tjänligt med anmärkning - Söderåsens miljöförbund

Dricksvatten
- anmärkning på ditt vattenprov?
Detta informationsblad riktar sig till dig som
tagit
vattenprov
i
din
enskilda
dricksvattenbrunn och fått bedömningen ”otjänligt”
eller ”tjänligt med anmärkning” på det. Här
förklarar vi vad detta innebär och ger tips och
råd på vad du kan göra för att åtgärda
problemet.
Otjänligt
Vatten som har fått omdömet ”otjänligt” ska inte
används som dricksvatten eller för matlagning,
speciellt inte till barn. Detta beror på att vattnet kan
ge akuta eller långsiktiga
hälsomässiga effekter.
Tjänligt med anmärkning
E.coli-bakterier
E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och
varmblodiga djur. Förekomst av bakterien i vattnet
tyder på påverkan från avlopp, gödsel eller liknande.
Det kan även bero på t.ex. fågelbajs eller att en
groda fallit ner i brunnen. Om E.coli påvisas går det
inte utesluta förekomst av sjukdomsframkallande
bakterier och/eller virus.
Koliforma bakterier
Koliforma bakterier förekommer i tarmkanalen hos
djur och människor men finns också naturligt i jord
och vatten. I första hand indikerar det att ytvatten
påverkar brunnen, men det kan även vara avlopp
eller gödsel. Bakterierna ökar risken för vattenburen
smitta.
”Tjänligt med anmärkning” innebär att vattnet inte är
helt bra, men det bedöms inte medföra någon
omedelbar hälsorisk. Det visar att vattnet påverkas
av någon föroreningskälla och i framtiden kan bli
otjänligt om inga åtgärder vidtas. Anmärkningarna
kan vara av tre olika slag:
Mikroorganismer vid 22°C
Mikroorganismerna indikerar påverkan från vatten
eller jord. Vid onormalt höga halter kan risken för
vattenburen smitta öka.
Hälsomässigt (h) grundade anmärkningar är
t.ex. att:

vattnet innehåller mikroorganismer i sådan
mängd
att
det
under
ogynnsamma
förhållanden kan göra vattnet otjänligt.

vattnet har halter av ett ämne som vid ännu
högre halter kan ge hälsoeffekter.
Mikrobiologiskt förorenat vatten beror oftast på en
otät brunnsvägg eller brunnslock som gör att gödsel
eller avloppsföroreningar kan komma in. Det bästa är
ta bort källan till föroreningen, t.ex. att flytta gödsel
eller avlopp. I praktiken kan detta vara svårt.
Tekniskt (t) grundade anmärkningar är bl.a.
korrosion, slambildning, utfällningar och igensättning
eller missfärgad tvätt.
Estetiskt
(e)
grundade
anmärkningar
oacceptabel lukt, smak samt färg.
är
Riktvärden
Socialstyrelsen har tagit fram riktvärden för när ett
vattenprov ska bedömas som tjänligt, tjänligt med
anmärkning eller otjänligt. Du kan läsa samtliga
riktvärden i Socialstyrelsens författning SOSFS
2005:20 som du hittar på adressen.
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/200317/Documents/2005_20.pdf
Mikrobiologisk påverkan
Om vattnet är otjänligt p.g.a. mikroorganismer bör
alltid vattnet kokas innan det används till
dryck eller matlagning. Det räcker att vattnet har
kokat upp.
www.smfo.se
Åtgärder
vatten
vid
mikrobiologiskt
förorenat
Borrad brunn
Bakterier i borrade brunnar förekommer nästan bara
när röret mynnar under mark, antingen i en grund
grop med betongringar eller i en gammal grävd
brunn.

Se till att locket är tätt, så att smuts och djur
inte kan komma ner i borran.

Vid regn eller snösmältning kan röret
översvämmas. Då måste röret antingen
skarvas på eller tätas ordentligt. Tala med en
brunns- eller rörfirma!
Grävd brunn
Det är vanligare med bakterier i grävda brunnar, se
därför till att:

Trasiga betonglock, lock med ett hål i för en
handpump eller dåliga trälock lagas eller byts.

Översta betongringen eller stenarna ligger
minst ett par decimeter över markytan.
Annars kan regn, smuts och smältvatten lätt
rinna in. Om brunnskanten ligger i marknivå
bör kanten höjas.

Kontrollera
att
det
inte
finns
hål
i
brunnsväggen vid markytan eller en bit ner.
Titta på brunnens insida om det finns spår av
inrinnande vatten eller smutsränder.

En gräsmatta, tät jord, betong, asfalt eller
markplast är bra att ha nära brunnen och inte
grus eller annat grovt material.

Se till att marken lutar från brunnen.
När brunnen är tätad måste vattnet som redan finns
i brunnen renas. Detta kan ske på olika sätt. Om
smuts kommit ner i brunnen räcker det ibland med
att pumpa upp vatten och på så sätt rena brunnen.
Pumpa dock inte bara ut vattnet precis intill brunnen
för då har det snart runnit ned i brunnen igen. I regel
behövs inte brunnen rensas, förutom om det hamnat
en massa skräp och slam på botten. Höga halter av
bakterier orsakas sällan av att rensningen av
brunnen har försummats. Tvärtom kan själva
rensningen förorena vattnet.
För att ta död på alla mikroorganismer går det t.ex.
att desinficera vattnet. Detta sker enklast genom att
hälla ner 2,5 dl klorin per 100 liter vatten i brunnen.
Volymen räknas ut enligt formeln: r2πh (radien x
radien x 3,14 x vattendjupet). Normalt för borrade
brunnar är en diameter på 115 mm och brunnen har
då volymen 10 liter/meter vattenpelare. Fyll upp
ledningarna fram till husets alla kranar och låt stå i
ett dygn. Låt sedan vattnet flöda genom kranarna
tills det blir klorfritt. Det känns på lukt och smak.
Brunn och ledningar är nu desinficerade. Även om
vattnet smakar och luktar lite klor en kort tid efter
kloreringen är det ofarligt att dricka.
Gödselpåverkan
Nitrat
Höga nitratvärden beror förmodligen på att vattnet
förorenats av avlopp eller gödsel. Mark som plöjs på
hösten och får ligga bar under vintern läcker mycket,
men om den täcks av gräsvall läcker den desto
mindre. Hur mycket av nitratet som så småningom
når brunnar eller vattendrag beror på jordtyp och
grundvattnets rörelser.
Nitrat är anses inte farligt i sig, utan problemet är att
nitratet kan omvandlas till nitrit i kroppen. Se nedan
om nitrit. Det är inte någon risk om modern dricker
nitratrikt vatten och ammar sitt barn, då nitrat är ett
naturligt ämne som den vuxna kroppen lätt håller
balans på.
Nitrit
Höga nitratvärden indikerar att vattnet förorenats av
avlopp eller gödsel, men nitrit kan även bildas i filter
och ledningsnät eller i djupa brunnar med syrebrist.
Det är dock relativt ovanligt att halterna är höga i
brunnsvatten.
Nitrit
ökar
risken
för
att
syreupptagningsförmågan i blodet försämras. Små
barn är speciellt känsliga för detta. Långvarigt intag
av otjänligt vatten misstänks skada binjurarna. Om
vattnet är otjänligt p.g.a. nitrat eller nitrit ska det
inte ges till barn under 1 år. Hämta tjänligt vatten
och förvara det i rena kärl i kylskåp, där håller det
sig i några dagar. Det går bra att använda nitratrikt
vatten för t.ex. kokning av potatis om vattnet sedan
hälls bort.
www.smfo.se
Åtgärder mot nitrat respektive nitrit
Både nitrit och nitrat kan bero på en otät brunn.
Denna bör då tätas, se eventuella felorsaker under
”Åtgärder vid mikrobiologiskt förorenat vatten”.
Om det enda problemet med din brunn är nitrat,
finns det ingen anledning att göra en ny brunn.
Hälsorisken med nitrat verkar vara liten och
begränsad till det första barnaåret. Filter är ganska
dyra och kan förändra vattnet i andra avseenden. Vid
väldigt höga värden bör nitrit åtgärdas med hjälp av
oxidation, vilket innebär att nitritet förenar sig med
syre och bildar en fast partikel som sedan går att
filtrera bort. Nitrat kan åtgärdas med filtrering
genom omvänd osmos eller jonbyte. Vid omvänd
osmos pressas vattnet genom ett membran som
tillåter vattenmolekylerna att passera men inte salt
och föroreningar av storlek virus eller större (inga
bakterier). Detta är en väldigt effektiv, men dyr
process. Vid användning av jonbytarmassa byts
nitratet ut mot klorid när vattnet passerar massan
och istället tillförs alltså vattnet klorid medan nitratet
sitter kvar i massan.
Påverkan
ämnen
från
övriga
kemiska
Av de kemiska ämnen som ingår i normalanalysen är
det bara fluorid, koppar och pH som kan leda till
otjänligt vatten, dvs. ge hälsoeffekter. Övriga
parametrar kan ge bedömningen tjänligt med
anmärkning men då av estetiska eller tekniska skäl.
Fluor
Fluor behövs för att våra tänder ska skyddas mot
karies. Vatten som innehåller <0,8 mg/l ger ett
begränsat kariesskydd. Förhöjda halter av fluorid kan
däremot ge fläckar på tänder. Vid mycket höga
halter kan fluorid lagras in i skelettet, vilket kan leda
till ökad benmassa och bentäthet, smärta och stelhet
i lederna.
Beroende
på
halt
rekommendationer:
1,3-1,5 mg/l
av
fluorid
finns
olika
Vattnet bör inte ges i större
omfattning till barn under ½ års
ålder.
1,6-4,0 mg/l
4,1-5,9 mg/l
>6 mg/l
Vattnet bör endast i begränsad
omfattning ges till barn under 1 ½
års ålder
Vattnet bör endast i begränsad
omfattning ges till barn under 7 år
och endast vid enstaka tillfällen till
barn under 1 ½ år.
Vattnet bör inte användas till dryck
eller livsmedelshantering.
Koppar
Om dricksvattnet innehåller koppar beror detta oftast
på att koppar har fällts ut genom korrosion ur
kopparledningar. Risken ökar vid låga pH-värde
under 6,5. Kopparhalter över 2,0 mg/liter kan ge
diarréer hos små barn. Vattnet bör spolas någon
minut innan det används till dryck och matlagning,
särskilt vid beredning av barnmat, efter längre tids
stillestånd samt vid nya installationer.
pH
Låga pH-värden medför risk för korrosion på
ledningar som kan leda till ökade metallhalter i
dricksvatten samt läckande ledningar. Är pH-värdet
lågt kan brunnen eventuellt vara påverkad av
ytvatten (regnvatten) eller ytligt grundvatten. Det
behöver dock inte vara så då vattnet på många håll i
norra Skåne är påverkat av försurning. pH-värdet
bör ligga mellan intervallet 6,5-9,0. Halter över 10,5
bedöms som otjänligt och kan då inte användas som
dricksvatten. Vatten med så högt pH kan ge skador
på ögon och slemhinnor och är därför otjänligt som
hushållsvatten ur alla avseenden.
Radon
Radon är vanligast i bergsborrade brunnar eftersom
vissa bergarter är relativt uranrika. Strålningen från
radonhaltigt vatten kan påverka mage och tarm och
enligt viss forskning orsaka cancer i dessa organ.
Senare forskning visar att den största risken med
radon i vatten är att radongasen avgår från vattnet
till luften. Därmed höjs radonhalten i inomhusluften
och därmed risken för lungcancer. Radongasen kan
sänkas om vattnet kokas eller vispas kraftigt. Gör
detta under köksfläkten så att radongasen inte
tillförs inomhusluften. En mer permanent åtgärd är
att installera en s.k. radonavskiljare. Dessa suger in
luft och fördelar detta i vattnet. När radonhalten är
tillräckligt låg så släpps vattnet sedan igenom via en
ventil. Den radonhaltiga luften släpps istället ut
utomhus. Om man har hög radonhalt i vattnet bör
man även mäta radonhalten i inomhusluften;
kontakta
gärna
Söderåsens
miljöförbund
för
information om mätning.
Mer information
Har du fler frågor angående ditt vattenprov är
du
självklart
välkommen
att
kontakta
Söderåsens miljöförbund så hjälper vi dig!
// ASV 2012-11-30
www.smfo.se