Lycka eller välfärd?

LT
NEL
O
I
T
RNA
INTE
fattigdomslinjen de fattiga i medeltal
befinner sig eller om konsumtionen eller
inkomsterna är jämnt eller ojämnt
fördelade i ett land. Vilket enskilt mått
som är bäst beror naturligtvis på frågeställningen.
Index
Flera olika index har konstruerats för att
sammanfatta ett antal olika aspekter av
fattigdom i ett enskilt mått. Exempel på
sådana index är;
• Human Development Index (HDI)
• Gender Empowerment Measure
(GEM)
• Gender related Developement Index
(GDI)
• Human poverty index (HPI)
Måtten finns ibland i olika varianter,
ett för OECD-länder och ett annat för
utvecklingsländer. De flesta indexen försöker mäta en kombination av ett långt
friskt liv, kunskaper och ekonomiskt
välstånd. I OECD-länderna inkluderas
också arbetslöshet. ”Gendermåtten”
mäts separat för män och kvinnor. För-
delen med indexen är att utvecklingen
beskrivs med ett enda mått, nackdelen
att man inte ser vad som hänt när måttten förändras och att man inte utan
närmare beskrivning genomskådar vilka
komponenter som ingår. Länder rangordnas enligt dessa index, men det är
naturligtvis inte så att man direkt kan
säga att ett land som har lägre värde på
ett visst index är fattigare. Små skillnader kan ofta bero på datakvalitet eller på
vad man valt att inkludera och/eller hur
man vägt samman de olika beståndsdelarna
Det finns också olika typer av subjektiva mått på fattigdom. Man kan exempelvis fråga urvalspersoner om hur de
uppfattar sin egen situation. Generellt
kan sägas att människor har en tendens
att beskriva sin situation i förhållande till
sin närmaste omgivning. Den rikaste i
byn anser sig ofta inte vara fattig även
om han är det med ekonomiska mått
enligt rikets kriterium.
De ekonomiska måtten kompletteras
allt oftare med kvalitativa mått för att
man ska få bättre kunskap om vad som
Källa
På www.worldbank.org finns information
om vilka länder som skrivit PRSP, innehållet i dessa, metodfrågor m.m.
Se även www.imf.org/external/np/cm/1999/
092799.HTM
Välfärd 2004:1, Vogel & Wolf: Sverige i
täten. Index för internationella välfärdsjämförelser.
Välfärd 2004:3, Davidsson: Femton procent fattiga inom EU15.
orsakar fattigdomen. Världsbanken
stödjer en form av Participatory Poverty
Analysis (PPA) som till skillnad från
vanliga urvalsundersökningar använder
öppna frågor till systematiskt utvalda
enskilda personer som förmodas vara
fattiga, till hjälporganisationer, offentliga
företrädare, grupper av personer såsom
fokusgrupper eller intressegrupper.
Nackdelen med metoden är att den
ställer mycket höga krav på intervjuaren,
fördelen är att man kan få information
som är omöjlig att få via en vanlig urvalsundersökning.

Lycka eller välfärd?
Många forskare världen över arbetar
med att utveckla mått på välfärd. De
flesta utgår från faktiska levnadsomständigheter, med mer eller mindre
tonvikt på ekonomi. Andra söker mäta
människors lycka och tillfredsställelse
med livet.
Av Elisabeth Landgren Möller
I
utvecklade länder är det mest
välkända välfärdsmåtten de som
utvecklats i en sociologisk tradition
och där man utgår från ett antal objektiva mått på olika aspekter på välfärd.
Man söker ta reda på hur det faktiskt
är ställt med hälsa, inkomster, boende
m.m. I samma tradition ingår välfärdsmåttens motsats, fattigdomsmåtten.
I en annan tradition utgår man från
hur människor känner sig, hur de själva
12
tycker att de har det – hur lyckliga de är
om man så vill. Här talar vi om subjektiva mått. Ett exempel är ”Happy Life
Expectancy” ett av de index som Välfärd
presenterade i nummer :.
En tredje tradition hör hemma i
nationalekonomin. Där utgår man från
bruttonationalprodukten per capita och
kompletterar den på olika sätt. Man
lägger till objektiva välfärdsmått (t.ex.
hälsa) eller subjektiva ”lyckomått”. Financial Times (..) rapporterar
om en gryende ”Happiness economics”.
De tre traditionerna närmar sig varandra och blir alltmer lika. BNP/capita
ingår för det mesta. Utgångspunkten i
samtliga fall är att BNP/capita inte är
tillfyllest för att mäta välfärd. ”Länken
mellan inkomst och lycka har brutits”
som man utrycker det i Financial Times.
Vad är lycka?
Nyligen ägnade Time Magazine ett
helt nummer åt lycka och mätningar av
lycka, både på individuell och nationell
nivå. Ett genomsgående tema är att så
snart våra materiella grundbehov är tillfredställda betyder en inkomsthöjning
ganska lite för att öka tillfredställelsen
med livet. Flera forskare har till och med
försökt fastlägga en gräns utöver vilken
ytterligare inkomster inte gör något till
eller från för lyckan. Ruut Veenhoven
vid Erasmus Universitetet i Rotterdam
finner denna vid omkring   kronor om året, Edward Diener, Universitetet i Illonois talar om   kronor
per år. Men egentligen, säger han, är det
mer fråga om att ha det som alla andra
– att göra som Svenssons gör. De flesta
människor bedömer sin position i jämförelse med andras. I länder med hög
Välfärd Nr 1 2005
Nationernas mått av lycka
Välfärd Nr 1 2005
Genomsnittlig lycka i ett urval länder, 1990–2000
�������
�����
�������
������
������
�������������
�������
�������
�����������
�����
���
����������
��������������
�����������
��������
���������
�������
���������
���������
������
��������
�������
���������
����������
�������
����
������������
��������
�����
�������
����
����
�����
��������
����������
������
�������
���������
�������
������
��������
�������
������
�������
�������
��������
��������
��������
���������
��������
��������
�������
��������
��������
�
Enligt World Database of Happiness är
man lyckligast i Danmark, Schweiz och
Malta. I de tre länderna
sätter man i genomsnitt
åtta på den tio-gradiga
skalan över lycka.
Lästips
Diener and Seligman: Beyond
Money – Towards an economy of Wellbeing. American
Psychological Society Journals
vol. 5 nr 1, 2004.
Time Magazin Jan 17 2005.
Se fler lästips på nästa sida.

Genom att fråga människor hur bra de
tycker att livet är i det stora hela har ett
stort antal länder rangordnats efter lycka.
Människor i  länder har fått svara på
frågan om hur nöjda eller missnöjda de
är med sitt liv i stort. Genom att ange
ett tal mellan  och  får de värdera
sina liv. Resultaten återfinns i databasen
”World Database of Happiness” som
handhas av professor Ruut Veenhoven
vid Erasmus universitet i Rotterdam.
Uppgifterna har samlats in under en tioårsperiod –.
Nationernas medellycka samvarierar
positivt med hälsa visar det sig. Störst
lycka fanns i länder med hög materiell
standard, politisk frihet, social jämlikhet
och tillgång till kunskap.

Lyckan finns i Danmark

grad av jämlikhet, som de skandinaviska
tenderar tillfredställelsen med livet därför vara högre än i ojämlika länder som
USA. Å andra sidan säger Robert MacCulloch vid London Busineses School,
är fattiga amerikaner lyckligare än fattiga européer. Amerikanerna tror att de
en dag kan bli rika medan européen ser
oöverkomliga hinder. ”Den amerikanska
drömmen behöver inte vara realistisk,
det är tron som är viktig” tycker MacCulloch. Just människors förväntningar
inför framtiden betonar andra som de
viktigaste. I de rika länderna har levnadsförhållanden förbättrats så mycket
och så hastigt att framtida språng inte
förefaller troliga. Och det gör oss benägna menar Carol Graham, Brookings
Institutions Washington, att betona det
negativa i livet.
Men huvudlinjen i forskning om
lycka är ändå att finna vad som befrämjar lycka. Om det inte är pengar –
vad är det då? Martin Seligman, en av de
mest inflytelserika forskarna på området
finner tre huvudsakliga komponenter i
lycka: Nöje, Engagemang och Mening
med livet. Av dessa betyder nöje minst
säger han. Värdet av kontakter med
andra människor går också som en röd
tråd genom all lyckoforskning, starka
band med familj och vänner hör till det
viktigast i livet. Mot den bakgrunden är
det inte förvånande att Edward Diener
finner att de två slags händelser i livet
som på ett särskilt genomgripande sätt
får oss att bli olyckliga är förlusten av
make eller maka och att förlora jobbet.
Samma linje är flera forskare inne på.
Ämnet lycka är i högsta grad aktuellt.
�
�
�
�
�
�
�
�
Källa: World Database of Happiness, Rank Report 2004/1c. http://www2.eur.nl/fsw/
research/happiness/
13
Lästips och referenser:
Artiklar i Välfärd numren 2004:1, 2, 3 och 4.
Veenhoven,Ruut: Happy Life Expectancy. Social indicators research
vol. 39, 1-58. London: Kluwer Academic Publishers, 1996.
Sen, Amartya and Sudhir, Anand: Concepts of Human Development and
poverty: A Multidimensional Perspective. Human Development Report
1997.
Dowrick, S, Dunlop, Y och Quiggin, J: Social Indicators and True Comparisons
of Living Standards. Australian National University, 2001.
Berger Schmidt, R: Unterschiede in den Lebenbedingungen innerhalb
der Europäischen Union kaum verringert. ISI nr 27 ZUMA, 2002.
Hagén, Hans-Olof: Att jämföra länders välfärd kapitel i Perspektiv på
välfärden . Rapport nr 106 i serien levnadsförhållanden. SCB, 2004.
Diener och Seligman: Beyond Money – Towards an economy of Wellbeing
Time Magazin. Jan 17 2005.
Referenslistan publiceras endast på denna webbplats och inte i den tryckta tidskriften.