Tillsammans
för romsk inkludering
RAPPORT 2012
1
2
INNEHÅLL
FÖRORD...............................................................................................................5
INLEDNING..........................................................................................................
6
Bakgrund............................................................................................................................... 6
Om projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden .............................................. 6
SAMVERKAN FÖR ROMERS INKLUDERING PÅ
ARBETSMARKNADEN.........................................................................................9
Öka kunskapen hos majoritetsbefolkningen................................................................... 10
Bekämpa antiziganismen................................................................................................... 10
Kulturell kompetens........................................................................................................... 10
Låt det ta tid......................................................................................................................... 11
Medial uppmärksamhet..................................................................................................... 12
Romska förebilder............................................................................................................... 12
Identitet................................................................................................................................ 13
Säråtgärder för nationella minoriteter............................................................................. 14
Se den strukturella diskrimineringen............................................................................... 15
Romer är en resurs.............................................................................................................. 15
Skapa förtroende................................................................................................................. 16
En skola för alla.................................................................................................................... 17
Sammanfattning.................................................................................................................. 17
HUR GÅR VI VIDARE?.......................................................................................... 19
PROJEKTLEDARENS ORD.................................................................................... 22
KONTAKTUPPGIFTER INTERVJUADE................................................................. 24
3
Annette Ekström, Personalchef, Arbetsförmedlingen
4
FÖRORD
Genom utbildningen Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden har jag fått en
större insikt och förståelse för den romska gruppen. I syfte att få nödvändiga
kunskaper om romer och deras rättigheter som nationell minoritet har
Arbetsförmedlingens personal erbjudits utbildningen. Den har varit värdefull för
våra medarbetare. Jag hoppas nu att detta sprider sig till andra myndigheter, även
utöver de organisationer som har varit våra samarbetspartners i projektet.
Arbetsförmedlingen ska, utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden, ta tillvara
kompetens och respektera olikheter. Det är viktigt för oss att nå ut till den romska
gruppen och skapa förtroende för oss som myndighet. Projektet Jämlikhet för
romer på arbetsmarknaden har gett oss kunskap om hur vi kan arbeta vidare för
att inkludera romerna på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen fortsätter nu att
anställa brobyggare med kunskaper i romsk kultur för att kunna nå ut till gruppen.
Eftersom Arbetsförmedlingen vill verka för en inkluderande arbetsmarknad
välkomnar myndigheten regeringens ökade fokus på romers situation i Sverige.
Arbetsförmedlingen har fått ett särskilt uppdrag att arbeta med detta och vi har nu
goda förutsättningar att kompetensutveckla alla våra medarbetare tack vare den
utbildning som projektet har tagit fram.
Annette Ekström
Personalchef, Arbetsförmedlingen
5
INLEDNING
BAKGRUND
”Mamma hade länge velat att Kenneth och jag skulle börja i en riktig skola, men våra
levnadsvillkor och andra orsaker satte stopp för det.
När Kenneth hade fyllt sju år hade hon försökt att få in honom i skolor på de orter där
vi fick stanna längre perioder, men rektorerna var ovilliga att tillmötesgå hennes önskan.
Deras vanligaste argument var att de inte trodde att det var någon bra lösning att en
’zigenarunge’ skulle beblanda sig med ’normala’ elever. Det fanns en risk att föräldrar till
dessa barn skulle reagera mycket negativt.
[...] Gösta Netzén blev väl insatt i våra problem och reagerade starkt på de orättvisor vi mötte i samhället. Han publicerade flera artiklar i Arbetet och skrev i stora
drag:
’Så länge det finns en organiserad diskriminering av våra svenska medborgare,
zigenarna, som nekar dem att åtnjuta sina medborgerliga rättigheter kommer de aldrig
att komma in i det svenska samhället, utan kommer att tvingas i generationer fortsätta
att föra en ambulerande tillvaro och vara analfabeter. Och sedan kommer vi, de
privilegierade i samhället, att tala om att de själva bär skuld till att de inte bor i hus och
gå i skola som alla vi andra’.” Ur boken: ”I betraktarens ögon” av Hans Caldaras.
I Sverige har romer funnits i mer än 500 år. Deras väg genom historien är kantad av
diskriminering, fördomar och förtryck. I dag har romerna status som nationell minoritet i
Sverige med särskilda rättigheter gällande språk och kultur.
OM PROJEKTET JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN
Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden initierades i januari 2011 av
Romskt kulturcentrum i Stockholm (RKC) i samarbete med Arbetsförmedlingen,
Jobbtorg Stockholm, Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal och
Försäkringskassan.
Sedan oktober 2011 har Arbetsförmedlingen varit projektägare.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) deltar som medlem i styrgruppen. Projektet
finansieras av Europeiska socialfonden. Det pågår till den 30 september 2012.
Arbetslöshet är idag ett mycket utbrett problem bland romer, som är
överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. Ekonomiskt såväl som socialt
är det mycket angeläget att motverka den situationen, både ur ett individ- och
samhällsperspektiv. Romer, som tillhörande en etnisk minoritet, konfronteras med en
rad svårigheter på arbetsmarknaden och befinner sig på många sätt i en underlägsen
position jämfört med personer från majoritetsbefolkningen.
Det aktuella projektet tar avstamp i Romskt kulturcentrums analyser av
anställningsdata, som pekar mot att mindre än hälften av gruppens arbetslöshet beror
6
Bild från boken ”I betraktarens ögon” av Hans Caldaras
på faktorer som till exempel låg utbildningsnivå och boende i ekonomiskt och socialt
utsatta områden. Resten av romernas omfattande uteslutning från arbetsmarknaden
kan enligt dessa slutsatser hänföras till etnisk diskriminering.
Med diskrimineringsperspektivet som utgångspunkt syftar projektet till att
informera och öka medvetenheten om romers situation på arbetsmarknaden.
Genom att erbjuda en webbutbildning om romsk kultur och den diskriminering
många romer blir utsatta för på arbetsmarknaden, ska projektet fungera som en
antidiskrimineringsåtgärd.
Webbutbildningen är tillgänglig på Arbetsförmedlingens hemsida
www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare.html - Utbildning om romer på
arbetsmarknaden, som du finner till höger på sidan.
Genom en informations- och medvetandehöjande kampanj avser projektet även att
arbeta för att förändra sociala attityder och stereotyper, främst bland arbetsgivare och
anställda, men i förlängningen även hos en bredare allmänhet.
Målgruppen är bred och innefattar framförallt flera olika grupper av
arbetsmarknadsaktörer inom Stockholmsregionen. Insatserna riktas i huvudsak mot
arbetsgivare och anställda samt personer som arbetar inom den sociala sektorn, från
både offentlig sektor och organisationer inom den privata sektorn.
7
8
SAMVERKAN
FÖR ROMERS INKLUDERING PÅ
ARBETSMARKNADEN
Utöver Arbetsförmedlingen har en rad aktörer varit delaktiga i projektet
Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden, bland annat Jobbtorg Stockholm,
Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal, Försäkringskassan, Länsstyrelsen,
Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia. Över 400
medarbetare i Stockholm har genomgått webbutbildningen och många fler
kommer att ta del av den framöver. Denna samverkan för romers inkludering på
arbetsmarknaden kommer att leva vidare genom det nätverk som har uppstått
kring frågan. Därigenom kan nätverket sprida kunskaperna vidare till fler delar av
befolkningen.
Under projektets gång har både en romsk arbetsgrupp och en grupp tjänstemän
som jobbar med romer bjudits in till workshops för att utveckla idéer kring arbetet
med inkludering av romer på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det behövs fler
positiva förebilder inom den romska gruppen och att den offentliga sektorn bör ta på
sig ansvaret att anställa fler romer i sina egna verksamheter. Den romska gruppen
efterlyste även säråtgärder såsom till exempel lättnader för arbetsgivare som
anställer romer. Grupperna var även överens om att arbetet med att inkludera romer
på arbetsmarknaden måste vara en långsiktig process och bedrivas inom ordinarie
verksamhet, inte bara i form av kortsiktiga projekt. Gruppen med tjänstemän lyfte
upp frågan om utbildning hos den romska gruppen, vikten av att satsa på romska
ungdomar i det här sammanhanget samt utmaningen att nå ut till romer på ett sätt
som motiverar till utbildning och arbete.
Som ett komplement till dessa workshops har det genomförts intervjuer med
olika personer som har varit delaktiga i projektet. I det här avsnittet återges ett urval
från de intervjuerna samt slutsatser utifrån genomförda workshops.
9
ÖKA KUNSKAPEN HOS MAJORITETSBEFOLKNINGEN
Projektet tar sin utgångspunkt i majoritetssamhällets bristande kunskaper om
romer, som är Europas största etniska minoritet.
Anne-Marie Flood från Arbetsmiljöforum, som numera är internationellt engagerad i den romska
frågan, säger så här:
”Det har betytt väldigt mycket för mig att vara delaktig i det här projektet, jag
har fått kunskaper som jag inte visste att jag behövde och en ödmjukhet inför
den tidigare okunskap jag hade om romer. Numera blir jag arg på att människor
skapar sig fördomar och inte ifrågasätter de så kallade sanningar som de lärt
sig av föräldrar och omgivande samhälle. Som till exempel när jag jobbade inom
detaljhandeln tidigare där man hade en policy att följa efter romer i butiken.”
BEKÄMPA ANTIZIGANISMEN
När vi kommit till rätta med de bristande kunskaperna om det förtryck och den
diskriminering som romer har utsatts för historiskt och utsätts för än i dag, kan vi
göra upp med antiziganismen i vårt samhälle.
I betänkandet Romers rätt - en strategi för romer i Sverige, skriver författarna som
sista punkt under åtgärdslistan för att garantera romerna rätten till arbete följande:
"Slutligen kräver det målmedvetna insatser för att skambelägga antiziganism hos
arbetsgivare, näringsidkare och i skolan".1
Det faktum att det behövs målmedvetna insatser för att bekämpa antiziganismen
påpekar även Yamina Enedahl från Manpower Telge:
”Projektet har satt romerfrågorna i fokus och vi har fått förståelse för att det är viktigt
att agera. Vi har fått en ökad medvetenhet kring att det pågår saker i samhället som
verkligen inte är okej, och att det pågår legalt under ytan på något sätt. Man blir helt
enkelt mer medveten och insatt i hur förfärligt det är för många romer, och den här
medvetenheten gör också att det blir lättare för oss att hjälpa till.”
Yamina Enedahl tillägger att ömsesidiga fördomar och rädslor är det största hindret
för romers inkludering på arbetsmarknaden, men att det är samhällets ansvar att lösa det.
KULTURELL KOMPETENS
Utöver de historiska kunskaperna om romer och deras nuvarande situation på
arbetsmarknaden ger utbildningen även en inblick i den romska kulturen. En
ökad förståelse för den romska kulturen kan bidra till bättre bemötande från
myndighetspersoner och på så sätt öka förtroendet mellan den romska minoriteten
och majoritetssamhället.
1
SOU 2010:55 (2010) ”Romers rätt – en strategi för romer i Sverige”, betänkande av Delegationen för romska
frågor, Stockholm, s. 387
10
Lisa Löwgren, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Vällingby, säger:
”Jag kommer att försöka ta hänsyn till sökandes bakgrund och försöka förstå
utifrån personens verklighet och synvinkel på ett annat sätt än tidigare, både när
det gäller romer och andra grupper. Till exempel det som nämndes om familjens
betydelse, att den individ jag har framför mig kanske inte kan fatta beslut själv,
utan påverkas av familjen på ett annat sätt än hos majoritetsbefolkningen.”
LÅT DET TA TID
I projektets workshops med romer framgick tydligt att det finns en projekttrötthet,
något som även påtalats i betänkandet Romers rätt - en strategi för romer i
Sverige2. Situationen för Sveriges romer är långt mycket allvarligare än att den kan
lösas genom kortvariga projekt.
2
ibid, s. 383
11
Lena Karlsson, utbildningsledare för projektets seminarier, säger:
”Detta måste få ta tid, det kanske kommer ta upp till tre generationer innan
frågan är löst - förutsatt att man jobbar med frågan kontinuerligt förstås.”
En förutsättning för att kunna arbeta långsiktigt med frågan om romers inkludering
på arbetsmarknaden är att man kommer bort från ett arbetssätt med kortvariga
projekt och lyfter upp frågan på en högre nivå och in i ordinarie verksamheter.
MEDIAL UPPMÄRKSAMHET
Många romer efterfrågar ett långsiktigt tänkande kring gruppens problematik,
eftersom det tar tid att förändra människors föreställningar.
Så här säger Michael Stankov:
”På lång sikt behöver man påverka attityder i samhället, framför allt tror jag
att romer behöver få mer medial uppmärksamhet så att allmänheten får mer
kunskap om oss romer. Det tror jag kan bidra till ökad acceptans och tolerans och
att folk ändrar sina negativa attityder mot oss som grupp. Då skulle även många
av de romer som i dag döljer sin identitet kunna vara öppna och vi skulle bli en
självklar del av samhället, vilket i sin tur skulle göra det lättare för oss att också
kunna prata om de problem som finns inom gruppen.”
ROMSKA FÖREBILDER
Att romer behöver synas ute i samhället, både i media och på olika
arbetsplatser, var ett tydligt budskap både från romer och representanter från
majoritetsbefolkningen. Under projektet har både romer och personer inom
offentlig sektor bjudits in för att diskutera möjliga lösningar för att inkludera
romer på arbetsmarknaden. I båda grupperna var förslaget att anställa romer
inom offentlig sektor rankat högt, inom den romska gruppen ansågs detta vara den
viktigaste åtgärden medan det inom gruppen offentliga sektorn kom på en tredje
plats. Även i betänkandet av Delegationen för romska frågor kommer denna idé
upp, där man pratar om behovet av förebilder inom den romska gruppen och att
detta kan ha en motiverande effekt3. Delegationen pekar även på att det är viktigt
för majoritetsbefolkningen att lära känna en rom som en arbetskamrat för att på så
sätt minska fördomar4.
Om fler romer skulle engagera sig politiskt eller synas på betydande positioner i
samhället skulle det ha positiv effekt. Men det förutsätter att dessa personer vågar
vara öppna med sin romska identitet, vilket ofta inte är fallet idag.
3
4
12
ibid, s. 379
ibid, s. 374
Marika Friberg uttrycker det så här:
”Ett problem är ’ursäkta att jag stör’-mentaliteten hos oss romer. Det ligger djupt
rotat hos oss romer att hålla sig på sin kant och inte beblanda sig med majoriteten,
för att vi vet att om vi gör det kommer det att uppstå problem och vi kommer att bli
beskyllda för någonting. Därför gör vi oss så osynliga som möjligt i stället för att ta
plats i samhället och engagera oss politiskt, vilket vi borde göra.”
IDENTITET
Det finns redan många romer som har utbildat sig och gjort karriär, men många av
dessa personer väljer att dölja sin romska identitet på grund av rädsla för att inte
få anställning eller att bli bemötta på ett negativt sätt i största allmänhet. Om alla
dessa romer som lyckats nå högre positioner kunde vara öppna med sin identitet
skulle vi få betydligt fler förebilder ute i samhället. Men så länge avslöjandet av den
13
romska identiteten innebär att människor blir diskriminerade är det ett orimligt krav
att ställa på dem.
Så här säger Hélène Lindgren på Försäkringskassan:
”Man får en skamkänsla i magen när man tänker på hur mycket fördomar det
finns som vi behöver komma åt. Det är förfärligt att människor ska behöva dölja
sitt ursprung.”
SÄRÅTGÄRDER FÖR NATIONELLA MINORITETER
I betänkandet Romers rätt - en strategi för romer i Sverige påtalar Delegationen
för romska frågor öppningen för säråtgärder för en eftersatt minoritet i
minoritetslagstiftningen och bristande kunskap om denna:
”Det faktum att särlösningar i många kommuner ses som en kontroversiell
arbetsmetod är ett problem som måste lösas. Delegationen vill här peka på de
formuleringar som finns i minoritetslagstiftningen om särlösningar för en eftersatt
minoritet som en metod för att kunna garantera minoriteten de mänskliga
rättigheter som de förnekats5.”
Detta problem vittnar Arja Kallo från Jobbtorg Stockholm om:
”Vi har flera romer inskrivna hos oss och vi har sett att vår personal behöver höja
sin kunskap om nationella minoriteter och deras rättigheter. Vi har tidigare haft
diskussioner kring att lyfta fram vissa grupper som behöver särskilda stödinsatser
och ofta har dessa diskussioner utmynnat i slutsatsen att vi måste behandla alla
lika och inte särbehandla vissa grupper. När vi sedan har diskuterat den romska
gruppens behov har samma diskussioner uppstått. Där brister det i kunskapen
kring minoritetslagstiftningen och att vi faktiskt både kan och ska rikta särskilda
åtgärder till nationella minoriteter.”
Behovet av säråtgärder påtalas även ofta av romska företrädare. En av de romska
företrädarna föreslår att:
”På kort sikt behövs det stimulansåtgärder i form av till exempel lättnader för
arbetsgivare att anställa romer och kortare utbildningsinsatser där man helst ska
slippa ta lån, eftersom man inte vet om det kommer att löna sig. Dessa åtgärder
kan ganska snart smitta av sig och bidra till en uppåtgående spiral, där vänner och
familj ser goda exempel och att det är möjligt att hitta arbete.”
5
14
ibid, s. 385
SE DEN STRUKTURELLA DISKRIMINERINGEN
Det de flesta identifierar som det största problemet när det gäller romers
inkludering på arbetsmarknaden är diskriminering.
Hans Kautz från Europeiska Socialfonden uttrycker det så här:
”Den strukturella diskrimineringen är det största problemet. De flesta romer
saknar högre utbildning och många arbetsgivare formulerar sina annonser så
att romer och vissa andra grupper blir utestängda från arbetsmarknaden. Om
arbetsgivare menar allvar med att man vill öka mångfalden på arbetsplatsen bör
man se över detta, och detta gäller både det offentliga och det privata. Lösningen
är att göra annorlunda än i dag i samband med rekryteringar. Det handlar om
att formulera sig annorlunda i annonser för att nå andra målgrupper och hur
man hanterar rekryteringen i stort. Det finns andra kompetenser som kan vara
viktigare än akademisk utbildning, kompetens är så mycket mer än så. Det är i
grunden en felaktig tanke att bara välja personer med akademisk examen utan
att reflektera över vad arbetet i sig egentligen kräver. Kravet på akademisk
utbildning kanske ofta bottnar i att minska antalet sökande för att förenkla
rekryteringsprocessen eller i en förlängning att höja ett arbetes status.”
ROMER ÄR EN RESURS
Utöver nya tankegångar i samband med rekryteringar gäller det att börja se romer
som är resurs snarare än en belastning. Ett exempel som framkom under ett av
projektets seminarier är att se den romska gruppen som en marknad. Idén är att
om ett säljföretag anställer en rom så kan det öppna upp för en helt ny marknad,
speciellt med tanke på de starka banden inom den romska gruppen. Arbetsgivaren
borde tänka i dessa termer snarare än problemorienterat.
Flera har pekat på behovet av att se romer som en resurs. Malena Bonnier från
Stadsmissionen menar att:
”Man måste börja se romer som en resurs på arbetsmarknaden snarare en
belastning för socialtjänsten. Man måste belysa att det finns en orsak till att
många romer är fattiga, att det beror på strukturell diskriminering. Detta är
ett resursslöseri, alla människor behövs och vill känna sig behövda. Det finns
lågkvalificerade jobb och vi behöver människor som utför enkla jobb, men det
finns barriärer på den svenska arbetsmarknaden såsom till exempel facket
15
som värnar sina egna medlemmar. Det måste till ett större socialt samvete och
vi måste se styrkan i sociala företag. Utöver detta behöver det finnas en effektiv
validering av icke-formell kompetens. Sen tror jag att om människor bara får en
sysselsättning så kommer övriga bitar, såsom människors hälsa, att falla på plats.”
SKAPA FÖRTROENDE
Många har pratat om vikten av att skapa förtroende hos den romska gruppen.
På grund av historiska faktorer finns hos romer en stor misstänksamhet för
myndigheter och representanter för majoritetssamhällets i allmänhet.
Sofia Eugénzon-Perbeck, strateg för jämställdhet och mångfald på Arbetsförmedlingen,
säger följande:
”Vi vet att förtroendet för Arbetsförmedlingen och myndigheter generellt sätt är
lågt hos romer. Det är en följd av den strukturella diskriminering romer har blivit
16
utsatta för. Därför är det viktigt för oss att bygga upp ett förtroende tillsammans
med den romska gruppen. En viktig del i det är att visa att vi bemöter alla
likvärdigt utifrån varje individs särskilda behov.”
EN SKOLA FÖR ALLA
Att behandla alla likvärdigt innebär att vi behöver ta skolplikten på allvar. Fler
deltagare ha tagit upp att samhället måste reagera likadant när ett romskt barn inte
kommer till skolan som om det skulle hända med ett barn ur majoritetsbefolkningen.
Skolan måste ställa samma krav på alla barn, oavsett ursprung.
Här är det också på samhällets och skolans ansvar att skapa en miljö i skolan
där romska barn känner sig välkomna och accepterade, och att man lyckas skapa
ett förtroende också hos deras föräldrar. Ett sätt att skapa en sådan skola är att
undervisa om nationella minoriteter.
Så här säger en av de romska företrädarna:
”Det viktigaste är att elever får information om romer och andra minoriteter
redan i grundskolan. Här skulle webbutbildningen kunna vara ett verktyg. Den
är bra på så sätt att den visar att vi romer är en blandad grupp, vilket jag tror är
viktigt att folk känner till.”
SAMMANFATTNING
Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden är en utbildningssatsning
riktad mot arbetsgivare och medarbetare för att höja kompetensen om den romska
minoriteten. Under projektets gång har deltagare på olika nivåer fått möjligheten
att komma till tals och bidra med sina idéer kring hur vi kan arbeta vidare för att
underlätta inkluderingen av romer på arbetsmarknaden.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att samhället behöver jobba med romsk
inkludering på olika nivåer parallellt, både kortsiktigt och långsiktigt. Först och
främst behöver attityderna hos majoritetsbefolkningen ändras. För att lyckas
bekämpa antiziganismen i samhället krävs att kunskapen om minoriteten romer
höjs. Det är viktigt att alla har kännedom om både den romska kulturen och om
romers situation såväl historiskt som i dag.
Vidare behöver arbetslivet ta ett aktivt ansvar. Arbetsgivare bör tänka
annorlunda i sina rekryteringar och se romer som en resurs. För att öka
förtroendet för majoritetssamhället har behovet av romska förebilder lyfts fram
och många menar att romer som grupp behöver särskilda åtgärder.
Men allt detta måste få ta tid, kanske generationer. Det är viktigt att
utbildningen av morgondagens ungdomar prioriteras, så att romska ungdomar
får en fullgod utbildning samt att alla elever får kunskap om Sveriges nationella
minoriteter och hur dessa berikar det svenska kulturarvet.
17
18
HUR GÅR VI VIDARE?
Ända sedan Katarina Taikons tid, då arbetet för att förbättra romers situation i
Sverige startade, har den romska frågan funnits med på den politiska dagordningen.
Den 16 februari 2012 fattade regeringen beslut om en samordnad och långsiktig
strategi för romsk inkludering under 2012-20326. Det övergripande målet är att den rom
som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.
Romastrategin markerar att statliga åtgärder inom utbildning och arbete ska
prioriteras. Arbetsförmedlingen har därför ett ansvar som en tydlig bärare av
strategin.
Eftersom Arbetsförmedlingen vill verka för en inkluderande arbetsmarknad
tog Arbetsförmedlingen tillsammans med Romskt kulturcentrum i januari 2011
initiativet till projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden. Genom den
webbutbildning som tagits fram inom ramen för projektet har Arbetsförmedlingens
anställda fått nödvändiga kunskaper om romer som nationell minoritet och deras
situation på arbetsmarknaden.
Tack vare dessa kunskaper har Arbetsförmedlingen utvecklat sitt arbete
för att kunna möta de krav som ställs på samhället i och med den framtida
generationsväxlingen på arbetsmarknaden, vilket kräver att arbetslivet präglas av en
mer positiv inställning till mångfald.
Eftersom situationen för romer är väldigt komplex och påverkas av fler än enbart
arbetslivsrelaterade områden, var det nödvändigt att projektet involverade flera
myndigheter, den privata sektorn och den romska gruppen. Därmed ryms flera viktiga
samhällsfunktioner som rör den romska frågan i projektet, samtidigt som detta
speglar att frågan om romsk inkludering är ett ansvar som hela samhället måste bära.
Utifrån projektets analys har tre övergripande målbilder för en framgångsrik
inkludering av romer identifierats:
1. Ökad öppenhet och flexibilitet på arbetsmarknaden så att romer får bättre
tillgång till sysselsättning och egen försörjning;
2. Satsa på romers utbildning och kompetensutveckling - på likvärdiga villkor för att öka deras humankapital;
3. Stödja och uppmuntra romers deltagande inom den offentliga sektorn och i
civilsamhället.
6
En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-2032 (skr. 2011/12:56).
19
Arbetsförmedlingen fortsätter jobba för romsk inkludering
Arbetsförmedlingen kommer nu utifrån regeringens romastrategi och projektets
resultat att vidareutveckla arbetet kring romsk inkludering. Detta kommer att ske
i samråd med romer och inledningsvis främst inriktas mot de fem pilotkommuner
som regeringen har utsett. Lokal förankring, anpassning och samverkan kommer att
utgöra grunden i Arbetsförmedlingens arbete i de utsedda pilotkommunerna.
Som en del i pilotverksamheten i dessa kommuner har Arbetsförmedlingen bland
annat i uppdrag att:
•
Utifrån lokala förutsättningar i pilotverksamheten sprida information och
kunskap bland romer om den service och det stöd som Arbetsförmedlingen kan
erbjuda och se till att enskilda arbetssökande hos förmedlingen ges den hjälp
de behöver. För uppdragets genomförande ska samråd ske med kommunerna i
pilotverksamheten och lokala romska företrädare och sakkunniga.
•
Fortlöpande pröva om erfarenheterna från pilotverksamheten kan tas till vara
i myndighetens generella verksamhet när det gäller romer och andra grupper
som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska även
ta arbetet med pilotverksamheten som utgångspunkt för att säkerställa att
myndigheten har nödvändiga kunskaper om romer som nationell minoritet.
För att underlätta kommunikation och för att fånga upp synpunkter från
målgruppen samt för att sprida information och kunskap bland romer om den
service och stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda, kommer Arbetsförmedlingen
att anställa ”brobyggare”. En brobyggare är en person med romsk språk- och
kulturkompetens som används för att underlätta kommunikationen mellan romer
och icke-romer. Denna pilotsatsning ska påbörjas i oktober 2012 och utvärderas
under 2013.
Webbutbildningen Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden kommer även
i fortsättningen att utgöra en viktig del i Arbetsförmedlingens arbete att höja
kunskapsnivån om romer i myndigheten. Utbildningen kommer att användas som
utbildningsverktyg inom Arbetsförmedlingen, och myndigheten kommer också att
arbeta för att kommuner, arbetsgivare och andra myndigher ska använda sig av den.
20
F.v. Mirelle Gyllenbäck, Erik Lejdemyr, projektteamet för Arbetsförmedlingens uppdrag med "romastrategin"
21
PROJEKTLEDARENS ORD
Arbetslösheten bland romer är ett komplext fenomen. Det finns många
aspekter som påverkar arbetslösheten bland romer, som bristande utbildning,
yrkeskunnande som inte längre värderas på den moderna arbetsmarknaden samt
en konservativ livsstil. Dessa aspekter utgör verkliga hinder som minskar romers
anställningsbarhet och exkluderar dem från arbetsmarknaden. Ytterligare en
viktig dimension att ta hänsyn till är den direkta och indirekta diskriminering som
påverkar romers tillgång till arbete.
Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden utgör ett litet steg på vägen i en
lång process mot inkluderingen av romer. Jag ser det som en kedja mellan den romska
gruppen och majoritetsbefolkningen och att vi alla utgör en viktig del av kedjan.
För att uppnå ett bättre samhälle, där alla har lika rättigheter och lika
möjligheter, är det allas ansvar som individer att möta sina egna fördomar och bli
mer öppna för mångfald.
Projektet och utbildningen om romsk kultur, historia och diskrimineringen
av romer på arbetsmarknaden var en stor utmaning för projektteamet. Men
tillsammans, och tack vare allt det stöd vi har fått, har vi på kort tid lyckats motivera
cirka 400 personer att möta sina fördomar genom att ta del av webbutbildningen
och starta en dialog för att uppnå romsk inkludering.
Tack till alla er som har stöttat denna idé!
Larisa Lacatus,
projektledare
22
Larisa Lacatus, projektledare
23
KONTAKTUPPGIFTER INTERVJUADE
Anne-Marie Flood, enhetschef
Lisa Löwgren,
processtöd Socialfonden
arbetsförmedlare
Arbetsmiljöforum
Arbetsförmedlingen Vällingby
[email protected]
[email protected]
070-724 04 00
010-4875595
Malena Bonnier, verksamhetssamordnare
Yamina Enedahl,
Stadsmissionen
programansvarig etableringslotsprogrammet
[email protected]
Manpower Telge Jobbstart
[email protected]
Sofia Eugénzon Persbeck, strateg
08-545 531 04
för jämställdhet och mångfald
Arbetsförmedlingen
Michael Stankov, romsk representant
[email protected]
[email protected]
010-4862860
073-389 97 00
Arja Kallo, enhetschef Jobbtorg Stockholm Kista
Hélène Lindgren, kompetensutvecklare
[email protected]
Försäkringskassan
08-508 35 919
[email protected]
010-116 79 62
Hans Kautz,
24
samordnare arbetsmarknad
Lena Karlsson, utbildningsledare
Europeiska Socialfonden (ESF)
Arbetsförmedlingen
[email protected]
[email protected]
08-457 33 06
010-486 77 23
Anteckningar:
25
På bilden syns alla som deltagit i projektet ”Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden”. F.v. Lars Ericsson, Nils Nilsson, Erik Lejdemyr,
Malin Blomgren, Marianne Ek, Ellinor Hamrén, Annette Ekström, Linda Gelin Nielsen, Larissa Lacatus, Sofia Eugénzon-Persbeck.
26
Glöm inte:
”Lägg dina fördomar åt sidan, lär känna romerna!”
Kampanjen ”Dosta! Enough!”
Webbutbildningen är tillgänglig på Arbetsförmedlingens webbplats
www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare.html
- Utbildning om romer på arbetsmarknaden. Du finner den till höger på sidan.
27
Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden initierades
i januari 2011 av Romskt kulturcentrum tillsammans med
Arbetsförmedlingen. Projektet är ett samverkansprojekt där även
Jobbtorg Stockholm, Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal,
Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Forum för levande historia och
Diskrimineringsombudsmannen medverkar. Projektet erbjuder en
webbutbildning om romsk kultur och den diskriminering många
romer blir utsatta för och syftar till att motverka fördomar och främja
romers position på arbetsmarknaden. Genom ökad kunskap kan vi
arbeta tillsammans för romers inkludering på arbetsmarknaden.
Du kan beställa Arbetsförmedlingens
informationsmaterial i alternativa format på
www.arbetsformedlingen.se/alternativaformat
28
Arbetsförmedlingen 2012-09. Bilder: Johnér Bildbyrå, Camilla Veide, YRA
Tillsammans för romsk inkludering
