Bör Sverige ta efter Storbritanniens

 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Elin Fransson Bör Sverige ta efter Storbritanniens pornografiförbud? – En diskussion om rätt, samhälle och sexualitet JUEN03 Sexualitet, samhällelig kontroll och straffrätt Uppsats på juristprogrammet Termin: VT16 Innehåll
FÖRKORTNINGAR
2 1 INLEDNING
3 1.1 Problembakgrund
3 1.2 Syfte
3 1.3 Frågeställningar
4 1.4 Metod och material
4 1.5 Avgränsningar
5
1.6
5
Disposition
1.7 Forskningsläge
2 PORNOGRAFI: DEFINITION OCH PÅVERKAN
6 7 2.1 Vad är pornografi?
7 2.2 Pornografins påverkan
8 2.2.1 Forskning
2.2.2 Pornografi ur ett genusperspektiv
3 STORBRITANNIENS PORNOGRAFILAGSTIFTNING
8 10 12 3.1 The Audiovisual Media Services Regulations Act
12 3.2 Criminal Justice and Immigration Act
14 4 SVENSK RÄTT
17 4.1 Sveriges pornografilagstiftning
19 4.2 Kriminaliseringsprinciper
19 5 PROBLEM OCH ANALYS
21 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
25 Förkortningar
ASV
Attitudes Supporting Violence
Against Women
BrB
Brottsbalken
TF
Tryckfrihetsförordningen
OPA
Obscene Publications Act
2
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
År 2014 införde Storbritanniens regering ett mycket kontroversiellt och
omdiskuterat förbud mot sådan pornografi som inte ansågs lämplig med
hänsyn till den allmänna ordningen i samhället. I Sverige var tidigare
samtliga pornografiska skildringar förbjudna, men denna lagstiftning
avreglerades på 70-talet då den ansågs moraliserande och icke-liberal.
Forskningen visar på att konsumtion av pornografi påverkar våra
värderingar och vår syn på framförallt kvinnor. Därmed finns det argument
för att från statligt håll reglera vilken sorts pornografi som ska vara tillåten.
Storbritannien har valt att som enda EU-medlemsstat kriminalisera innehav
av så kallad extrem pornografi. Frågan är vilket skyddsintresse man
egentligen har, i vilken grad det kränker individens frihet och om detta är
förenligt med våra grundläggande rättsprinciper.
1.2 Syfte
Uppsatsens syfte är att utreda Storbritanniens lagstiftning kring pornografi.
Storbritannien
är
av
intresse
dels
för
att
de
nyligen
skärpte
pornografilagstiftningen men också för att de är det enda landet i EU som
har kriminaliserat innehavaren istället för producenten av viss pornografi.
Syftet är också att öppna upp för en diskussion kring huruvida ett sådant
förbud bör införas i svensk rätt. Detta görs genom en utredning av hur
svensk gällande rätt ser ut samt en diskussion kring huruvida ett förbud är
förenligt med våra kriminaliseringsprinciper1. För att kunna diskutera detta
har det utretts hur pornografi påverkar oss människor på individ- och
samhällsnivå och vilka strukturer som ligger bakom majoriteten av den
pornografi som idag produceras. Arbetet kommer att diskutera om att
skyddsvärdet är tillräckligt högt och om en sådan lagstiftning kan anses
1
Gällande kriminaliseringsprinciperna har jag valt att diskutera principerna om ett
3
endast vara moraliserande. Syftet med framställningen är inte att ge ett
direkt svar på frågan utan att öppna upp för en fortsatt diskussion.
1.3 Frågeställningar
1. Hur ser Storbritanniens och Sveriges pornografilagstiftning ut och
hur har den motiverats?
2. Kan den brittiska lagstiftningen anses rättfärdigad med hänsyn till
svenska kriminaliseringsprinciper?
1.4 Metod och material
Vid utredning av uppsatsens frågeställningar och syfte har den
rättsdogmatiska metoden använts. Metoden innebär att man klargör
rättsläget med hjälp av rättskälleläran.2 Jag har valt att göra detta med ett
genusrättsligt perspektiv3, för att analysera och tolka gällande rätt ur en
bredare synvinkel.4 Det görs även en komparativ utblick mot Storbritannien.
Syftet med den är inte att göra en komplett komparativ analys utan att öppna
upp för en diskussion kring ämnet.
Materialet består av både svenska och brittiska rättskällor. Det brittiska
materialet består främst av offentliga dokument från myndigheter samt
brittiska artiklar som behandlar ämnet. För utredningen av det svenska
rättsläget har jag främst använt mig av förarbeten, då lagstiftningens motiv
är väsentlig för uppsatsens syfte, samt doktrin och lagtext. Vid utredningen
av vad pornografi är och hur det påverkar människor har jag använt mig av
källor från andra vetenskapsområden, som statsvetenskap och psykologi.
För min utredning av forskningsläget på pornografins skadliga effekter har
2
Gunnarsson, Svensson, s. 91 ff.
Den genusrättsvetenskapliga metoden bygger på ett antagande om att kön påverkar rätten
och vår kunskap om den. Den går ut på att kritiskt granska rätten och synliggöra de normer
och värderingar som har skapat den. Gunnarsson, Svensson, s. 108.
4
Berglund, s. 154.
3
4
Max Waltmans doktorsavhandling varit central då hans arbete innehåller en
omfattande analys av den forskning som har gjorts på området.
1.5 Avgränsningar
Uppsatsen avser endast att behandla Storbritanniens förbud mot viss
pornografi och inte brittisk rätt i övrigt. Då det brittiska förbudet främst
riktar in sig på pornografi med våldsinslag kommer den formen av
pornografi vara i centrum. Analysen av pornografins påverkan på samhället
samt de strukturer som i sin tur påverkan pornografin kan göras grundligare
och djupare, men diskuteras här i den mån som uppsatsens storlek ger
utrymme för. Diskussionen kring skyddsintresset kommer inte att beröra de
kvinnor
som
arbetar
inom
industrin.
Förenligheten
med
andra
lagstiftningsprinciper som inte har nämnts ovan kommer inte att utredas och
utredningen och diskussionen av de principer som tas upp kommer att göras
i den utsträckning som arbetet har utrymme för.
1.6 Disposition
Uppsatsen inleds med en definition av begreppet pornografi, för att öka
läsarens förståelse för ämnet i helhet. Vidare redogörs för den forskning
som har gjorts kring pornografins påverkan på oss människor, samt för hur
den feministiska argumentationen förs. Detta kommer senare att ligga till
grund för diskussionen kring skyddsvärdet.
Vidare behandlas den brittiska lagstiftningen kring pornografi, samt för den
diskussion som har förts där. Efter det utreds det svenska rättsläget kring
pornografi. I uppsatsens sista kapitel kommer jag att analyser och diskutera
huruvida
en
sådan
lagstiftning
kriminaliseringsprinciper.
5
är
förenlig
med
våra
1.7 Forskningsläge
Svensk straffrättslig litteratur som behandlar pornografi finns det mycket
lite av. Den litteratur som finns har ofta syftet att behandla straffrätten
utifrån ett könsperspektiv. Inom andra vetenskapsområden, såsom
psykologi, samhällsvetenskap och genusvetenskap finns det mer skrivet om
pornografin och dess effekter på samhället. Den feministiska litteraturen om
pornografi är också mycket omfattande. De svenska juristerna har dock varit
relativt tysta sedan pornografin legaliserades på 70-talet.
6
2 Pornografi: definition och
påverkan
2.1 Vad är pornografi?
Det blir snabbt tydligt att pornografi inte är ett begrepp som enkelt
definieras. Nationalencyklopedin beskriver pornografi som ”benämning på
sinsemellan mycket olika, i underhållande och lustframkallande syfte
framställda beskrivningar av människans erotiska liv”5. I ett känt uttalande
förklarar Supreme Court-domaren Potter Stewart pornografi som ”I know it
when I see it”6, vilket ytterligare pekar på inte bara problemet med att
definiera begreppet utan även stigmat kring pornografin. Som mest
grundläggande kan det dock konstateras att pornografi refererar till den
grafiska skildringen av explicita sexuella handlingar som tillgängliggörs för
en publik konsumtion.7
Erotica skildrar precis som pornografi explicita och sexuella handlingar,
men innehåller även en positiv kontakt mellan kvinnan och mannen där
lusten föreligger hos båda parter.8
Mjukporr är en mindre utmanande
variant av pornografi där nakna kroppar skildras men inte reduceras till
sexobjekt.9 Hårdporr är istället andra sidan av spektrumet och innebär
särskilt utmanade pornografi där nakna kroppar enbart återges som
sexobjekt.10
Våldspornografi innehåller inslag av våld och har en avhumaniserande bild
av kvinnor.11 En forskningsrapport från norska polisakademin har gjort en
indelning av den våldsporr som finns på internet. Porren delades in i elva
kategorier där den mildaste formen var våld mot genitalier och där den
5
Nationalencyklopedin, Pornografi.
Sullivan & McKee, s. 1.
7
Ibid, s. 4.
8
Eliasson, s. 47.
9
Nationalencyklopedin, Mjukporr.
10
Nationalencyklopedin, Hårdporr.
11
Eliasson, s. 46 ff.
6
7
grövsta formen är s.k ”death porno”, som skildrar stympning, avrättning och
styckning.12 Den fortsatta framställningen kommer att behandla pornografi i
allmänhet och våldspornografi i synnerhet.
2.2 Pornografins påverkan
2.2.1 Forskning
För att utreda huruvida det föreligger ett samband mellan våld och
pornografi använder sig psykologer av två olika metoder, experimentell och
icke-experimentell metod. Den första metoden är mer lämpad för att mäta
kausalitet, medan den andra metoden kan ta med fler variabler i
beräkningen.13
Resultatet från den forskning som har gjorts är till viss del motsägande.
Vissa undersökningar har visat på negativa effekter av porr medan andra
inte har det och framförallt har kausaliteten ifrågasatts. Forskning med ickeexperimentella metoder kan inte säkerställa kausalitet. 1995 gjordes en
meta-analys som visade på att experimentella studier har visat att det finns
ett samband mellan konsumtion av pornografi och en mer accepterad syn på
våld mot kvinnor.14 Skeptiker har menat att sambandet troligtvis beror på
föreliggande
faktorer
som
förutsåg
både
porrkonsumtionen i sig själv. The Confluence Model
aggressionen
15
och
har dock visat att
pornografikonsumtion är en självständig variabel som signifikant förutsäger
sexuell aggression mer än vad andra prediktorer har gjort.16
Ett samband mellan pornografi och sexuella brott är svårt att konstatera när
man analyserar samhället i helhet, istället för att använda individen som
primärt fokus för analysen. Dessa studier visar att sexuella brott i betydligt
12
Motion 2005/06:K341.
Waltman, 89 f.
14
Sullivan & McKee, s. 77 ff.
15
En modell som bygger på forskning som har skiljt på och testat olika individuella
prediktorer på sexuell aggression jämte pornografikonsumtion i sociala undersökningar som
mäter självrapporterad aggression. Waltman, s. 90.
16
Waltman, s. 90 f.
13
8
större utsträckning korrelerar med andra faktorer än pornografi, så som
arbetslöshet, antalet ensamhushåll, lågkonjunktur och urbanisering. Vissa
utav dessa studier lutar sig dock på otillförlitlig brottsstatik.17
År 2015 analyserande Waltman en stor del av den forskning som finns på
området. Enligt Waltmans analys visar rådande forskningsläge på att
konsumtion av pornografi orsakar könsbaserat våld och ASV18.19 Denna
slutsats drar han på grund av, bland annat, följande forskningsresultat.
Oavsett vilken metod eller vilket koncept man mäter (sexuell aggression,
attityder kring våld mot kvinnor etc.), är resultaten robusta och statistiskt
signifikanta. Man har visat att även hos de män som inte har andra tendenser
till att utföra sexuellt tvång så ökar pornografikonsumtion signifikant
sannolikheten för att de kommer att vara sexuellt aggressiva gentemot
kvinnor. Kvantitativ data från ”battered women shelters” visar att
kvinnomisshandlare som konsumerar pornografi är signifikant och
väsentligen mer benägna att vara sexuellt aggressiva, att tvinga, kontrollera
och misshandla kvinnor än de kvinnomisshandlare som inte konsumerar
pornografi. Detta är tydligt även när man räknar in andra faktorer som är
relevanta i sammanhanget, såsom alkoholkonsumtion och militärtjänst.
Exponering av pornografi gör normala män mer benägna att våldta sina
dejter, plåga deras partners med oönskade sexuella krav, att som
jurymedlemmar trivialisera sexuellt våld och de köper sex i större
utsträckning. Porrkonsumtionens skadliga effekter är därmed väsentliga och
självständiga från andra faktorer. Psykologiska experiment har antytt att det
inte är graden av våld som skildras som ger denna effekt, utan snarare till
vilken grad materialet avhumaniserar, förminskar eller presenterar kvinnor
som sexuella objekt.20
17
Waltman, s. 139 f.
Attitudes Supporting Violence Against Women. Attityder kring detta förutsäger sexuellt
aggressiva beteemde gentemot kvinnor. Waltman, s. 115.
19
Andra analyser har kommit fram till samma slutsats, se S. DeKeseredy, Corsianos, s. 19.
20
Waltman, s. 138 ff.
18
9
2.2.2 Pornografi ur ett genuskritiskt perspektiv
Under 70- och 80-talet började feministiska grupper sätta sig emot
pornografin. Från en tidigare diskussion om moral och sedlighet gick man
över till att se pornografin ur ett genuskritiskt perspektiv. Man ifrågasatte
den forskning som tidigare gjorts med argumentet om att samhällsvetenskap
alltid är färgad av det samhälles normer och värderingar som den görs i och
därför är den inte pålitlig. Man menade att pornografi spelar en signifikant
roll i att skada de kvinnor som har blivit utsatta för sexuellt våld. Man
menade också att den var farligt sexistisk och att den utgör essensen i
antifeministisk proganda genom avhumanisering och objektifiering av
kvinnor. Radikalfeministerna menade att man skulle gå ifrån den
kvantitativa samhällsvetenskapliga forskningen med fokus på kausalitet och
föreslog istället en kulturell-ideologisk modell som antog att män är födda
med en benägenhet till våldsam dominans över kvinnor och pornografin är
ett redskap för detta. Pornografin förstärker redan existerande värderingar
om manlig dominans och kvinnlig underkastelse.21
Den senare generationen av anti-porraktivister förespråkade precis som dess
företrädare att lämna den empiriska kvantitativa forskningsmetoden och
istället lyssna på kvinnors berättelser. De anser att pornografin ger upphov
till skada på tre olika vis: lärande, legitimering och beroende. Med lärande
menar man att män använder pornografi som en slags handbok i hur de ska
relatera till kvinnor och vad dem lär sig därigenom är att sexualisera
ojämlikhet, att objektifiera kvinnors kroppar och att manlighet delvis
innebär att man ska penetrera en kvinna eller en annan man. Den andra
problematiken aktivisterna menar sig se är att pornografi ger ett slags
rättfärdigande till sexuellt våld genom att naturalisera, legitimera och
vidmakthålla det. Den normaliserar manlig sexual aggression. Till sist pekar
man på den beroendeframkallande effekten av porr då den aktiverar samma
belöningscentra i hjärnan som spelande och andra beroenden gör.22
21
22
Sullivan & McKee, s. 81 ff.
Ibid, s. 89 ff.
10
Vissa menar till och med att pornografi gör vissa män oförmögna att ha
normala sexuella relationer med kvinnor då de endast ser dem som objekt
för dess njutning och därigenom skapar pornografin en efterfrågan på sextrafficking. Andra menar att porr är skadlig i sig, oavsett innehåll, då den
fokuserar på individuell njutning när sex istället borde handla om social
förändring.23
Kritiker till ovanstående argument menar dock att anti-porrfeminismen
bygger på en endimensionell syn på att våld alltid är förenat med skada och
ett antagande om att kvinnor ständigt befinner sig i en offer-situation.24 Den
är också moraliserande och begränsande. Sexradikaler menar att man bör
välkomna icke-konformistiskt sex eftersom det är bara genom sexet i sig
självt som man kan ändra maktbalansen som idag finns i samhället. Man
poängterar det viktiga i att det finns flera olika perspektiv, erfarenheter och
sexualiteter. Sexuella aktiviteter behöver inte utnyttja eller göra individen
till ett offer, tvärtom kan en sådan aktivitet potentiellt innebära motsatsen
för att personen tar tillbaka makten över sina handlingar.25
Andra ifrågasätter den faktiska effekten. Våld och mord på kvinnor är inte
ovanligt. I Storbritannien mördas två kvinnor varje vecka av en partner eller
en före detta partner. Även om våldsam pornografi är problematisk ur flera
synvinklar, så kommer ett förbud av sådan pornografi inte göra mycket för
att förhindra mord på kvinnor i hemmen. Istället behövs andra åtgärder för
att förhindra våldet samt erkännandet av att lagen generellt har varit delaktig
i det manliga våldet mot kvinnor.26
23
Sullivan & McKee, s. 92.
Ibid, s. 99.
25
Carline, 314 f.
26
Ibid, s. 318.
24
11
3 Storbritanniens
pornografilagstiftning
3.1 The Audiovisual Media Services
Regulations
År 2012 åtalades en person anklagad för att ha distribuerat DVD-skivor med
material som tydligt stred mot regelverket Obscene Publications Act
(OPA)27. OPA-akten är den yttersta regleringen av pornografi i
Storbritannien, då akten kriminaliserar produktionen och distributionen av
obscent28 material.29 Det rörde sig om handlingar som ”…full-hand gay
fisting, urination, staged kidnapping and rape, whipping, and smacking of
saline-injected scrotum…”.30 Enligt den åtalade var detta ett efterfrågat
material inom den manliga HBTQ-kretsen. Juryn frikände den åtalade trots
att The Crown Prosecution Service31 ansåg att det var motiverat att åtala
materialet under OPA-akten.32
Utfallet har förklarats med pornografin är idag så tillgänglig att allmänheten
ser pornografi (med samtyckande vuxna människor) som något alldagligt. I
och med internets utveckling blev det tydligt att OPA-akten hade förlorat sin
förmåga att reglera obscent material.33
Communications
Act34
är
den
lagstiftning
som
reglerar
kommunikationsindustrin i Storbritannien, alltså telekommunikation och
broadcasting. Denna akt innehåller bl.a. regler kring politisk reklam i TV
och stadgar fängelsestraff för den som genom publik elektronisk
kommunikation trakasserar annan. I december 2014 införde den brittiska
27
Obscene Publications Act 1959.
Obscent material definieras som sådant som kan demoralisera och korrumpera
konsumenten. Raye Clarke, Southhampton Student Law Review, vol. 4 2015, s. 30.
29
Raye Clarke, Southhampton Student Law Review, vol. 4 2015, s. 30.
30
Siry, s. 283.
31
Storbritanniens åklagarmyndighet.
32
Siry, s. 283 f.
33
Ibid, s. 283 f.
34
Communications Act 2003.
28
12
regeringen ett amendement till Communications Act – The Audiovisual
Media Services Regulations 2014. Där stadgas ett krav på att video-ondemand (VoD) internetpornografi ska följa samma riktlinjer som the British
Board of Film Censors (BFFC) har för fysiska DVDs som säljs i
sexaffärer.35 I praktiken innebär det ett förbud mot producering av visst
pornografiskt innehåll. Rättsläget är inte helt klart men eventuellt kan det
strida mot lagstiftningen att material från utländska hemsidor laddas ner
inom Storbritannien.36
BFFC’s Guidelines har listat de handlingar anses livshotande och/eller
överdrivet farliga och därför förbjudna att visa: Material som inkluderar
rollspel som barn. Sexuella aktiviteter som saknar, eller verkar sakna,
samtycke. Fysiska begränsningar som gör att deltagarna förhindras att
indikera ett tillbakadragande av samtycke. Skildring av smärta eller
handlingar som kan leda till varaktig fysisk skada oavsett om den är riktig
eller simulerad. Måttlig skada som samtyckts till kan vara tillåtet.
Penetration med objekt som är associerade med våld eller som är troliga att
skapa fysiska skada. Sexuella hot, förnedring eller misshandel som inte är
en del av ett rollspel med tydliga samtycken. Stark fysisk eller verbal
misshandel oavsett om den är samtyckt till.37 Detta innebär i praktiken att
handlingar såsom piskning, fisting, strypning och att sitta på någons ansikte
är förbjudna.38
Den nya regleringen blev föremål för en het diskussion i Storbritannien.
Enligt regeringen gjordes detta med syfte att skydda barn från att komma i
kontakt med sådant material då det innebär en fara för skada.39 Vissa
restriktioner har upplevts som absurda och sexistiska, exempelvis att det är
tillåtet att filma manlig ejakulation men inte den kvinnliga motsvarigheten
(p.g.a. risken för att det är urin). Eftersom utbudet är så mycket större på
internet än i butikerna menar man att denna restriktion endast är till för att
35
The Audiovisual Media Services Regulations, amendment of section 368E(2).
Jackman, Independent, 4/12 2014.
37
BFFC Guidelines s. 24.
38
Hooton, Independent, 2/12 2014.
39
Ibid, 2/12 2014.
36
13
reglera internetmarknaden för att den utgör ett finansiellt hot. Regleringen
innebär även en begränsning av yttrandefriheten.40 Andra menar att dessa
regler kontrollerar den kvinnliga sexualiteten istället för att lösa problemet.
Vad som behövs en reform där sadomasochistiskt samtyckande sex inte är
kriminaliserat medan skildringar av våldtäkt är det.41
3.2 Criminal Justice and Immigration Act
Den pornografi som är brottslig att inneha kallas extrem pornografi. Med
extrem pornografi menas sådan som inkluderar material som är ”…grossly
offensive, disgusting or otherwise obscene and that explicitly and
realistically depicts: a) Life threatening injury b) Serious injury to a
person’s anus, breasts or genitals c) Bestiality or d) Necrophilia.”42.
Kriminaliseringen infördes för att regeringen ansåg att sådan extrem
pornografi medverkar till en kulturell kontext i ett samhälle som har
misslyckats med att ta sexuellt våld mot kvinnor på allvar. Man menar att en
tolerans av sådana bilder sänder ett budskap om att vi har ett samhälle där
sexuellt våld kan ses som en form av underhållning.43
Förbudet mot extrem pornografi infördes i the Criminal Justice and
Immigration Act år 2008. Denna akt gjorde Storbritannien till den första av
EU:s medlemsstater som har kriminaliserat innehav av vuxenpornografi.
Lagstiftningen fokus var här inte längre att skydda minderåriga från att
komma över materialet, istället var syftet med lagstiftningen att skydda de
individer som deltar till framställningen av materialet, deras värdighet, samt
att skydda allmänheten från den skada materialet anses kunna åstadkomma.
The Home Office44 uttalade att intentionen med reformen var att göra
40
Jackman, Independent, 4/12 2014
McGlynn , Clare & Rackley, Erika, Law School Briefing Document, Durham University.
42
Criminal Justice and Immigration Act 2008 (CJIA), Sections 63-67.
43
McGlynn , Clare & Rackley, Erika, Law School Briefing Document, Durham University.
44
Storbritanniens inrikesministerium.
41
14
individen mer ansvarig över vilka bilder de innehar, att minska efterfrågan
på sådant material och signalera att det inte har en plats i vårt samhälle.45
Bakgrunden till lagstiftningen och dess formulering (med fokus på
livshotande handlingar) är en mycket uppmärksammad händelse som
inträffade år 2003. En man och en kvinna hade ägnat sig åt s.k. ”erotic
asphyxiation”, vilket innebär att man använder strypning för att förhöja den
sexuella euforin. Mannen ströp kvinnan till döds, vilket han själv menade
var en olyckshändelse. Gärningsmannen visade sig vara besatt av
våldspornografi och hade konsumerat pornografi som innehöll strypsex,
våldtäkt och nekrofili 24 timmar innan mordet ägde rum. Efter att
gärningsmannen dömdes till livstid i fängelse, förde offrets mamma en
omfattande kampanj för att kriminalisera våldsam pornografi. Kampanjen
gav effekt på så vis att man under lagstiftningsprocessen gick man från att
referera till våldtäkt till att istället referera till livshotande handlingar, och
man lade till rekvisitet ”bestality”46.47
Kriminaliseringen har inte varit utan kritik. Man menar att en sådan
lagstiftning där de mest extrema bilderna är förbjuda tillåter majoriteten att
bestämma vad som är och inte är passande uttryck för sexualiteten.
Minoriteters preferenser åsidosätts. Dessutom pekar man på den
moralistiska tonen i lagstiftningen, där ord som abhorrent, degrading och
repugnant (avskyvärt, nedvärderande och motbjudande) förkommer. Att
lagstiftningen är tillämplig även i de fall då ingen utav de medverkande har
kommit till skada under tillverkningen och att den inte är tillämplig på konst
gör också att den upplevs som moralistisk.48 Frågan huruvida lagen påverkar
yttrandefriheten negativt, eller om den är ett steg i utvecklingen av skyddet
för mänsklig värdighet, har också lyfts.
45
Siry, s. 287 ff.
Bestialitet, synonymt med råhet, grymhet, djuriskhet.
47
Siry, s. 289 f.
48
Ibid, 290 f.
46
15
Anna Carline menar i sin artikel ”Criminal justice, extreme pornography
and prostitution: Protecting women or promoting morality?", att den
brittiska regeringen använde sig av radikalfeministisk retorik för att
rättfärdiga kriminaliseringen, men att det vid en studie av reformen är
tydligt att det är moralen som är skyddsintresset. Hon anser att problemet
med våld mot kvinnor har använts på ett oetiskt vis av regeringen för att
begränsa vilka sexualiteter de anser vara oacceptabla.49 Liknande kritik
fördes
mot
den
svenska
regeringen
i
samband
med
sexköpskriminaliseringen. Man ifrågasatte vad lagen egentligen hade till
syfte att skydda och menade att det hade varit bättre att erkänna att lagen
kommit till av moraliska skäl.50
49
Carline, s. 314.
Exempelvis uttrycktes en önskan om att skydda ”den goda sexualiteten”, vilket för övrigt
även framfördes som argument när man kriminaliserade pornografi. Det gavs även uttryck
för att det är moralisk klandervärt att köpa (och även sälja) sexuell tillfredställelse.
Lernestedt, Hamdorf, JT 00/01 s. 120 ff.
50
16
4 Svensk rätt
4.1 Sveriges pornografilagstiftning
Pornografi har uppfattats som osedligt under hela 1900-talet. Efterfrågan på
den har dock alltid varit stor, och trots kontroll från myndigheter
expanderade marknaden under efterkrigstiden och den svenska pornografin
blev tillgänglig över resten av världen. Pornografin legaliserades år 1971,
resultatet av en omfattande debatt som väcktes under 60-talet.51 Man
ifrågasatte huruvida bestämmelserna i Brottsbalken stämde överens med
dåtidens värderingar i samhället; reglerna begränsande yttrandefriheten och
ansågs omodernt moraliserande. En undersökning som regeringen lät göra
visade att 49,3 % av befolkningen ansåg att pornografi bör få finnas.52 Den
dåvarande bestämmelsen i BrB 16 kap 11 § föreskrev straff för sårande av
tukt och sedlighet genom framställning i skrift eller bild. Även försäljning
och annan spridning av sådant material var straffbart.53
Propositionen som förelåg avkriminaliseringen definierade pornografi som
”framställning i ord eller bild som på ett ohöljt sätt behandlar ämnen med
sexuell eller erotisk anknytning”54. Propositionen framförde att det inte
fanns vetenskapliga belägg för att pornografi med våldsinslag ökar
brottsligheten. Visserligen ansågs en upprepad konsumtion av sådan
pornografi kunna påverka asociala attityder och eventuellt även ligga till
grund för sådana. Det ansågs även finnas en risk för större tolerans mot våld
både med och utan samband med sexualitet. Men enligt regeringen var
forskningsresultaten
skadeverkningar
för
inte
att
tillräckligt
rättfärdiga
tydliga
ett
fortsatt
kring
pornografins
straffbeläggande.55
Pornografiska framställningar med våldsinslag var fortsatt förbjudna;
regeringen ville förhindra en utveckling mot omänsklighet och sadism.
51
Arnberg, Laskar, Sundelvall, s. 223 f.
Prop. 1970:125, s. 11 och s. 36 ff.
53
Ibid, s. 17 f.
54
Ibid, s. 17.
55
Ibid, s. 36 ff.
52
17
Exempel på förbjudna skildringar som gavs var sexuella övergrepp mot barn
eller sexuella beteenden som är särskilt sadistiska och förråande.56 Idag
finns bestämmelsen 16 kap 10 c § BrB, se nedan.
BrB 16 kap 11 § ändrades till att reglera brottet otillåtet förfarande med
pornografisk bild. Att skylta eller på annat sätt uppvisar en pornografisk
bild på en allmän plats förbjöds; man ville fortfarande skydda allmänheten
från att ofrivilligt behöva utsättas för dessa bilder. Begreppet pornografisk
bild definieras i lagmotiven som en sådan bild som återger ett sexuellt motiv
på ett utmanade sätt, alternativt en bild som är avsedd att påverka åskådaren
i sexuellt syfte.57
BrB 16 kap. 10 c § stadgar att den som i bild skildrar sexuellt våld eller
tvång med uppsåt att bilden sprids ska dömas för olaga våldsskildring. Det
krävs inte att våldet är grovt eller att det har utförts av en människa. Även
skildringar av tvångsmoment omfattas. Det krävs ett uppsåt att sprida bilden
eller bilderna, samt att gärningen inte kan försvaras. Bestämmelsen
motsvaras av 7 kap 4 § 13 p. TF där olaga våldsskildring stadgas som ett av
tryckfrihetsbrotten. Enligt förarbetena avses främst skildringar av sadistiska
beteenden eller likartade handlingar, som uppfattas som att någon blir utsatt
för en nedvärderande behandling mot sin vilja.58 Paragrafen straffbelägger
även skildringar av grovt våld mot människor eller djur även om det inte är
sexuellt.59
Barnpornografi blev ett brott först 1980. I propositionen lade man tre motiv
till grund för kriminaliseringen. Man menade att barn som medverkar i
barnpornografi inte själva kan bedöma följderna av sin medverkan, att det
kan skada barnens syns på sexualitet samt att barnpornografi är kränkande
för barn i allmänhet. Även tecknade bilder förbjöds då det inte kan uteslutas
att barn har använts som modeller, samt att även sådana bilder är kränkande
56
Prop. 1970:125 S. 36 ff.
Roos, Brottsbalk (1962:700), 16 kap. 11 §, Karnov kommentar nr. 844.
58
Prop. 1986/87:151 s. 183 f.
59
Nilsson, Brottsbalk (1962:700) 16 kap. 10 c §, Lexino 2014-04-10.
57
18
för barn i allmänhet.60 Brottet regleras i 16 kap 10 a § BrB och förbjuder
bl.a. framställning, spridning och innehav av material som skildrar barn i en
pornografisk bild. Bestämmelsen definierar barn som personer under 18 år
eller personer vars pubertetsutveckling ännu inte är fullbordad. Brottet har
samma straffskala som olaga våldsskildring.61
Sammanfattningsvis är all pornografi laglig att köpa, inneha och konsumera
förutom den som innehåller barn. Det är förbjudet att visa upp pornografiskt
material på allmän plats och viss våldsam pornografi är brottslig att sprida,
men laglig att inneha.
4.2 Kriminaliseringsprinciper
Straffet är samhällets mest ingripande åtgärd mot en individ. Det bör därför
alltid vara den sista utvägen och vara reserverat för de mest klandervärda
beteenden.62 För att utreda om en viss kriminalisering ska införas bör man
därför göra en avvägning gentemot andra värden. Lagstiftaren bör ställa sig
frågan vilket eller vilka skyddsintressen en eventuell kriminalisering har och
om det ska anses godtagbart.63
För att en kriminalisering ska vara rättfärdigad krävs det att den
kriminaliserade handlingen medför skada eller fara för skada. Med skada
menas en negativ påverkan på en individ, allmänheten eller staten. Detta
krav på skada eller fara innebär att en handling inte ska kriminaliseras på
grund av obehag eller moral.64
Straffrätten bygger på skuldprincipen; för kriminalisering måste den
enskilde vara klandervärd och anses bära skuld för dennes handlingar,
genom uppsåt eller oaktsamhet. Ju högre skyddsvärde eller skada, desto
60
Prop. 1978/79:179 s. 7 f.
16 kap. 10 a-c §§ BrB.
62
Heidenborg, SvJT 2013, s. 304.
63
Ibid, s. 307.
64
Ibid, s. 305 ff.
61
19
lägre krav på skuld. En kriminalisering ska även ställas mot andra intressen,
exempelvis yttrandefrihet.65
65
Heidenberg, SvJT 2013 s. 306.
20
5 Problem och analys
De rättslägen som råder kring pornografi i Storbritannien och Sverige är
mycket lika. Pornografi är lagligt att producera, sprida, sälja, köpa och
konsumera så länge den inte skildrar barn eller extremt våld. I båda länder
finns restriktioner kring hur pornografi får säljas, annonseras och visas upp.
Det är i stort sett samma motiv och värderingar som ligger bakom den
lagstiftning som finns. Man vill skydda barn och allmänheten från dessa
framställningar och man vill göra en moralisk ståndpunkt. Feministiska
argument
har
framförts
i
processerna,
särskilt
i
samband
med
Storbritanniens kriminalisering av extrem pornografi, men har aldrig
ensamma utgjort ett motiv för en lagändring. En viktig aspekt skiljer
Storbritanniens lagstiftning från den svenska, eftersom de har valt att
kriminalisera själva innehavet av extrem pornografi. I Sverige är endast
innehav av barnpornografi brottsligt. Att välja att göra den enskilde
konsumenten till en brottsling är ett tydligt budskap från lagstiftaren om vad
som ska anses klandervärt. Det innebär också ett större ingripande på
yttrandefriheten och den sexuella integriteten. Frågan blir vilken roll staten
ska få lov att spela i våra privatliv?
Forskningen kring pornografins påverkan har varit omdiskuterad. Alla anser
inte att man med vetenskapliga belägg kan påstå att pornografi ökar våldet
gentemot kvinnor eller attityder kring det. Denna uppsats har inte haft
utrymme för en självständig analys av all forskning som finns på området.
Efter en genomgång av den litteratur66 jag har använt mig av anser jag mig
dock kunna konstatera att våldsam och objektifierande pornografi har en
sådan effekt på konsumenterna att den i längden skadar kvinnor.67
66
Framförallt Violence agaisnt women in pornography av Walter S. Dekeseredy and
Marilyn Corsianos, Pornography av Rebecca Sullivan och Alan McKee och The Politics of
Legal Challenges to Pornograpgy: Canada, Sweden, and the United States av Max
Waltman.
21
Att konstatera att något har en viss negativ effekt på sin omgivning innebär
inte att detta ska kriminaliseras eller förbjudas. Vi tillåter bilkörning trots att
olyckor sker, för vi anser att samhällsnyttan väger tyngre. Alkohol och
cigaretter är tillåtna trots sin brist på samhällelig nytta, dels av kulturella
anledningar men också för att människors självbestämmanderätt har ett
värde. Det är många intressen som ska vägas mot varandra innan en
kriminalisering kan rättfärdigas. Utan att göra anspråk på en komplett
utredning av frågan kommer några utav intresseavvägningarna att diskuteras
nedan.
Som konstateras ovan ska varje kriminalisering ha ett godtagbart
skyddsintresse som motiverar den. Har en kriminalisering av innehav av
extrem pornografi ett sådant godtagbart skyddsintresse? Pornografi gör att
konsumenten ser kvinnan som hon framställs, alltså ett objekt till för
åskådarens njutning. Det påverkar inte bara synen på de kvinnor som är med
i dessa produktioner; pornografi har även visat sig göra män mer benägna
att begå våldtäkter och den påverkar attityder kring kvinnor överlag.68 Att
män har en överordnad ställning i samhället är relevant i frågan och en
faktor som måste tas med i ekvationen. Mäns våld mot kvinnor är utbrett
och finns över hela världen; kvinnor våldtas, misshandlas och dör endast på
grund av sitt kön.69 Jag vill påstå att motverka dessa attityder kring kvinnor
som ligger till grund för det omfattande våldet utan tvekan är ett godtagbart
skyddsintresse.
För ett rättfärdigande av en kriminalisering krävs skada eller fara för skada.
Att kvinnor objektifieras i det pornografiska materialet och att detta senare
påverkar
attityder
kring
kvinnor
är
konstaterat.
Att
finna
ett
kausalitetssamband mellan konsumtion av pornografi och brott i
brottsstatistiken har dock visat sig vara svårare. Sambanden med andra
faktorer är högre, såsom arbetslöshet och antalet ensamhushåll. Gällande
sexuella objektifieringen av kvinnor är pornografin långt ifrån ensamt
68
69
Se avsnitt 2.2.1.
Eliasson, s. 56 ff.
22
skyldig till den. Varje dag möts vi av denna objektifiering i media. Är det
kanske så, att ett förbud mot viss pornografi är ett försök att till att bota ett
symptom istället för sjukdomen? Argumentet om att brotten mot kvinnor
inte kommer minska för att ett sådant förbud införs är inte obefogat. Om
tillräckliga belägg för skada eller fara för skada inte finns framstår
lagstiftningen som moralisk, vilket generellt bör undvikas.
Trots en brist på effektivitet (både med hänsyn till minskad skada och till
efterlevnaden av lagen), ska dock inte värdet av ett straffbuds normbildande
funktion
förringas.
Detta
argument
var
i
fokus
under
sexköpskriminaliseringen, där man pekade på att lagen kan påverka icke
önskvärda handlingar genom att göra beteendet icke socialt accepterat.70
Frågan huruvida den som har begått en kriminaliserad gärning faktiskt bör
anses som klandervärd är också viktig. Storbritannien har valt att
kriminalisera innehav av visst material, precis som vi kriminaliserar innehav
av barnpornografi. Är nedladdning av en viss porrfilm så klandervärt att vi
vill sålla det till samhällets mest oönskade handlingar genom att förelägga
det med straff? Anser vi att den enskilde konsumenten ska bära ansvaret för
att materialet i fråga? Att införa lagar som för medborgarna uppfattas som
orimliga underminerar tillförlitligheten till hela rättsapparaten och det är
därför viktigt att allmänheten uppfattar våra lagar som logiska och
rättfärdigade. Det är varken självklart eller rimligt att påstå att en persons
pornografiska preferenser är anledningen till upprätthållandet av mäns
överordning. Kanske bör problem som finns på en strukturell nivå även
lösas på den nivån.
Till sist ska det poängteras att en kriminalisering alltid ska vägas mot andra
intressen. Att reglera vilka bilder och filmer medborgarna får inneha är en
begräsning av yttrandefriheten. Yttrandefrihet är en utav demokratins
grundpelare och är grundlagsskyddad i Sverige; en begränsning bör bara
göras då det verkligen anses som nödvändigt. Att staten bestämmer vilken
70
Lernestedt, Hamdorf, JT 99/00, s. 855.
23
typ av pornografiska skildringar som är lämpliga för medborgarna att se, är
moralistiskt och en inskränkning av den sexuella integriteten. Detta kan
även anses diskriminerande gentemot sexuella minoriteter, en kritik som har
varit tydligt i den offentliga debatten i Storbritannien.
Storbritanniens senaste skärpning av pornografilagstiftningen motiverades
med hänsyn till skyddet av barn. Man såg en risk för att barn kommer över
sådant material och menade att det finns en risk för att materialet skadar
barnet. Även Sveriges lagstiftning är delvis motiverad med skyddet av barn.
Även om kriterierna för ett godtagbart skyddsintresse samt skadekravet är
uppfyllt anser jag inte att det är rättfärdigat att reglera själva innehållet, när
samma syfte kan uppnås genom en betydligt mindre ingripande metod. Om
man vill undvika att barn kommer över pornografiskt material med obscent
innehåll bör man istället stoppa dess tillgång till materialet och inte
materialet i sig.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att även om det finns ett godtagbart
skyddsintresse för en lagstiftning som kriminaliserar innehav av viss
pornografi är det inte lika självklart att denna handling verkligen ska ses
som så klandervärd att samhället bör bestraffa den. Generellt bör en
kriminalisering ha ett högt krav på sambandet mellan den enskildes gärning
och skadan, ett krav som i denna fråga inte otvivelaktigt har uppfyllts. Det
innebär dock inte att jag inte anser att en vidare diskussion på ämnet bör
föras. Pornografin upprätthåller kvinnors underordnade ställning i samhället
och därför bör den kritiseras och ifrågasättas.
24
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Lagtext
Brottsbalken (SFS 1962:700)
Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105)
Offentligt tryck
Motion 2005/06:K341, Pornografi och sexualpolitik, Konstitutionsutskottet,
Stockholm 2005.
Regeringens proposition 1970:125 om förslag till ändring i
tryckfrihetsförordningen m.m., Stockholm 1970.
Regeringens proposition 1978/79:179 om ändring i tryckfrihetsförordningen
m.m., Stockholm 1979.
Regeringens proposition 1986/87:151 om ändringar i
tryckfrihetsförordningen m.m., Stockholm 1987.
Litteratur
Böcker
Arnberg, Klara, Laskar Pia, Sundevall Fia (red.), Sexualpolitiska
nyckeltexter, Leopold förlag, Stockholm 2015.
Berglund, Kerstin, Straffrätt och kön, Iustus förlag, Uppsala 2007
Eliasson ,Mona, Mäns våld mot kvinnor, Natur och Kultur, Stockholm 1997
Gunnarson, Åsa, Svensson, Eva-Maria, Genusrättsvetenskap,
Studentlitteratur, Lund 2009
S. DeKeseredy, Walter, Corsianos, Marilyn, Violence against women in
pornography, Routledge, New York 2016.
Sullivan, Rebecca & McKee, Alan, Pornography, Polity Pressm Croydon
2015.
25
Waltman, Max, The Politics of Legal Challenges to Pornography: Canda,
Sweden, and the United States, Doctoral Thesis in Political Science at
Stockholm University, Sweden 2014.
Artiklar
Heidenborg, Mari, Vad bör straffas?, Svensk Juristtidning, 2013 s. 301-313.
Lernestedt, Claes, Hamdorf, Kai, Sexköpskriminaliseringen – till skydd av
vad? –del I, I Juridisk Tidsskrift, 1999/00.
Lernestedt, Claes, Hamdorf, Kai, Sexköpskriminaliseringen– till skydd av
vad? –del II, I Juridisk Tidsskrift, 2000/01.
Elektroniska källor
Artiklar
Carline, Anna, Criminal justice, extreme pornography and prostitution:
Protecting women or promoting morality?, Sexualities 14(3) 312-333, 2011
http://sex.sagepub.com/content/14/3/312
(Hämtad 2016-03-11)
Hooton, Christopher, A long list of sex acts just got banned in UK porn,
Independent, 2/12 2014,
http://www.independent.co.uk/news/uk/a-long-list-of-sex-acts-just-gotbanned-in-uk-porn-9897174.html
(Hämtad 2016-03-09)
Jackman, Myles, The UK’s sexist new pornography restrictions aren’t just
an act of state censorship, but could be the first step towards something
even worse. Independent, 4/12 2014.
http://www.independent.co.uk/voices/comment/the-uks-sexist-newpornography-restrictions-arent-just-an-act-of-state-censorship-but-could-bethe-9903830.html
(Hämtad 2016-03-09)
McGlynn, Clare, Rackley, Erika, Criminalising Extreme Pornography:
lessons from England & Wales, Durham Law School Briefing Documet,
Durham University, 2013
https://www.dur.ac.uk/resources/law/research/CriminalisingExtremePornogr
aphy-LessonsfromEnglandandWales.pdf
(Hämtad 2016-03-10)
Siry, Lawrence, Extreme pornography regulation in the UK: recent
developments, Masaryk University Journal of Law and Technology, Vol.
6:2, 2012, s. 283-298
26
http://heinonline.org.ludwig.lub.lu.se/HOL/Page?handle=hein.journals/mujlt
6&div=23&start_page=283&collection=journals&set_as_cursor=0&men_ta
b=srchresults
(Hämtad 2016-03-11)
Övrigt
Nationalencyklopedin, pornografi,
http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pornograf
i
(Hämtad 2016-03-01)
Nationalencyklopedin, mjukporr,
http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mjukporr
(Hämtad 2016-03-01)
Nationalencyklopedin, hårdporr,
http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hårdporr
(Hämtad 2016-03-01)
Roos, Mari-Anna, Brottsbalk (1962:700) 16 kap. 11 §, Karnov –
lagkommentarer
(Hämtad 2016-03-04)
Nilsson, Göran, Brottsbalk (1962:700) 16 kap. 10 c §, Lexino 2014-04-10
(Hämtad 2016-03-04)
Home Office
https://www.gov.uk/government/organisations/home-office.
(Hämtad 2016-03-05)
The Crown Prosecution Service
http://www.cps.gov.uk/yourcps.html
(Hämtad 2016-03-06)
Utländsk rätt
Lagtext och myndighetspublikationer
The Audiovisual Media Services Regulations 2014
Criminal Justice and Immigration Act 2008
BFFC Guidelines, The British Board of Film Classification 2014
Obscene Publications Act 1964
27