1.00
0.24
0.21 – 0.28
p< 0.001
Ålder
Socialt kapital
Nej
Ja
Tabell 3. Självskattad psykiskt välbefinnande utifrån GHQ12-skalan. Estimerat utifrån logistisk regression.
variabel
Kön
oddskvot
c.i. 95 %
p-värde
Man
Kvinna
1.00
1.51
0.99
1.43 – 1.62
0.98 – 0.99
p< 0.001
p< 0.001
1.00
0.35
0.32 – 0.38
p< 0.001
Ålder
Ekonom.kapital
Nej
Ja
Tabell 1 visar vilken betydelse endast kön och ålder har för att självskattningen av det
psykiska välbefinnandet. Oddset att rapportera sämre psykiskt välbefinnande är 58
procent större för kvinnor. I tabell 2, där det sociala kapitalet står ensamt, visar
oddskvoten att 63 procent fler kvinnor än män har rapporterat in minst tre problem på
20
GHQ12-skalan och därmed upplever sitt psykiska välbefinnande sämre. Detta visar att
könsskillnaden gällande det psykiska välbefinnandet endast blir 5 procent högre med
hänsyn på det sociala kapitalet. Tabell 3, där det ekonomiska kapitalet påverkar effekten
av könsskillnaderna, visar ett lägre värde hos kvinnorna med 12 procentenheter. I
samtliga test visar oddskvoten för ålder, att de som är yngre har självskattat sitt psykiska
välbefinnande lägre med 1-2 procentenheter, än de som är äldre. Effekten påverkas
marginellt mer positivt med avseende på socialt kapital i tabell 2, vilket innebär att ju
yngre man är desto mer betyder det sociala kapitalet mer för ens psykiska
välbefinnande. Det ekonomiska kapitalet har en mindre betydelse med avseende på ålder
för det psykiska välbefinnandet jämfört med det sociala kapitalet. Om man har ett
socialt kapital är oddset 76 procentenheter lägre att man ska rapportera in ett sämre
psykiskt välbefinnande. Med ett ekonomiskt kapital är oddset 65 procentenheter lägre.
Dessa siffror visar alltså att det sociala kapitalet har 11 procentenheter större betydelse
för det psykiska välbefinnandet än vad det ekonomiska kapitalet har.
Tabell 4. Självskattad psykiskt välbefinnande utifrån GHQ12-skalan. Estimerat utifrån logistisk regression.
variabel
Kön
oddskvot
c.i. 95 %
p-värde
Man
Kvinna
1.00
1.57
0.99
1.47 – 1.67
0.98 – 0.99
p< 0.001
p< 0.001
1.00
0.38
0.35 – 0.41
p< 0.001
1.00
0.30
0.25 – 0.35
p< 0.001
Ålder
Ekonom.kapital
Nej
Ja
Socialt kapital
Nej
Ja
Tabell 4 visar det sista testet. Testet visar vilken effekten av de båda kapitalen och
kontrollvariablerna kön och ålder tillsammans har för betydelse för det psykiska
välbefinnandet. Här kan man se att det sociala kapitalet i jämförelse med det
ekonomiska kapitalet har 8 procentenheter större betydelse för det psykiska välmående.
Värdet gällande ålder är också det samma som i de två föregående tabellerna. Oddset för
att ha ett sämre självskattat psykiskt välbefinnande är, 57 procent större för kvinnor än
för män. Sannolikheten eller oddset att ha ett självskattat sämre psykiskt välbefinnande
är 62 procentenheter lägre om man har ett ekonomiskt kapital, 70 procentenheter lägre
om man har ett socialt kapital.
21
5. Diskussion
Kan könsskillnader i självskattad psykiskt välbefinnande förklaras utifrån skillnader i
socialt och ekonomiskt kapital? Det centrala i min frågeställning har varit
könsskillnaderna gällande det psykiska välbefinnandet. Uppsatsen har haft för avsikt att
besvara detta. De resultat som jag redovisat visar markanta könsskillnader gällande det
psykiska välbefinnandet. Kvinnor självskattar i mycket högre grad sitt psykiska
välbefinnande sämre än män. Däremot visar statistiken ingen större könsskillnad när det
gäller vilken betydelse det sociala och ekonomiska kapitalet har för det psykiska
välbefinnandet. Med andra ord kan man inte förklara könsskillnaderna, gällande det
psykiska välbefinnandet, med hjälp av det sociala eller det ekonomiska kapitalet.
Att använda sig av sekundärdata har haft både positiva och negativa sidor. En nackdel är
att jag inte fritt kunnat välja vilka variabler jag velat undersöka. Det sociala kapitalet
och det ekonomiska kapitalet är stora begrepp som jag innefattar i två olika frågor
vardera. Jag hade gärna sett att det innehållit fler frågor. Detta kan ses som en brist till
arbetet. Styrkan med detta har varit med avseende på avgränsning. Frågorna är dessutom
utformade av professionella personer vilket gör att risken för att respondenterna
missuppfattat en fråga minskat. Den främsta styrkan med mitt arbete är det stora urvalet
som leder till möjligheten att generalisera resultatet.
Jag vill med mina utvalda teorier visa att det sociala kapitalet och det ekonomiska
kapitalet hänger samman.
Vilket värde de båda kapitalen har kan bekräfta Bourdieus kritik till Marx. Värdet av det
sociala kapitalet är minst lika viktigt som det ekonomiska kapitalet Marx (1970) såg
människor som sociala produkter och ansåg dessutom att, om en vara ska kunna existera
krävs arbetskraft, vilket är en social företeelse. Marx är nära Bourdieu i sitt resonemang
men lägger störst fokus på kapitalet som en del i produktionen och värdet av varan som
centralt. Min undersökning visar att det sociala kapitalet har en större betydelse för det
psykiska välbefinnandet än vad det ekonomiska kapitalet har. Detta bekräftas av
Bourdieus (1991) teorier som anser att grunden till det ekonomiska kapitalets uppkomst
22
är socialt betingat, vilket innebär att det ekonomiska kapitalet är inbäddat i det sociala
kapitalet.
Min undersökning bekräftar även Putnams (2000) teori om vilken betydelse det sociala
kapitalet har för alla aspekter av hälsa. Att så många fler kvinnor än män självskattar sitt
psykiska välbefinnande sämre med påverkan av det sociala kapitalet bekräftar Blaxters
(1990) teori om att kvinnor uttrycker sin hälsa i termer av sina relationer.
Vidmakthållandet av könsrollerna kanske är en del av anledningen till detta fenomen.
Könsrollerna påverkas av en rad olika faktorer som i grunden är socialt konstruerade
(Bourdieu, 1999:11)(Adkins, 2004:6). Utifrån den könsstruktur som råder uppstår olika
maktpositioner. Den maktlöshet som de underordnade kvinnorna tillskriver sig själva
och tillskrivs från sin omgivning kanske kommer till uttryck i det psykiska
välbefinnandet. Genusordningen visar att kvinnorna har en större arbetsbelastning och
löper större risk för att inte få tid för vila och återhämtning, som är viktiga
förutsättningar för att må bra. Med hänsyn till dessa teorier förväntade jag mig högre
värden än de fem procent som kvinnor utgjorde i denna undersökning.
Om man utgår från de klasskillnader mellan könen som Bourdieu talar om finns det
olika intressen som håller kvinnor och män åtskilda. Enligt Bourdieus studie visar det att
kvinnor har sämre kompetens än män. Vad som anses socialt accepterat för män
respektive kvinnor är här centralt och tvingar kvinnorna till en fördummande position
som visar på den underordning kvinnor har. Detta trots att kvinnor har en större
möjlighet till utbildning och tillträde på arbetsmarknaden än tidigare, historiskt sett
(Bourdieu, 1991:262ff)(Bourdieu, 1999:106ff). I relationen mellan män och kvinnor
vilar den sociala könsstrukturen och syns bäst när man tittar på familjen som institution.
Här synliggörs kvinnor och mäns olika intressen som ligger till grund för de kamper
som utspelar sig (Bourdieu 1992:72). Normen som talar om vad kvinnor och män har
för kompetens, alltså kan och inte kan göra är det som styr kvinnor och mäns handlingar
och livsval. Beck (1992) talar om hur kvinnor och män har olika status på
arbetsmarknaden. Män har en etablerad status på arbetsmarknaden medan kvinnor har
en etablerad status i hemmet. Så ser de traditionella könsrollerna ut men vårt moderna
samhälle ställer nya krav på kvinnor och män. Relationen mellan män och kvinnor är
relativt jämställt innan de skaffar barn tillsammans. Då kommer utmaningen med hur
arbetsfördelningen ser ut och risken att parterna faller tillbaka till sina traditionella roller
23
är det vanliga. Detta känns tryggt för båda parter men skapar vissa omedvetna problem
som sträcker sig långtgående ut i samhället.
Utifrån Bourdieus teorier skulle man kunna se kvinnor och män som två skilda fält, där
olika intressen särskiljer de två fälten. Intressena är socialt konstruerade utifrån vad som
anses manligt respektive kvinnligt. Kvinnorna står för den omvårdande delen och
mannen för den försörjande delen. Att gå över normgränserna leder till någon form av
bestraffning. Då kvinnorna är den grupp som det senaste århundradet varit med om flest
förändringar i form av till exempel etablering på arbetsmarknaden och rösträtt. Kvinnors
utvidgade möjligheter i samhället har lett till förändring men kanske även till en högre
grad av bestraffning. Kvinnorna inkräktar numer i högre grad på det manliga territoriet
och blir därmed ifrågasatta som mödrar, hushållerskor och äkta fruar. Med en lägre grad
av bekräftelse leder kanske detta till ett sämre självförtroende och en känsla av att inte
riktigt räcka till.
Kompetens infiltrerar sig i både det sociala och ekonomiska kapitalet. Detta är den
faktor som spelar en stor roll när Bourdieu talar om hur konverteringen mellan de olika
kapitalen går till. Om man inte har rätt mått av kompetens kan inte konverteringen
komma till. Det sociala spel som utspelar sig mellan olika kretsar kan vara orsaken till
de faktiska skillnaderna som finns mellan könen (Bourdieu 1992:72). Kvinnor dras
mellan sin gamla tillskrivna könsroll och sin nya sociala identitet i arbetslivet medan
män kan leva som de alltid har gjort vilket är socialt accepterat. Att kvinnor och män
tillskrivs olika kompetens leder till att de har automatiskt olika status i samhället. Denna
status används sedan för att skaffa sig olika kapital vilket leder till att värdet på det
sociala och ekonomiska kapitalet ser olika ut för män respektive kvinnor.
Livsvillkoren ser alltså olika ut för män respektive kvinnor, vilket kan kopplas till
klasskillnader. De normer som är starkt förknippade med vad som anses kvinnligt och
manligt ligger till grund för de livsval man gör. Tegern (1994) anser att representationer
är en av de sociala fundamenten. Detta går ut på att man jämför sig med andra och beter
sig på ett sätt som förväntas av en. Bourdieu (1991) talar även om representationsarbete
som främst utförs av grupper med högre status. Detta representationsarbete har snarare
en social förankring än en ekonomisk menar han. Dessutom krävs en specifik
kompetens för att kunna utföra denna form av arbete. Kompetens i form av utbildning
24
leder till en djupare förståelse och insikt om hur samhället ser ut. Dessutom blir
valmöjligheterna på arbetsmarknaden större då utbildning höjer ens status.
Att
kompetens ses som något centralt i detta avseende är inte konstigt. Normerna som styr
våra val är det som håller sig fast oavsett utbildning och kompetens. Beck (1992) talar
om barnen som den faktor som utlöser mycket konflikter mellan män och kvinnor.
Kvinnorna har kopplat till sin traditionella könsroll ett normativt större ansvar för
barnen än vad männen har. Marx idéer om det självklara arbetet som innefattas av 24
timmar per dygn går att direkt kopplas till detta, då rollen som förälder kräver mycket.
Statusen på arbetsmarknaden blir lägre om produktionen störs av omfattande aktiviteter
utanför arbetet. Frågorna som innefattas i GHQ12-skalan svarar på hur man självskattar
det psykiska välbefinnandet. Frågorna är direkt kopplade till självförtroende och
indikationer på stress. Mitt resultat visar att kvinnor, i högre grad än män, är mer utsatta
som grupp. Vilket ansvar man har och hur man värderar detta ansvar är centralt utifrån
hur man svarat på frågorna i GHQ12-skalan. Det sociala kapitalet blir direkt kopplat till
detta. Har man någon att dela sina känslor med och möjligheten till att få hjälp vid
behov påverkar det psykiska välbefinnandet positivt.
Sammanfattningsvis kan man säga att det sociala och det ekonomiska kapitalet har stor
betydelse oavsett vilket kön man tillhör. Däremot kan man inte förklara utifrån de två
olika kapitalen varför kvinnor uppvisar ett markant sämre psykiskt välbefinnande än
män. Kvinnornas underordnade position i samhället bygger enligt mina teorier på
samhällets normer, vilket kanske är en närmare orsak till varför kvinnor i högre
utsträckning än män har ett sämre psykiskt välbefinnande. Dessa spekulationer öppnar
upp för vidare forskning då frågan om könsskillnaderna gällande det psykiska
välbefinnandet består.
25
Referenser
Adkins, L. & Skeggs, B., (2004), Feminism after Bourdieu, Blackwell publishing,
Oxford, UK
Banks, M.H., Clegg, C.W., Jackson, P.R., Kemp, N.J., Stafford, E.M., Wall, T.D., The
use of the General Health Questionnaire as an indicator of mental health in occupational
studies, Journal of Occupational Psychology, 1980;53:187-194
Beck, U., (1992), Risk Society, Towards a new modernity, Sage publications, London,
Thousland Oaks, New Delhi
Blaxter, M., (1990), Health & lifestyles, Mackhays of Chatham PLC, Chatham, Kent,
Great Britain
Bourdieu, P., (1986), The forms of capital, I Richardson, G, J., (1986), Handbook of
Theory and Research for the Sociology of Education, Greenwood press, Connecticut,
USA
Bourdieu, P., (1991), Kultur och kritik, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg
Bourdieu, P., (1999), Den manliga dominansen, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg
Danielsson, M., Lindberg, G. (1996), Skillnader mellan mäns och kvinnors ohälsa –
beständiga eller föränderliga?, I Lindberg, G., (1996), Kön och ohälsa – en antologi om
könsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv, Studentlitteratur, Lund
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O., (2003), Statistisk verktygslåda –
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, Pozkal, Polen
Edling C., Hedström P., (2003), Kvantitativa metoder, grundläggande analysmetoder
för samhälls- och beteendevetare, Studentlitteratur, Lund
Härenstam, A., Aronsson, G., Hammarström, A., (1996) Kön och ohälsa i ett
framtidsperspektiv. I Lindberg, G., (1996), Kön och ohälsa – en antologi om
könsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv, Studentlitteratur, Lund
Institute of Medicine, (2001), Health and behaviour, the interplay of Biological,
Behavioural and Societal influences, National Academy press, Washington, USA
Jeanneau, M., (2003), Kvinnors psykiska ohälsa I aktuell svensk forskning, Enheten för
Psykisk hälsa, Samhällsmedicin, Ormbergstryck, Stockholm
Kolfjord, I. & Widding Hedin, L.,(2004), Hälsans sociala villkor, Sociologiska
institutionen, Lunds universitet, Lund
Martin, A.J., Assessing the multidimensionality of the 12-item general health
questionnaire, Psychological Reports, 1999;84:927-935
26
Marx, K., (1970), Kapitalet, första boken, Tryck Bohuslänningens AB, Uddevalla
Marx, K., (1973), Kapitalet: Kritik av den politiska ekonomin. Bok 3, Den politiska
ekonomins totalprocess, A-Z, Lund
Miegel, F., Schoug, F., (1998), Dikotomier, vetenskapsteoretiska reflektioner,
Studentlitteratur, Lund
Oakley, A., Who cares for health? Social relations, gender, and the public health.
Duncan Memorial Lecture. Journal of Epidemiology and Community Health,
1994;48;427-434
Pevalin D.J., Multiple applications of the GHQ-12 in a general population sample: an
investigation of long-term retest effects. Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology,
2000;35:508-512
Putnam, R., D., (2000), Bowling alone, the collapse and revival of American
community, Simon & Schuster paperbacks, New York, USA
Riksförsäkringsverket 2004, Socialförsäkringsboken 2004, Årets tema: Kvinnor, män
och sjukfrånvaron, Sjuhäradsbygdens tryckeri AB, Borås
Socialstyrelsen 2003-123-18, Utmattningssyndrom, stressrelaterad psykisk ohälsa,
Elanders gotab AB, Stockholm
Tegern, G, (1994), Frisk och sjuk. Vardagliga föreställningar om hälsan och dess
motsatser., Kanaltryckeriet i Motala AB
Tengland, P-A., (2004), Social hälsa: vad för slags hälsa är det?, I Kolfjord, I. &
Widding Hedin, L. (red.),(2004), Hälsans sociala villkor, Sociologiska institutionen,
Lunds universitet, Lund
27
