Weber, Durkheim och Simmel
Magnus Nilsson
Max Weber
• Levde 1864 till 1920.
• Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria,
organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi och filosofi
Weber och sociologi
• sociologin bör vara en vetenskap som ”försöker förstå meningen i ett
socialt handlande” (Weber 1922/1983: 3)
• Weber utvecklade vad han kallade ”Verstehen-metoden” som går ut
på att försöka förstå människors egna drivkrafter och med hjälp av
dem förstå samhället som en helhet.
• Metoden ska leda till förklarande förståelse
Idealtyper
• Samhället och de fenomen som ingår i det är för komplexa för att
ska kunna hantera och förstå allt.
• Begreppet idealtyp pekar ut ett analytiskt redskap som handlar om
att renodla drag hos fenomen. Dessa kan vi sedan använda för att
jämföra våra observationer.
Sätt att handla som idealtyper
• För att underlätta analysen av handlingar i samhället föreslog Weber
att handlingar kan uppfattas som tillhörande en eller flera av fyra
handlingstyper:
–
–
–
–
Traditionellt
Affektuellt
Värderationellt
Målrationellt
Byråkrati och rationalisering
• Tre idealtyper som beskrev organisationsformer
– Traditionella organisationsformer
– Karismatiska rörelser
– Byråkratiska organisationer
Weber tyckte sig se att byråkratiska organisationsformer var på
frammarsch i samhället och att den tryckte undan de andra
organisationsformerna
Byråkrati
• Byråkrati kännetecknas av sex idealtypiska egenskaper.
–
–
–
–
–
–
Specialisering
Hierarki
Regler
Avpersonifiering
Positioner
Uppdelning mellan privat och offentligt.
Diskutera!
• Vad finns för exempel på traditionella organisationer, karismatiska
rörelser respektive byråkratiska organisationer i dagens samhälle?
• Vilka tendenser finns det i samhället som pekar mot en tilltagande
målrationalitet ? Finns det tendenser som talar emot tesen om en
tilltagande målrationalitet och byråkratisering?
Emile Durkheim
• Levde 1858-1917
• ”Samhället är mer än summan av
sina delar”
Arbetsdelning, solidaritet och social sammanhållning
• Förmoderna samhällen präglades av likhet mellan individer och de
hade därför ett starkt kollektivt medvetande
• Moderna samhällen präglas av olikhet och det kollektiva
medvetandet försvagas
• Durkheim menade att förmoderna samhällen hölls samman genom
en stor likhet och ett starkt normtryck bland individer, medan
moderna samhällen hålls samman av det ömsesidiga beroende –
den olikhet – som arbetsdelningen skapar.
• Sammanhållning genom likhet kallade Durkheim för mekanisk
solidaritet och sammanhållning genom olikhet kallade han för
organisk solidaritet.
Heligt och profant
• Utgångspunkten var att det sätt varpå vi kategoriserar och
begreppsliggör vår omvärld har ett socialt och kulturellt ursprung
snarare än biologiskt.
• Distinktionen mellan heligt och profant ansåg han var universellt
giltig.
• Heliga saker är de som i någon mening är alldeles särskilda,
märkvärdiga.
• Profana saker är i relation till detta det som framstår som vanligt,
normalt och som inte är något särskilt för oss.
Heligt och profant
• Durkheim förutspådde att religionen skulle få mindre och mindre
betydelse i människors liv och att det heliga skulle ge vika för det
profana
• Nutida forskare har använt begreppsparet heligt/profant för att
studera hur människor organiserar sina liv kring sakraliserade
evenemang som idrottstävlingar eller att få ”unna sig” vissa saker
vid vissa speciella tilflällen
Diskutera!
• Vad håller ihop samhället? Är det som Durkheim såg det vårt
ömsesidiga beroende som uppkommit genom arbetsdelningen eller
något annat?
• Kan du identifiera inslag i ditt liv som du skulle klassificera som
heligt eller profant? I vilken mån hänger dessa företeelsers
”helighet” ihop med känsloupplevelser?
Georg Simmel
• Levde 1858- 1918.
Samhället som händelse
• Samhället skapas och omskapas i stunden genom våra handlingar,
och våra handlingar baseras på våra individuella motiv och
drivkrafter.
• Sociologin bör inte studera individens drivkrafter utan istället rikta
fokus mot de organisationsformer som uppstår genom de enskilda
händelserna.
• Man bör abstrahera och se hur olika fenomen relaterar till varandra
för att förstå grundläggande mönster
Diskutera!
• vilka behov eller drifter på individnivån är det som upprätthåller det
som vi uppfattar som samhälleliga strukturer eller det kapitalistiska
samhället?
• Hitta exempel på sociala mönster, till exempel sätt att umgås,
konsumera eller något annat, som på ytan kan tyckas vara väldigt
olika men när man tittar närmare kan sägas uttrycka likartade behov
och motiv.
Den blaserade attityden
• Individen har stor potential till utveckling och kultivering.
• Det är genom interaktionen med den objektiva kulturen, alltså
kulturprodukter som böcker, konst musik och andra
människoskapade ting, som vi kultiveras.
• Det moderna kapitalistiska samhället erbjuder ett överflöd av
kulturprodukter, men överflödet gör att vi måste avskärma oss från
alla intryck.
• Detta leder till en blaserad attityd och människor blir likilgitiga och
uttråkade inför sin omvärld.
Diskutera!
• Vad får det kulturella överflödet för konsekvenser för människans
inställning och attityd?
• Betyder det att vi interagerar mindre med kulturprodukterna idag än
tidigare?
• Finns det argument mot att samhället blir mer själlöst och att vi som
individer blir blaserade och likgiltiga?
