Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov
Inledning
Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna
bedöma ett vattens kvalitet krävs både mikrobiologisk och kemisk undersökning. Förklaringen till den
mikrobiologiska undersökningen finns på sidan 3 och den kemiska på sidorna 4 - 8.
På analysprotokollet finns förutom redovisning av analysresultaten även ett utlåtande med
kommentarer. Ett dricksvatten bedöms som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt ur
mikrobiologisk och/eller kemisk synpunkt.
Tjänligt innebär att vattnet är lämpligt som dricksvatten och för andra hushållsändamål.
Tjänligt med anmärkning innebär att vattnet har en mindre tillfredställande sammansättning som
normalt inte bedöms medföra några hälsorisker. I vissa fall kan det dock innebära inskränkning i
vattenanvändningen.
Otjänligt innebär att vattnet inte bör användas till dryck eller matlagning p.g.a. att hälsorisker
föreligger.
Det är fastighetsägaren/brunnsägaren som ansvarar för drift
och skötsel av den egna brunnen och dess vattenkvalitet. I
ansvaret ingår att provta, kontrollera och åtgärda eventuella
problem med brunnen. Livsmedelsverkets rekommendation är
att kontrollera sitt dricksvatten minst vart tredje år. Om två
eller fler fastigheter är anslutna rekommenderas provtagning
minst en gång per år.
Livsmedelsverket har sedan 1 januari 2014 informationsansvar
för enskilda anläggningar, ex. eget brunn. För den som önskar
ytterligare information hänvisas till Livsmedelsverkets skrift
Råd om enskild dricksvattenförsörjning, eller deras föreskrifter
om dricksvatten, SLVFS 2001:30, som kan läsas på deras
hemsida, http://www.slv.se.
Sida 1 av 8
Några ord om vatten
Vatten är ett av de vanligaste ämnena i naturen. Hav, sjöar, vattendrag och is täcker närmare tre
fjärdedelar av jordens yta. Vatten finns dessutom i marken, berggrunden och atmosfären. I
havsvatten finns stora mängder lösta salter, mest natriumklorid, dvs. koksalt. Sötvatten innehåller
också salter men i betydligt mindre mängd. Egenskaper som färg, lukt eller smak beror på lösta
ämnen i vattnet.
Det vatten man får ur en grävd eller borrad brunn innehåller ett antal ämnen med varierande
betydelse för vattnets användbarhet i ett hushåll. Ett exempel är kalk som kan bilda besvärliga
avlagringar i kokkärl och värmesystem. Ett annat är järn som, om det förekommer i höga halter, kan
orsaka bruna utfällningar och missfärga tvätt. I bergborrade brunnar kan radon förekomma. Vatten
kan också vara en god livsmiljö för mikroorganismer som bakterier, virus eller svampar.
Olika mag- och tarmsjukdomar sprids med vatten förorenat med avföring från djur och människor.
Vattenkvalitet
Olika krav ställs på vatten beroende på vad det ska användas till. Ökad användning av
hushållsmaskiner m.m. innebär allt större krav beträffande kvalitet och tillgång på vatten även från
enskilda anläggningar.
Det är vanligt att ett brunnsvatten har en eller flera egenskaper som kan innebära problem när det
används för hushållsändamål. I många fall finns möjlighet till åtgärder genom att till exempel
förbättra brunnens konstruktion eller att installera filterutrustning. Samtidigt skall man vara
medveten om att vattnets kvalitet kan variera, bland annat beroende på förbrukning och årstiden.
För vidare information eller hjälp kan du ta kontakt med kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.
Olika slags brunnar för enskild användning
Idag finns ett flertal olika slags typer av brunnar som försörjer en fastighet med dricksvatten. Här
beskrivs två av dessa.
Borrad brunn
Här tas dricksvattnet till fastigheten ur berggrunden. Är idag den vanligaste typen av brunn. En
bergborrad brunn ger i regel mer skydd mot föroreningar än en grävd brunn. Sinar också sällan pga.
dess beskaffenhet med vattenmagasin djupt i berggrunden.
Grävd brunn
Denna typ av brunn utnyttjar jordlagret som vattenmagasin. Mer utsatt för yttre påverkan från ex.
jordbruk, avlopp och sur nederbörd än en borrad brunn.
Tänk på att skydda din brunn mot föroreningar, ex. utsläpp från omkringliggande jordbruksmark,
avlopp eller dylikt. SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) och Socialstyrelsen har broschyrer med
tips och vägledning om hur du anlägger och skyddar din brunn.
Sida 2 av 8
Förklaringar till de mikrobiologiska analysresultaten
Escherichia coli (E. coli)
E. coli-bakterien är den vanligaste tarmbakterien som återfinns hos varmblodiga djur och människor.
Förekomst av denna bakterie i dricksvattnet indikerar fekal påverkan (avföring). Om E. coli påvisas
bedöms vattnet som tjänligt med anmärkning och om antalet i 100 ml överstiger 9, bedöms det som
otjänligt. Vid påvisande av sådana bakterier kan man inte utesluta förekomst av
sjukdomsframkallande bakterier och/eller virus. Om vattnet är otjänligt ur mikrobiologisk synpunkt
bör orsaken utredas och åtgärdas. I avvaktan på åtgärd bör vattnet kokas före det används till dryck
och matlagning. E. coli kan orsaka bakteriell diarré.
Koliforma bakterier
Koliforma bakterier är bakterier som finns i stora mängder i tarmarna hos människor och
varmblodiga djur. De återfinns också naturligt i jord och på växter. Om antalet koliforma bakterier
per 100 ml är mindre än 50 bedöms vattnet som tjänligt. Vid värden mellan 50 och 500 bedöms det
som tjänligt med anmärkning medan värden större än 500 ger bedömningen otjänligt. Brunnar
anlagda i sprickigt berg eller genomsläppliga jordlager kan via otäta brunnsväggar förorenas av
inläckande ytvatten.
Odlingsbara mikroorganismer (22°C)
Ger en allmän uppfattning om det totala antalet bakterier i vattnet. Om antalet mikroorganismer är
mindre än 1000 per ml bedöms vattnet som tjänligt medan värden på 1000 eller däröver ger
bedömningen tjänligt med anmärkning. Förhöjda värden kan bero på inläckande ytvatten och/eller
på otillräcklig vattenomsättning. I nya brunnar kan det finnas ett högt antal mikroorganismer men
antalet brukar sjunka efter någon tids användning. Odlingsbara mikroorganismer vid 22 °C indikerar
sådan förorening som normalt inte är av fekalt ursprung.
Grund för anmärkning:
(h) = hälsomässig
Parameter
Enhet
Escherichia coli
(E. coli)
Antal per
100ml
Koliforma
bakterier
Odlingsbara
mikroorganismer
vid 22° C
Tjänligt med
anmärknig
Påvisade (h)
Otjänligt
Kommentar
10 (h)
Antal per
100ml
50 (h)
500 (h)
Antal per ml
1000 (h)
Indikerar fekal förorening från
människor eller djur, t.ex. via
avlopp eller gödsel, vilket innebär
risk för förekomst av
sjukdomsframkallande organismer.
Kan indikera både fekal och annan
förorening som kan innebära
hälsorisk.
Indikerar sådan förorening från
vatten eller jord som normalt inte
är av fekalt ursprung.
Sida 3 av 8
Förklaringar till de kemiska analysresultaten
Gränsvärden från Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning finner du längre ned i
tabellform.
Alkalinitet
Alkalinitet mäter vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med pH och hårdhet betydelse för
vattnets metallangripande egenskaper. Vid halter över 60 mg/L vätekarbonat (HCO3) minskar risken
för korrosionsskador.
Ammonium
Förhöjd halt kan tyda på förorening från avloppsvatten. Förhöjda halter förekommer också naturligt,
tillsammans med höga halter av järn och/eller humus. Halter över 0,5 mg/l NH4+ anses
anmärkningsvärda. Höga halter kan ge risk för nitritbildning och lukt.
Fluorid
Fluoridhalter mellan 0,8 – 1,2 mg/l anses ha kariesförebyggande effekt. Högre fluoridhalter innebär
risk för missfärgning av tandemalj. Vatten med fluoridhalt överstigande 6 mg/l är otjänligt för
matlagning och dryck.
Fosfat
Höga fosfathalter kan tyda på förorening från avlopp eller gödsling. Höga fosfathalter kan också ha
naturligt geologiskt ursprung. Bör vara under 0,6 mg/l.
Färg
Vattnets färg orsakas vanligen av multnande växtdelar, humusämnen och/eller av järnförekomst.
Färgat vatten innebär ingen hälsorisk men ger det ett mindre tilltalande utseende. Färgen bör helst
vara under 30 mg Pt/l.
Järn
Järn finns ofta i grundvatten och kan ge upphov till utfällningar, missfärgningar, lukt och smak.
Järnhalten bör vara under 0,5 mg/l men problem kan även uppstå vid lägre halter. Förekomst av järn
medför normalt ingen hälsorisk.
Kalium
Kalium kan, om det förekommer i höga halter, tyda på föroreningar. Halter över 12 mg/l är
anmärkningsvärda.
Kemisk syreförbrukning CODMn
Är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen vilka oftast består av multnande växtdelar, det vill
säga humus. Dessa ämnen kan påverka färg, lukt och smak. Hög halt kan tyda på att brunnen
påverkas av ytvatten eller föroreningar. Bör vara mindre än 8 mg O2/L.
Klorid
Kloridhalter över 100 mg/l kan påskynda korrosionsangrepp. Halter över 300 mg/l kan ge
smakförändringar. Höga kloridhalter förekommer vid inläckage av saltvatten.
Konduktivitet
Konduktiviteten är ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga och stiger med ökad salthalt, dvs.
lösta joner i vattnet. Konduktiviteten uttrycks i milliSiemens per meter, och ledningsförmågan är i
regel mindre än 100 mS/m.
Sida 4 av 8
Koppar
Ett ganska ovanligt grundämne i jordskorpan. Förhöjda halter kan förekomma beroende på
utfällningar ur ledningar. Kopparhalten bör inte överstiga 0,2 mg/l. Koppar kan orsaka gröna
utfällningar i sanitetsporslin och ibland grönfärgning av hår. Kopparhalter över 2,0 mg/l kan ha
hälsovådliga effekter. Utfällning i rörledningarna gynnas av vatten med lågt pH. För att undvika
koppar är det viktigt att spola ur vattnet som varit stillastående i ledningar längre tid. Sid: 5
Lukt
Ett vattens lukt har ofta naturliga orsaker, till exempel jord, mossa, lera eller sjövatten.
Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid höga halter ibland blir direkt motbjudande och brukar
liknas vid lukten från rotfrukter eller stall. Ett vanligt problem är förekomst av svavelväte som har en
lukt liknande den från ruttna ägg.
Mangan
Mangan finns också ofta i grundvatten. Mangan kan i vattenledningar bilda utfällningar som när de
lossnar ger missfärgat (svart) vatten. Risk finns för skador på textilier vid tvätt. Bör vara under 0,3
mg/l.
Natrium
Höga halter kan tyda på påverkan från relikt saltvatten. Halter över 100 mg/l är anmärkningsvärda.
Halter över 200 mg/L kan ge smakförändringar. Vid avhärdning med jonbytare ökar natriumhalten.
Nitrat
Förhöjda halter kan förekomma i närhet av gödslad mark. Vatten med halter över 50 mg/L NO3- är
otjänligt.
Nitrit
Halter över 0,1 mg/l NO2- kan tyda på förorening från avloppsvatten, men kan också förekomma
naturligt i framförallt borrade brunnar. Vatten med halter över 0,1 mg/l NO2- ska inte ges till barn
under ett års ålder. Vatten med halter över 0,5 mg/l NO2- är otjänligt.
pH
pH-värdet visar aktiviteten av lösta vätejoner (H+) i vattnet. pH-värdet ligger i allmänhet mellan 5 och
8. Områden med kalkrik berggrund har generellt högre pH-värden. Värden under 6,5 kan innebära
risk för korrosionsskador på rörledningar av metall. Låga pH-värden ökar risken för utfällning av
metaller ur ledningssystemet. Det är därför viktigt att spola ur ledningarna på morgonen när vattnet
stått stilla under natten. Mycket höga pH-värden kan uppstå vid användande av alkaliska filter samt
utlösning från kalksten i cement.
Radon (ingår inte i det kemiska provet)
Halter över 1000 Bq/l är otjänligt. Risk finns för hälsoeffekter. Vattnet bör inte användas till dryck
eller livsmedelshantering. Störst risk för hälsoeffekter finns vid inandning av radonhaltig luft, t.ex. vid
duschning. Radon från vatten kan tillsammans med radon från mark och byggnadsmaterial ge höga
halter i bostadsluften. I en enskild fastighet kan halten minskas genom kraftig luftning i
radonavskiljare eller av andra metoder. För att undvika höjningar av radonhalten inomhus måste
avgående gas ledas bort från bostaden. Sid: 6
Sulfat
Sulfathalter över 100 mg/l kan påskynda korrosionsangrepp. Över 250 mg/l kan ge smakförändringar
och övergående diarré hos känsliga barn.
Sida 5 av 8
Turbiditet (grumlighet)
Turbiditeten kan utgöras av synliga partiklar eller opalescens dvs. mycket små partiklar som ger
vattnet en viss ”mjölkighet”. Vid en turbiditet på ca 3 FNU, kan man med blotta ögat se att vattnet är
grumligt. Orsaken till ett vattens turbiditet är i flera fall järnföroreningar eller leror. Turbiditeten
tyder ofta på att brunnen är otät och att ytligt grundvatten trängt in.
Totalhårdhet, (Kalcium och Magnesium)
Totalhårdheten anger summan av kalcium och magnesium i vatten. Vatten med låg totalhårdhet
kallas mjuka och vatten med hög totalhårdhet kallas hårda. Vatten med hårdhet högre än 15 tyska
hårdhetsgrader innebär risk för utfällning på textilier samt i kärl och ledningar.
Kalcium+
Magnesium, mg/l
0 – 14
dH (tyska
hårdhetsgrader)
0–2
Mjukt
15 – 35
2,1 – 4,9
Medelhårt
36 – 70
5,0 – 9,8
Hårt
71 – 150
9,9 – 21
> 150
> 21
Mycket mjukt
Mycket hårt
Grund för anmärkning:
(h) = hälsomässig (e) = estetisk (t) = teknisk
Parameter
Enhet
Alkalinitet
mg/l HCO3
Ammonium
mg/l NH4+
Tjänligt med
anmärkning
Otjänligt
Halt över 60mg/l minskar risken för
korrosionsangrepp.
Kan indikera påverkan från avlopp eller
liknande. Förekommer främst vid
syrefattiga förhållanden.
Risk för nitritbildning och lukt.
0,5 (t)
1,5 (h, t)
1,3 (h)
Fluorid
mg/l F-
Fosfat
mg/l PO43-
0,6
mg Pt/l
30 (e)
Färg
Kommentar
6,0 (h)
Sida 6 av 8
Risk för tandemaljfläckar.
Risk för fluorinlagring i benvävnad.
Vattnet bör inte användas till dryck eller
livsmedelshantering.
Kan indikera påverkan från avlopp,
gödsling och andra föroreningskällor.
Kan även ha naturligt geologiskt
ursprung.
Färgen kan iakttas med blotta ögat.
Vattnet innehåller troligen järn eller
humus.
Parameter
Enhet
Tjänligt med
anmärkning
Järn
mg/l Fe
0,5 (e, t)
Kalcium
mg/l Ca
100 (t)
Kalium
mg/l K
12
Kemisk syreförbrukning
CODMn
mg/l O2
8 (e)
Klorid
mg/l Cl
Otjänligt
100 (t)
300 (e, t)
Konduktivitet
mS/m
0,2 (e, t)
Koppar
mg/l Cu
2 (h, e, t)
Tydlig (e)
Tydlig (h)
Lukt
Mycket
tydlig (e)
Mangan
mg/l Mn
Natrium
mg/l Na
0,3 (e, t)
100 (t)
200 (e, t)
20 (t)
Nitrat
mg/l NO3-
50 (h, t)
Sida 7 av 8
Kommentar
Medför utfällningar, missfärgning och
smak. Kan medföra dålig lukt. Risk för
skador på textilier vid tvätt och
igensatta ledningar.
Mellan 20 och 60 mg/l minskar
korrosionsrisken.
Kan i brunnsvatten indikera påverkan
från förorening. Kan även ha naturligt
geologiskt ursprung.
Vattnet innehåller organiskt material
som kan ge lukt, smak och färg.
Indikerar påverkan av ytligt markvatten.
Kan påskynda korrosionsangrepp. Halt
som överstiger 50 mg/l Cl kan indikera
påverkan av salt grundvatten, avlopp,
deponi, vägsalt eller vägdagvatten.
Risk för smakförändringar.
Ett mått på vattnets totala salthalt.
Värden >70 kan indikera höga
kloridvärden.
Orsakat av korrosion på
kopparledningar. Risk för missfärgning
av sanitetsgods och hår.
Ev. risk för diarréer, särskilt hos känsliga
småbarn. Estetiska och tekniska
olägenheter som ovan. Vattnet bör
spolas någon minut innan användning.
Svag lukt indikerar påverkan.
Bedömningen görs när främmande lukt
indikerar att vattnet är så förorenat att
det inte bör användas som dricksvatten.
Bedömningen görs när lukten gör
vattnet uppenbart motbjudande.
Kan i vattenledningar bilda utfällningar,
som när de lossnar ger missfärgat
(svart) vatten. Risk för skador på
textilier vid tvätt.
Kan indikera påverkan från relikt
saltvatten eller havsvatten. Kan även
orsakas av avhärdning genom jonbyte
med natrium.
Risk för smakförändringar.
Indikerar påverkan från avlopp, gödsel
och andra föroreningskällor.
Vattnet bör inte ges till barn under ett
års ålder på grund av risk för
methemoglobinemi (försämrad
syreupptagning i blodet).
Parameter
Enhet
Tjänligt med
anmärkning
Otjänligt
0,1 (h, t)
Nitrit
mg/l NO20,5 (h)
<6,5
pH
>10,5 (h)
Radon
(ingår inte i
vattenkemiska
analysen)
Sulfat
Turbiditet
Bq/l
mg/l SO4
FNU
>1000 (h)
100 (t)
250 (h, e, t)
3
Kommentar
Kan indikera påverkan från förorening.
Kan bildas genom ammoniumoxidation i
filter och ledningsnät. Kan finnas i djupa
brunnar vid syrebrist.
Ökad risk för methemoglobinemi.
Vattnet bör inte användas till dryck eller
livsmedelshantering. Bör inte ges till
barn under ett års ålder på grund av viss
risk för methemoglobinemi.
Låga pH-värden medför risk för
korrosion på ledningar som kan leda till
ökade metallhalter i dricksvatten. Kan
indikera påverkan av ytvatten eller ytligt
grundvatten.
Troligen orsakat av överdosering av
alkaliskt medel eller utlösning av kalk
från cementbelagda ledningar. Risk för
skador på ögon och slemhinnor. Vattnet
kan inte användas som dricksvatten.
Risk för hälsoeffekter. Vattnet bör inte
användas till dryck eller
livsmedelshantering. Störst risk för
hälsoeffekter vid inandning av
radonhaltig luft, t.ex. vid duschning. Kan
ge höga halter i bostadsluften.
Kan påskynda korrosionsangrepp.
Risk för smakförändringar. Kan ge
övergående diarréer hos känsliga barn.
Är ett mått på vattnets grumlighet.
Orsaken till onormala förändringar bör
alltid undersökas. Indikerar påverkan
från ytvatten.
Senast uppdaterad juli 2014.
Kontrollera alltid Livsmedelsverkets hemsida för senaste uppdateringar.
Hjortens Laboratorium AB
Fagerbacken 28 C
831 46 Östersund
Tel. 063-13 23 55
Fax. 063-13 23 57
Sida 8 av 8
[email protected]
www.hjortenslab.se