A
B
C
D
E
Utredning och upphandling
Tjänsteutlåtande
Kungsholmens
stadsdelsförvaltning
sid 1 (4) 2002-01-07
Dnr 530 012 02
Handläggare: Eva Kohl
Tfn: 508 08 033
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Rapport läkemedelsgenomgångar
Förslag till beslut
1.
Stadsdelsnämnden lägger rapporten till handlingarna.
Göran Månsson
Stadsdelsdirektör
Eva Kohl
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Box 49039, 100 28 Stockholm, Besöksadress: S:t Eriksgatan 47 A
Tfn: 508 08 000, Fax: 508 08 060
ABCDE
Dnr 530 012 02 sid 2 (4)
Sammanfattning
Läkemedelsgenomgångar har utförts på två enheter en på Kungsholmensoch en på Norrmalms stadsdelsförvaltning. Det är totalt 70 vårdtagare som
ingått i projektet samt lika många i en kontrollgrupp. Resultaten av dessa
genomgångar är enligt följande.
Det är vanligt att äldre är ordinerade läkemedel utan indikation.
Varannan vårdtagare har ett vid behovs läkemedel som inte används.
Varje vårdtagare har i snitt 3 stycken läkemedelsrelaterade problem.
Det råder ett statistiskt samband mellan antal läkemedel och antal
läkemedelsrelaterade problem. Genom läkemedelsgenomgångarna
minskade antalet läkemedel per person. Antalet vårdtagare som var
ordinerade ”tre eller fler psykofarmaka” minskade. Läkemdelskostnaden
minskade med 1200 kronor per vårdtagare och år. Genom enkäten
framkom också en kompetenshöjning hos personalen genom de nyvunna
kunskaperna användes det i det övriga vardagliga vårdarbetet.
Av dessa resultat är det angeläget att läkemedelsgenomgångar enligt denna
metod får permanentas. För att det ska bli möjligt krävs dels lokalt avtal
mellan apotek och landsting men också tid från landstingets läkare och
kommunen personal dvs sjuksköterska och vårdpersonal.
Ärendets beredning
Detta ärende har beretts inom Utredning och Upphandling
Bakgrund
Att använda läkemedel är vanligt bland äldre. Personer över 75 år svarar
idag för en stor del av den totala läkemedelsförbrukningen. Cirka 10 – 25
procent av sjukhusinläggningar av personer över 65 år orsakas av
läkemedelsrelaterad sjuklighet. Förutom lidande för den enskilda personen
orsakar detta stora kostnader för samhället.
Hösten 1998 inkom ett uppdrag från Kommunfullmäktige att hitta en
metod för läkemdelsgenomgångar där landsting, kommun och apotek
samarbetar.
ABCDE
Dnr 530 012 02 sid 3 (4)
Ett projekt startade hösten 2000 på initiativ av medicinskt ansvarig
sjuksköterska. En projektgrupp bildades med representanter från
husläkare, mas och apotekare.
Syftet var att kartlägga, och i de fall det var möjligt, höja
läkemedelsanvändningens kvalitet. Arbetssättet skulle vara
läkemedelsgenomgångar som har använts i Socialstyrelsens
sjukhemsstudier, dvs vårdlagsmodell bestående av läkare, sjuksköterska,
närmast vårdande personal samt apotekare.
Förvaltningens synpunkter
Under mars-augusti 2001 genomfördes läkemedelsgenomgångar på 70
vårdtagare på två särskilda boenden, Trossen på Kungsholmen och
Magnoliagården på Norrmalm. För varje vårdtagare i försöksgruppen har
en läkemedelsgenomgång och en uppföljning genomförts. Resultaten har
jämförts med en kontrollgrupp på lika många vårdtagare. Projektet har
bekostats av Norra Stockholms Läkemedelskommitté och NSSOs
hälsoplanerare.
Resultatet kommer att beskrivas i en separat rapport från Apoteket AB.
Huvudsyftet med detta projekt är att undersöka om
läkemedelsgenomgångar kan förbättra kvaliteten på
läkemedelsanvändningen hos äldre på särskilda boenden.
Övriga syften var att finna en arbetsform mellan Landstinget, Kommunen
och Apoteket AB, att undersöka om läkemdelskostnaden per vårdtagare
kan minskas genom denna typ av intervention samt att öka kompetensen
hos personalen som arbetar med äldre.
Dokumentationen av läkemedelsbehandlingen gjordes i dataprogrammet
Monitor. Monitor söker efter olika kvalitetsindikatorer i
läkemedelsbehandlingen..
Resultat
Antalet läkemedel (regelbunden användning + vid behov) minskade i
försöksgruppen från 9,7 till 8,2 läkemedel/person medan kontrollgruppens
läkemedelsantal var tämligen oförändrat eller tenderade att öka (9,9 till
10,2 läkemedel/person).
ABCDE
Dnr 530 012 02 sid 4 (4)
De läkemedel som minskade mest i försöksgruppen var olika
psykofarmaka och loop-diuretika ett speciellt vätskedrivande läkemedel
beroende på att dessa ofta saknade indikation.
Totalt identifierades 198 problem hos 62 av 70 vårdtagare i
försöksgruppen. Varje vårdtagare hade således i snitt över tre
läkemedelsrelaterade problem. De två vanligast förekommande problemen
var ”läkemedel utan eller med oklar indikation” och ”vid behovs
medicinering som ej används”. De flesta av läkemedlen med dessa
problem sattes ut med resultatet ”oförändrat”. Av 198 åtgärdade problem
har endast 12 gjort att vårdtagaren mått sämre. I 36 fall har vårdtagaren
mått bättre. Övriga är oförändrat tillstånd.
Läkemedelskostnaden har minskat i försöksgruppen. Jämfört med
kontrollgruppen motsvarar det en nettobesparing på drygt 1200 kronor per
år och vårdtagare.
Projektet innehöll endast en uppföljning förutom själva
läkemedelsgenomgången. Ytterligare positiva resultat skulle med säkerhet
följa om uppföljningen upprepades och fanns med kontinuerligt i
läkemedelsbehandlingen.
För att ta reda på personalens synpunkter på arbetsmetoden gjordes en
enkät till berörda yrkeskategorier som deltagit i läkemdelsgenomgångarna.
Av frågorna var det svårt att fram kompetensutveckling, men indirekt kan
man säga att de nyvunna kunskaperna användes i det övriga vardagliga
arbetet. I förlängningen kommer dettta läkemdelsanvändaren till godo i
form av att vårdpersonalen bättre kan observera och identifiera
läkemedelsrelaterade problem såsom exempelvis balanssvårigheter,
förvirring, svårigheter att svälja mm.
