Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett
socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Eskilstuna den 31 maj 2013 – Anna Balkfors,
Direktiv
•
Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010
•
Politisk oberoende kommission
•
Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier
för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö.
•
Slutrapport 1 mars 2013
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Skapa samhälleliga
förutsättningar för hälsa på lika villkor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Barn och ungas uppväxtvillkor
Hälsa i arbetslivet
Miljöer och produkter
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Skydd mot smittspridning
Sexualitet och reproduktiv hälsa
Fysisk aktivitet
Matvanor och livsmedel
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Hur mår Malmö?
Årlig välfärdsredovisning
•
•
•
•
•
•
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
50 indikatorer -11 nationella
målområdena
Utvecklingen över tid
Kön
Stadsdelar
Ursprung
Socioekonomi!
Skillnader
Lägst
Skillnad
27%
73
11%
50
35%
24
40
7%
59%
74.6 år 6.4
25
Högst
100% Behörighet till gymnasiet
61%
75%
32%
25
84%
Barnfattigdom
Förvärvsarbetande
Rökning
Valdeltagande
Medellivslängd
81 år
Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011
39
omisk status
Långvarig
sjukdom
Lågt socialt deltagande
Svagt em otionellt stöd
Mer än 30 sjukdagar senaste året
500
Svagt praktiskt stöd
450
Dålig psykisk hälsa
älsoutfall
Dålig självskattad hälsa
Målområden 1 och 2:
Delaktighet och inflytande i
samhället, ekonomisk och
social trygghet
Anser sig inte kunna påverka
egna hälsoutvecklingen
400
Ekonom isk stress
350
300
Svag social förankring i bostadsom rådet
250
Stressad i vardagen
200
150
Låg vitalitet
Osäker i bostadsom rådet
100
50
Besvär m ed karies
Låg tillit
0
Lågt förtroende för sam hällsinstitutioner
Rökt hasch
Riskkonsum tion
av alkohol
Önskar byta yrke
Spänt arbete
Daglig rökning
mråden 9, 10 och 11:
fysisk aktivitet, goda
nor, minskat bruk av
och alkohol
Överviktig
Svagt stöd i arbetet
Låg fysisk aktivitet
Äter lite frukt och grönt
Socioekonomisk status
Malmö - män
Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Målområde 4:
Ökad hälsa i
arbetslivet
Buller från vägtrafik
Utsatt för våld
Hot om våld
Målområden 5:
Sunda och säkra miljöer
Arbetslös, förtidspensionär
Arbetare
Tjänstemän
r i Skåne 2009
nomisk status
Långvarig
sjukdom
Lågt socialt deltagande
Svagt em otionellt stöd
Mer än 30 sjukdagar senaste året
500
Svagt praktiskt stöd
450
Dålig psykisk hälsa
älsoutfall
Dålig självskattad hälsa
Målområden 1 och 2:
Delaktighet och inflytande i
samhället, ekonomisk och
social trygghet
Anser sig inte kunna påverka
egna hälsoutvecklingen
400
Ekonom isk stress
350
300
Svag social förankring i bostadsom rådet
250
Stressad i vardagen
200
150
Låg vitalitet
Osäker i bostadsom rådet
100
50
Besvär m ed karies
Låg tillit
0
Rökt hasch
Lågt förtroende för sam hällsinstitutioner
Riskkonsum tion
av alkohol
Önskar byta yrke
Spänt arbete
Daglig rökning
mråden 9, 10 och 11:
fysisk aktivitet, goda
anor, minskat bruk av
k och alkohol
Överviktig
Svagt stöd i arbetet
Låg fysisk aktivitet
Äter lite frukt och grönt
Socioekonomisk status
Malmö - kvinnor
Källa; Hälsoförhållanden i Skåne- 2008, Region Skåne
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Målområde 4:
Ökad hälsa i
arbetslivet
Buller från vägtrafik
Utsatt för våld
Hot om våld
Målområden 5:
Sunda och säkra miljöer
Arbetslös, förtidspensionär
Arbetare
Tjänstemän
Hela Malmö – en folkhälsopolicy
Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor.
Kommission
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Commission on Social Determinants of
Health 2005-2008
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa?
Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och
vardagslivets villkor är orsak till en stor del av
ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder
och inom städer.
Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna
ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar
människor i stor skala.
Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Skillnader i hälsa ökar mellan länder,
i länder, i städer
55 år
Kvinnor: Japan ‐ Zimbabwe
44 år
Män: Island ‐ Swaziland Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Källa: Översättning av fig. 6 Fair Society Healthy Lives, The Marmot Review.
Inequality in early cognitive development of children in the 1970 British Cohort Study
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Skillnaderna ökar
Lägst
Skillnad
2011
27%
73 %
2004
47%
51%
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Globala Malmö 2012-04-13
Högst
100% Behörighet till gymnasiet
98 %
Behörighet till gymnasiet
•
Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
•
•
Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser
- globalt, nationellt och lokalt
•
Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Malmö-världsledande på hållbar utveckling!
MILJÖMÄSSIG DIMENSSION
Värna om ekosystemets tjänster och
återhämtningsförmåga
-UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling
SOCIAL DIMENSSION
Hälsa och välbefinnande
Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt
Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet
- Försörjnings stöd
- Arbetslöshet
- Barnfattigdom
- Utbildningsnivå
- Valdeltagande
-Tillit, trygghet
- Hälsa, välbefinnande
- Medellivslängd
EKONOMISK DIMENSSION
Ekonomisk tillväxt
Fördelning av välstånd
-
Budget i balans för 15 e- året i rad
Minskad skattekraft
64% förvärvsarbetar
Inkomstojämlikheten ökar
Direktiv
•
Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010
•
Politisk oberoende kommission
•
Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier
för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö.
– Sociala bestämningsfaktorer
– Vad är påverkbart, av vem och hur?
– Mål, effektiva strategier
– Förslag på hur vi mäter ojämlikhet i hälsa och följer upp mål
– Styrning, organisation
– Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser
– Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska
förutsättningar, demokrati och delaktighet.
•
Slutrapport 1 mars 2013
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommissionen
•
•
•
14 kommissionärer
Ordförande, huvudsekreterare, informatör
Senior advisers
-Andra experter
-Bred konsultation
Underlagsrapporter
Barn och ungas uppväxtvillkor
Gravida kvinnor och deras barn i Malmö 2000-2010
Skolbarnens hälsa
Barn i Malmö- skilda livsvillkor ger olika hälsa
Nyanlända barn i Malmö
Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter
Malmbornas hälsa, hälso- och sjukvård
•
Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö
•
Sjukvårdskonsumtion i Malmö 2010
•
Kvinnors deltagande i mammografiscreening i Malmö och kopplingen till
sociala determinanter
•
Hur mår Malmös äldre?
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter
Utbildning
•
Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa
•
Skolan och elevers utveckling, lärande och hälsa –några nedslag
•
Skolan och staden – forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade
klyftor i den moderna staden
•
God kvalitet i fritidshem – grund för elevers läsande, utveckling och hälsa
•
Gymnasieskolan – inte en skola för alla?
•
Att behålla mitt och lära mig något nytt –föräldraengagemang i
mångkulturella miljöer
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter
Arbete och inkomst/försörjning
•
Skälig levnadsnivå i Malmö
•
Arbetslöshet och hälsa – en kunskapsöversikt
•
Kön, genus och hälsa; socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och
män
•
Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation
•
Malmö – de två kunskapsstäderna
•
Malmö – från kvantitets- till kvalitetskunskapsstad
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter
Den hållbara staden
•
Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop?
•
Städer som nav för en globalt hållbar utveckling eller slagfält för sociala
konflikter
•
Kan socialt kapital byggas in i våra bostadsområden och därmed förbättra
invånarnas upplevda och mentala hälsa?
•
Stadens rumsliga påverkan på hälsa
•
Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter
Organisation och styrning
•
Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
Mätning och analys av ojämlikhet i hälsa – om konsten att mäta något utan
att veta vad och hur
•
Hälsoekonomiska utvärderingar
•
Policy empowerment index
•
Implementeringsforskning en kunskapsöversikt
•
Samlade rekommendationer från Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Dialog
Hearing: Tillväxtvälfärd
SLUTRAPPORT
Workshop: Minska
barnfattigdom
Seminarium:
Hållbar
utveckling -hälsa
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
STRATEGIER
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier Slutrapporten
Hur mår Malmö
En ny förståelse för Malmö
Perspektiv (6)
Övergripande rekommendationer (2)
Områden (6)
Mål (24)
Åtgärder (72)
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Demografi
Antal
Antal
310 000
300 000
Migration
500 000 har bott
i Malmö > 1 år
Globalisering
290 000
280 000
270 000
260 000
250 000
23%
Urbanisering
240 000
230 000
220 000
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Källa: SCB, City of Malmö, Salonen 2012, Abrahamsson 2012, Stigendal 2012
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
År
Perspektiv som förenas
•
Rättigheter och friheter
•
Hållbarhet
•
Samhällsperspektiv
•
Genus
•
Sociala investeringar
Övergripande rekommendationer
•
Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i
levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika
•
Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och
demokratisera styrningen
Områden
1. Barn och ungas levnadsvillkor
2. Boendemiljön
3. Utbildning
4. Inkomst och arbete
5. Hälso- och sjukvård
6. Förändrade processer – kunskapsallianser & demokratiserad styrning
Område 1: Barn och ungas
vardagsvillkor
1. Barn och ungas inflytande och delaktighet
2. Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö
3. Barn och ungas bostadsförhållanden och miljö
Halvera barnfattigdomen 2020
Från 30 till 15 %
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Källa:, T.Salonen, A, Angelin, 2012
1.1.2 Halvera barnfattigdomen till 2020
för att på sikt eliminera helt
•
Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska
barnfattigdom
•
Inrätta ett kommunalt familjestöd
•
Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt
försörjningsstöd
•
Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för
barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritidsoch kulturaktiviteter
•
Ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik
•
Öka tillgången till datorer och internet hos barnfamiljerna i Malmö
Område 2: Boendemiljö och
stadsplanering
1. Bostad och bostadsförsörjning
2. Boendesegregation
3. Tillit
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
2.2 Boendesegregation
•
Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen
– Åtgärd: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut
som rör fysiska investeringar
– Utveckla och intensifiera arbetet med att blanda upplåtelseformer,
bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner
– Omvandla barriärer till sammanlänkande områden
–
Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt – Amiralsstaden och
”Bygga om Dialogen”
Område 3: Utbildning
1. Likvärdighet och hög kvalitet
2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa
3. Grundskolan – en likvärdig skola?
4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande
5. Gymnasieskolan – inte en skola för alla?
6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar
7. Skolsegregationen
Utbildning
•
Mål: Alla barn i åldern 6-12 ska ha tillgång till fritidshemsplats
av god kvalitet
– Barngruppernas storlek ska minska.
– Andelen högskoleutbildad personal ska öka.
– Inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på
den nya grundskoleförvaltningen
Tabell 1: Genomsnittligt antal barn per grupp och antal barn per årsarbetare i fritidshem i riket som
helhet 1980-2010 (Skolverket (2012:c) under efterfrågade mått) Falkner och Ludvigsson (2012)
Område 4: Inkomst och Arbete
1. Inkomster och försörjning
2. Arbetsmarknad
3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation
4. Det obetalda arbetet
4.2 Arbetsmarknad
” En person som är arbetslös riskerar att bli sjuk i större utsträckning och
kostnaden blir högre för individen och för samhället än kostnader för
arbetsmarknadsinsatser.
Det är därför långsiktigt mer kostnadseffektivt att skapa förutsättningar
för arbete och egen försörjning än att ta kostnader för hälso- och
sjukvård.”
Malmökommissionens slutrapport s. 109
4.2 Arbetsmarknad
•
Mål: Malmö stad skall aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen
av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb
– Åtgärd: Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och
välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk, etc.) och lokala
(socialtjänst mfl.) instanser
– Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år
– Använd fysiska investeringar som motor för lokal sysselsättning och urban
utveckling
Område 5: Hälso- och sjukvård
1. Jämlikhet i vård och förebyggande insatser
2. Vårdutnyttjande i Malmö
3. Förebyggande arbete i Region Skåne och i Malmö
4. Åtgärder under Malmöbornas livscykel
5. Behovet av ett permanent samarbetsorgan
5.4 Åtgärder under Malmöbornas
livscykel
•
Mål: Alla barn i Malmö skall ha en likvärdig hälso- och sjukvård,
samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar
skolan.
– Åtgärd: Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och
sexuella övergrepp på barn
– Stärk inriktningen på de sociala bestämningsfaktorerna inom
mödrahälsovård, barnhälsovård och inom den kommunala
elevhälsan.
– Gör en översyn av samarbetsorganisation gällande barns hälsa
– Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella
övergrepp på barn
– Utvärdera familjecentralerna
Område 6: Förändrade processer för en socialt
hållbar utveckling genom kunskapsallianser och
demokratiserad styrning
1. Kunskapsallianser
2. Ledarskap och holistiska styrinstrument
3. Infrastruktur av kunskapsallianser
Vad händer efter kommissionen?
Slutrapport
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Vad händer efter kommissionen?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kommunstyrelsen 2 april; bred remiss
Ny hållbarhetsredovisning, nya mått!
Sociala investeringsfonder
Modeller för hälsoekonomiska beräkningar
Nytt underlag som belyser diskrimineringens
betydelse för hälsan
Uppföljning
Största omorganisationen på 17 år
Avtryck i budget 2014
Spridningskonferens den 10 september
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i
EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland
1970-2000
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Globala Malmö 2012-04-13
Lärdomar
•
Mäta, förstå utvecklingen
•
Tidsbegränsat
•
Måste finnas en politisk efterfråga
•
Arbeta med att beskriva problemen och orsaker
•
Kommunikation; motiv och potentialen i förändring/förbättring
•
Handla; kort och lång sikt, lokalt-regionalt- nationellt
•
Kommissionen har genererat nya kunskapsallianser
•
Kanske till och med förändring under resans gång
•
Väcker frågor om förutsättningar för förändring. Vem har
mandat/makt/förmåga att förändra vad?
•
Förstå med- och motkrafter
•
”Kanske finns ”lösningarna” i det lilla och i det stora
•
•
•
•
•
•
Norge
Västra Götaland
Östergötland
SKL – Samling för social hållbarhet
Botkyrka
Sörmland?
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
”Det är ingen idé att finnas till om
man inte behövs till nåt.
Därför måste samhället inrättas så att
alla behövs.
Vi kräver att behövas!
Tage Danielssons manifest i SOPOR inleder Malmökommissionens slutrapport
www.malmo.se/kommission
[email protected]
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
”Any intelligent fool can make tings bigger,
more complex, and more violent.
It takes a touch of genous – and a lot of
courage to move in the opposite direction”.
Mycket av det som främjar hälsa och
välbefinnande är också ”bra” för miljön
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Vem har möjlighet att påverka vad?
•
Aktörer, nivåer
•
Utbildning; fritidshemmen, skolsegregation, nyanlända elever,
fria skolvalet
•
Kompetensförsörjning – skola: ansvarsnivå
•
Socialt investeringsperspektiv, sociala investeringsfonder
•
Bostadsbyggandet (hemlöshet, trångboddhet, segregation)
•
Skälig levnadsnivå
•
Epidemiologisk bevakning; kommun-region-stat
•
MVC, BVC, Medicinsk elevhälsa
5.4 Åtgärder under Malmöbornas
livscykel
•
Mål: Elevhälsovården i Malmö ska garantera en likvärdig och
hög kvalitet i såväl offentlig som privat skolform.
– Åtgärd: Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården.
Hur mäter man
(trender i) ojämlikhet?
•
Absoluta (medel-)skillnaden enklast och
begripligast
•
Alla grupper som ingår skall påverka
måttet
•
Hänsyn till att gruppernas storlek
förändras över tiden
Del 1:
En social investeringspolitik som kan
utjämna skillnaderna i levnadsvillkor
•
Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor
•
Område 2: Boendemiljö och stadsplanering
Del 2:
En social investeringspolitik som kan
göra samhällssystemen mera jämlika
•
Område 3: Utbildning
•
Område 4: Inkomst och Arbete
•
Område 5: Hälso- och sjukvård
Socioekonomiska skillnader
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
1.1 Barn och ungas inflytande och
delaktighet
•
Mål: Stärk alla barns och ungas möjligheter till inflytande och
delaktighet
– Åtgärd: Utveckla arbetet med att säkerställa att barnrättsperspektivet
genomsyrar alla politiska beslut. Exempel: inrätta en kommunal
barnombudsman, barnkonsekvensanalyser avseende budget process,
kommunala beslut och verksamheter.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Grundskolelever i Malmö kommun födda i utlandet efter antal och vistelseår i Sverige 31 december 2010 (Bunar
2012)
2.2 Tillit
•
Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda
och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet.
– Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor
trångboddhet.
– Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och
inflytande.”
Malmö stad
Region Skåne
Öresundsregionen
300 000
1 253 000
3 785 000
Malmö
•
•
•
•
•
302 600 invånare
Populationen växer för 27:e året i rad
30% är födda utomlands
174 nationaliteter
Ung befolkning: 50% är under 35 år
socialt
Det hållbara Malmö
Områdesprogram för
ett socialt hållbart
Malmö
Kommission för
ett socialt
hållbart Malmö
Jobbinkubator
Nytt resursfördelningssystem
Skolorganisation!
Uppstart Malmö
Budget, målstyrning
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Översikts Plan 2032
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
2.2 Tillit
•
Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda
och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet.
– Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor
trångboddhet.
– Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och
inflytande.”
Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i
EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland
1970-2000
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Globala Malmö 2012-04-13