6.9.2013
HÄLSOKUNSKAP 1
Hälsokunskapens grunder
Nina Westerback
LEKTION 4-
Hälsoskillnader
Hälsoskillnader
• Hälsoskillnader
• I världen
• Mellan industriländer
• Inom ett och samma land
• Förekomsten av olika sjukdomar: infektionssjukdomar och
• Hur undersöks hälsoskillnader?
• Förväntad livslängd, se t.ex. WHO: Life expectancy at
livsstilssjukdomar
• Barndödlighet → andelen barn som dör före sin 5-årsdag
per 1000 födda
birth, both sexes 2009
Hälsoskillnader...
• Kartor som visar sjukdomar globalt
http://gamapserver.who.int/mapLibrary/app/searchResults
.aspx
1
6.9.2013
Hälsoskillnader
Millenniemålen
Beror bl.a. på skillnader ifråga om:
• Ekonomisk välfärd - fattigdomen är den dödligaste
sjukdomen i världen
• Tillgång till näring, rent vatten och sanitet - fattigdom
och hunger går hand i hand >undernäring >
hälsoproblem
• Utbildning - brist på utbildning > brist på kunskap och
möjligheter till inkomsterTillgång till sjukvård - brist på
sjukvård > svårare hälsoproblem och hög dödlighet
• www.millenniemalen.nu ,
Faktorer som inverkar på hälsan
•
Kön - flickor och kvinnor stannar ofta hemma, gifter sig tidigt, föder
många barn, arbetar oftare med lågavlönat arbete, har färre
representanter inom politiken
•
Socialt kapital
•
Socioekonomisk situation
•
Bostadsort
•
Kultur
•
Etnisk bakgrund
•
Ålder
•
Civilstånd
Faktorer som inverkar på hälsan
3. Bostadsort
• Geografiskt läge
http://www.who.int/topics/millennium_development_goals/about
/en/index.html
”Millenniemålen är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för
världens fattiga. Det innebär att fler människor ska kunna göra det som är
självklart för oss i Sverige; att äta sig mätta, få gå i skolan och ha tillgång
till rent vatten.”
1. Halvera jordens fattigdom och hunger
2. Se till att alla barn ska få gå i grundskola
3. Öka jämställdheten mellan män och kvinnor
4. Minska barndödligheten
5. Förbättra mödrahälsan
6. Stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar
7. Säkra en miljömässigt hållbar utveckling
8. Öka samarbetet kring bistånd och handel
Faktorer som inverkar på hälsan
1. Socioekonomisk situation
• Ekonomi. Inkomst, egendom
• Utbildning
• Yrke: högre tjäntemän/ lägre tjäntemän / arbetslösa
• Social ställning
2. Kultur,
• Språkgrupp: finlandssvenskar/ finskspråkiga
• traditioner
Uppgift
• Uppgift 2, s. 44. Vad ingår i ditt sociala kapital?
• På Åland upplever sig befolkningen sig friskare
• I sydösterbotten är nykterheten utbredd
• Förort/ stadskärna
4. Kön
• Kvinnor lever sju år längre än män
• Kvinnor: symptom från stöd- och rörelseorganen
• Män: hjärt- och kärlsjukdomar
5. Civilstånd
6. Etnisk bakgrund
7. Ålder
2
6.9.2013
Hälsoskillnader i Finland
Hälsoskillnader i Finland
• Skillnad i förväntad livslängd mellan olika
• Geografiska skillnader
socioekonomiska samhällsgrupper:
• Arbete: tjänstemän (särskilt högre tjänstemän) lever
längre än arbetare
• Utbildning: personer med högskoleexamen lever längre
än personer som endast gått grundskola
• Inkomst: dödligheten är 2,4 gånger högre för manliga
invånare i den lägsta inkomstklassen än för dem i den
högsta (1,7 för kvinnor)
• Skillnader mellan män och kvinnor
Hälsoskillnader i Finland
• Den socioekonomiska ställningen
• Utbildning > kunskap, värderingar, yrkesval
• Yrkesval > arbetsmiljö, exponering för risker,
hälsobeteende, inkomst
Utbildning
• Inkomst > konsumtion, boendeförhållanden
• Yrkesstuderandes attityder till rökning och till att dricka sig
• Socioekonomin påverkar individens kunskapsmässiga
berusad en gång i veckan är mer tillåtande än
gymnasieelevers
• I gymnasier röker 1/10 elev
• I yrkesläroanstalter röker 1/3 elev
och ekonomiska förutsättningar att bo och arbeta i
hälsosam miljö och göra hälsosamma levnadsval
Monica Eriksson 2007
• ålänningar äter mindre antidepressiva läkemedel än
människor i övriga delar av landet
• ålänningarna lever tre år längre än fastlänningarna i
genomsnitt
Barnens hälsa
1990 dog 12 milj barn <5år. 2007 dog 9 milj barn, 2011 dog 7 milj barn
I Sierra Leone dör 155 /1000 barn < 1år
I Finland 3,5/1000
Orsaker till förbättringen:
• Vaccinering
• Förbättrad tillgång till läkemedel och rent vatten
• Förbättrad hygien
1/5 dör av undernäring
• http://www.terveytemme.fi/atlas/graph/userselect.php
3
6.9.2013
Hälsan är inte jämnt fördelad
Fattigdomen är den dödligaste sjukdomen i världen
Hälsan är inte jämnt fördelad
Problem i u-länder:
Hälsan är inte jämnt fördelad
Hälsoskillnader i Europa
Hälsan är inte jämnt fördelad
Öst- och Västeuropa
BNP, lönenivå --> skillnader i förväntad livslängd
Norden är friskare, rikare och jämställdare än resten av
Europa, välutvecklad offentlig hälsovård
MEN även här finns skillnader mellan socialgrupper!
VILKA SJUKDOMAR
LIDER
FINLÄNDARNA AV?
Brist på utbildning
Brist på hygien
Undernäring
Brist på hälsovårdspersonal, sjukhus, ambulanser,
läkemedel
Brist på rent vatten och sanitet
Spädbarns- och mödradödlighet
Infektionssjukdomar
Hälsoskillnader i Finland:
Social ställning: utbildningsnivå, arbete, lönenivå
Bostadsort: högre livslängd på Åland, i västra Finland och
vid kusten
Kön: kvinnor lever längre, använder mera
hälsovårdstjänster, män dör oftare av alkohol, olycksfall
och självmord
Förr och nu
I takt med att människans livslängd ökar förändras
sjukdomsbilden
4
6.9.2013
Incidens och prevalens är centrala begrepp när man mäter
ferekomsten av en viss sjukdom
• Prevalens: fall under en viss tidpunkt/folkmängd under
samma tidpunkt
• Incidens: antal nya fall/folkmängd/år
Hur mäter man hälsa?
•
•
•
•
•
Sjukdomar som ger upphov till
sjukpension:
Mentala sjukdomar/störningar
49,4%
Sjukdomar i stöd och rörelseorganen 24,7%
Hjärt- och kärlsjukdomar
8,2%
Sjukdomar i andningsorganen
2,4%
Tumörer
2,3%
Andra skador
4,7%
M. Vanhala 2008
Dödlighet
Utnyttjande av hälsovårdstjänsterna
Folkpensionsanstaltens ersättningar
Medborgarna berättar själva om sitt hälsotillstånd i
enkäter, intervjuer…
Befolkningsundersökningar
Sjukdomar som förorsakar dödsfall:
•
•
•
•
•
•
•
•
Kranskärlsjukdomar
24,6%
Cancersjukdomar
Övriga blodkärlssjukdomar
16,8%
Sjukdomar i nervsystemet och sinnen
Sjukdomar i matsmältningskanalen 5,2%
Demens
Lungsjukdomar
Olycksfall och våldsoffer
• Mauno Vanhala 2008
22,2%
5,9%
5,1%
5,0%
9,0%
5
6.9.2013
Folksjukdomar
Folksjukdomar i Finland
• Vilken sjukdom som helst som har en stor inverkan på
• Hjärt- och kärlsjukdomar
befolkningens hälsa
• Prevalensen är över 3%
• Förbrukar mycket hälsoresurser
• Är ofta orsaken till arbetsoförmögenhet och dödsfall
• Cancersjukdomar
Många folksjukdomar kan förebyggas
Norra Karelen-projektet
• Genom att påverka centrala riskfaktorer kan man på
• På 1960-talet var dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar
samhällsnivå förebygga folksjukdomar
• Mentala störningar
• Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen
• Sjukdomar i andningsorganen
betydligt större i Finland än andra länder
• I Östra Finlands län dog 700/100 000 män vs. 500/100
000 i övriga delar av landet
• I projektet uppmuntrade man människor att förbättra
matvanorna, öka fysisk aktivitet, minska rökning och få
bukt med sitt blodtryck
• Under två årtionden halverades dödligheten i hjärt- och
kärlsjukdomar
Tips och råd för förebyggande
• Ät mindre salt
Utveckling
av ateroskleros
1.
• Ät mindre socker
• Ät hälsosamt
2.
• Avhåll dig från överdrivet alkoholbruk
• Motionera regelbundet
3.
• Behåll normal vikt
4.
• Rök inte
5.
• Om riskfaktorerna är många, är det viktigt att kontrollera
Fett i form av kolesterol fastnar i kärlväggen
(åderförfettning)
Kärlväggen blir allt tjockare hålrummet i artären blir
mindre (arterosklerotiskt plack)
Kalcium inlagras i placket (åderförkalkning)
Blodflödet försämras
Om plackets yta skadas ökar risken för proppbildning
blodtrycket, fettvärdena och vikten
6
6.9.2013
38
6.9.2013
Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad är kolesterol?
Genetiska faktorer
Bukfetma
Diabetes
Rökning / Riklig alkoholförbrukning
Saltintag > 5g/dag
Dålig kondition
Stress
Högt blodtryck > 140/90 mmHg
Kolesterol > 5mmol/l
LDL > 3mmol/l, HDL < 1mmol/l
Källa: www.kostdoktorn.se
6.9.2013
39
6.9.2013
40
Vad är kolesterol?
Fettets uppgifter
• Livsnödvändigt ämne
• Fettlösliga vitaminer
• Byggsten för bl.a. D-vitamin, galla och könshormoner
• Hjärnans utveckling
• En del av varje cell i kroppen
• Immunförsvaret
• En antioxidant
• Omega 3-fetterna: inflammationshämmande, huden,
blodkärlen, blodtrycket
• Fettvävnaden: stötdämpning, energilager, värmeisolering,
hormoner
6.9.2013
41
6.9.2013
Fettets uppgifter
Kolhydraternas uppgifter
… och
• Mättnad
• Stimulerar ämnesomsättningen
• Aptitregleringen
• Att ge energi
42
7
6.9.2013
43
6.9.2013
44
6.9.2013
Kolesterolet i blodet
Kolesterolvärden
• Bara en sorts kolesterol
• Inte så betydelsefull:
• Totalkolesterol
• Kolesterol bildas i levern
• Betydelsefull:
• Triglycerider (möjligast låga)
• Tot.kol/HDL–kvot(<6)
• LDL/HDL-kvot (<3)
• Inte lösligt i vatten, transporteras av proteiner
• Kuriren: LDL
• Städpatrullen: HDL
Exempel: Tot.kol 5,5
LDL 3,3
HDL 2,1
trigly 0,5
>> Tot.kol/HDL=2,6
>> LDL/HDL=1,6
45
6.9.2013
Kolesterolet i blodet
Lågfettskost, för mycket
snabba kolhydrater
Lågkolhydratskost
med mycket fett
Blodpropp (trombos) innebär att blodet levrar sig
och täpper till ett blodkärl.
En blodpropp kan bildas var som helst i kroppen.
Emboli= En propp på rymmen
En av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland finländarna
30-64-åriga
över 65-åriga
män 2,2% kvinnor 0,3%
män15,4% kvinnor: 6,8%
Källa: www.kostdoktorn.se
Hjärtat
HJÄRTINFARKT
= blodpropp täpper till ett av
hjärtats kranskärl ->syrebrist
Hjärtinfarkt är olika hos kvinnor och män pga:
-hjärtstorleken.
-smalare kranskärl och finare hjärtfibrer hos män.
-högre puls hos kvinnor pga menscykeln.
-olika blodfetter.
-förkalkande placket finns på olika ställen.
SYMPTOM
MÄN
-stark smärta i bröstkorgen
som kan stråla ut till armar,
mage, rygg, hals, nacke och
käkar
-illamående
-kallsvett
-yrsel
-svimning
-andnöd
KVINNOR
-värk i käkarna
-tryck i bröstet
-ont i magen
-svårighet att andas
-hjärtklappning
-värk i skulderpartiet
-yrsel
-illamående
-orkeslöshet eller stark trötthet
-allmän sjukdomskänsla
8
6.9.2013
1. Föredrag om förebyggande av sjukdomar: Välj
en sjukdom som du vill veta mer om
Folksjukdomar
• hjärt- och kärlsjukdomar
• cancer
• mental ohälsa
• sjukdomar i stöd- och rörelseorganen
• diabetes
• allergier
• lungsjukdomar
• munsjukdomar…
Smittsamma sjukdomar
• influensa - H1N1
• fågelinfluensa
• könssjukdomar
• HIV och aids
• hepatit
• malaria
• borrelios och kumlingesjukan
Mer om hjärt-kärlsjukdom
• http://www.minhjartskola.se/courses/hjartskola_1.htm
CANCER
Benign och malign
• Godartade (benigna) tumörer är inte cancer. De växer inte
okontrollerat, förstör omkringliggande vävnad eller bildar
metastaser
• Cancer är elakartade (maligna) tumörer.
• Cancerceller växer okontrollerat, de är resistenta mot
signaler som kontrollerar celltillväxten
• Cancerceller kan bilda metastaser – cancerceller från
primärtumören förflyttar sig via blod- och/eller lymfkärl till
andra delar av kroppen och bildar dottertumörer
Hur bildas cancerceller?
• En cancercell bildas från en normal cell.
• Ett antal skador uppkommer i cellens
arvsmassa.
=>Den del som styr celldelning
skadas och cellen börjar föröka sig
och utvidga sig okontrollerat.
=>Celler samlas och en tumör bildas
9
6.9.2013
Cancer
Cancer i Finland
• Okontrollerad celltillväxt som penetrerar omkringliggande
• Cancer är en folksjukdom i Finland.
vävnad
• Kan sända dottersvulster (metastaser) via lymfan eller
blodet
• 2010 upptäcktes 14913 nya fall hos män och 14542 nya
fall hos kvinnor.
• År 2010 i Finland dog 6143 män och 5542 kvinnor.
• Män drabbas oftare av lungcancer vilket är en svårbotlig
cancer.
• Varje år konstateras även 150 tumörer hos barn och
unga. (Bara 1% av alla fall)
Våra vanligaste cancerformer 2002
Män:
- prostatacancer
- lungcancer
- tarmcancer
- lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi)
Kvinnor: - bröstcancer
- lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi)
- livmodercancer
Barn - leukemi
CANCER I VÄRLDEN
• I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer,
prostatacancer, lungcancer och bröstcancer.
• I Japan är magsäckscancer som är en mycket vanlig
cancerform.
• I utvecklingsländer är cancerformer ovanlig vilket kan
bero på låg medellivslängd och dålig sjukvård vilket gör
att man inte vet om man har cancer.
Cancer hos barn
• Den största gruppen av cancersjukdomar hos barn utgörs
av blodcancer
• Hos barn som lider av leukemi har de vita blodkropparna i
benmärgen förändrats och blivit elakartade.
• Symptom: trötthet, feber, smärtor i skelettet och blödningar.
• Ganska ovanlig. 30-50 nya fall per år.
• Man kan numera bota 80 % av leukemi.
10
6.9.2013
Bröstcancer
Symptom:
• Knölar
• inflammation
• Formförändring
• Ovanlig före 40-års ålder
• En av de vanligaste formerna hos kvinnor
• 1/ 125 insjuknade är män
• Ärftlig
Hudcancer
3 former:
• basalcellscancer
• malignt melanom
• skivepitelcancer
• en av de vanligaste cancerformerna i Norden
• I Finland insjuknar ca 8000 människor i
hudcancer varje år.
• 25% av dem som får den värsta; malignt
melanom dör medan nästan alla andra fall
kan botas.
Malignt melanom
Orsak:
• Solbad utan solkräm och regelbundna solariebesök är vanliga orsaker
till hudcancer
Symptom
• Sår som inte läker
• svullnader
• rodnader
• Eksem
• födelsemärke som blöder
• Ju tidigare man uppsöker läkare och får behandling, desto större
chans är det att man slipper sjukdomen.
Njurcancer
Symptom:
• Blod i urinet
• Smärta vid njurarna
• Dålig aptit, trötthet, feber
(Ibland
också anemi)
• Kan skicka metastaser till andra inre
organ, vanligast till magsäcken,
lungorna och hjärnan.
• Mera hos män.
• 700 nya fall/ år i Finland
Risker i omgivningen
• Carcinogener: tobak, alkohol, asbest, bränd grillmat, stora
mängder tillsatsämnen, vissa läkemedel (estrogen)...
• Strålning: jordens joniserande strålning, ultraviolett,
röntgen...
• Virus: hiv, human papillom (hpv), B-hepatit...
11
6.9.2013
Hur förebygga ???
• Ät mångsidigt och
hälsosamt
• Motionera minst ½h/ dag
• Undvik stora mängder av
UV-strålning
• Rök inte och använd
alkohol med måtta
• Undvik gifter
Behandling av cancer
Cancer
Diagnostisering:
• Palpering
• Röntgen
• Ultraljud
• Cellprov
• Provbit (biopsi)
Kost och cancer?
• http://www.youtube.com/watch?v=R5BsBOk0NwI
• http://www.youtube.com/watch?v=OpvyHjqjW3Y
• Kirurgi - vanligaste för enskilda tumörer
• Strålbehandling
• Kemoterapi (cellgifter) effektivaste för leukemi och spridd
cancer
• Hormonbehandling
• Selektiv medicinering
Cancerregistret
• http://newsvoice.se/2013/05/09/kerstin-besegrade-
cancern-helt-med-alternativa-metoder-sjukvarden-harinte-forstatt-grundproblemet/
• http://rawforbeauty.com/blog/reversing-lung-cancer-lungcancer-reversal-without-surgery-radiation-orchemotherapy-with-dr-robert-o-youngs-ph-miracleprotocol-the-testimonial-of-inger-hartelius.html
Cancer
• Ca 1/2 av den medicinska forskningen i Finland i dag är
cancerforskning
• Cancerregistret registrerar alla cancerfall i Finland.
• Vårdformerna blir allt effektivare och dyrare
http://www.cancer.fi/syoparekisteri/se/statistik/nyasteoverlevnadstal/
• Deras vård, prognos, mortalitet…
• Unikt i världen
• Verkningar av förbättrade levnadsvanor är långsamma.
t.ex minskad rökning syns i lungcancer-statistiken först ca
30 år senare
12
6.9.2013
Begrepp
• Carcinogen = cancerframkallande
• Benign =
godartad
elakartad
• Metastas =
dottersvulst
• Cytostatika = kemoterapi / cellgift
• Malign =
Mental hälsa
En stark känsla av sammanhang (Antonovsky)
Förmåga att älska och arbeta (Freud)
Verklighetstrogen och hel jagbild (Erikson)
Förmåga att ta hand om andra
Förmåga att uppleva tillfredsställelse och lycka
Förmåga till kreativt arbete
Förmåga till växelverkan med andra
God anpassningsförmåga
Positiv självbild och livssyn
MENTAL HÄLSA
Depression
• Prevalens ca 9%. Kvinnor oftare än män.
• Definition: under två veckor lider av fem av symptomen nedan
• Stark nedstämdhet
• Oförmåga att känna lust och glädje
• Kraftlöshet och trötthet
• Försvagad självkänsla, en känsla av värdelöshet
• Obefogade skuldkänslor
• Sömnstörningar, viktökning, eller -minskning
• Nedsatt tanke- och koncentrationsförmåga
• Självmordstankar
Psykisk störning
Psykiska störningar
• Sinnesstämning, känslor, tankar eller beteende försämrar
• Neuroser
• lindrig depression
• lindrig ångeststörning
• flera personlighetsstörningar
hennes funktionsförmåga eller förorsakar lidande.
• I bakgrunden kan finnas olidliga eller övermäktiga känslor
av rädsla, ångest, sorg, vrede, skam, skuld, mindervärde
eller hjälplöshet.
• Psykoser
• psykotisk depression
• kortvariga psykotiska störningar
• Schizofreni
• Bipolärt syndrom
13
6.9.2013
Psykos
Psykos
• Svår mental störning
Schizofreni
• Bryter ofta ut i tidig vuxenålder i
självständighetsprocessen
• Förlust av verklighetskontakt, hallucinationer, hörselvillor
Manodepression / bipolärt syndrom
• Sinnesstämning växlar mellan djup depression och mani
• de krafter som håller ihop en människas personlighet och
hennes verklighetsuppfattning rubbas.
• kan inte skilja mellan egna inre impulser och den yttre
världen > upplever sina hörselvillor och vanföreställningar
som verkliga
• Kan bero på sjukdomar i hjärnan, ofta är orsaken okänd.
Schizofreni
Bipolärt syndrom eller manodepressiv
sjukdom
• Den svåraste formen av psykos.
• En annan form av psykos.
• Innebär att en människas tankar och handlingar blir
• Innebär att en människas sinnestämning växlar mellan
splittrade och att hon förlorar kontakten med verkligheten.
• Hörselhallucinationer, overklig, skrämmande och
obegriplig tankevärld hör till sjukdomen.
• Det kan vara svårt att förstå människan som lider av
schizofreni.
djup depression och mani.
• Oförmögen att kontrollera sitt liv, särskilt i den maniska
fasen.
• En halv procent av finländarna har detta.
• Gener påverkar benägenheten att insjukna.
Mani
Neuroser
• Innebär en kraftigt uppskruvad sinnestämning som tydligt
• Med neuroser avses en större grupp av störningar i
avviker från det normala.
• Under den maniska fasen är patienten företagsam, talför
och fysiskt rastlös, svårt att koncentrera sig, sover mindre
än valigt, slösar pengar och/eller uppför sig ansvarslöst.
känslolivet.
• Verklighetsuppfattningen är normal men livets försvåras
av ångest och rädslor.
• Var femte lider av någon form av neuros.
• Den neurotiska skräcken kan riktas till t.ex. flygresor, högt
belägna, slutna eller öppna platser och sociala situationer.
14
6.9.2013
Neuroser: Ångest och rädsla
Neuroser
• Panikstörning
• Trots att rädslan inte har någon rationell förklaring är det
• Rädsla för sociala situationer
• Fobier
• Tvångsstörningar
svårt för människan att komma från neurosen.
• Den är ofta förknippad med olika fysiska reaktioner, t.ex.
att man kallsvettas, rodnar, får panik etc.
Paniksyndrom
Panikattack
• 3 % lider av regelrätt paniksyndrom, börjar ofta i
• Man kan även känna att man förlorar förståndet eller
ungdomen.
• En panikattack kommer överraskande och plötsligt, ofta
på en offentlig plats.
• Man kan känna sig yr och darrig, få en känsla av att man
kvävs eller svimmar, man får hjärtklappning och börjar
hyperventilera.
kontrollen över sig själv och rentav känna dödsskräck.
• Ibland kan oron över att få en panikattack leda till att man
verkligen få en.
• Vården går ofta ut på att patienten i en trygg miljö får
vänja sig vid situationer som utlöser rädsla eller ångest.
Läkemedel kan ordineras i svåra fall.
15
