Randall Collins: Den sociologiska
blicken
• Varje vetenskaplig eller akademisk disciplin bör
efterleva åtminstone två grundläggande krav:
• Den bör kunna formulera tydliga och klara
påståenden om den del av verkligheten som den
studerar.
• Dessa påståenden bör på ett substantiellt sätt
utvidga vår kunskap. Kunskapen får, med andra
ord, inte vara alltför näraliggande för lekmannen.
Ett centralt budskap i boken
• Samhället vilar inte på en rationell grund.
Samhällslivet är fastmera icke-rationellt
• Vad innebär detta närmare bestämt?
Ett sätt på vilket samhället kan vara
irrationellt
• Oförutsedda konsekvenser av mänskliga
handlingar. Handlingar som i sig själva är
rationella kan ge upphov till irrationella
konsekvenser.
• Karl Mannheim: Funktionell och substantiell
rationalitet.
Kontraktsteorier
• Enligt kontraktsteorier har samhället föregåtts av ett
naturtillstånd i vilket hon är utlämnad åt sig själv och saknar
skydd mot våld och övergrepp. Enligt Thomas Hobbes
(1588-1679) råder ett ”allas krig mot alla” (Bellum omnium
contra omnes) i naturtillståndet och människor liv är ”short,
nasty and brutish”.
• Genom sitt förnuft inser människan att olägenheter av
detta slag kan undvikas om hon sluter sig samman med
andra och samarbetar. Samhället har således en rationell
grund i ett samhällskontrakt.
• Förutom Hobbes är John Locke (1632-1704) och JeanJacques Rousseau (1712-1778) kända kontraktsteoretiker.
Émile Durkheim (1858-1917). Professor i sociologi och pedagogik
vid Sorbonne, Paris.
Durkheims doktorsavhandling
• De la division du travail social (1893)
• Om delningen av det sociala arbetet
Kontraktets pre-kontraktuella grund
• Med sin idé om kontraktets pre-kontraktuella
grund som presenteras i De la division du travail
social (1893) vill Durkheim visa att samhället inte
har en rationell grund.
• Allt kontraktsslutande förutsätter en norm som
gör gällande att kontraktet ska hållas. En ”prekontraktuell solidaritet” föregår kontraktet.
• Samhället har sin grund i tillit och solidaritet –
inte i rationella val.
En möjlig invändning (I)
• Även om det är rationellt att bryta kontraktet
vid ett enstaka tillfälle, är det irrationellt att
göra det i det långa loppet.
• Även om vinsten är liten vid varje transaktion,
kan parterna i det långa loppet bygga upp en
förmögenhet om de uppfyller de kontrakt de
ingår.
Ett möjligt svar på den möjliga
invändningen (I)
• Vid varje tillfälle när kontrakt förhandlas kommer
det att finnas incitament att bryta mot kontraktet
(dvs. om vi antar att människor är
egenintresserade och rationella varelser).
• Ju större förmögenhet som har byggts upp
genom framgångsrika samarbeten desto större
kommer frestelsen att vara fuska och därigenom
ro hem hela potten. Frestelsen att fuska kommer,
med andra ord, alltid att finnas.
En möjlig invändning (II)
• Kan det inte vara så att kontrakten följs därför
att vi har lagar som kräver att ingångna
kontrakt ska följas och myndigheter som
utdelar straff till de som bryter mot
kontrakten?
• Varför överhuvudtaget åberopa något så
mystiskt som en ”pre-kontraktuell
solidaritet”?
Ett möjligt svar på den möjliga
invändningen (II)
• Det är riktigt att staten upprätthåller lagar och
bestraffar missdådare. Men vad upprätthåller
egentligen staten? Varför skulle människor
som arbetar inom staten följa lagar om de
kunde vinna på att inte göra det, genom att
t.ex. ta emot mutor?
• Även staten vilar på en icke-rationell ”prekontraktuell solidaritet”.
Les formes élémentaires de la vie
religieuse (1912)
• I Det religiösa livets elementära former från
1912 presenterar Durkheim en
religionssociologi i vilken han fokuserar på
religiösa ritualer snarare än på
trosföreställningar.
• Religiösa trosföreställningar betraktas
framförallt som symboler för
gruppmedlemskap. Ritualerna ger enligt
Durkheim upphov till trosföreställningarna.
Heligt/profant
• Den viktigaste beståndsdelen i religionen är
enligt Durkheim distinktionen mellan heligt
och profant.
• Denna uppdelning motsvaras av två olika sätt
att organisera det sociala livet: det mer eller
mindre extatiska gruppsammankomsterna
(det heliga) resp. det prosaiska vardagslivet
(det profana).
Collins modell över hur social
solidaritet skapas i en grupp
The Sociology of Philosophies: A Global
Theory of Intellectual Change (1998)
• En central tankegång i arbetet är att stora
filosofer är centralt placerade i organisatoriskt
hänseende. De har som regel haft tidiga
nätverkskontakter med framstående filosofer
ur föregående generations elitgrupp och med
sina mest framgångsrika generationskamrater.
• I dessa nätverkskontakter förmedlas KK
(kulturellt kapital), men framförallt EE.
Maktens paradoxer
• Att utöva makt över människor är inte samma
sak som att utöva makt över döda ting.
• Maktutövning möter alltid motstånd från
andra människor. Maktutövning genererar,
med andra ord, konflikter. Detta förhållande
gäller på alla sociala arenor.
• De olika motstridiga intressena tvingas till ofta
kompromisser som ingen av parterna
ursprungligen avsåg.
Organisationer
• En organisation uppstår när det finns särskilt
utsedda personer, en ledning, som ser till att en
fastställd ordning efterlevs. En person som ingår i
en organisation måste följa formella förpliktelser.
Han/hon kan inte följa sin egen vilja, utan måste
utföra organisationshandlingar.
• Hur kan ledningen försäkra sig om att personen
utför organisationshandlingar? Svar: Genom
makt.
Webers
maktuppfattning
Makt utövas direkt när
en aktör A får en aktör
B att handla enligt A:s
vilja, även om
handlingen strider
mot B:s vilja eller
intressen.
Maktens källor
• Legitimitet
• Osäkerhet
• Resurser
Legitimitet som en källa till makt
• Rationell
• Traditionell
• Karismatisk
Exempel på
karismatisk makt
”När han vandrade
utmed Galileiska sjön
fick han syn på två
bröder, Simon som kallas
Petrus och hans bror
Andreas. De stod vid
sjön och fiskade med
kastnät, för de var
fiskare. Han sade till
dem: ’Kom och följ mig.
Jag skall göra er till
människofiskare’ och de
lämnade genast sina nät
och följde honom. (Matt
4: 18-21).
Reduktion av osäkerhet som en källa
till makt
• Osäkerhet kan definieras som oförmåga att
fortsätta ett visst handlingsförlopp eftersom man
inte vet vilka regler som ska tillämpas i det
aktuella fallet.
• Om en person (eller grupp av personer) äger
kunskap som kan reducera osäkerheten kommer
personen ifråga att äga makt inom
organisationen. Denna makt härrör inte från en
formell position inom den organisatoriska
hierarkin, utan är knuten till individen själv.
Tillgång till resurser som en källa till
makt
• Enligt denna uppfattning har makt sitt upphov i att en
person (eller en grupp av personer eller en
organisation) kontrollerar en resurs som andra är
beroende av. Vad som uppfattas som en resurs är
kontextberoende.
• Stora resurser attraherar ofta mer resurser och därmed
mer makt. ”Ty den som har, han skall få, och det i
överflöd, men den som inte har, från honom ska ta
också det han har”. (Matt 13:12)
• Ett sätt att öka sin makt är att minska sitt beroende av
en given resurs, t.ex. genom alternativa arrangemang.
