Matsmältningsorganen Mikroskopering I
Matsmältningskörtlarna och magsäcken /HH, IV/NB
Mikroskoperingens gång:
Preparaten mikroskoperas enligt kompendiet
Befintliga kunskaper byggs på med hjälp av läroboken, diskussioner med dem som sitter närmast och läraren. Vi
koncentrerar oss på de frågor som mikroskoperingen ger upphov till
Preparaten enligt grupp:
I. Spottkörtlarna och bukspottskörteln
Preparat 51: Öronspottkörtel
Preparat 52: Underkäksspottkörteln
Preparat 53: Undertungsspottkörteln
Preparat 54: Bukspottskörteln
II. Levern och gallblåsan
Preparat 1: Lever
Preparat 92: Faste-, normal och fettlever
Preparat 55: Gallblåsa
III. Magsäcken
Preparat B: Magsäckens fundusdel
Preparat 46: Magsäckens pylorusdel
Litteraturhänvisningar: RP6u = Ross & Pawlina: Histology. A Text and Atlas, 2010
I Spottkörtlarna och bukspottskörteln
Preparat 51: Öronspottkörteln (glandula parotis)
(RP6u. s 550-1; bild 16.27a s 553; plate 52 s 564-5)
Beskrivning av prepartet: HE-färgning. I preparatet finns en bit av körteln. Uppdelningen i körtellober ses som
körtelstrukturer som skiljs åt av bindväv – här finns också mellanrum som uppstått vid preparatframställningen;
artefakta.
Obs! Detta preparat ger en bra bild av den allmänna körtelstrukturen men ger inte en så bra bild av serösa körtelceller,
för cellens spets är oftast ljus och visar inte proteininnehållande (eosinofila) sekretionsgranula, som borde ses.
Mikroskopering: Betrakta preparatet med liten förstoring: sök ett bra och jämnt färgat område.
Gå över till mellersta förstoringen: Iaktta hur cellerna är organiserade: Vilken form har cellerna och vilka strukturer
bildar de? Vidare: Hur färgas cellerna? Vilken form har körtelcellernas kärnor och hur är de belägna i cellen? Använd
emellanåt största förstoringen för att se detaljer!
Körtelgångar ser du här och där med mellersta förstoringen. Hur skiljer du en körtelgång från körtelvävnad? Eller från
ett blodkärl? Försök identifiera körtelgångar!
Bonusuppgift: Myoepiteliala celler hör ihop med denna körtel. Var borde du se sådan celler. Sök!
Preparat 52: Underkäksspottkörteln (glandula submandibularis)
(RP6u s551; bild 16.27b s553; plate 51 s562-3)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning. En del av körteln. Loberna har igen delvis lossnat från varandra vid
bindvävsväggarna. En del av körteln är helt serös, en del är av blandtyp.
I detta preparat urskiljs sekretionsgranula i spetsen av serösa körtelceller tydligt som eosinofila till skillnad från
basofilin i granulära endoplasmatiska retiklet vid basen av cellen. Detta preparat är värt att ritas.
Mikroskopering: Granska igen preparatet med liten förstoring. Märk att det finns mycket mera körtelgångar i detta
preparat än i det förra. Med liten förstoring märker du att i en del av körteln finns helt serösa körtelstrukturer (de delar
som färgar sig jämnt) och i en del finns blandkörtlar (cytoplasmat i de mukösa cellerna är här helt ljust)
Obs! En del av de ljusa cellerna är fettceller.
Välj en serös körteldel och granska den med mellersta förstoringen. Undersök körtelacinusarnas allmänna uppbyggnad,
körtelcellernas form och färgning. Urskiljer du sekretionsgranula? Använd vid behov största förstoringen för detaljer.
Sök igen med minsta förstoring ett område som innehåller blandkörtlar. Granska dem på samma sätt!
Intercalated duct, striated duct och intra/interlobular duct är termer som används om gångarna. Identifiera olika gångar i
preparatet!
Preparat 53: Undertungsspottkörtel (glandula sublingualis)
(RP6u bild 16.27c s553; plate 523 s566-7)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning. Åter lobulär uppbyggnad – bindväv med blodkärl emellan. Bra preparat för att
visa blandkörtel med övervägande mukösa celler – typiska demilune-strukturer bildade av serösa körtelceller syns
tydligt omkring de mukösa cellerna som är nästa ofärgade Finstrukturen i cellerna är inte lika bra som i föregående
preparat.
Mikroskopering: Välj några områden som ser intressanta ut och granska de olika celltypernas läge i körtelstrukturen.
Preparat 54: Bukspottskörteln (pancreas) (RP6u s647-654: bilder 18.20-23 s648-651; plate 68 s662-3)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning. Bukspottskörteln består till största delen av små lobuli, som i preparatet lätt
lossnar från varandra – sprickorna är alltså artefakter. Färgningen varierar litet i de olika delarna. Också mägden av
sekrationsgranula i cellerna varierar. Det är därför viktigt att välja ett bra område för närmare granskning.
Mikroskopering: Redan vid en översikt urskiljer du öarna av endokrina celler; Langerhans öar. Välj ett område som bra
demonstrerar exokrina bukspottskörtelns struktur och granska detta närmare (med mellersta förstoring)
Observera igen acinusstrukturen – är dessa acini större än i spottkörteln? Kan du urskilja sekretionsgranula i spetsen av
körtelcellerna? Vad innehåller de? Körtelcellernas basala delar färgar sig basofilt – vad beror det på?
Bukspottskörteln utförsgångar syns inte så bra som i de föregående preparaten. Försök ändå hitta en acinus som har en
utförsgång!
II Levern och gallblåsan
Preparat 1/1a: Lever
(RP6u s628-641, bilder 18.4, .11 och .14; plate 65-66 s656-659)
Beskrivning av preparatet: Järn-hemotoxylinfärgning. Färgningen är inte så tydlig, men kärnorna och körtelstrukturen
syns. Levercellens cellorganeller kan inte ses, men kan inte ses just med någon annan färgning heller (jfr med bilderna i
boken)
Mikroskopering: Vid en allmän översikt ser du stora blodkärl och bindväv i samband med dem – i dem kan ofta ses
samma triadarrangemang som i en lobulus. Försök identifiera dessa strukturer!
Sök en centralven (central vein, gren av vena hepatica) – omkring dem ser du leverceller stjärnformigt arrangerade. Sök
detaljer med största förstoring (t.ex. hurudan vägg centralvenen har)
Sök också en portaltriad och identifiera strukturerna i den! Kan du följa en sinusoid från en triad till centralvenen? I
sinusoidväggen finns celler – hurudana är de; kan man på ljusmikroskopisk nivå urskilja olika celltyper ?
Preparat 92: Lever under fasta, normal lever och fettlever
Beskrivning av preparatet: Preparatet innehåller tre snitt: lever under fasta (specialfärgning, dålig struktur), normal
lever (HE-färgning) och fettlever (HE-färgning, levercellerna innehåller mycket fett)
Obs! Det lönar sig inte att titta på fastelevern
Mikroskopering:
Granska först med minsta och sedan större förstoring den normala levern och jämför den sedan med fettlevern. Hittar du
strukturerna från preparat 1 i båda? Liknar levercellerna varandra i dessa preparat?
Preparat 55: Gallblåsa
(RP6u s643-6; plate 67 s660-1)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning. Tvärsnitt genom en hel gallblåsa. Den typiska slemhinnan och de övriga
lagren i väggen syns bra.
Mikroskopering: Med liten förstoring urskiljs slemhinnan, som är kraftigt veckad. I en del preparat kan det finnas
tvärsnitt som kan se ut som rör eller cystor. Granska epitelet med större förstoring. Hur klassar du detta epitel? Vilken
är dess funktion?
I gallblåseväggen finns kraftig glatt muskulatur – undersök den i tvär- och längdsnitt och identifiera särdragen i glatt
muskulatur!
III Magsäck
Preparat B (=45): Magsäck, fundus
(Rp6u s574-585; plate 57 s612-3)
Beskrivning av preparatet: He-färgning. Preparatet består av en bit slemhinna från magsäckens fundus/corpusdel. Med
finns också glatt muskulatur från magsäcksväggen – den har ofta rivits bort från slemhinnan. Grundstrukturerna i
magkörtlarna syns tydligt.
Mikroskopering: Undersök preparatets allmänna uppbyggnad och speciellt slemhinnan med liten förstoring.Du ska hitta
ett område där magkörtlarna är raka ända ned till muscularis mucosae (=ett snitt som är i rät vinkel mot slemhinneytan).
I ett sådant område kan du bäst undersöka de olika delarana av körtlarna. Om snittet går snett syns tvärsnitt av
körtelgångar.
Identifiera först de olika delarna av en körtel: krypta (pit), isthmus, hals (neck) och bas (base). Undersök körtelgångens
förhållande till muscularis mucosae och lamina propria (vilka celler kan du identifiera i lamina propria?)
Identifiera: ytceller (surface lining cells – vilka egenskaper?), parietalceller (vilka egenskaper?) och huvudceller (vilka
egenskaper?). Slemutsöndrande halsceller (mucous neck cells) kan inte tydligt urskiljas i denna färgning.
De syrautsöndrande cellerna är stora, med en rund kärna ganska i mitten och kraftigt eosinofilt cytoplasma. Typiskt för
proteinutsöndrande celler är: rund kärna, basala cytoplasmat är basofilt (RER) och det apikala ljust eller eosinofilt
(sekretionsgranula)
Bonusuppgift: Sök neuroendokrina celler i körtlarnas basala del. De finns mest vid basen av körtelgången (där det finns
mest huvudceller), mellan de egentliga körtelcellerna och basalmembranen. Deras cytoplasma färgar sig inte och de ses
därför som små klara celler i körtelbyggnadens periferi
Preparat 46: Magsäck, pylorus (RP6u s583-4; plate 58 s614-5)
Beskrivning av preparatet: Slemfärgning, där slemmet syns klarrött. En bit av antrumväggen, där man kan se
körtelstrukturer om är enklare till sin byggnad än i föregående preparat.
Mikroskopering: Detta preparats uppgift är att visa att körtlarna i en del av magsäcken inte liknar de föregående, utan är
enklare uppbyggda.
Också inom detta område kan du hitta endokrina celler (gastrinutsöndring!)
Matsmältningsorganen/ Mikroskopering II
Matsmältningskanalen och munnen /HH, IV/NB
Mikroskoperingens gång:
Preparaten mikroskoperas enligt kompendiet
Befintliga kunskaper byggs på med hjälp av läroboken, diskussioner med dem som sitter närmast och läraren. Vi
koncentrerar oss på de frågor som mikroskoperingen ger upphov till
Preparaten enligt grupp:
I..Munnens epitel och matstrupen
Preparat 36: Trådpapiller
Preparat 37: Vallpapill
Preparat 42: Gommens slemhinna
Preparat 44: Matstrupen
II. Tanden
III. Tarmens delar
Preparat 39: Urkalkad tand ( )
Preparat 4: Tunntarm (jejunum)
Preparat 41: Tandanlag i underkäken
Preparat 47: Tolvfingertarm (duodenum)
hos foster
Preparat 49: Tjocktarm
Preparat: 50: Blindtarmsbihang
Litteraturhänvisningar: RP6u = Ross & Pawlina: Histology. A Text and Atlas, 2010
I Munepitel och matstrupe
Preparat 36: Trådpapiller, tunga (RP6u s529-530; plate 49a s558-9)
Beskrivning av preparatet: Preparatet är ett järn-hematoxylinfärgat snitt av tungan. I preparatet är epitelet grått och
keratinet på papillernas yta gult. I ett bra färgat preparat är kollagenet i bindväven rödaktigt och tungans muskelcellers
cytoplasma gulaktigt. Naturligt nog är bara en del av papillerna snittade på ett representativt sätt, största delen av dem
bara tangentiellt. Ett ostädat intryck ges av tvärsnitten av de långa papilltrådarna som ses ovanför den enhetliga
epitelytan.
Mikroskopering: Betrakta epitelets ytstrukturer med liten och medelstor förstoring: var finns det keratin på ytan, var
inte? Vilken betydelse har keratinet på dessa ställen? Undersök förhållandet mellan epitel och bindväv: tränger
bindväven in i papillerna eller är de bara bildade av epitel? Vilken är bindvävens betydelse för epitelet?
Den tvärstrimmiga muskulaturen i preparatet förtjänar också att uppmärksammas: Muskelfiberknippena som går åt
olika håll inne i tungan är snittade i längd- och tvärsnitt. I längdsnittade muskelfibrer kan du se tvärstrimmigheten redan
med mellersta förstoringen, verkligt tydligt med största förstoringen.
Preparat 37: Vallgravspapill, tunga (Rp6u s529-530; bild 16.4c s530)
Beskrivning av preparatet: Järn-hematoxylinfärgat snitt av tunga. Vävnadskomponenterna färgas likadant som i
föregående preparat: epitelet grått, kollagenet rödaktigt, keratin (och protein i allmänhet) gult. Av ytformationerna på
tungan finns en del trådpapiller och åtminstone en tydlig vallgravspapill i preparatet.
Med liten förstoring hittar man lätt vallgravspapillen. Granska dess särskilda kännetecken med mellersta förstoringen.
Ytepitelet: är epitelet på ovansidan keratiniserat? Ser du något speciellt i epitelet mot vallgraven? Hittar du smaklökar?
I bottnen på vallgraven utmynnar von Ebners körtel (en serös specialiserad spottkörtel). Identifiera körtelstrukturerna,
som tränger djupt in mellan muskelfiberknippena. Vilken betydelse har denna körtel?
Preparat 42: Gomepitel (Rp6u s527-8; bild 16.2 s528)
Beskrivning av preparatet: Hematoxylin-eosinfärgat preparat av gommen. På ena sidan av preparatet finns epitel, andra
sidan är ojämn efter prepareringen och prickig av lösa röda blodkroppar.
Mikroskopering: Granska epitelet. Hur skulle du beskriva ytan? Är epitelet keratiniserat, parakeratiniserat eller icke
keratiniserat? Hur skulle du beskriva gränsen mellan epitel och bindväv? Varför behövs kraftigt fäste vid underlaget?
II Tanden
Preparat 39: Urkalkad tand i tvärsnitt.
(RP6u s534-545; bild 16.16 s544)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning. På glaset finns tre tvärsnitt tagna på litet olika höjd. I allmänhet ser man på
ytan ett tunt lager cementum, där rester av periodontalligamentet fäster här och där. I snitten som representerar
tandkronan har emaljen oftast lossnat. Då det är svårt att göra preparatet finns det i varje preparat skrynklor, veck och
rivna områden, men också utmärkta områden, granska de senare.
Mikroskopering: Identifiera de olika lagren: cementum, dentin och pulpa. Sök ett bra snitt och koncentrera dig först på
pulpan. Grundvävnaden är en lucker, geleartad vävnad där du ser blodkärl och nerver. I kanten av pulpan ligger
odontoblasterna som en enhetlig front.
I dentinet urskiljer du innerst predentin, som färgas litet ljusare än moget dentin. Undersök dentinets struktur; kan du
urskilja utstrålande linjer? Vad berättar de?
Preparat 41: Tandanlag i underkäken hos foster
(RP6u s537-543; bild 16.10 s540)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning av underkäke från foster, urkalkat. I preparatet finns antingen en kindtand
(tand med två toppar) eller en framtand (tand med en topp). Trots urkalkningen är dentinet och speciellt emaljen så
mycket hårdare än omgivningen att de har rivits loss litet från omgivningen (de finns dock på sina rätta platser)
Mikroskopering: Orientera dig först i preparatet. Sök munepitel, identifiera tandanlaget och det delvis omgivande
underkäksbenet under utveckling (benbildning ur bindväv). Tandlistvävnad kan finnas mellan munepitelet och
tandanlaget.
Undersök tandanlaget. Kan du urskilja emaljen och ameloblasterna (de har tyvärr oftast slitits loss från emaljen)? Ser
du dentin och odontoblaster? Du ser igen strimmighet i dentinet!
Andra vävnader: En spottkörtel under utveckling känner du lätt igen. I många preparat ses ett stort blodkärl och ibland
en stor nerv mellan underkäksbenet och tandanlaget. Vilken nerv och vilket blodkärl är det?
III Matstrupe, magsäck och tarmkanalen (Allmän uppbyggnad RP6u s569-572)
Preparat 44: Matstrupe (RP6u s572-4; bilder 17.2-4; plate 50 s606-7)
Beskrivning av preparatet: Hematoxylin-eosinfärgning. Tvärsnitt av matstrupen hos råtta
Mikroskopering: Identifiera först de olika lagren: epitel, bindväv under epitelet och muskelvävnad. I endel preparat har
en stor nerv kommit med i snittet och kan ses i tvärsnitt. Vilken nerv är detta?
Epitelet är hos människan icke keratiniserat, hur är det med råttan? Vilka är kriterierna? På basen av de längsnittade
delarna av muskelvävnaden kan du se om det är fråga om glatt eller tvärstrimmig muskel. Vilkendera borde det vara?
Preparat 47: Tolvfingertarm (RP6u s583-597; plate 59 s616-7)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning. Tvärsnitt av duodenum från råtta. En del av snitten är svagt färgade – trots det
syns strukturerna bra.
Mikroskopering: Identifiera tarmens olika lager. Observera särskilt muscularis mucosae. Slemhinnans strukturer: villi
och kryptor, finns innanför muscularis mucosae medan Brunners körtlar, som är typiska för duodenum, finns utanför.
Preparat 4: Tunntarm (jejunum) RP6u s583-597: plate 60 s618-9)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning, tväsnitt av tunntarm från råtta. De långa villi ses delvis i längdsnitt, delvis i
tvärsnitt och verkar då ligga fritt i tarmens lumen. Epitelet och lamina propria syns bra. I en del snitt ses lymfatiska
ansamlingar med tillhörande epitel; detta är inte typiskt, sådan vävnad finns rikligare i ileum.
Mikroskopering: Orientera dig med minsta förstoring. Sök de olika lagren och se efter vilken sektor av preparatet som
är mest representativ. Identifiera här de olika epitelcelltyperna och mikrovilluslagret. Vilka celler och strukturer hittar
du i lamina propria i villi?
Identifiera ytterligare muscularis mucosae, bindväven i submucosa, muskellagren och nervcellgrupperna i plexus
myentericus.
Preparat 48: Tunntarm (ileum) (RP6u s583-597; plate 61 s620-1)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning. En bit av ileumväggen från människa – de olika lagren i tarmväggen finns
alltså med i preparatet, fast slemhinnan bitvis har lossnat från submucosa och muskellagren. Dessutom har preparatet
dragit ihop sig så att slemhinnan buktar utåt.
Mikroskopering: Lägg märke till villis mängd och längd. En noggrannare granskning visar Paneths celler i bottnen på
kryptorna. Deras sekretionsgranula färgar apikala delarna av cytoplasmat eosinofilt. Också de andra typiska
kännetecknen för epitelet syns bra.
Preparat 49: Tjocktarm (RP6u s597-601; plate 62 s622-3)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning. En bit av tjocktarmsväggen från människa. Liknar föregående preparat.
Jämför strukturerna.
Mikroskopering: Granska slemhinnan och submucosa. Hittar du villi? Vilka är de förhärskande celltyperna i epitelet?
Identifiera muscularis mucosae. Hittar du lymfatiska ansamlingar i submucosa? Fortsätter de ända till mucosa?
Preparat 50: Blindtarmsbihang (RP6u s601; plate 63 s624-5)
Beskrivning av preparatet: HE-färgning, tvärsnitt eller längdsnitt av blindtarmsbihanget från råtta.
Mikroskopering: De för blindtarmsbihanget typiska lymfatiska ansamlingarna ses tydligt i submucosa och mucosa.
