FOTO: EVA LEVAU
TEMA: SKOLAN !"
Hälsofrämjande
berättande i skolan
I stadsdelen Rosengård i Malmö får eleverna i
förberedelse-klasserna tala om sin saknad, sorg och
känsla av främlingskap. Att sätta ord på och dela
känslor och upplevelser med andra skapar trygghet
och tillit, anser skolpsykolog Hossein Miri, som ser det
som en hälsofrämjande strategi.
De allra flesta människor som bryter
upp, vare sig de flyr eller ”bara” flyttar
till en annan plats, drabbas av separationsångest, i någon grad.
– Svårast är det för barnen, åtminstone i början, berättar skolpsykolog
Hossein Miri.
SEDAN FYRA ÅR driver han ett psyko-
socialt hälsofrämjande arbete med
eleverna i några av Rosengårds skolors
förberedelseklasser, där barnen kommer från många olika håll i världen.
– Barnen har lämnat allt och möter
främmande människor i ett främmande land. De känner ofta stor sorg
och saknad och främlingskap. Om de
inte ges möjlighet att uttrycka sina
känslor påverkas deras relationer, deras
kommunikations-, koncentrations- och
inlärningsförmåga.
Hossein Miri kom själv som politisk
flykting till Sverige. Han vet vad han
talar om och hur viktigt det är att få ord
för sina känslor och att få uttrycka dem.
En gång i veckan, under tolv veckor,
kommer han därför till förberedelsegrupperna. Under 90 minuter arbetar
han tillsammans med klassläraren och
gruppen med teman som ”flytten/flykten” och ”det första minnet av Sverige”.
En särskild samtalsmetodik blandas
med kreativa uttrycksmetoder som
dans, teater, musik och målning.
– Det är läkande för barnen att få
berätta och dela sina svåra känslor
med sina kamrater och se att de inte är
ensamma om sina upplevelser.
Psykologtidningen 7 2011
Arbetet i gruppen är inte någon
isolerad insats. När de 90 minuterna är
till ända kan läraren fortsätta arbetet
under hela veckan. Det gör eleverna
medvetna om sina känslor och ger dem
en känslovokabulär både i svenska
och i modersmålet. På så vis vävs den
emotionella kunskapen in i lärandet.
Klassrummet blir med Winnicotts begrepp ett mellanområde, en potentiell
plats för emotionellt växande, förklarar
Hossein Miri.
»Vi försöker
främja deras
positiva fantasier»
De deltagande lärarna har fått utbildning i samtalsmetodiken av Hossein
Miri.
– Jag har också hjälpt dem att bli
medvetna om sina egna känslor av saknad, av att ha lämnat något och att vara
ny i vissa sammanhang. Det ger dem
ökad förståelse för eleverna och verktyg
att våga ta upp de här svåra frågorna.
FRÅN BÖRJAN VAR lärarna skeptiska.
De ville inte ha större arbetsbelastning.
– Men nu är de enbart positiva, säger
Hossein Miri. Och eleverna likaså. De
har verkligen tyckt om att berätta. De
har berättat om saknaden efter döda,
försvunna eller kvarlämnade släktingar,
om längtan efter husdjur och lekkamrater, om lekarna de lekte, och om flykten
– Eleverna har verkligen tyckt om att berätta,
säger psykolog Hossein Miri, som själv kom som
politiskt flykting till Sverige.
som en utdragen smärtprocess.
– I början är många barn ängsliga och
tystlåtna, men i slutet märks en tydlig
skillnad. Då är de gladare, lugnare och
tar fler initiativ.
Vid varje tillfälle ägnar de en stund åt
veckan som varit och de sista gångerna
fokuserar de extra på framtiden.
– Vi försöker främja deras positiva
fantasier så att de inte fastnar i nostalgi
och hemlängtan.
Att en psykolog driver arbetet tillsammans med läraren är betydelsefullt,
anser Hossein Miri.
– Dels behärskar vi psykologer samtalsmetodiken, dels har vi förmåga att
sortera. Barn som är traumatiserade
eller kanske har neurologisk grund
till sina svårigheter kan behöva mer
behandlande insatser. Då kan vi se dem
och hjälpa dem vidare.
Hittills har tre skolor deltagit, men
från och med i höst finns planer på att
integrera metoden i hela stadsdelen Rosengård. Malmö stad har också uttryckt
sitt intresse för att införa metoden. #
HELENE LUMHOLD
FRILANSJOURNALIST
11
