Hälsan är inte jämt fördelad

Hälsan är inte jämt fördelad
13.10 2008
Välden är ojämlik



Hälsan har inte fördelats jämt i världen.
Det finns skillnader också inom Europa och
de nordiska länderna.
I Finland förekommer det skillnader mellan
de västra och östra delarna av landet, mellan
män och kvinnor samt mellan utbildade och
mindre utbildade personer.
Målet med lektionen

Att du känner till orsaker och uttryck för
ojämlikheter i hälsa samt hur man kan
påverka dem.
Orsaker till ojämlikheter i hälsa


Den ekonomiska välfärden och hälsan är
sammanflätade med varandra.
Ekonomiska resurser ger oss möjlighet att
påverka utbildning, näring och levnadsvanor.
Orsaker forts.



Fattigdomen har effekter på flera olika nivåer.
Om det inte finns tillräckligt med
utbildningsmöjligheter finns det inte heller
effektiva medel för att förhindra sjukdomar.
Detta leder till ökad barn och
moderskapsdödlighet eftersom kunskap om
hygien saknas.



Undernäring förorsakar nya sjukdomar och
död.
I U-länder är bristen på sjukvårdspersonal
och sjukhus stor.
Staterna har ofta inte råd att importera
läkemedel.



Viktiga förutsättningar för hälsa är tillgången
till rent vatten och bra sanitära förhållanden.
Sanitet innebär att avloppsvattnet renas på
ett hygieniskt sätt, vilket betyder att det finns
både avlopp och toaletter.
Nästan hälften av jordens befolkning har inte
tillgång till toalett.


Utvecklingen av de sanitära förhållandena
har gått väldigt trögt i U-länderna.
Varje vattenpump och wc är ett befrämjande
av hälsan i dessa länder.
Hälsoskillnader inom EU


År 2004 anslöt sig tio nya länder till EU,
närmast från det tidigare Östeuropa.
I dessa länder är den förväntade livslängden
sex år kortare för män och fyra år för kvinnor
än i de gamla EU länderna.
Skillnader inom Norden.




Inkomstfördelningen jämnare.
Graden av fattigdom lägre.
Könen mer jämställda.
Skillnaden mellan olika socialgrupper lika
stor som i de övriga europeiska länderna.

Inom Norden är det huvudsakligen den
offentliga sektorn som ansvarar för
hälsovården.
Hälsoskillnader bland finländarna



Hälsoskillnaderna har ökat under de senaste
åren.
Social ställning, bostadsort och kön.
Högre förväntad livslängd på Åland, i västra
Finland och vid kusten än i de östra och
norra delarna av Finland.


60% beror på kransartärsjukdomar, 10%
andra hjärt och kärlsjukdomar och 30% på
olyckshändelser.
Finlandssvenskar har bättre hälsa än
befolkningen i medeltal. Vi drabbas mer
sällan av stroke och vi skattar vår hälsa
högre än finskspråkiga.


Detta kunde förklaras med att
finlandssvenskarna har högre socialt kapital.
Socialt kapital= ömsesidigt förtroende och
växelverkan mellan människor samt ett rikligt
mått av frivillig medborgaraktivitet, dvs. ett
nätverk av vänner.



Socialt kapital ger ett bättre skydd mot hjärtoch kärlsjukdomar, mot mentala störningar
och mot demens.
Den största hälsoskillnaden ses mellan män i
den högsta samhällsklassen och
lågutbildade män i arbetarklassen.
Män i arbetarklassen dör i genomsnitt sex år
tidigare.


Högt utbildade och ekonomiskt oberoende
människor idkar mera motion, äter mera
grönsaker och röker mindre men dricker
mera alkohol…
Alkoholen förorsakar ändå mera problem för
personer med lägre utbildning, skillnaden
beror på sättet att konsumera alkohol.

Ungdomar i gymnasiet röker mindre än
ungdomarna i yrkeskolan.
Bruket av hälsovårdstjänster


Graden av förmögenhet har betydelse för hur
ofta man utnyttjar hälsovårdstjänster.
Flera bypassoperationer utförs på högre
tjänstemän än på arbetare, trots att
sjukdomen är allmännare bland de senare.


En svag hälsa kan leda till förlust av
arbetsförmåga och arbetsplats. Vissa klarar
av dessa kriser andra inte.
Att skapa förutsättningar för alla att ta hand
om sin hälsa är ett av de mest centrala
medlen då det gäller att minska ojämlikheter i
hälsa.


Förmånliga hälsovårdstjänster, gratis skolmat
och grundutbildning för alla minskar
ojämlikheter.
Alla skall oberoende av social bakgrund få
samma möjlighet till att lära sig hur man
främjar hälsa och förebygger sjukdomar.
Hälsoskillnader mellan kvinnor och
män


Män dör ofta i hjärtsjukdomar, kvinnor lider
oftare av problem från stöd och
rörelseorganen.
Kvinnor lever längre och därför har kvinnor
högre hälsovårdskostnader, upp till 50% mer
än männen.

De viktigaste hälsoskillnaderna mellan könen
är hjärtsjukdomar, alkoholbruk, olycksfall och
självmord bland männen.
Läxa tills morgondagen:


De tre frågorna på sid. 44.
Artikeln