Folkhälsopolitisk
uppföljning och
rapportering
Hälsopolitik och hälsosystem, KI,
25 maj 2012
Mikael Nordberg, [email protected]
Innehåll
• Uppföljning, bestämningsfaktorer, indikatorer
• Regeringsuppdrag 2002–2004 om att ta fram
indikatorer
• FHPR 2005 och FHPR 2010: Skillnader och
likheter
• Utvecklingen enligt FHPR 2010
• Rekommenderade åtgärder i FHPR 2010
• Hur har det gått med rekommendationerna?
2012-05-25
2
Övergripande mål för folkhälsan
Att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen
2012-05-25
3
Hur vet vi vart vi är på väg?
Hälsa
Mål
?
Tid
2012-05-25
4
Vad är uppföljning?
• Följa utvecklingen av hälsans
bestämningsfaktorer och fördelningen bland
olika grupper i befolkningen
• Följa (politiskt) beslutade insatser, vidtagna
åtgärder
2012-05-25
5
Vad är en bestämningsfaktor?
• Definition: Varje faktor som påverkar
hälsotillståndet är en bestämningsfaktor för
hälsa. (Folkhälsovetenskapligt lexikon)
• Alla de faktorer i samhällets organisation
och människors livsvillkor och levnadsvanor
som bidrar till hälsa eller ohälsa.
2012-05-25
6
2012-05-25
7
2012-05-25
8
Folkhälsopolitikens 11 målområden
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
2012-05-25
9
Vad är en indikator?
• Definition: Ett förhållande eller ämne som
används som markör för ett visst
förhållande, t.ex. utbildning som indikator
på socioekonomisk position eller
lackmuspapper för fastställande av en
lösnings surhetsgrad.
(Folkhälsovetenskapligt lexikon)
2012-05-25
10
Några exempel
MO
Bestämningsfaktor
Indikator
2
Arbetsmarknadspositioin
Sysselsättning
Arbetslöshet
3
Miljön i hemmet
Relationen mellan barn
och föräldrar
5
Luftföroreningar
Halter av kvävedioxid
9
Fysisk aktivitet
Andel vuxna med
stillasittande fritid
10
Energibalans
Andel vuxna med fetma
(BMI ≥ 30)
2012-05-25
11
Kriterier på en god indikator
• Validitet: indikatorn är träffsäker i att mäta
bestämningsfaktorn
• Mätbarhet: indikatorn är tydligt definierad
och kan mätas rent praktiskt, dvs. den har
hög tillförlitlighet (reliabilitet)
• Möjlighet att påverka: indikatorn mäter en
aspekt av bestämningsfaktorn som går att
påverka politiskt
2012-05-25
12
Uppföljningen ska uppmärksamma:
• Könstillhörighet
• Etnisk eller kulturell bakgrund
• Socioekonomisk tillhörighet
• Sexuell läggning
• HBT-identitet
• Funktionsnedsättning
• Ålder
2012-05-25
13
Exempel på uppföljning
• Nationella folkhälsoenkäten (Hälsa på lika
villkor?)
• Folkhälsodata och Folkhälsoatlas
• Folkhälsopolitisk rapport (FHPR)
• Årsrapport om folkhälsa (med
Socialstyrelsen)
• Skolbarns hälsovanor (med WHO)
2012-05-25
14
Regeringsuppdrag 2002-2004
om att ta fram indikatorer (1)
• Uppdrag till FHI att ”föreslå indikatorer till det
nationella uppföljnings- och utvärderingssystemet
för det samlade folkhälsoarbetet”. Samarbete med
bl.a. Socialstyrelsen, SCB, Kommun- och
Landstingsförbunden.
• Genomgång av mål inom politikområden knutna
till folkhälsopolitikens målområden.
• Precisering av bestämningsfaktorer.
2012-05-25
15
Regeringsuppdrag 2002-2004
om att ta fram indikatorer (2)
• Indikatorer föreslogs år 2003.
• Remissbehandling och fortsatt dialog med
berörda myndigheter under år 2004.
• FHI fastställde 38 huvudindikatorer i december
2004 (blev 36 under arbetet med FHPR 2005).
2012-05-25
16
Uppdragen att ta fram en FHPR
FHPR 2005
• Ta fram indikatorer för
bestämningsfaktorer
FHPR 2010
• Använda befintliga
indikatorer för
bestämningsfaktorerna
• Utveckla strategi för stöd till
aktörer
• Följa indikatorernas
utveckling
• Följa indikatorernas
utveckling
• Redovisa insatser:
nationell, regional och lokal
• Redovisa insatser: nationell,
nivå
regional och lokal nivå
• Rekommendera åtgärder
• Rekommendera åtgärder
2012-05-25
17
Metod, material, genomförande
FHPR 2005
• Forskningsrapporter om
samband bestfaktor—hälsa
• 42 bestämningsfaktorer
36 huvudindikatorer
47 delindikatorer
• Offentlig statistik och egna
undersökningar
• En mängd andra aktörer
• Stabil grund för folkhälsopolitisk rapportering
FHPR 2010
• 1+21 rapporter
• Använder huvudsakligen
befintliga indikatorer
• Offentlig statistik och egna
undersökningar
• En mängd andra aktörer
involverade
• Tre strategiska områden
• DPSIR-modellen som
analysmodell för insatser
2012-05-25
18
2012-05-25
19
De tre strategiska områdena
2012-05-25
20
Utvecklingen enligt FHPR 2010:
Goda livsvillkor (exempel)
• Skillnaderna i valdeltagande 2002–2006 ökar mellan
ungdomar tillhörande olika utbildningskategorier. (–)
• Självupplevd diskriminering minskar generellt 2004–2009.
Färre kvinnor upplever sig kränkta. (+)
• Ensamstående med 2+ barn och låg ekonomisk standard:
25% 2002, 37% 2008. (–)
• Andelen med lång utbildning ökar 2004–2008. (+)
• Ökad långtidsarbetslöshet bland unga och personer utan
gymnasieutbildning. (–)
• 25% i åk 9 når inte kunskapsmålen. 24% gymnasieelever
får inte slutbetyg inom fyra år efter utbildningen. (–)
2012-05-25
21
Utvecklingen enligt FHPR 2010:
Livsmiljöer och levnadsvanor (ex.)
• Arbetsorsakade besvär har minskat 2004–2009 (+).
Många har höga arbetskrav, lågt inflytande och dåligt
socialt stöd 2004-09 (oför.)
• En tidigare förbättring av luftkvaliteten har nu avtagit
(oför.). Alltmer kemikalier används men hälsoeffekterna
är oklara (+/–).
• Fortsatt ökning av rapporterade fall av den
antibiotikaresistenta bakterien MRSA 2005–2009 (–).
• Andelen barn och vuxna med övervikt har avstannat (+).
Övervikt hos ca 50% män och 33% kvinnor (–).
2012-05-25
22
Utvecklingen enligt FHPR 2010:
ANDTS (exempel)
• Fortsatt minskning av tobaksbruket 2004–2009:
13% kvinnor, 11% män röker nu. (+)
• Sedan toppåret 2004 är alkoholkonsumtionen
minskande, främst bland personer yngre än 50 år
(+). Var tredje man och fjärde kvinna i åldern
16–29 år är riskkonsumenter (–).
2012-05-25
23
Rekommenderade framtida
åtgärder i FHPR 2010: struktur
Övergripande åtgärder
Goda livsvillkor
(Baspkt + Tilläggspkt)
Hälsofrämjande livmiljöer
och levnadsvanor
(Baspkt + Tilläggspkt)
ANDTS
(Baspkt + Tilläggspkt)
Baspaket: Åtgärder med högst prioritet
2012-05-25
24
…struktur (forts.)
• Strukturens syfte:
–Ge överblick över komplext beslutsunderlag
–Ge underlag för prioriteringar mellan och
inom strategiska områden
2012-05-25
25
Åtgärdskarakteristik: Goda
livsvillkor
• Området kräver åtgärder som ger resultat på
lång sikt (decennier). Handlar om att få en
bra start i livet (hem, skola, arbetsmarknad)
• Fordrar samhällsbeslut på nationell nivå,
t.ex. om transfereringssystem, utbildnings-,
bostads-, arbetsmarknadspolitik
2012-05-25
26
Åtgärdskarakteristik: Hälsofrämj.
livsmiljöer och levnadsvanor
• Se till att livsmiljöerna (arbetsmiljön och
den fysiska och den psykosociala miljön i
hem och på fritid) stödjer goda
levnadsvanor och minskar risker för
smittspridning, olycksfall, våld. Viktiga för
informationsinsatsers effekt.
• Förutsättningarna formas främst på
regional och lokal nivå
2012-05-25
27
Åtgärdskarakteristik: ANDTS
• Lagstiftning viktig, och att kontrollera
efterlevnaden
• Staten, myndigheter (utveckla
förebyggande metoder) och länsstyrelser
(tillsyn) är centrala aktörer, men även
landsting och kommuner genom
förebyggande arbete
2012-05-25
28
Rekommenderade åtgärder:
Goda livsvillkor (ex.)
Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället
• Tillsätt en kommitté eller motsvarande med uppgift att utveckla
en strategi och en handlingsplan för att nå de ungdomspol. målen
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar
• Förstärk åtgärderna för personer med högst förgymnasial utbildn.
• Förstärk de reguljära arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
för långtidsarbetslösa
• Öka transfereringarna till ensamstående med barn
Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor
• Utveckla en vägledning för att stödja kommunerna i deras
uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år som fullgjort sin
skolplikt men som inte är sysselsatta
• Gör statistik på lokal nivå för barns och ungas förutsättningar för
hälsa lättillgänglig, för att underlätta planering och uppföljning
• Ge ökat kunskapsstöd och fortsatta tidiga insatser för att förbättra
skolprestationerna för barn med särskilda behov
2012-05-25
29
Rekommenderade åtgärder: Hälsofr.
livsmiljöer och levnadsvanor (ex.)
Målområde 4: Hälsa i arbetslivet
• Öka implementeringen av modeller för att skapa hälsofrämjande
organisationer
Målområde 5: Miljöer och produkter
• Fortsätt skärpa lagar och regler kring luftföroreningar,
farliga kemiska ämnen, buller, uv-strålning och radon
Målområde 7: Skydd mot smittspridning
• Upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade
infektioner och diagnosrelaterade antibiotikaordinationer
Målområde 9: Fysisk aktivitet
• Fastställ de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet
Målområde 10: Matvanor och livsmedel
• Upprätta en nationell strategi för att främja goda matvanor och
fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma
• Utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel
för att främja hälsosamma matvanor
2012-05-25
30
Rekommenderade åtgärder:
ANDTS (ex.)
Målområde 11: Tobak
• Höja tobaksskatten
• Lagstifta om totalt marknadsföringsförbud för
tobaksprodukter inklusive exponeringsförbud
• Lagstifta om fler rökfria miljöer och stödja framtagning
av policyer
Målområde 11: Alkohol
• Höja alkoholskatten
• Öka tillsynen enligt alkohollagen genom att använda
effektiva metoder
• Vidareutveckla metoden tidig upptäckt och kort intervention
inom hälso- och sjukvården när det gäller riskfylld eller skadlig
alkoholkonsumtion
2012-05-25
31
Rekommenderade åtgärder:
Övergripande åtgärdsförslag (ex.)
Utred möjligheten att lagfästa
kommunernas ansvar för folkhälsofrågorna
Motivering:
• Kommunerna är de viktigaste aktörerna när det gäller
att samordna folkhälsoarbetet på lokal nivå.
• Många kommuner har ett samlat folkhälsoarbete men
det finns inga nationella krav på kommunerna att
arbeta strukturerat.
• Plankrav vore ytterligare ett verktyg för att förtydliga
kommunernas roll.
• Infört i Danmark.
2012-05-25
32
Hur har det gått med
rekommendationerna?
• Av de övergripande rekommendationerna
är ingen ännu genomförd
• Socialdepartementet tar fram en ”produkt”
där de bl.a. tar sig an de övergripande
åtgärdsförslagen
• Hälften av rekommendationerna för de tre
strategiska områdena är genomförda
2012-05-25
33
Beslutade rekommenderade åtgärder
för de strategiska områdena
Strategiskt
område
Antal rekommendationer
Beslutade eller
på gång
Goda livsvillkor
15
7
Hälsofrämjande
livsmiljöer och
levnadsvanor
25
13
ANDTS
20
11
2012-05-25
Sid 34
Instuderingsfrågor
• Syftet med FHPR 2005 och FHPR 2010 är lika, men
rapporterna skiljer sig delvis åt i andra avseenden. Peka
på skillnader och likheter i fråga om förutsättningar,
metod, material och genomförande.
• Hur definieras en bestämningsfaktor för hälsa?
• Hur definieras en indikator och vilka kriterier bör tillämpas
vid val av folkhälsoindikatorer?
• Rekommendationerna om framtida åtgärder i FHPR 2010
är indelade i fyra delar och i baspaket respektive
tilläggspaket. Vad säger FHI om syftet med dessa
indelningar?
2012-05-25
35
Instuderingsfrågor (forts.)
• Karaktärisera de tre strategiska områdena och ange
huvuddragen hos de åtgärder som FHI rekommenderar
inom respektive område.
• Om du med målet att förbättra hälsan hos barn och unga
fick välja åtgärder från de tre områdena Goda livsvillkor,
Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, och Alkohol,
narkotika, dopning, tobak och spel, vilka skulle du då
välja? Motivera!
• I avsnittet om Övergripande åtgärdsförslag i FHPR 2010
föreslår FHI att kommunerna ska få ett lagfäst ansvar för
folkhälsofrågorna. Vad skulle vinnas med detta enligt FHI?
2012-05-25
36
