GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-14
Förslag till uppdragshandling gällande kartläggning av situationen för ungdomar och unga vuxna i
åldern 16-29 år med avseende på arbete och hälsa.
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Stadskansliets förslag till uppdragshandling godkänns.
SAMMANFATTNING
Kommunstyrelsen beslutade 2004-10-20 att ge stadskansliet i uppdrag att kartlägga ungdomsgruppen 1629 år med fokus på arbetsmarknad och hälsa. Stadskansliet skall utöver kartläggningen göra analyser av
insamlat material. Stadskansliet skall återkomma till kommunstyrelsen med förslag till hur arbetet med
insamling av fakta och analys skall organiseras. Stadskansliets arbete skall redovisas i en delrapport våren
2005 samt i en slutrapport hösten 2005.
Stadskansliets förslag till uppdragshandling biläggs tjänsteutlåtandet.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Finansiering sker inom ramen för de 500 tkr som kommunstyrelsen anvisat och som skall belasta
finansförvaltningen.
Bilaga
Förslag till uppdragshandling
Bilaga
Förslag till uppdragshandling gällande kartläggning och analys av ungdomar och unga vuxnas
situation avseende på arbete och hälsa.
Beställare:
Datum:
Kommunstyrelsen
Beslut i kommunstyrelsen 2004-10-20
UPPDRAG
Kommunstyrelsen beslutade 2004-10-20 att ge stadskansliet i uppdrag att kartlägga ungdomsgruppen 1629 år med fokus på arbetsmarknad och hälsa. Stadskansliet skall utöver kartläggningen göra analyser av
insamlat material. Stadskansliet skall återkomma till kommunstyrelsen med förslag till hur arbetet med
insamling av fakta och analys skall organiseras. Stadskansliets arbete skall redovisas i en delrapport våren
2005 samt i en slutrapport hösten 2005.
SYFTE OCH MÅL
Av kommunstyrelsens uppdragshandling framgår att man önskar ”sätta ungdoms-politiken på
dagordningen” och att det därför är angeläget att ungdomars situation kartläggs. Ungdomspolitiken ses
som en del i arbetet med att få en hållbar utveckling med särskilt fokus på tillväxtpolitiken.
Kommunstyrelsen konstaterar att ungdomsarbets-lösheten är relativt hög, vilket skapar sociala problem.
Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen med allt flera ungdomar och unga vuxna finns farhågor
att situationen kan förvärras. Kartläggning och analys av ungdomssituationen med bäring på områdena
hälsa och arbete skall ligga till grund för utformande av en kommunal ungdomspolitik.
BAKGRUND
Riksdagen fastställde hösten 2004 två övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Målen är att
alla ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och verklig tillgång till makt. När det gäller tillgång till
välfärd avses möjlighet till god materiell, kulturell och social levnadsstandard. Med tillgång till välfärd
avses även att ungdomar skall ha goda förutsättningar att få och behålla fysisk och psykisk hälsa. Med det
andra målet, verklig tillgång till makt, avses möjligheterna att påverka samhällsutvecklingen i stort, sina
egna liv och sin boendemiljö.
Inom ramen för den statliga ungdomspolitiken anges fyra perspektiv som är viktiga utgångspunkter vid
utformning av offentlig verksamhet riktad till ungdomar. De perspektiv som definieras är resurs-,
rättighets-, självständighets- samt mångfaldsperspektivet. Med resursperspektivet avses att samhällets
insatser för ungdomar skall syfta till att ungdomars resurser, skapande förmåga och entreprenörskap
utvecklas och tas tillvara inom den offentliga sektorn, i företagen på arbetsmarknaden, i eget företagande
och inom folkrörelserna. Rättighetsperspektivet innebär att unga skall tillförsäkras samma rätt till goda
levnadsvillkor som övriga medborgare och att de tillförsäkras rätten till ekonomisk trygghet, god hälsa
och möjlighet till utveckling. Självständighetsperspektivet innebär att de offentliga insatserna skall stödja
ungas möjlighet till självständighet och oberoende. Det gäller att uppmärksamma faktorer som minskar
ungas handlingsutrymme bland annat genom att motverka stereotypa könsroller, missbruk och förtryck,
andra former av diskriminering och brister i ekonomiska eller kunskapsmässiga resurser.
Mångfaldsperspektivet innebär att all offentlig verksamhet skall bejaka den mångfald av livsstilar och
värderingar som finns och att det i all verksamhet skall beaktas att unga utgör en mycket heterogen grupp.
Det framgår även av riksdagens beslut att den nationella ungdomspolitiken skall utformas så att
ungdomspolitiska insatser integreras inom alla politikområden som är av relevans för de ungas
levnadsvillkor och utgör inget eget politikområde. En viktig utgångspunkt i utformandet av en kommunal
ungdomspolitik blir därmed att identifiera vilka frågor som har direkt bäring på ungdomar som unik
grupp samt att identifiera hur ungdomsperspektivet kan lyftas fram och utvecklas inom den generella
välfärdspolitiken.
Begreppet hälsa inrymmer ett flertal olika faktorer. Det är inte enbart den faktiska hälsan som är
betydelsefull, utan lika viktig är individens egen upplevelse av sin hälsa. I flera rapporter uppges den
psykiska ohälsan öka bland ungdomsgrupperna och allt fler unga upplever en ökad stress och oro.
Flickor/kvinnors och pojkar/mäns sätt att agera och reagera skiljer sig ofta, varför det är angeläget att
uppmärksamma och beskriva ungas hälsa ur ett genusperspektiv, men också utifrån ett etniskt perspektiv,
då det kan antas att vissa grupper är mera utsatta än andra. Inom ramen för hälsoperspektivet är det
viktigt att fokusera på de ungas fysiska och psykiska hälsa.
Tillgång till arbete och därmed möjligheten till egen försörjning utgör en viktig förutsättning i ungdomars
väg till ett självständigt liv. Strukturella förändringar på arbetsmarknaden, höjd utbildningsnivå, längre tid
i utbildning och en senare familjeetablering är samliga faktorer som påverkar ungdomarnas möjlighet till
etablering i arbetslivet. Vissa grupper hamnar ovillkorligen utanför, vilket även tydliggjorts i regeringens
utredning Unga utanför. Av utredningen framgår även vilka faktorer som utgör riskfaktorer för
utanförskap. Lika viktigt som att fokusera på riskfaktorer är också att identifiera faktorer som utgör
framgångsfaktorer i ungas etablering på arbetsmarknaden.
GENOMFÖRANDE
Uppdraget förutsätter ett sektorsövergripande och projektinriktat arbetssätt som innebär att flera
kompetenser inom stadskansliet behöver samverka i såväl kartläggningsarbetet som i analysarbetet.
Stadskansliet har tillsatt en projektgrupp med kompetens inom områdena arbetsmarknad, folkhälsa,
individ och familjeomsorg, utbildning, invandrare /flykting som gemensamt utifrån sina sakområden
kommer att bearbeta aktuell statistik. Projektgruppens uppdrag är att identifiera, kartlägga och analysera
variabler med bäring på uppdraget samt att identifiera områden som kräver fördjupade studier och forskningsinsatser. Deltagarna i gruppen ansvarar för framtagande av statistik och annat underlag inom
respektive område. Arbetet samordnas inom arbetsgruppen för utbildningsfrågor.
Projektgruppen kan uppdra åt arbetsgrupper eller enskilda personer att delta i kartläggnings- och
analysarbetet. Gruppen beslutar även om deluppdrag som skall läggas ut på exempelvis universitet,
högskola eller statistisk bearbetning av SCB eller annan myndighet, dvs köpta tjänster. Arbetet kommer
även att följas av representanter från Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet samt en
representant från CEFOS, Centrum för forskning om offentlig sektor, Göteborgs universitet.
KARTLÄGGNING – STEG 1
De områden som skall belysas inom ramen för uppdraget har varit och är föremål för kartläggningar och
studier av flera myndigheter och organisationer och belyses från olika utgångspunkter. Flera av de
slutsatser som lyfts fram i forskning om ungas situation är av generell karaktär och kan säkerligen
appliceras även på Göteborg. Det finns också ett antal studier som genomförts i Göteborg, bland annat
inom ramen för storstadssatsningen och inom Västra Götalandsregionen där ungdomars situation kan
identifieras i ett kommunperspektiv. Inom ramen för uppdraget kommer en genomgång att göras av
befintliga forskningsrapporter för att identifiera trender och tendenser som kan generaliseras till ett
Göteborgsperspektiv. Inom ramen för kartläggningsarbetet kommer även att identifieras områden där det
saknas kunskap och där fördjupade studier är angelägna att genomföra.
Målgrupp
Den åldersgrupp som skall studeras bedöms ha olika förutsättningar, varför målgruppen kommer att
indelas i tre åldersgrupper. De åldersgrupper som valts är ungdomar 16-19 år, 20–24 år samt unga vuxna
25-29 år. Indelningen baseras bland annat på att de yngsta nästan samtliga går i gymnasieskolan och
sällan har eget boende. I den andra gruppen 20 -24 år påbörjas etableringen på arbetsmarknaden
alternativt fortsatta studier. Den tredje gruppen är unga vuxna mellan 25 och 29 år som utöver etablering
på arbetsmarknaden även påbörjar familjebildning. De bakgrundsvariabler som kommer att användas i
kartläggning och analysarbete är ålder, kön, civilstånd, utbildningsbakgrund, bostadsstadsdel samt etnisk
bakgrund.
Perspektiv hälsa
Folkhälsouppdraget ingår som en del i stadsdelsförvaltningarnas ordinarie arbete och delas oftast in i fyra
delområden, strategiskt arbete, tvärsektoriell samverkan, utbildning, information, marknadsföring samt
hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folk-hälsoarbetet skall ha ett främjande och förebyggande
perspektiv. Hälsobegreppet är dock vittomfattande och det finns därför en mängd indikatorer som skulle
kunna studeras för att beskriva hälsan och de faktorer som påverkar hälsan i den aktuella målgruppen. En
avgränsning av kartläggningen är därför nödvändig. Utöver en läges-beskrivning av ungas fysiska och
psykiska hälsa kommer hälsa att belysas utifrån arbetsmarknadsrelaterade indikatorer.
Perspektiv arbete
De områden som kommer att kartläggas och analyseras inom ramen för denna studie är trender och
tendenser vad gäller ungas inträde och etablering på arbetsmarknaden samt hur sysselsättningsmönster,
förvärvsintensitet och arbetslöshet ser ut för de olika mål-grupperna. Ett angeläget område att belysa är
även mönster och villkor vad gäller de ungas möjlighet till egen försörjning. Kartläggningen kommer
även att omfatta en fördjupad studie av aktuell sysselsättning bland ungdomar mellan 16 och19 år vilka
avbrutit eller inte påbörjat gymnasiestudier.
ANALYS – STEG 2
Den kartläggning som görs under steg 2 kommer att analyseras under hösten. Några frågeställningar som
kommer att belysas är exempelvis hur det sociala försäkrings-systemet används av och fungerar för
ungdomar som studerar eller ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Vilka hinder och möjligheter
kan identifieras i de ungas väg till etablering i arbetslivet?
FINANSIERING
Finansiering av uppdraget sker inom ramen för de 500 tkr som kommunstyrelsen anvisat och som skall
belasta finansförvaltningen.
TIDPLAN
En första delrapport redovisas i kommunstyrelsen i juni 2005 och en slutrapport med analys av insamlat
material redovisas i december 2005.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Gruppen för utbildningsfrågor
Lill Backlund
Anne Söderberg
Göteborg den 23 mars 2005
Yrkande (m) (fp) (kd)
Omr 1:8, Kommunstyrelsen 2005-03-30
Förslag till uppdragshandling gällande kartläggning av situationen för ungdomar och unga vuxna i
åldern 16-29 år med avseende på arbete och hälsa.
Redan när Stadskansliet fick uppdraget, genom kompletterande budgetbeslut 2004, tog vi aktivt ställning
mot förslaget. Vi ansåg då som nu att den politik som är nödvändig för unga människor handlar om bra
utbildning eller möjlighet till ett riktigt jobb.
Stadskansliet har nu återkommit till kommunstyrelsen för att få uppdragshandlingen godkänd. Mot
bakgrund av att kartläggning av 16-29 åringars arbete och hälsa inte leder till att minska arbetslösheten
ställer vi oss inte heller bakom uppdragshandlingen.
Kartläggning minskar inte arbetslösheten!
Frågan om ungdomspolitik utgår från regeringens ungdomspolitiska proposition ”Makt att bestämma rätt till välfärd”. Den politiska inriktningen på propositionen leder till att mängder med tillfälliga projekt
får statlig finansiering. Men när pengarna är slut dör också engagemanget. Det är inte mångordiga
åtgärdsprogram som behövs, utan konkreta beslut för förändring. Tyvärr leder den politiken till att göra
många av landets ungdomar till kugghjul i en bidragskarusell.
Statistiken för januari visar att ca 2 500 i åldern 18-24 år är arbetslösa och ca 16 000 totalt i kommunen.
Lägg till uppgifterna om att långtidsarbetslösheten bland unga, under 25, kommer att vara fortsatt hög
under överskådlig tid. För två år sedan var 549 ungdomar långtidsarbetslösa året därefter minskade antalet
till 180. Ökningstakten för ungdomsarbetslösheten har tillfälligt hejdats. Men det är inte främst genom
fasta jobb, utan det rör sig framför allt om olika insatser som praktik eller utbildning. Så länge inte fler
fasta jobb skapas kommer ungdomsarbetslösheten att vara ett fortsatt problem.
Sett i ljuset av att Göteborg i mars 2004 utsågs till årets tillväxtkommun är arbetet för att minska
ungdomsarbetslösheten en dyster läsning.
Människor över 20 är vuxna - inte ungdomar!
Vår utgångspunkt är att man inte skall dela in medborgarna i olika politikområden. Självfallet är
ungdomsarbetslösheten prioriterad och ska behandlas därefter, men det ska handla om särskilda
satsningar för att skapa arbete. Det är inte vår uppfattning att Göteborgs arbetslösa ungdomar behöver
en särskild ungdomspolitik, utan fler riktiga jobb.
Den rådande uppfattningen att man inte är vuxen förrän vid 30 år är ett allvarligt bekymmer. Att betrakta
vuxna människor som ungdomar är demoraliserande samtidigt som det kan uppfattas kränkande och ses
som en omyndigförklaring. Visserligen bor många ungdomar hemma länge, i vart fall ofta under
gymnasietiden, men det är absolut nödvändigt att börja se och behandla människor mellan 20 – 29 år som
vuxna.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunstyrelsen föreslås besluta;
att avslå Stadskansliets förslag
