1. Från en inlämningsuppgift om evidens för främjande av fysisk aktivitet:
"Ett annat exempel på hur politik kan påverka befolkningens fysiska aktivitet är lagen om
trängselskatt som infördes i Stockholm år 2007. Skatten infördes inte primärt för att öka den
fysiska aktiviteten utan det blev istället en följd av interventionen då Bergman P et al. kunde
se att den fysiska aktiviten ökade i samband med trängselskattens införande (7).
En modell som ofta tas upp i sammanhanget och som visat sig effektiv för att öka fysisk
aktivitet är den social-ekologiska modellen (8). Bakgrunden till modellen är att förändring i
miljön kring en individ påverkar individens levnadsvanor och beteende och i förlängningen
därmed individens hälsa. Då interventioner riktade mot individen tenderar att inte vara
långvariga är miljöförändringar ofta ett krav för bestående förändring (6). Jag anser att de
nämnda regeringsuppdragen har tagit hänsyn till modellen då de har en bred, tvärsektoriell
ansats då det görs instaser på flera nivåer i modellen."
2: Från hemtenta kringvad som avses med ojämlikhet i hälsa (lite krångligt skrivet):
Ojämlikhet i hälsa innebär att det existerar skillnader i en eller flera aspekter av hälsan och att
dessa skillnader återfinns mellan befolkningar eller grupper i befolkningen. Dessa grupper
kan urskiljas ur olika paradigm; Geografiskt, könsmässigt, etniskt, ekonomiskt eller socialt.
Detta räcker inte utan skillnaderna ska dessutom vara systematiska, vilket trivialt uttryck
betyder att ska de vara kosekventa i vår sociala context. Dessutom ska skillnaderna vara
påverkbara, vilket innebär att de är ett utfall åsamkade av förhållanden i den sociala miljön.
Således bortfaller genetiska, könsmässiga och äldermässiga skillnader. Skillnader kan enbart
uttryckas som ojämlika om de är orättvisa. Därmed måste de värderas mot något annat
fenomen, annars finns där ingen bevekelsegrund till att se dem såsom detta. Angående en
upplysningskampanj av jämlikhet i hälsa upplever jag följande trångmål;
Kampanjens utförande; Samtliga befolkningsgrupper, framförallt de utsatta, måste nås för att
inte ytterliggare öka ojämlikheterna.
Etiska betänkligheter; I en kampanj angående jämlikhet utgår jag ifrån att nuvaranade
kunskap om skillander i hälsa måste fömedlas. Därmed åligger en risk att de utsatta grupperna
upplever det som levnadssätts direktiv, till vilka de själva äger den exekutiva rätten(2 s 44 &
220). Det kan potentiera en känsla av viljesvaghet och otillräcklighet och istället leda till
antipati. Ett mynt har en revers som här innebär att alla har rätt till denna information
Healt literacy; Enligt WHO (4) är healt literacy en individs kognitiva och sociala förmågor
som möjliggör tillgång, intagande och förståelse av information som bidrar till att främja och
bibehålla en god hälsa. WHO (4) menar att health literacy bestäms i stor utsträckning av
samma faktorer som bestämmer hälsa. Därmed ser jag en risk i att de grupper som vi främst
vill påverka är de som har störst svårighet att tillgodogöra sig informationen.
3. Hemtenta frågor kring vilka folkhälsomål som är relevanta för en sjg
Utifrån HSL har sjukgymnaster och övrig vårdpersonal en skyldighet att arbeta för folkhälsan
med hänsyn till vår specialkompetens. Tre huvudmål går att identifiera för hälso- och
sjukvårdens roll (1, 2 s 235) där jag som sjukgymnast framförallt tar fasta på två av dem;
1. Att stödja en positiv hälsoutveckling hos grupper och individer. Denna stödjande funktion
bör genomsyra varje enskilt möte med patienten och dess anhöriga. Det är även i detta möte
som jag anser att den största hälsofrämjande potentialen återfinns för mig som sjukgymnast.
Målområde 6 blir därmed det första som är direkt relevant för mig då min special kompetens
är mitt kraftsullaste verktyg (2 s 195). Genom att inta ett individuellt perspektiv enligt en
integrerad KAP/Social-kognitiv/Social-inlärnings modell (2 s 219, 3 s 577 & 319) i varje
möte så kan jag nå detta verktygs fulla kapacitet;
Utifrån detta resonemang menar jag att följande målområden är direkt relevanta för mig då en
stor del av min kunskap återfinns här; Ökad hälsa i arbetslivet (målområde 4), Ökad fysisk
aktivitet (målområde 9), Goda matvanor och säkra livsmedel med fokus på goda matvanor
(målområde 10) samt Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och
dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande (målområde 11).
2. Bidra till att minska ojämlikheter i hälsa - Detta sker främst genom att bidra med
evidensbaserad kunskap som potentierar minskade ojämlikheter. Vi har även ansvar att sprida
kunskapen till olika aktörer i samhället och således bidra till samverkan. Utifrån denna punkt
anser jag således att huvudmålet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på
lika villkor för hela befolkningen”är direkt relevant för oss (2 s 191 – 198)
