1.
Lejonhjärta 6
Nybyggnad av 16
radhus samt 8 plank
Elinero 3 Tillbyggnad
(på-byggnad med
förskola o bostäder
m.m.
Hyllie 160:139
Nybyggnad av
förskola m.m.
I nnerstaden 31:10
Fasadändring
(omfärgning av fasad,
snickerier m.m.
Penningen 3
Nybyggnad av
korttidsboende o LSSboende
Bergmästaren 10
Bibehållande av plank
Hallstorp 14
Tillbyggnad av
enbostadshus till
tvåbostadshus m.m.
Husie 170:355
Uppförande av 26 m
hög monopole m.m.
Saltlångan 9
Fasadändring m.m.
Stamhem 3
Nybyggnad av plank
Klagstorp 3:14
Nybyggnad av
lagerhall
Bunkeflostrand 1:31
Nybyggnad av
enbostadshus
Oxie 21:4
Nybyggnad av
enbostadshus
"När vi planerar våra städer är
det fyra aspekter som vi
måste utgå ifrån.
Den första och viktigaste
aspekten handlar om att
gagna människors hälsa"
Aristoteles
(politiken, cirka 350 f kr)
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
4
7
8
2
1
5
3
10
9
6
13
12
Christer Larsson,
stadsbyggnadsdirektör.
11
METODUTVECKLING
BO01
BYGGABODIALOGEN
SVERIGES STÖRSTA
PASSIVHUSOMRÅDE
BREEAM VÄRDEBASERAD PLAN
ÖVERSIKTSPLANEN
BRED FÖRANKRING
HÅLLBARHET I FOKUS
BOSTADSBYGGANDET SOM PUSSELBIT
BYGGA SAMMAN
ÖVERBRYGGA BARRIÄRER
BRED IMPLEMENTERING
KOMMISSIONEN
SKILLNADER I HÄLSA
BOSTADS- O STADSBYGGANDETS
PROCESSER
"När vi planerar våra städer
är det fyra aspekter som vi
måste utgå ifrån.
Den första och viktigaste
aspekten handlar om att
gagna människors hälsa"
Aristoteles
(politiken, cirka 350 f kr)
”Sluta intervenera för
stackarna – se till
strukturella åtgärder
som kommer alla till
godo”
Den första Marmotkommissionen på stadsnivå.
Undersöker stadens förutsättningar för god folkhälsa.
Head secretary Anna Balkfors, City Council, Malmö City
Per-Olof
Östergren
Professor
of Social
Medicin and
Global
Health,
University
of Lund
Commissionaires
Eva
Engquist
Pro ViceChanellor
University
of Malmö
Katarina
Pelin
Head
Dep. of
Environment
Malmö
City
Tapio
Salonen
Professor
in Social
Work
University
of Malmö
Christer
Larsson
Head of
City
Planning,
Malmö City
Mikael
Stigendal
Professor
in
Sociology
University
of Malmö
Vad är hälsa?
Nationella målområden för folkhälsa
• Delaktighet och inflytande i samhället
• Ekonomiska och sociala förutsättningar
• Barns och ungas uppväxtvillkor
• Hälsa i arbetslivet
• Miljöer och produkter
• Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
• Skydd mot smittspridning
• Sexualitet och reproduktiv hälsa
• Fysisk aktivitet
• Matvanor och livsmedel
• Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.
Hälsans sociala bestämningsfaktorer
• Vad är det rumsliga problemet i
kommissionssammanhanget?
”Normaliteter kopplade till
geografiskt avgränsade
platser”
•Delaktighet och
inflytande i
samhället
• Ekonomiska och
sociala
förutsättningar
• Barns och ungas
uppväxtvillkor
• Hälsa i arbetslivet
• Miljöer och
produkter
• Hälsofrämjande
hälso- och sjukvård
• Skydd mot
smittspridning
• Sexualitet och
reproduktiv hälsa
• Fysisk aktivitet
• Matvanor och
livsmedel
• Tobak, alkohol,
narkotika, dopning
och spel.
Normaliteter som att :
•
•
•
•
•
Inte ha plats för läxläsning hemma
Inte klara grundskolan
Vara arbetslös
Leva nära hot och våld
Leva nära kriminalitet
Röd tråd:
Nätverkande omgivningar
I den mindre skalan – underlätta för
sammanbindande socialt kapital (bonding)
I den större skalan – underlätta för
överbryggande socialt kapital (bridging)
Den fysiska planeringens
redskap för att motverka
segregation och social obalans
•Överbrygga barriärer
•Förtäta
•Blanda
•Lokalisera
•Föra Dialog
Hand i hand med Urban basics
•
•
•
•
Skola
Trygghet
Hälsa
Kommunikationer
Kräver
•
•
•
•
•
Nya Direktiv
Nya Processer
Nya Arbetsmodeller
Nya sätt att finansiera projekt
Nya sätt att premiera en marknad
som vill ta socialt ansvar
• Nya sätt att utvärdera sociala utfall
av fysiska insatser
Stöd i ÖP2012
Fysiska förändringar används som
redskap för att nå sociala förbättringar:
•Ökad demokrati och delaktighet
•Ökat socialt kapital
•Ökad närhet mellan grupper
I arbetet med blandad stad, förtätning,
ökad tillgänglighet och överbryggande
av barriärer
Redovisade exempel i skriften:
Addera funktioner som
saknas,
överbrygga barriärer,
skapa kopplingar,
förtäta och skapa intima
människovänliga
grannskap.
Strategi Ett)
Använda nya metoder för att hitta
öppningar i stora svårfinansierade
stadsutvecklingsprojekt
Strategi två)
Bidra med mötesplatser i strategiska
lägen med potential att bryta oönskade
normaliteter
Illustrationer från IdeaStores i London, med sina grön-blåa
signum
Ökad
förståelse för
planeringens
komplexitet
Mål: Minska hemlöshet, trångboddhet,
dåliga bostadsförhållanden och dålig
yttre miljö för barn och unga i Malmö
Åtgärd:
• Ta fram ett handlingsprogram för att öka
tillgången på bostäder av god kvalitet som
barnfamiljer har råd med
• Ta fram ett handlingsprogram för att
åtgärda brister i miljön för barn och unga i
Malmö
Mål: Staden ska säkerställa att alla
Malmöbor har förutsättningar för en
passande bostad och bra boendemiljö
Åtgärd:
• Minska bostadsbristen (300 lgh till
bostadslösa inom tre år)
• Nya direktiv till en kommunal
utförarfunktion för uppdragsbaserat
bostadsbyggande
Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska
boendesegregationen
Åtgärd:
• Inför sociala konsekvensbedömningar som
ska föregå alla beslut som rör fysiska
investeringar
Åtgärd:
• Utveckla och intensifiera arbetet med att
blanda upplåtelseformer, bostadstyper,
arbetsplatser och servicefunktioner.
Omvandla barriärer till sammanlänkande
områden.
• Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt - Amiralsstaden och ”Bygga om
Dialogen” – Holmastaden.
AMIRALSSTADEN-HOLMASTADEN-BYGGAOMDIALOGEN
UPPRUSTNING AV
MILJONPROGRAM
PRÖVA NYA EKONOMISKA
MODELLER
SAMVERKAN
Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka
tilliten och främja goda och tillgängliga
miljöer och mötesplatser som inbjuder till
delaktighet
Åtgärd:
• Skapa fler lättillgängliga mötesplatser,
speciellt i områden med stor trångboddhet
• Stadsplanering ska bidra till att stärka
invånarnas delaktighet och inflytande.
Utveckla dialogmodeller och pröva
planeringsmetoder.
U+S
”Physical skeleton, social
muscles”
33
34
MIPIM Award
Category: Best Future Project
CULTURE CASBAH
35
1-6000/200-8000
Värdebaserad planering.
Attraktivitet.
Ny infrastruktur.
5/80
Innovationsstrukturer/kluster.
Staden – möjligheternas plats.
Jordsbruksmarken.
Koppla samman – en hel stad.
Förtätning.
Off rummet – det icke kommersiella.
Klimat frågan.
UngBo 12
Social polarisering.
Bostadsbyggandets låga nivå.
Kulturen som drivkraft.
Arbetsplatsen/näringslivets förändring.
Mötesplatser.
Allianser.
Politiskt ledarskap.
Ny infrastruktur.
Nordiska välfärdsmodellen.
Regionens flerkärnighet.
Delktighet/demokrati.
25/75
Hållbarhet.
Livsstilsförändringar.
Kultur
Experimentera.
sammanhang - S+U – bryt barriärer – bostäder – komplettera –
processer
demokrati – stråk – mötesplatser – kultur – off. investeringar – jobb
- allianser
attraktivitet – hälsa - det goda vardagslivet – människorna - nya näringslivet – skola - boende - hållbarhet – kultur - skönhet
På väg
mot en
ny berättelse.
